Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
Transform your PDFs into Flipbooks and boost your revenue!
Leverage SEO-optimized Flipbooks, powerful backlinks, and multimedia content to professionally showcase your products and significantly increase your reach.
Biotech Bioteknik och läkemedel Forskning . Företag . Människor<br />
Nr<br />
Kemivärlden<br />
<strong>Rättsgenetikern</strong> <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong><br />
sid. 22<br />
Satsar på generellt influensavaccin<br />
Bägge DNA-strängarna är viktiga<br />
Swetree Technologies växer- i Uppsala<br />
För<strong>se</strong>nad produktion i Luleå<br />
Ri<strong>se</strong>ts arvsmassa blir allmängods<br />
Krönika: VR har rört om i grytan<br />
sid 20.<br />
Vetenskaplig bild<br />
Det blir allt vanligare<br />
att validera hypote<strong>se</strong>r<br />
med bilder. Forskare på<br />
kurs lär sig bildhantering.<br />
9 . <strong>se</strong>ptember . 2005
• Accurate mass<br />
determination<br />
• SigmaFit<br />
isotopic analysis<br />
• MS/MS<br />
performance<br />
The micrOTOF-Q perfectly<br />
covers the areas of easy<br />
formula determination,<br />
metabolic studies, analysis<br />
of complex mixtures and indepth<br />
evaluation of proteins:<br />
Besides a focus resolving<br />
power exceeding 15,000<br />
FWHM, a mass accuracy<br />
of better than 3 ppm, an<br />
unequalled dynamic range<br />
and the SigmaFit true<br />
isotopic analysis tool, the<br />
micrOTOF-Q features<br />
outstanding MS/MS<br />
performance.<br />
Combined with the renowned<br />
Bruker Daltonics MS/MS<br />
strategies, de novo <strong>se</strong>quencing<br />
of peptides and analysis of<br />
post-translational modifications<br />
are at your fingertips.<br />
Unique power 3<br />
for discovery<br />
Bruker Daltonics Scandinavia AB · Täby, Sweden · E-Mail ms-sales@bruker.<strong>se</strong> · www.bdal.com<br />
Bruker Daltonics Inc. Billerica, MA · USA · E-Mail ms-sales@bdal.com · www.bdal.com<br />
See our website for worldwide sales and <strong>se</strong>rvice contacts.<br />
Enabling Life Science Tools Ba<strong>se</strong>d on Mass Spectrometry
Biotech<br />
Kemivärlden<br />
Nr 9 . 2005 Upplaga 10 600 ex<br />
Postadress<br />
Kemivärlden Biotech<br />
Box 72001, 181 72 Lidingö<br />
Tel 08-670 41 00, fax 08-661 64 55<br />
info.biotech@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Besöksadress<br />
Tryffelslingan 10<br />
Hemsida<br />
www.kemivarlden.com<br />
Chefredaktör och ansvarig utgivare<br />
Sverker Nyman, SN<br />
sverker.n@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Redaktions<strong>se</strong>kreterare<br />
Siv Engelmark Cederborg, SEC<br />
siv.ec@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Reportrar<br />
Boel Jönsson, BJ<br />
boel.j@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Rainer Saxén, RS<br />
rainer.s@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Frilansreportrar<br />
ENGLAND: Gittan Cedervall, GC, GittanCedervall<br />
@compu<strong>se</strong>rve.com LUND: Lisa Kir<strong>se</strong>bom, LK,<br />
lisakir<strong>se</strong>bom@hotmail.com UPPSALA: Per<br />
Odebrant, PO, per.odebrant@telia.com<br />
Grafisk form<br />
Julian Birbrajer<br />
Layout<br />
Siw Kejonen<br />
siw.k@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Annonschef<br />
Ing-<strong>Marie</strong> Mattsson, 08-670 41 64<br />
ingmarie.m@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Mediesäljare<br />
Stephan Martins, tel 08-670 41 85<br />
stephan.m@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Mentor Online AB,<br />
Box 72001, 181 72 Lidingö<br />
fax 08-661 64 55<br />
Annonsmaterial<br />
Mette Österholm, 042-490 19 59<br />
mette.o@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Prenumeration<br />
Margreth Nordlund, 08-670 41 54<br />
prenumeration@mentoronline.<strong>se</strong><br />
Prenumerationspris: 1.070 kr + moms<br />
för Kemivärlden och Kemivärlden Biotech.<br />
388 kr + moms för enbart Kemivärlden Biotech<br />
All redaktionell text och bilder i Kemi -<br />
världen Biotech lagras elektroniskt<br />
för distribution online samt för<br />
distribution via andra elektroniska media.<br />
Externa journalister/skribenter och fotografer<br />
m fl upphovsmän måste meddela<br />
eventuellt förbehåll.<br />
Kemivärlden Biotech<br />
ges ut av Mentor Communications AB,<br />
ett företag inom Mentor Online AB,<br />
som även ger ut Kemivärlden med Kemisk<br />
Tidskrift.<br />
Kemivärlden<br />
med Kemisk Tidskrift<br />
Vd Nils Ellström<br />
nils.ellstroem@mentoronline.<strong>se</strong><br />
ISSN-nummer 1651–1778<br />
Tidningen ansvarar inte för insänt,<br />
icke beställt material.<br />
Repro Mentor, Helsingborg<br />
Tryck Westerås MediaProduktion, 2005<br />
Omslag <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong><br />
Foto Staffan Claesson<br />
9.<br />
4. Nyheter<br />
Storsatsning på Alzheimerläkemedel. Swetree Technologies expanderar. Satsar på<br />
generellt influensavaccin. För<strong>se</strong>nad produktion i Luleå. Mekanism i proteinsynte<strong>se</strong>n<br />
kartlagd. Sweden Bio vill behålla lärarundantaget. Klotho styr åldrandet.<br />
Schimpans och människa lika. Skillnaden ligger i RNA-nätverk. Fortsatt tufft för<br />
bioteknik på bör<strong>se</strong>n.<br />
16. Vill ha skattelättnader<br />
Per-Erik Sandlund, är ny vd i branschorganisationen Sweden Bio. Finansieringsfrågan<br />
är organisationens viktigaste, säger han.<br />
18. Bio City<br />
Planerna för utbyggnaden av vetenskapsstaden norr om Stockholm har tagit ett<br />
steg framåt. En arkitekttävling om hur det hela ska <strong>se</strong> ut är utlyst.<br />
20. Att synliggöra det osynliga<br />
Att visa det som annars inte syns är vad deltagarna på kur<strong>se</strong>n Vetenskaplig bild<br />
vid KI lär sig. Bilden blir allt viktigare för forskaren.<br />
23. Nyheter<br />
Aerocrine får tillskott på 160 miljoner. Gelatinbollar skapar ny vävnad. The<br />
Swedberg-pri<strong>se</strong>t till Rut Palmer. Ri<strong>se</strong>ts arvsmassa blir allmängods.<br />
26. Snabb mögelanalys med PCR<br />
Den analys av mögel som tidigare tog upp till två veckor kan numera klaras av på<br />
några timmar. Mikroorganismerna identifieras med hjälp av PCR-teknik.<br />
29. Nyheter<br />
Kartlagda proteiner nu på webben. Japansk-kinesiskt samarbete.<br />
31. Friskare med rätt kost<br />
Nutrigenomik, kostens påverkan på bland annat genuttryck, är ett ämne i konferensprogrammet<br />
under höstens mässor Bioteknikforum och Scanlab.<br />
33. Produktnytt<br />
37. Krönika: Gunnar von Heijne<br />
Vetenskapsrådet har med sin satsning på starka forskningsmiljöer rört om i grytan,<br />
skriver forskaren Gunnar von Heijne. Det skapar oro för att mindre<br />
forskargrupper ska missgynnas. Dessutom ska universiteten själva<br />
välja ”starka miljöer” .<br />
38. Intervju: <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong><br />
<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> är svenska expert på rättsgenetik och anlitas för att<br />
analy<strong>se</strong>ra material från såväl gamla brottsfall som nya. Mitokondrie-DNA<br />
används när vanligt kärn-DNA inte finns i tillräcklig<br />
mängd.<br />
7.<br />
Prenumererar gör du enklast på www.chemicalnet.<strong>se</strong><br />
3
Biotechnyheter<br />
NYTT FORSKNINGSCENTER.<br />
Ett nytt svenskt forskningscenter<br />
inom biomedicin startas<br />
vid Karolinska institutet<br />
i Stockholm. Centret skall<br />
strukturbestämma mer än<br />
femtio medicinskt relevanta<br />
humana proteiner under de<br />
närmaste två åren.<br />
Bakom projektet står Knut<br />
och Alice Wallenbergs Stiftel<strong>se</strong>,<br />
Stiftel<strong>se</strong>n för strategisk<br />
forskning, Vinnova och Karolinska<br />
Institutet i samarbete<br />
med den internationella organisationen<br />
Structural Genomics<br />
Consortium, SGC.<br />
DOLLARANSLAG. Lundaforskaren<br />
Angela Cenci-Nilsson<br />
och hennes grupp har fått ett<br />
amerikanskt forskningsanslag<br />
för att testa substan<strong>se</strong>r mot<br />
dyskinesi hos Parkinsonsjuka.<br />
Med det menas okontrollerade<br />
rörel<strong>se</strong>r som är en följd<br />
av medicineringen. Syftet<br />
är att få fram en tilläggsmedicinering<br />
som minskar de<br />
ryckiga rörel<strong>se</strong>rna.<br />
EN PROCENT TILL FORSKNING.<br />
Regeringen vill öka anslagen<br />
till forskning och låsa dem till<br />
en procent av BNP på samma<br />
sätt som biståndet. På så sätt<br />
kan forskningsanslagen skyddas<br />
från budgetförhandlingar<br />
och konjunktursvängningar.<br />
BIOBANK. Statens medicinsketiska<br />
råd an<strong>se</strong>r att det bör<br />
inrättas en allmän biobank<br />
där navelsträngsblod ska<br />
sparas.<br />
Socialdepartementet konstaterar<br />
i ett pressmeddelande<br />
att stamceller från navelsträngsblod<br />
redan används<br />
för behandling av flera allvarliga<br />
sjukdomar. Det finns<br />
även andra skäl som talar för<br />
att det bör startas en biobank<br />
i Sverige.<br />
NY TIDNING. Apotekarsocieteten<br />
meddelar att man ska<br />
lan<strong>se</strong>ra en ny tidning, Allt om<br />
Läkemedel, som vänder sig<br />
till allmänheten. Den nya tidningen<br />
blir en systerpublikation<br />
till Läkemedelsvärlden.<br />
UPPKÖPSBLOCKERING. Den<br />
franska regeringen tillkänna-<br />
4<br />
SVENSK-JAPANSKT<br />
Storsatsning på Alzheimerläkemedel<br />
Forskningsbolaget Bio<br />
Arctic Neuroscience<br />
växer. Bolaget ska<br />
nyrekrytera och söker<br />
lokaler för att utveckla<br />
ett läkemedel mot Alzheimer.<br />
Ett samarbete<br />
med japanska företaget<br />
Eisai gör det möjligt.<br />
■■ I en familj i Sverige finns<br />
en ärftlig form av Alzheimers<br />
sjukdom. Den nedärvs dominant<br />
och debuterar tio år tidigare<br />
än sporadisk Alzheimer.<br />
Professor Lars Lannfelt vid<br />
Uppsala universitet har hittat<br />
sjukdomen i tre generationer i<br />
familjen och också identifierat<br />
den mutation som ger denna<br />
ärftliga form. Den finns i genen<br />
som kodar för ß-amyloid, det<br />
protein som vid Alzheimers<br />
sjukdom aggregerar och bildar<br />
plack och förstör vävnader<br />
i hjärnan.<br />
Upptäckten, som publicerades<br />
i Nature Neuro science redan<br />
2001, ska i företaget Bio<br />
VÄXTBIOTEKNIK<br />
Swetree Technologies expanderar – i Uppsala<br />
Umeåba<strong>se</strong>rade Swetree<br />
Technologies, som i<br />
början av sommaren<br />
fick in 50 miljoner kronor<br />
från nya delägare,<br />
öppnar kontor och labb<br />
i Uppsala. Dessutom<br />
ger ett licensavtal ytterligare<br />
tillskott i kassan.<br />
■■ Strax före sommaren fick<br />
Swetree Technologies in 50<br />
miljoner kronor av de nya<br />
delägarna skogsbolagen Sveaskog,<br />
Bergviks skog och Holmen<br />
skog. Nu öppnar bolaget<br />
kontor och labb i Livsmedelsverkets<br />
lokaler i Uppsala. Här<br />
ska företagets skogliga forsk-<br />
Den arktiska mutationen ger en<br />
aggressiv form av Alzheimers<br />
sjukdom som debuterar tio år tidigare<br />
än vanlig, så kallad sporadisk<br />
Alzheimer. Bilden visar en<br />
mushjärna från en transgen mus<br />
med mutation. Punkterna är amyloida<br />
plack.<br />
Arctic Neuroscience i Uppsala<br />
utvecklas till en ny behandling<br />
för Alzheimer.<br />
– Mutationen ändrar kemin i<br />
peptiden och det tydliggör var<br />
problemet är, säger Pär Gellerfors<br />
som är vd i företaget.<br />
Mutationen ger höga halter<br />
av ett protein som är ett mellansteg<br />
i den process som får<br />
ningsprojekt drivas. Dessutom<br />
ska dotterbolaget Fiberzyme,<br />
som arbetar med träfibermodifiering,<br />
vara lokali<strong>se</strong>rat här.<br />
En projektledare har anställts<br />
och rekrytering av två organkemister<br />
till labbet pågår.<br />
Bolaget kan också glädja sig<br />
åt ett tillskott från ett licensavtal<br />
med BASF Plant Science. Avtalet,<br />
som tecknades i <strong>se</strong>ptember<br />
i fjol, gav BASF rätten att använda<br />
en så kallad markörgen<br />
inom jordbruksområdet.<br />
Markörgener används inom<br />
växtbioteknik tillsammans med<br />
gener som man vill föra in i en<br />
växt, för att de uttrycker något<br />
som visar om genöverföringen<br />
har lyckats.<br />
ß-amyloidproteinet att bilda<br />
fibriller (trådar) och <strong>se</strong>nare<br />
plack. Proteinet finns också<br />
hos patienter med sporadisk<br />
Alzheimer, men i lägre halter.<br />
Och det är mot detta protein<br />
Bio Arctic Neuroscience riktar<br />
sitt intres<strong>se</strong>.<br />
– Detta mellanstadium kan<br />
elimineras med hjälp av våra<br />
läkemedelskandidater, säger<br />
Pär Gellerfors.<br />
Företaget har tagit fram<br />
mus-antikroppar mot proteinet.<br />
De kan dock inte användas<br />
på människa utan att<br />
först humani<strong>se</strong>ras, göras om<br />
till humana antikroppar. Annars<br />
bildas antikroppar mot<br />
antikropparna.<br />
Det har nu blivit möjligt tack<br />
vare ett avtal med japanska<br />
Eisai, som ska finansiera den<br />
fortsatta forskningen. Företaget<br />
har tidigare utvecklat Alzheimerläkemedlet<br />
Aricept.<br />
Bio Arctic Neuroscience, som<br />
har två anställda, behöver nu<br />
nyrekrytera. Företaget söker<br />
också lokaler i Uppsala.<strong>se</strong>c<br />
I <strong>se</strong>ptember i fjol skrev så företagen<br />
ett avtal som gav BASF<br />
Plant Science rätten att använda<br />
markören som utvecklats av<br />
Swetree Technologies. Försök<br />
startade som skulle visa hur<br />
den fungerade i olika grödor.<br />
Dessa har nu utvärderats och<br />
BASF beslutat att utnyttja sin<br />
option att förlänga licen<strong>se</strong>n.<br />
– Det har fungerat mycket<br />
bra i vissa grödor och det finns<br />
en framkomlig väg att få det att<br />
fungera också i andra grödor,<br />
säger Mats Johnson.<br />
För Swetree Technologies<br />
innebär det tillskott i kassan.<br />
En delbetalning utfaller, på<br />
”miljonbelopp”. <strong>se</strong>c<br />
BIOTECH . 9 . 2005
VACCINFORSKNING<br />
Satsar på generellt influensavaccin<br />
Den årliga influensavaccineringen<br />
och oron<br />
för nya epidemier kan<br />
bli ett minne blott om<br />
brittiska Acambis får<br />
utdelning på sin satsning<br />
– ett vaccin som<br />
är generellt nog att ge<br />
immunitet mot samtliga<br />
influensavirus av<br />
såväl A- som B-typ.<br />
■■ Kliniska tester av en vaccinvariant<br />
som skyddar mot<br />
A-virus, som oftast leder till<br />
allvarliga epidemier, väntas inledas<br />
inom kort. Hemligheten<br />
bakom vaccinet heter M2e och<br />
är det extracellulära området<br />
på jonkanalproteinet M2.<br />
- M2e förändras inte när viru<strong>se</strong>t<br />
muterar. Vaccin ba<strong>se</strong>rade<br />
på M2e är därför effektiva mot<br />
samtliga virus med denna enhet,<br />
vilket är alla A-virus, förklarar<br />
Xavier Salens, som ingår<br />
i en forskargrupp på belgiska<br />
bioteknikinstitutet VIB, som<br />
samarbetar med Acambis.<br />
Upptäckten av M2e gjordes<br />
av VIBs forskare i slutet<br />
av 1990-talet. VIB patenterade<br />
tekniken och licen<strong>se</strong>rade ut<br />
den till det amerikanska bioteknikföretaget<br />
Apovia som<br />
påbörjade utvecklingen av Avaccinkandidaten<br />
år 2000.<br />
- Apovia utvecklade vaccinet<br />
prekliniskt, men ville <strong>se</strong>dan<br />
BIOTEKNIKPRODUKTION<br />
För<strong>se</strong>nad produktion i Luleå<br />
■■ Starten för den biotekniska<br />
produktionen som Recopharma<br />
enligt planerna skulle startat<br />
i somras i Luleå har skjutits<br />
fram ett år. Anledningen<br />
är brist på kapital.<br />
– Det kostar mer än vi trott<br />
från början. Nu har vi kontakt<br />
med ett företag i USA som är<br />
intres<strong>se</strong>rade av att investera<br />
och räknar med att den affä-<br />
Acambis har ambitionen att utveckla ett generellt influensavaccin,<br />
som skyddar mot influensa typ A och B.<br />
samarbeta i det fortsatta arbetet.<br />
Det ledde till att vi köpte<br />
Apovia tidigare i år, berättar<br />
Acambis Lyndsay Wallace.<br />
Under Apovias överin<strong>se</strong>ende<br />
har M2e inlemmats i en bärare<br />
som bildar viruslika partiklar<br />
som ger ett bra immunsvar.<br />
En tillverkningsteknik ba<strong>se</strong>rad<br />
på rekombinant bakteriell fermentering<br />
har också utvecklats.<br />
Detta för att spara såväl tid som<br />
kostnader jämfört med traditionell<br />
vaccintillverkning.<br />
Medan Apovia utvecklade<br />
A-vaccinet, ägnade sig VIBforskarna<br />
åt att försöka hitta<br />
en motsvarande generell angreppspunkt<br />
hos B-virus. Det<br />
arbetet tar nu ytterligare fart i<br />
ett nyligen offentliggjort treårigt<br />
samarbete med Acambis.<br />
- För B-virus har vi för när-<br />
ren stängs i november. Sedan<br />
tar det upp till tio månader till<br />
produktionen kan starta, säger<br />
Stan Mikulowski som är<br />
vd i bolaget.<br />
– Det finns fler företag i USA<br />
som investerar i tidig fas och<br />
det är lättare att hitta kapital<br />
där, säger han.<br />
Recopharma köpte konkursboet<br />
efter Arcticon Biopharm<br />
varande två kandidater som<br />
<strong>se</strong>r ut att väl motsvara M2e i<br />
A-virus. Om allt går så bra som<br />
vi hoppas kan arbetet med ett<br />
B-vaccin relativt snabbt komma<br />
ikapp A-vaccinet. Samma<br />
bärare och tillverkningsteknik<br />
kan utnyttjas och därmed<br />
är det heller inga problem att<br />
kombinera vaccinerna, säger<br />
Xavier Salens.<br />
Immuni<strong>se</strong>ring med ett kombinerat<br />
A- och B-vaccin skulle<br />
kunna skydda mot influensor<br />
under 10 till 12 år. Läkemedelsjätten<br />
Merck publicerade<br />
nyligen resultaten av arbetet<br />
kring en liknande vaccinkandidat,<br />
som också tycks vara ba<strong>se</strong>rad<br />
på M2e. Om detta kan leda<br />
till en patentstrid vill dock ingen<br />
kommentera. Samtal parterna<br />
emellan lär ha inletts. gc<br />
i mars 2004, med en 450 kvadratmeter<br />
stor produktionsanläggning<br />
(Se KV Biotech<br />
1.2005). Enligt planerna skulle<br />
tillverkning av bland annat monoklonala<br />
antikroppar i cellodlingar<br />
startats där i juni i år. Nu<br />
skjuts det fram ett år.<br />
– Vi ska bygga en bioreaktor<br />
och det kräver ombyggnader.<br />
Sedan ska anläggningen valideras<br />
och ha alla tillstånd. Vi<br />
räknar med att starta kvartal<br />
två nästa år. <strong>se</strong>c<br />
Biotechnyheter<br />
ger att man vill införa en lagstiftning<br />
som hindrar (fientliga)<br />
uppköp av företag inom<br />
en rad <strong>se</strong>ktorer, bland annat<br />
bioteknik och läkemedel.<br />
UTBROTT. De två sista veckorna<br />
i augusti diagnosticerades<br />
26 personer med EHECinfektion<br />
i Västra Götaland<br />
samt tio personer i norra<br />
Halland.<br />
Smittkällan var i början av<br />
<strong>se</strong>ptember okänd och ett<br />
intensivt utredningsarbete<br />
pågår. Det är det största<br />
utbrottet av magbakterien hittills<br />
i Sverige.<br />
INKRÅMSAFFÄR. Ponsus<br />
Pharma har sålt sina viktigaste<br />
tillgångar till Aerosol Scandinavia<br />
i en så kallad inkråmsaffär,<br />
köp av bolagets rörel<strong>se</strong>.<br />
Fram till 2013 kommer Ponsus<br />
Pharma att få royalty på<br />
försäljningen av hudmous<strong>se</strong>n<br />
Proderm. I slutet av <strong>se</strong>ptember<br />
kommer en extra bolagsstämma<br />
att besluta om olika<br />
åtgärder för att sänka bolagets<br />
kostnader.<br />
UPPKÖP. Schweiziska Novartis<br />
har lagt ett bud på resterande<br />
del av bioteknikbolaget<br />
Chiron. Novartis är <strong>se</strong>dan<br />
tidigare huvudägare och<br />
budet, värt 4,5 miljarder dollar,<br />
omfattar återstående 57,8<br />
procent av kapitalet i Chiron.<br />
MER LÄKEMEDEL. Läkemedelsförsäljningen<br />
i Sverige<br />
ökade med 3,9 procent under<br />
det första halvåret i år, jämfört<br />
med samma period i fjol.<br />
Försäljningen uppgick till<br />
14 478 miljoner kronor i<br />
apotekens inköpspris, visar<br />
statistik från läkemedelsindustriföreningen.<br />
Humanläkemedel svarade för<br />
98 procent av försäljningen,<br />
veterinär läkemedel för två<br />
procent.<br />
PLUSFUSION. Pfizer förbättrade<br />
sitt resultat för förra året<br />
med drygt 730 procent till<br />
281,8 miljoner kronor. Enligt<br />
informationsdirektören är<br />
den viktigaste orsaken till<br />
resultatökningen fusionen<br />
med Pharmacia som slutfördes<br />
2004.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 5
VACCINFORSKNING<br />
Satsar på generellt influensavaccin<br />
Den årliga influensavaccineringen<br />
och oron<br />
för nya epidemier kan<br />
bli ett minne blott om<br />
brittiska Acambis får<br />
utdelning på sin satsning<br />
– ett vaccin som<br />
är generellt nog att ge<br />
immunitet mot samtliga<br />
influensavirus av<br />
såväl A- som B-typ.<br />
■■ Kliniska tester av en vaccinvariant<br />
som skyddar mot<br />
A-virus, som oftast leder till<br />
allvarliga epidemier, väntas inledas<br />
inom kort. Hemligheten<br />
bakom vaccinet heter M2e och<br />
är det extracellulära området<br />
på jonkanalproteinet M2.<br />
- M2e förändras inte när viru<strong>se</strong>t<br />
muterar. Vaccin ba<strong>se</strong>rade<br />
på M2e är därför effektiva mot<br />
samtliga virus med denna enhet,<br />
vilket är alla A-virus, förklarar<br />
Xavier Salens, som ingår<br />
i en forskargrupp på belgiska<br />
bioteknikinstitutet VIB, som<br />
samarbetar med Acambis.<br />
Upptäckten av M2e gjordes<br />
av VIBs forskare i slutet<br />
av 1990-talet. VIB patenterade<br />
tekniken och licen<strong>se</strong>rade ut<br />
den till det amerikanska bioteknikföretaget<br />
Apovia som<br />
påbörjade utvecklingen av Avaccinkandidaten<br />
år 2000.<br />
- Apovia utvecklade vaccinet<br />
prekliniskt, men ville <strong>se</strong>dan<br />
BIOTEKNIKPRODUKTION<br />
För<strong>se</strong>nad produktion i Luleå<br />
■■ Starten för den biotekniska<br />
produktionen som Recopharma<br />
enligt planerna skulle startat<br />
i somras i Luleå har skjutits<br />
fram ett år. Anledningen<br />
är brist på kapital.<br />
– Det kostar mer än vi trott<br />
från början. Nu har vi kontakt<br />
med ett företag i USA som är<br />
intres<strong>se</strong>rade av att investera<br />
och räknar med att den affä-<br />
Acambis har ambitionen att utveckla ett generellt influensavaccin,<br />
som skyddar mot influensa typ A och B.<br />
samarbeta i det fortsatta arbetet.<br />
Det ledde till att vi köpte<br />
Apovia tidigare i år, berättar<br />
Acambis Lyndsay Wallace.<br />
Under Apovias överin<strong>se</strong>ende<br />
har M2e inlemmats i en bärare<br />
som bildar viruslika partiklar<br />
som ger ett bra immunsvar.<br />
En tillverkningsteknik ba<strong>se</strong>rad<br />
på rekombinant bakteriell fermentering<br />
har också utvecklats.<br />
Detta för att spara såväl tid som<br />
kostnader jämfört med traditionell<br />
vaccintillverkning.<br />
Medan Apovia utvecklade<br />
A-vaccinet, ägnade sig VIBforskarna<br />
åt att försöka hitta<br />
en motsvarande generell angreppspunkt<br />
hos B-virus. Det<br />
arbetet tar nu ytterligare fart i<br />
ett nyligen offentliggjort treårigt<br />
samarbete med Acambis.<br />
- För B-virus har vi för när-<br />
ren stängs i november. Sedan<br />
tar det upp till tio månader till<br />
produktionen kan starta, säger<br />
Stan Mikulowski som är<br />
vd i bolaget.<br />
– Det finns fler företag i USA<br />
som investerar i tidig fas och<br />
det är lättare att hitta kapital<br />
där, säger han.<br />
Recopharma köpte konkursboet<br />
efter Arcticon Biopharm<br />
varande två kandidater som<br />
<strong>se</strong>r ut att väl motsvara M2e i<br />
A-virus. Om allt går så bra som<br />
vi hoppas kan arbetet med ett<br />
B-vaccin relativt snabbt komma<br />
ikapp A-vaccinet. Samma<br />
bärare och tillverkningsteknik<br />
kan utnyttjas och därmed<br />
är det heller inga problem att<br />
kombinera vaccinerna, säger<br />
Xavier Salens.<br />
Immuni<strong>se</strong>ring med ett kombinerat<br />
A- och B-vaccin skulle<br />
kunna skydda mot influensor<br />
under 10 till 12 år. Läkemedelsjätten<br />
Merck publicerade<br />
nyligen resultaten av arbetet<br />
kring en liknande vaccinkandidat,<br />
som också tycks vara ba<strong>se</strong>rad<br />
på M2e. Om detta kan leda<br />
till en patentstrid vill dock ingen<br />
kommentera. Samtal parterna<br />
emellan lär ha inletts. gc<br />
i mars 2004, med en 450 kvadratmeter<br />
stor produktionsanläggning<br />
(Se KV Biotech<br />
1.2005). Enligt planerna skulle<br />
tillverkning av bland annat monoklonala<br />
antikroppar i cellodlingar<br />
startats där i juni i år. Nu<br />
skjuts det fram ett år.<br />
– Vi ska bygga en bioreaktor<br />
och det kräver ombyggnader.<br />
Sedan ska anläggningen valideras<br />
och ha alla tillstånd. Vi<br />
räknar med att starta kvartal<br />
två nästa år. <strong>se</strong>c<br />
Biotechnyheter<br />
ger att man vill införa en lagstiftning<br />
som hindrar (fientliga)<br />
uppköp av företag inom<br />
en rad <strong>se</strong>ktorer, bland annat<br />
bioteknik och läkemedel.<br />
UTBROTT. De två sista veckorna<br />
i augusti diagnosticerades<br />
26 personer med EHECinfektion<br />
i Västra Götaland<br />
samt tio personer i norra<br />
Halland.<br />
Smittkällan var i början av<br />
<strong>se</strong>ptember okänd och ett<br />
intensivt utredningsarbete<br />
pågår. Det är det största<br />
utbrottet av magbakterien hittills<br />
i Sverige.<br />
INKRÅMSAFFÄR. Ponsus<br />
Pharma har sålt sina viktigaste<br />
tillgångar till Aerosol Scandinavia<br />
i en så kallad inkråmsaffär,<br />
köp av bolagets rörel<strong>se</strong>.<br />
Fram till 2013 kommer Ponsus<br />
Pharma att få royalty på<br />
försäljningen av hudmous<strong>se</strong>n<br />
Proderm. I slutet av <strong>se</strong>ptember<br />
kommer en extra bolagsstämma<br />
att besluta om olika<br />
åtgärder för att sänka bolagets<br />
kostnader.<br />
UPPKÖP. Schweiziska Novartis<br />
har lagt ett bud på resterande<br />
del av bioteknikbolaget<br />
Chiron. Novartis är <strong>se</strong>dan<br />
tidigare huvudägare och<br />
budet, värt 4,5 miljarder dollar,<br />
omfattar återstående 57,8<br />
procent av kapitalet i Chiron.<br />
MER LÄKEMEDEL. Läkemedelsförsäljningen<br />
i Sverige<br />
ökade med 3,9 procent under<br />
det första halvåret i år, jämfört<br />
med samma period i fjol.<br />
Försäljningen uppgick till<br />
14 478 miljoner kronor i<br />
apotekens inköpspris, visar<br />
statistik från läkemedelsindustriföreningen.<br />
Humanläkemedel svarade för<br />
98 procent av försäljningen,<br />
veterinär läkemedel för två<br />
procent.<br />
PLUSFUSION. Pfizer förbättrade<br />
sitt resultat för förra året<br />
med drygt 730 procent till<br />
281,8 miljoner kronor. Enligt<br />
informationsdirektören är<br />
den viktigaste orsaken till<br />
resultatökningen fusionen<br />
med Pharmacia som slutfördes<br />
2004.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 5
FORSKNING<br />
Mekanism i proteinsynte<strong>se</strong>n klarlagd<br />
Forskare vid Uppsala<br />
universitet har visat<br />
den kemiska mekanismen<br />
bakom proces<strong>se</strong>n<br />
när aminosyra binds<br />
till aminosyra och<br />
kopplas samman till<br />
ett protein.<br />
■■ Nya proteiner bildas genom<br />
att aminosyra binds till<br />
aminosyra till de bildar en lång<br />
kedja, som vid ett givet tecken<br />
kopplas loss från bildningsstället<br />
för att skickas vidare någon<br />
annanstans. Själva proces<strong>se</strong>n<br />
sker i ribosomerna, små organeller<br />
i cellen som är uppbyggda<br />
av nukleinsyror och<br />
proteiner.<br />
För några år <strong>se</strong>dan lyckades<br />
amerikanska och engelska<br />
forskargrupper att bestämma<br />
ribosomernas tredimensionella<br />
struktur. Därmed kunde forskarna<br />
<strong>se</strong> hur de beståndsdelar<br />
som behövs vid proteinsynte<strong>se</strong>n<br />
är placerade i ribosomen.<br />
Det gav svar på flera frågor.<br />
Strukturen visade bland annat<br />
att det inte finns några proteiner<br />
i närheten av det ställe där<br />
proteinsynte<strong>se</strong>n sker. En slutsats<br />
blev därför att reaktionen<br />
måste påskyndas av något annat<br />
än proteiner, nämligen nukleinsyror.<br />
UNDERSÖKNING<br />
Det finns inga proteiner i närheten<br />
av reaktionsstället i proteinsynte<strong>se</strong>n.<br />
I stället bildar vatten<br />
och ribosomgrupper i omgivningen<br />
ett nätverk av vätebindningar<br />
som påskyndar reaktionen. Till<br />
vänster en schematisk bild av<br />
mekanismen. Siffrorna markerar<br />
grupper i ribosomen.<br />
Nu har ett par forskare vid<br />
Uppsala universitet med hjälp<br />
av datorberäkningar kunnat<br />
förklara dels den kemiska mekanismen,<br />
dels hur den kataly<strong>se</strong>ras.<br />
- Resultaten visar att det bara<br />
finns en möjlig typ av mekanism,<br />
säger Johan Åqvist, professor<br />
vid institutionen för cell-<br />
och molekylärbiologi.<br />
Mekanismen är helt intramolekylär,<br />
förklarar han. Aminosyrorna<br />
som ska länkas ihop<br />
transporteras till reaktionsstället<br />
av t-RNA, som bestämmer<br />
mekanismen. Hydroxylgrupper<br />
på ribossockret i t-RNA<br />
deltar i reaktionen. För kata-<br />
Bilden till höger visar hur delar<br />
av två t-RNA binder, och hur den<br />
nya, peptiden kommer ut på baksidan. <br />
ly<strong>se</strong>n står däremot vatten och<br />
ribosomgrupper i omgivningen.<br />
De bildar ett nätverk av vätebindningar<br />
som snabbar på<br />
reaktionen.<br />
– För omkring femton år <strong>se</strong>dan<br />
tilldelades upptäckarna av<br />
katalytiskt RNA, så kallade ribozymer,<br />
Nobelpri<strong>se</strong>t. För fem<br />
år <strong>se</strong>dan löstes strukturen som<br />
visade att ribosomen är ett ribozym.<br />
Nu har vi visat hur det<br />
går till, säger Johan Åqvist.<br />
– Detta är också evolutionärt<br />
intressant och stödjer teorin att<br />
RNA deltog i enkla biokemiska<br />
proces<strong>se</strong>r innan proteiner<br />
fanns, säger han.<br />
Uppsalaforskarnas resultat<br />
har publicerats i Proceedings of<br />
the National Academy of Sciences,<br />
PNAS. <strong>se</strong>c<br />
Sweden Bio vill behålla lärarundantaget<br />
■■ Sweden Bio engagerar sig<br />
in i debatten om lärarundantagens<br />
framtid. Organisationen<br />
har bland annat frågat 23<br />
av sina medlemsföretag vad de<br />
tycker. 15 av företagen svarar<br />
nej på frågan ”Skulle ett borttagande<br />
av lärarundantaget<br />
stimulera bioteknikindustrins<br />
utveckling i Sverige?”. Sex fö-<br />
retag svarar ja medan två inte<br />
har någon uppfattning i frågan.<br />
Sweden Bios slutsats är att<br />
universiteten bör kunna få del<br />
i de värden som skapas inom<br />
verksamheten. Samtidigt finns<br />
det skäl att behålla systemet<br />
och vara försiktiga med förändringar.<br />
Lärarundantaget innebär att<br />
forskaren äger rätten till sina<br />
uppfinningar, inte det lärosäte<br />
där forskaren arbetar. I fjol tillsattes<br />
en utredning som bland<br />
annat skulle ta reda på kon<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>rna<br />
av ett avskaffande av<br />
lärarundantaget. Utredningen<br />
är för<strong>se</strong>nad och ska redovisas<br />
den 31 oktober. <strong>se</strong>c<br />
Biotechnyheter<br />
REUMATISMSUBSTANS.<br />
Forskningsföretaget Oxypharma<br />
har nyligen avslutat<br />
säkerhets- och toxikologiprogrammet<br />
för en substans<br />
för behandling av reumatism.<br />
Enligt ett pressmeddelande<br />
var resultaten av programmet<br />
tillfredställande och man<br />
planerar nu för kliniska fas<br />
I-studier med substan<strong>se</strong>n.<br />
Företagets ledning hoppas<br />
kunna inleda fas I-studierna<br />
i oktober och fas IIa-studier i<br />
mitten av 2006.<br />
NYETABLERAT. Japanska<br />
läkemedelsbolaget Astellas<br />
Pharma har etablerat en<br />
operativ nordisk organisation<br />
med huvudkontor i Glostrup<br />
utanför Köpenhamn. I <strong>se</strong>ptember<br />
blev Lotta Gummesson<br />
Sverigechef.<br />
Astella Pharmas nordiska<br />
verksamhet får en årlig försäljning<br />
på 46 miljoner euro.<br />
Företaget bildades i april i år<br />
ur fusion av Yamanouchi och<br />
Fujisawa.<br />
INNOVATIONSTÄVLING. Karolinska<br />
Innovations Contest<br />
(KIC) är en innovationstävling<br />
inom Life Science, där tre<br />
pristagare får dela på 275 000<br />
kronor samt <strong>se</strong>x månaders<br />
fri coachning från Karolinska<br />
Innovations AB och dess<br />
nätverk.<br />
Tanken är att en forskare<br />
genom tävlingen ska kunna ta<br />
de första stegen mot ett nytt<br />
läkemedel eller att nytt bioteknikföretag.<br />
På www.kicontest.<strong>se</strong><br />
finns mer information.<br />
NYTT VIRUS. Ett nytt virus<br />
som döpts till humant bocavirus<br />
har upptäckts i luftvägsprover<br />
på barn inlagda<br />
på Astrid Lindgrens sjukhus i<br />
Stockholm.<br />
Andningsproblem på grund<br />
av nedre luftvägsinfektioner<br />
är en vanlig anledning till att<br />
barn läggs in. I cirka 20 procent<br />
av fallen kan man idag<br />
inte fastställa orsaken.<br />
Nu vet man att det nyupptäckta<br />
viru<strong>se</strong>t kan vara<br />
anledningen. Rönen har<br />
publicerats i den amerikanska<br />
vetenskapsakademins tidskrift<br />
PNAS.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 7
Då<br />
kunnandet<br />
och<br />
pålitligheten<br />
spelar en<br />
viktig roll<br />
Elomatic är ett internationellt konsult- och ingen-<br />
jörsföretag, med över 30 års erfarenhet av utveckling<br />
och projektering inom processindustrin. Vi har nästan<br />
500 erfarna konstruktörer och moderna 3D och docu-<br />
mentationssystem för att utföra krävande industriella<br />
projekt effektivt, prismedvetet, enligt tidplan och inom<br />
en gemensamt uppgjord budget.<br />
Syntesanläggningar<br />
A<strong>se</strong>ptiska proces<strong>se</strong>r<br />
Biotekniska proces<strong>se</strong>r<br />
Renmediasystem<br />
Automationssystem<br />
T U R K U M A L M Ö M U M B A I<br />
w w w . e l o m a t i c . c o m
ÅLDERSGEN<br />
Klotho styr åldrandets mekanismer<br />
Transgena möss som<br />
överuttrycker proteinet<br />
Klotho lever upp till<br />
ett år längre än andra.<br />
Men det sker till pri<strong>se</strong>t<br />
av ökad risk för diabetes.<br />
■■ Forskare vid University<br />
of Texas i Dallas med Makoto<br />
Kuro i spet<strong>se</strong>n har gjort försök<br />
med möss som genförändrats<br />
så att de överuttrycker proteinet<br />
Klotho, som fått namn efter<br />
den grekiska mytologiska<br />
figur som spinner livstråden.<br />
Forskarna hittade genen som<br />
styr produktionen av proteinet,<br />
och det möjliggjorde fortsatta<br />
experiment.<br />
När forskarna fick fram möss<br />
som producerade mycket Klotho<br />
visade det sig att de kunde<br />
leva över tre år, enligt tidskriften<br />
Science. Det normala är att<br />
en mus lever ca två år.<br />
Möss som saknar Klotho dör<br />
däremot unga i ålderssjukdomar<br />
som åderförkalkning.<br />
Klotho har alltså någonting<br />
att göra med åldrandets meka-<br />
DNA-FORSKNING<br />
Mu<strong>se</strong>n i mitten är två månader gammal och har brist på klotho-protein.<br />
Den visar fler tecken på åldrande jämfört med den jämngamla mu<strong>se</strong>n<br />
till vänster som är av vildtyp. Mu<strong>se</strong>n till höger överuttrycker proteinet<br />
vilket gör att den blir större och lever längre, upp till tre år. Den<br />
normala livslängden är omkring två år.<br />
nismer, exakt hur vet man inte<br />
än. Men det är första gången<br />
man hittat en enda gen som<br />
på ett tydligt sätt påverkar ett<br />
däggdjurs åldrande.<br />
Det betyder inte att man funnit<br />
den avgörande gen som styr<br />
åldrandet. Det är betydligt mer<br />
komplext än så. En möjlig kon<strong>se</strong>kvens<br />
av upptäckten kan vara<br />
att gamla människor kan ges<br />
möjlighet att leva ett bättre och<br />
friskare liv.<br />
Det finns en baksida, och det<br />
Bägge DNA-strängarna är viktiga<br />
Bägge strängarna i<br />
det dubbelsträngande<br />
DNAt har betydel<strong>se</strong><br />
för vilka gener som<br />
uttrycks. Det visar<br />
resultat från ett internationelltforskningssamarbete,<br />
där forskare<br />
från KI deltar.<br />
■■ Det är inte bara den sträng<br />
av DNA som kodar för syntes<br />
av proteiner, <strong>se</strong>n<strong>se</strong>-strängen,<br />
som är viktig. Också den andra,<br />
anti<strong>se</strong>n<strong>se</strong>-strängen, har<br />
en funktion. Det visar resul-<br />
tat som publicerats i Science.<br />
Bakom rapporten finns det<br />
internationella Fantomkonsortiet,<br />
som leds från japanska<br />
Riken.<br />
Anti<strong>se</strong>n<strong>se</strong>strängen ger upphov<br />
till anti<strong>se</strong>n<strong>se</strong>-gener, som<br />
avlä<strong>se</strong>s i cellerna i motsatt riktning<br />
mot de normala <strong>se</strong>n<strong>se</strong>-generna.<br />
Forskarna har nu kunnat<br />
visa att detta fenomen är<br />
betydligt vanligare än man tidigare<br />
trott.<br />
Ännu viktigare är Fantomforskarnas<br />
upptäckt att dessa<br />
gener utnyttjas i stor omfattning<br />
i cellerna för att module-<br />
FOTO: UT SOUTHWESTERN MEDICAL CENTER AT DALLAS.<br />
är att de transgena mös<strong>se</strong>n har<br />
ökade halter av insulin i blodet,<br />
hanar mer än honor. Det tyder<br />
på att risken för diabetes ökar,<br />
genom att mös<strong>se</strong>n på något hittills<br />
outrett sätt blir resistenta<br />
mot insulin, ett tecken på diabetes.<br />
Det kan i sin tur tyda på<br />
att Klotho är kopplat till signalsystemen<br />
för insulin och den<br />
insulinliknande tillväxtfaktorn<br />
1 (IGF 1), som tidigare visat sig<br />
ha betydel<strong>se</strong> för däggdjurs åldrande.<br />
sn<br />
ra uttrycket av konventionella<br />
<strong>se</strong>n<strong>se</strong>-gener.<br />
Anti<strong>se</strong>n<strong>se</strong>-generna kan därför<br />
antas medverka vid regleringen<br />
av många, kanske alla,<br />
av kroppens och cellernas<br />
funktioner.<br />
Många av de beskrivna anti<strong>se</strong>n<strong>se</strong>generna<br />
är ovanliga också<br />
för att de inte kodar för proteiner,<br />
och alltså inte överensstämmer<br />
med den klassiska<br />
definitionen av en gen. Detta<br />
stöds av ytterligare en artikel i<br />
Science, också den publicerad<br />
av forskare i Fantomkonsortiet,<br />
<strong>se</strong> sid 10. <strong>se</strong>c<br />
Biotechnyheter<br />
MEDICINSK TEKNIK. Linköpingsföretaget<br />
Sectra har fått<br />
en prestigeorder från universitetssjukhu<strong>se</strong>t<br />
vid University<br />
of Arkansas på sitt system för<br />
digital hantering och arkivering<br />
av röntgenbilder.<br />
Sjukhu<strong>se</strong>t tar ca 200 000<br />
röntgenbilder om året, och<br />
Sectras system ska ersätta ett<br />
tidigare från 1998.<br />
Sectra är ett ledande företag<br />
för system som hanterar<br />
digitala röntgenbilder. Ca 700<br />
installationer har gjorts.<br />
AFRIKANSK KI-FILIAL. Professor<br />
Mats Wahlgren har fått<br />
i uppdrag av KIs ledning att<br />
utreda möjligheterna att starta<br />
en filial till KI någonstans i<br />
centrala Afrika.<br />
En tanke bakom projektet<br />
är att utvecklingen nu kan<br />
komma att ta fart i Afrika. Och<br />
då är det viktigt att vara med<br />
och bygga upp en medicinsk<br />
forskningsorganisation.<br />
SAMARBETE. Rektorerna för<br />
de <strong>se</strong>x universiteten i Stockholm-Uppsalaområdet<br />
för<br />
samtal om hur samarbetet<br />
universiteten kan stärkas.<br />
Där har man inte lyckats lika<br />
bra som Öresundsregionen<br />
och det vill rektorerna ändra<br />
på. Tänkbara samarbetsområden<br />
är bland annat bioinformatik,<br />
genetik och etik.<br />
KI I SINGAPORE. Karolinska<br />
Institutet för samtal med<br />
National University of Singapore<br />
om ett utökat samarbete.<br />
Bland annat erbjuder Singapore<br />
en finansiering av två till<br />
tre forskningsprojekt under<br />
tio år vilket är värt ca 300<br />
miljoner kronor. KI har <strong>se</strong>dan<br />
tidigare ett samarbete med<br />
Singapore bland annat med<br />
forskarutbildning.<br />
CANCERPREPARAT. Merck har<br />
ansökt hos den europeiska<br />
läkemedelsmyndigheten om<br />
att få utöka användningen<br />
av cancerpreparatet Erbitux<br />
till skivepitelcancer i huvud<br />
och hals. Preparatet är idag<br />
godkänt behandling av kolonrektalcancer.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 9
Biotechnyheter<br />
MÄTER HJÄRTSVIKT. Roche<br />
har tagit fram ett test för att<br />
diagnosti<strong>se</strong>ra hjärtsvikt. Testet<br />
mäter halterna av ett protein,<br />
NT-proBNP, som finns i höga<br />
halter i blodet hos personer<br />
med hjärtsvikt.<br />
Proteinet utsöndras från<br />
hjärtväggen när hjärtat inte<br />
orkar pumpa tillräckligt med<br />
blod. Testet ger provsvar på<br />
tolv minuter, enligt Roche.<br />
MOT KOLIK. Otröstligt skrikande<br />
hos spädbarn med<br />
kolik minskar när de får<br />
Bio Gaias oljedroppar med<br />
mjölksyrebakterien Reuteri,<br />
visar en klinisk studie vid<br />
universitetssjukhu<strong>se</strong>t i Turin.<br />
Fyrtio<strong>se</strong>x ammade spädbarn<br />
med kolik fick antingen Reuteridroppar<br />
eller det läkemedel<br />
som är standardbehandling<br />
idag.<br />
De som fick mjölksyrebakterien<br />
skrek 2 timmar och 16<br />
minuter mindre per dygn.<br />
De italienska forskarna har<br />
tidigare visat att barn med<br />
otröstligt skrikande har en<br />
obalans i bakteriefloran i<br />
magtarmkanalen.<br />
RYMDFORSKNING. Den amerikanska<br />
rymdflygstyrel<strong>se</strong>n<br />
Nasa vill få mera livsvetenskapsforskning<br />
till den internationella<br />
rymdstationen ISS,<br />
nu när skyttlarna börjar flyga<br />
igen.<br />
Olyckorna med skyttlarna<br />
satte stopp för de experiment<br />
som då var på gång, men nu<br />
vill man börja på nytt. Exempel<br />
på områden som kan<br />
dra nytta av avsaknaden av<br />
gravitation kan vara infektionsforskning,<br />
genetik och<br />
forskning kring åldrandet, vilket<br />
konstaterades vid ett möte<br />
mellan Nasa, forskare och<br />
riskkapitalister nyligen.<br />
NYEMISSION. MIP Technologies<br />
i Lund, som tillverkar<br />
molekylärt avtryckta<br />
polymerer för bland annat<br />
<strong>se</strong>paration, har fått in 30 miljoner<br />
kronor i en nyemission.<br />
Catella Healthcare Investments,<br />
tidigare investeraren<br />
Malmöhus Invest och företagsledningen<br />
deltar i denna.<br />
10<br />
GENKARTLÄGGNING<br />
Schimpans och människa är mycket lika<br />
Det är inte mycket<br />
som skiljer schimpan<strong>se</strong>n<br />
och människan.<br />
Åtminstone inte i våra<br />
gener. Det visar en<br />
kartläggning av schimpan<strong>se</strong>ns<br />
genom.<br />
■■ Ett konsortium av 67 forskare<br />
som har arbetat med olika<br />
delar av schimpan<strong>se</strong>ns genom<br />
har nu publicerat sitt arbete i<br />
ett antal artiklar i Nature och<br />
Science.<br />
Genkartläggningen visar att<br />
96 procent av människans och<br />
schimpan<strong>se</strong>n genom är lika. De<br />
är lika stora och består av omkring<br />
tre miljarder baspar och<br />
20 000 aktiva gener.<br />
Skillnader finns bland annat i<br />
basparen. 35 miljoner av dessa,<br />
eller 1,2 procent, är olika hos<br />
de olika arterna. DNA-duplikat,<br />
där upptill 20 000 baspar<br />
långa <strong>se</strong>gment har duplikerats,<br />
förklarar ytterligare 2,7 procent<br />
av skillnaderna.<br />
Mer än femtio gener som<br />
Clint, schimpanshane av arten Pan troglodytes, har lämnat blodprov<br />
och fått sitt DNA kartlagt. Clint levde i Yerkes National Re<strong>se</strong>arch Center<br />
i Atlanta men dog i fjol i en hjärtsjukdom, 24 år gammal.<br />
finns hos människan saknas<br />
hos schimpan<strong>se</strong>n. Det gäller till<br />
exempel gener inblandade i inflammation.<br />
Motsvarande, antal<br />
gener som finns hos schimpans<br />
men inte hos människa, är<br />
okänt. Sedan tidigare vet dock<br />
forskarna att människan saknar<br />
genen för ett enzym som<br />
tros skydda andra djur från att<br />
utveckla Alzheimers.<br />
Men genkartläggningen ger<br />
inte svar på frågan varför vad<br />
GENUTTRYCK<br />
Skillnaden ligger i RNA-nätverk<br />
En reglermekanism i cellerna<br />
ba<strong>se</strong>rad på RNA kan till en del<br />
förklara varför organismerna<br />
utvecklas olika. Bakom upptäckten<br />
finns forskare i ett internationellt<br />
samarbete.<br />
En av de stora överraskningarna<br />
när människans genom<br />
för några år <strong>se</strong>dan publicerades<br />
var att antalet gener var så<br />
få jämfört med andra organismer.<br />
En slutsats var att olika<br />
organismer uppenbarligen kan<br />
ha väldigt lika uppsättning av<br />
gener och proteiner, men ändå<br />
vara mycket olika.<br />
– Skillnaden beror tydligen<br />
mycket mer på hur dessa komponenter<br />
samspelar än antalet<br />
komponenter i sig, säger Jesper<br />
Tegner vid Linköpings universitet,<br />
som är Sveriges enda<br />
Jesper Tegner<br />
vid Linköpings<br />
universitet är<br />
Sveriges enda<br />
professor i beräkningsbiologi.<br />
professor i beräkningsbiologi<br />
och en av hundratalet forskare<br />
i konsortiet Fantom.<br />
Forskarna publicerar nu upptäckten<br />
av en reglermekanism i<br />
cellerna, ba<strong>se</strong>rad på RNA, som<br />
till en del kan förklara vad som<br />
gör organismerna olika.<br />
Länge trodde man att RNA<br />
hade som enda uppgift att sköta<br />
proteinsynte<strong>se</strong>n. Sedan visade<br />
några forskare att de också reglerade<br />
genuttryck. Nu har Fantomkonsortiet<br />
visat på ytterli-<br />
som gör oss till människor.<br />
– Det är mer komplext än<br />
vilka komponenter som finns.<br />
Interaktionen mellan komponenterna,<br />
proteiner, RNA och<br />
gener, är mer komplext hos högre<br />
organismer, säger Jesper<br />
Tegner vid Linköpings universitet,<br />
som är en av hundratalet<br />
forskare som i konsortiet<br />
Fantom studerar hur de olika<br />
byggstenarna samverkar. (<strong>se</strong><br />
nedan) <strong>se</strong>c<br />
gare en funktion. Ett stort antal<br />
RNA-molekyler som inte kodar<br />
för proteiner bildar nätverk<br />
som reglerar annat RNA.<br />
– Det är förvånande att det<br />
är så många som drygt 20 000<br />
som inte kodar för proteiner.<br />
Men det kan förklara bland annat<br />
varför läkemedel inte alltid<br />
fungerar på samma sätt i människa<br />
som i djurförsök.<br />
Nu väntar ett antal uppföljande<br />
studier. Forskarna ska<br />
bland annat studera makrofager,<br />
för att <strong>se</strong> hur gener och<br />
proteiner regleras och bildar<br />
nätverk i celltypen.<br />
Konsortiet, där också forskare<br />
från USA och Europa är<br />
med, leds från japanska Riken.<br />
De har publicerat sina resultat<br />
i Science. <strong>se</strong>c<br />
BIOTECH . 9 . 2005<br />
BILD: NATURE
Biotechnyheter<br />
MÄTER HJÄRTSVIKT. Roche<br />
har tagit fram ett test för att<br />
diagnosti<strong>se</strong>ra hjärtsvikt. Testet<br />
mäter halterna av ett protein,<br />
NT-proBNP, som finns i höga<br />
halter i blodet hos personer<br />
med hjärtsvikt.<br />
Proteinet utsöndras från<br />
hjärtväggen när hjärtat inte<br />
orkar pumpa tillräckligt med<br />
blod. Testet ger provsvar på<br />
tolv minuter, enligt Roche.<br />
MOT KOLIK. Otröstligt skrikande<br />
hos spädbarn med<br />
kolik minskar när de får<br />
Bio Gaias oljedroppar med<br />
mjölksyrebakterien Reuteri,<br />
visar en klinisk studie vid<br />
universitetssjukhu<strong>se</strong>t i Turin.<br />
Fyrtio<strong>se</strong>x ammade spädbarn<br />
med kolik fick antingen Reuteridroppar<br />
eller det läkemedel<br />
som är standardbehandling<br />
idag.<br />
De som fick mjölksyrebakterien<br />
skrek 2 timmar och 16<br />
minuter mindre per dygn.<br />
De italienska forskarna har<br />
tidigare visat att barn med<br />
otröstligt skrikande har en<br />
obalans i bakteriefloran i<br />
magtarmkanalen.<br />
RYMDFORSKNING. Den amerikanska<br />
rymdflygstyrel<strong>se</strong>n<br />
Nasa vill få mera livsvetenskapsforskning<br />
till den internationella<br />
rymdstationen ISS,<br />
nu när skyttlarna börjar flyga<br />
igen.<br />
Olyckorna med skyttlarna<br />
satte stopp för de experiment<br />
som då var på gång, men nu<br />
vill man börja på nytt. Exempel<br />
på områden som kan<br />
dra nytta av avsaknaden av<br />
gravitation kan vara infektionsforskning,<br />
genetik och<br />
forskning kring åldrandet, vilket<br />
konstaterades vid ett möte<br />
mellan Nasa, forskare och<br />
riskkapitalister nyligen.<br />
NYEMISSION. MIP Technologies<br />
i Lund, som tillverkar<br />
molekylärt avtryckta<br />
polymerer för bland annat<br />
<strong>se</strong>paration, har fått in 30 miljoner<br />
kronor i en nyemission.<br />
Catella Healthcare Investments,<br />
tidigare investeraren<br />
Malmöhus Invest och företagsledningen<br />
deltar i denna.<br />
10<br />
GENKARTLÄGGNING<br />
Schimpans och människa är mycket lika<br />
Det är inte mycket<br />
som skiljer schimpan<strong>se</strong>n<br />
och människan.<br />
Åtminstone inte i våra<br />
gener. Det visar en<br />
kartläggning av schimpan<strong>se</strong>ns<br />
genom.<br />
■■ Ett konsortium av 67 forskare<br />
som har arbetat med olika<br />
delar av schimpan<strong>se</strong>ns genom<br />
har nu publicerat sitt arbete i<br />
ett antal artiklar i Nature och<br />
Science.<br />
Genkartläggningen visar att<br />
96 procent av människans och<br />
schimpan<strong>se</strong>n genom är lika. De<br />
är lika stora och består av omkring<br />
tre miljarder baspar och<br />
20 000 aktiva gener.<br />
Skillnader finns bland annat i<br />
basparen. 35 miljoner av dessa,<br />
eller 1,2 procent, är olika hos<br />
de olika arterna. DNA-duplikat,<br />
där upptill 20 000 baspar<br />
långa <strong>se</strong>gment har duplikerats,<br />
förklarar ytterligare 2,7 procent<br />
av skillnaderna.<br />
Mer än femtio gener som<br />
Clint, schimpanshane av arten Pan troglodytes, har lämnat blodprov<br />
och fått sitt DNA kartlagt. Clint levde i Yerkes National Re<strong>se</strong>arch Center<br />
i Atlanta men dog i fjol i en hjärtsjukdom, 24 år gammal.<br />
finns hos människan saknas<br />
hos schimpan<strong>se</strong>n. Det gäller till<br />
exempel gener inblandade i inflammation.<br />
Motsvarande, antal<br />
gener som finns hos schimpans<br />
men inte hos människa, är<br />
okänt. Sedan tidigare vet dock<br />
forskarna att människan saknar<br />
genen för ett enzym som<br />
tros skydda andra djur från att<br />
utveckla Alzheimers.<br />
Men genkartläggningen ger<br />
inte svar på frågan varför vad<br />
GENUTTRYCK<br />
Skillnaden ligger i RNA-nätverk<br />
En reglermekanism i cellerna<br />
ba<strong>se</strong>rad på RNA kan till en del<br />
förklara varför organismerna<br />
utvecklas olika. Bakom upptäckten<br />
finns forskare i ett internationellt<br />
samarbete.<br />
En av de stora överraskningarna<br />
när människans genom<br />
för några år <strong>se</strong>dan publicerades<br />
var att antalet gener var så<br />
få jämfört med andra organismer.<br />
En slutsats var att olika<br />
organismer uppenbarligen kan<br />
ha väldigt lika uppsättning av<br />
gener och proteiner, men ändå<br />
vara mycket olika.<br />
– Skillnaden beror tydligen<br />
mycket mer på hur dessa komponenter<br />
samspelar än antalet<br />
komponenter i sig, säger Jesper<br />
Tegner vid Linköpings universitet,<br />
som är Sveriges enda<br />
Jesper Tegner<br />
vid Linköpings<br />
universitet är<br />
Sveriges enda<br />
professor i beräkningsbiologi.<br />
professor i beräkningsbiologi<br />
och en av hundratalet forskare<br />
i konsortiet Fantom.<br />
Forskarna publicerar nu upptäckten<br />
av en reglermekanism i<br />
cellerna, ba<strong>se</strong>rad på RNA, som<br />
till en del kan förklara vad som<br />
gör organismerna olika.<br />
Länge trodde man att RNA<br />
hade som enda uppgift att sköta<br />
proteinsynte<strong>se</strong>n. Sedan visade<br />
några forskare att de också reglerade<br />
genuttryck. Nu har Fantomkonsortiet<br />
visat på ytterli-<br />
som gör oss till människor.<br />
– Det är mer komplext än<br />
vilka komponenter som finns.<br />
Interaktionen mellan komponenterna,<br />
proteiner, RNA och<br />
gener, är mer komplext hos högre<br />
organismer, säger Jesper<br />
Tegner vid Linköpings universitet,<br />
som är en av hundratalet<br />
forskare som i konsortiet<br />
Fantom studerar hur de olika<br />
byggstenarna samverkar. (<strong>se</strong><br />
nedan) <strong>se</strong>c<br />
gare en funktion. Ett stort antal<br />
RNA-molekyler som inte kodar<br />
för proteiner bildar nätverk<br />
som reglerar annat RNA.<br />
– Det är förvånande att det<br />
är så många som drygt 20 000<br />
som inte kodar för proteiner.<br />
Men det kan förklara bland annat<br />
varför läkemedel inte alltid<br />
fungerar på samma sätt i människa<br />
som i djurförsök.<br />
Nu väntar ett antal uppföljande<br />
studier. Forskarna ska<br />
bland annat studera makrofager,<br />
för att <strong>se</strong> hur gener och<br />
proteiner regleras och bildar<br />
nätverk i celltypen.<br />
Konsortiet, där också forskare<br />
från USA och Europa är<br />
med, leds från japanska Riken.<br />
De har publicerat sina resultat<br />
i Science. <strong>se</strong>c<br />
BIOTECH . 9 . 2005<br />
BILD: NATURE
AirLINE<br />
– en fältbussuppkoppling för hela proces<strong>se</strong>n<br />
Förenkling leder oftast till större<br />
säkerhet och mindre kostnader.<br />
Därför är AirLINE det idealiska<br />
gränssnittet mellan processutrustning<br />
och fältbuss. Det innebär<br />
nämligen en enda fältbussuppkoppling<br />
för hela proces<strong>se</strong>n.<br />
Så nästa gång det är dags för<br />
en nyinstallation eller en uppgradering<br />
till fältbussmiljö, låt AirLINE<br />
göra det enkelt för dig att koppla<br />
upp processkomponenterna till<br />
fältbus<strong>se</strong>n. Välkommen att kontakta<br />
oss.<br />
Particulate<br />
Removal<br />
Filer<br />
Liquid Gas<br />
Coalescer<br />
Till processutrustning<br />
Till processutrustning<br />
Fältbuss<br />
Till processutrustning<br />
Malmö 040-664 51 00 • Stockholm 08-724 01 20 • www.burkert.<strong>se</strong><br />
Helhetslösningar från Colly<br />
Media Filtration<br />
Virus<br />
Filter<br />
Aeration<br />
Particulate<br />
Removal<br />
Filter<br />
Upstream Processing Cell Harvest and<br />
Innoculation<br />
Product Separation<br />
Sterilizing-grade<br />
Liquid Filter<br />
Emflon PFR<br />
Sterilizing-grade<br />
Air filter<br />
Supor EKV<br />
Buffer Filter<br />
Kleenpak<br />
Connector Exhaust<br />
HDC II J012<br />
Air Prefilter<br />
Emflon PFR<br />
Sterilizing-grade<br />
Air filter<br />
Downstream Processing and Purification<br />
Capture<br />
Chromatography<br />
Emflon PFR<br />
Sterilizing-grade<br />
Air filter<br />
Polishing<br />
Chromatography<br />
Storage Mustang Membrane<br />
Chromatography<br />
Fermenter<br />
Sterilizing-grade<br />
Liquid Filtration<br />
Tubes and Couplers<br />
Virus<br />
Removal<br />
Filtration<br />
Concentration<br />
Diafiltration<br />
Supor EKV<br />
Buffer Filter<br />
Sterilizing-grade<br />
Liquid filter<br />
Depth<br />
Filtration<br />
Purification<br />
Chromatography<br />
Formulation<br />
and filling<br />
Tangential Flow<br />
Filtration<br />
När resultatet räknas<br />
Innovativa helhetslösningar med<br />
produkter och kompetens från<br />
internationellt ledande leverantörer<br />
• Filtrering och <strong>se</strong>parationsteknik<br />
Dead end, kromatografi, cross-flow<br />
• Heltäckande inom slang och<br />
kopplingar<br />
Sani-Tech, Tygon, Colder, Re<strong>se</strong>al,<br />
Perma<strong>se</strong>al<br />
• Teknisk <strong>se</strong>rvice och laboratorium<br />
Validering, kvalificering och kalibrering<br />
• För mer information<br />
E-post: biopharma@colly.<strong>se</strong><br />
Colly Filtreringsteknik AB<br />
Box 81, 164 94 Kista. Tel 08-703 01 00<br />
Fax 08-703 95 36. www.colly.<strong>se</strong>
HALVÅRSRAPPORTER<br />
Fortsatt tufft för bioteknik på bör<strong>se</strong>n<br />
Det finns positiva exempel<br />
i bioteknikbolagens<br />
halvårsrapporter, en<br />
annars ganska dyster<br />
läsning.<br />
■■ Svensk bioteknik lever tufft.<br />
Det visar börsbolagens halvårsrapporter.<br />
Många siffror<br />
pekar på problem, men jämfört<br />
med förra årets delrapport,<br />
finns också positiva trender.<br />
Karo Bio, som haft det tungt<br />
under <strong>se</strong>nare år, kan nu hoppas<br />
på ett genombrott. Amerikanska<br />
Wyeth förlänger forskningssamarbetet<br />
med företaget<br />
till augusti 2006. Målet är att<br />
utveckla nya behandlingar för<br />
åderförkalkning.<br />
FÖRETAGSKÖP<br />
Forskningsföretaget Medivir,<br />
som bland annat utvecklar läkemedel<br />
mot benskörhet, har mer<br />
än fördubblat omsättningen.<br />
Resultatet är dock fortfarande<br />
negativt.<br />
Biotage har haft svårigheter<br />
att vända den negativa utvecklingen<br />
men fick i augusti en order<br />
på 15 miljoner kronor från<br />
en stor läkemedelskoncern på<br />
instrument från det nyligen<br />
förvärvade Argonaut. En fortsatt<br />
stark utveckling i Asien och<br />
en återhämtning på den amerikanska<br />
markanden har hjälpt<br />
Biacore att visa försäljningstillväxt<br />
och lönsamhet. Under första<br />
halvåret 2005 steg försäljningen<br />
med 23 procent.<br />
Halvårsresultat 2005, miljoner kronor. Inom parentes anges siffrorna för 2004.<br />
Q-Med är det mest framgångsrika<br />
svenska bioteknikföretaget,<br />
men egentligen ett<br />
medicintekniskt företag. Affärsidén<br />
är att använda den<br />
kropp<strong>se</strong>gna hyaluronsyran<br />
för att göra nedbrytbara implantat.<br />
Skillnaden i resultat,<br />
jämfört med delårsrapporten<br />
2004, beror på att företaget då<br />
sålde försäljningsrättigheter till<br />
Medicis i USA.<br />
Helt andra siffror visar läkemedelsföretaget<br />
Astra Zeneca<br />
med 64 200 anställda, varav<br />
12 850 i Sverige. Omsättningen<br />
låg på 89 062 miljoner kronor<br />
med en vinst på 17 002 miljoner<br />
kronor. ba<br />
Företag Omsättning Resultat Likvida medel antal anställda<br />
Active Biotech 5,8(30,4) -110,3(-77,4) 101,5*(149,4) 91(173)<br />
266 miljoner kronor efter nyemission i juli<br />
Artimplant 1,3(1,0) -19,4(-13,3) 118,2(63,8) 26(27)<br />
Biacore 249,1(203,3) 125,3(-0,4) 106,4(217,9) 283(350)<br />
Biogaia 28,2(20,8) -9,4(-14,0) 49,2(76,1) 33(33)<br />
Bioinvent 14,8(29,0) -78,4(-44,7) 122,7(214,6) 93(102)<br />
Biotage 165,4(175,9) -12,8(-32,4) 15,2(15,6) 346(248)<br />
Diamyd Medical 0,5(1,3) -25,3(-10,7) 124,6(11,4) 7(5)<br />
Karo Bio 47,2(24,2) -42,4(-58,5) 146,8(126,0) 78(93)<br />
Medivir 27,2(12,5) -73,4(-92,5) 371,9(464,8) 132(118)<br />
Probi 14,4(17,0) -4,3(-1,5) 43,3(18,7) 19(17)<br />
Tripep ingen -11,0(-13,9) 9,9(25,2) 10(9)<br />
En nyemission efter periodens utgång har tillfört 28 miljoner kronor före emissionskostnader<br />
Vitrolife 60,8(55,1) 9,0(9,2) 39,5(49,6) 81(71)<br />
Q-Med 437,5(401,1) 23,6(167,4) 435,4(551,2) 543(498)<br />
Pfizer köper infektionsforskningsföretag<br />
■■ Världens största läkemedelsföretag<br />
Pfizer köper forskningsföretaget<br />
Vicuron i Pennsylvaniastaden<br />
King of Prussia<br />
för den mycket höga summan<br />
av 1,9 miljarder dollar, ca 15<br />
miljarder kronor.<br />
Det som lockar Pfizer att betala<br />
så många miljarder är Vicurons<br />
forskningsportfölj, med<br />
två antiinfektionsläkemedel i<br />
topp. Det ena med namnet<br />
Anidulafungin mot svampinfektioner<br />
både av candida och<br />
aspergillus. Det andra är en glykopeptid,<br />
Dalbavancin, som<br />
kan komma till användning<br />
mot sjukhussjuka. Pfizer har<br />
idag storsäljande läkemedel på<br />
båda områden, men patenten<br />
går snart ut och då kommer<br />
konkurren<strong>se</strong>n från generikatillverkarna.<br />
Tanken här är att<br />
hinna ut med något nytt och<br />
bättre i samma veva som patenten<br />
går ut. För båda läkemedlen<br />
har registreringsproces<strong>se</strong>n för<br />
godkännande av amerikanska<br />
myndigheter påbörjats. sn<br />
Biotechnyheter<br />
TILLVERKNING. Det schweiziska<br />
specialkemiföretaget<br />
Lonza bygger tillsammans<br />
med Bio One en anläggning i<br />
Singapore för produktion av<br />
biotekniska produkter som<br />
man hävdar ska bli ledande<br />
i Asien.<br />
Syftet är kontraktstillverkning<br />
av bioläkemedel.<br />
Anläggningen har fyra bioreaktorer<br />
för däggdjursceller<br />
med tillhörande reningslinjer.<br />
DANSK STORAFFÄR. Danska<br />
Genmab ger schweiziska<br />
Serono exklusiva rättigheter<br />
till den monoklonala antikroppen<br />
HuMax-CD4, en<br />
läkemedelskandidat i fas III<br />
för den kutana varianten av<br />
cancern T-cellymfom. Fas<br />
II-studier pågår för den ickekutana<br />
formen.<br />
Genmab får omedelbart 20<br />
miljoner dollar och kan med<br />
delbetalningar etcetera få upp<br />
till 215 miljoner dollar, 1,6<br />
miljarder kronor.<br />
Dessutom köper Serono in<br />
sig i Genmab med 50 miljoner<br />
dollar.<br />
MOT JÄRNBRIST. Probiotika<br />
kan motverka järnbrist, enligt<br />
en studie av Probi. I studien<br />
deltog 24 kvinnor som under<br />
fyra dagar intog dryck med<br />
eller utan Probis bakterien<br />
Lp299v.<br />
Hos de kvinnor som fick bakteriekulturen<br />
uppmättes efter<br />
18 dagar en bättre järnupptagningsförmåga<br />
än hos de<br />
som inte fick den. Bakterien<br />
finns i yoghurt och juicer.<br />
JAPANAVTAL. Lundaföretaget<br />
Dilab har skrivit ett avtal med<br />
japanska Bio Re<strong>se</strong>arch Center,<br />
som ska distribuera av ett<br />
av Dilabs instrument i Japan.<br />
Dilab utvecklar instrument<br />
för farmakologisk forskning,<br />
främst för automati<strong>se</strong>rad<br />
mätning och analys i prekliniska<br />
in-vivo studier. Avtalet<br />
gäller ett automati<strong>se</strong>rat system<br />
för blodprovstagning vid<br />
djurstudier.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 13
Från<br />
oidentifierbar<br />
osäkerhet...<br />
...till full identifierbarhet<br />
och kvalitetssäkring i<br />
alla tänkbara tuffa<br />
miljöer - även flytande<br />
kväve - för mindre än<br />
2500kr!<br />
LabPal är en del av Bradys<br />
kompletta sortiment för<br />
labmärkning & identifiering!<br />
Brady AB<br />
tel 08 - 590 057 30<br />
cssweden@bradyeurope.com<br />
www.brady.<strong>se</strong>, www.bradylabid.com<br />
HIV-STUDIE<br />
Medivirsubstans testas i klinisk studie<br />
Medivir har nu startat<br />
en klinisk studie av<br />
hiv-substan<strong>se</strong>n MIV-<br />
210, som GSK lämnade<br />
tillbaka.<br />
■■ Substan<strong>se</strong>n är en nukleosidanalog,<br />
som byggs in i viru<strong>se</strong>ts<br />
DNA som en falsk byggsten<br />
och stoppar uppbyggnaden,<br />
precis som det första hiv-preparatet<br />
som hade effekt, AZT.<br />
Miv-210 har dock unika egenskaper<br />
vad gäller resistensutveckling,<br />
enligt företagets<br />
finansdirektör Rein Piir, Substan<strong>se</strong>n<br />
har testats prekliniskt<br />
FÖRETAGSKÖP<br />
Biovitrum köper Arexis<br />
Biovitrums forsk-<br />
ningsportfölj växer<br />
genom företagsköp.<br />
Senaste tillskottet<br />
är forskningsbolaget<br />
Arexis som har ett projekt<br />
i klinisk fas II.<br />
■■ – Det är ett spännande och<br />
behövligt tillskott som matchar<br />
vår portfölj och forskningsplattform<br />
väl, säger Anders<br />
Ullman, forskningschef vid<br />
Biovitrum. Arexis har proteinba<strong>se</strong>rade<br />
projekt där det finns<br />
synergier med vår processutveckling,<br />
och deras forskningsområden<br />
antiinflammatoriska<br />
och metabola sjukdomar matchar<br />
väl våra.<br />
Biovitrum är Sveriges största<br />
bioteknikbolag men har ont om<br />
forskningsprojekt i klinisk fas.<br />
I och med köpet av Cambridge<br />
Biotechnology tidigare i år fick<br />
bolaget in ett projekt i fas I. Nu<br />
får forskningsportföljen ytterligare<br />
tillskott, av en substans i<br />
fas II från Arexis.<br />
Biovitrum har företagsledning,<br />
produktion och stora delar<br />
av forskningen i Stockholm.<br />
Arexis finns i Göteborg.<br />
under ett år utan att resistens<br />
utvecklats.<br />
Den ska nu testas på ett drygt<br />
tiotal patienter med multiresistent<br />
hiv. Studier på friska<br />
frivilliga har tidigare visat att<br />
den är oralt biotillgänglighet,<br />
kan ges som tablett, utan tydliga<br />
biverkningar.<br />
– Vi vill <strong>se</strong> om miv-210 i en<br />
förhållandevis låg dos har den<br />
effekt som vi tror utifrån prekliniska<br />
försök, säger Rein Piir<br />
vid Medivir.<br />
Substan<strong>se</strong>n har varit utlicensierad<br />
till Glaxo Smith Kline,<br />
som sade upp det samarbetet<br />
VÄXER MED FÖRVÄRV<br />
Biovitrum<br />
500 anställda<br />
Tillverkning av proteinläkemedel,<br />
processutveckling, läkemedelsförsäljning<br />
och forskning.<br />
Längst komna projekt:<br />
5-HT2C en receptoragonist<br />
för behandling av fetma och<br />
andra sjukdomar. Fas II-studier<br />
genomförda. Utlicensierat till<br />
Glaxo Smith Kline.<br />
A2A en receptoragonist (från<br />
Cambridge Biotechnology) mot<br />
inflammatorisk smärta. Fas I.<br />
Receptoragonist, grön starr.<br />
Utvecklat substans. På väg in<br />
i fas I.<br />
Enzymet 11-β-HSD. Omvandlar<br />
kortison till kortisol, en viktig<br />
reglerare av metabolismen. För<br />
behandling av metabola syndromet.<br />
Utvecklas i samarbete<br />
med Amgen.<br />
– Arexis ska bli kvar där och<br />
bli en integrerad enhet i Biovitrum.<br />
Inga neddragningar är<br />
planerade. Men vi <strong>se</strong>r kontinuerligt<br />
över organisation och resur<strong>se</strong>r<br />
när organisationen och<br />
portföljen utvecklas, säger Anders<br />
Ullman.<br />
Biovitrum omsatte i fjol 787,4<br />
miljoner kronor och kunde<br />
tack vare en fastighetsförsäljning<br />
som inbringade 193,2 mil-<br />
i slutet av förra året. GSK bedömde<br />
att det så kallade terapeutiska<br />
fönstret var för smalt,<br />
och att substan<strong>se</strong>n därför inte<br />
skulle komma att bli aktuell<br />
som förstahandsterapi.<br />
Studien, som beräknas kosta<br />
en miljon dollar, är kanske den<br />
sista Medivir gör inom hivområdet.<br />
Bolaget gör inget med substan<strong>se</strong>n<br />
Miv-310, som de fick<br />
tillbaka från ett samarbete med<br />
Boehringer Ingelheim i mars i<br />
år, och kommer inte att starta<br />
några nya program inom området.<br />
<strong>se</strong>c<br />
Arexis<br />
30 anställda<br />
Forskningsbolag.<br />
Längst komna projekt:<br />
Metabola och inflammatoriska<br />
sjukdomar<br />
Enzymet BSSL mot bristande<br />
fettupptag, två indikationsområden;<br />
behandling av cystisk<br />
fibros och för tidigt födda<br />
barn. I fas II.<br />
SCCE Hudsjukdomar. Preklinisk<br />
fas. En pilotstudie planeras<br />
2005.<br />
joner redovisa en vinst på 112,4<br />
miljoner kronor. Bolaget hade<br />
vid årsskiftet en stark kassa<br />
för företagsköp, 1 585 miljoner<br />
kronor.<br />
I april förvärvades Cambridge<br />
Biotechnology och nu Arexis,<br />
för en okänd summa. Och<br />
fler köp kan bli aktuella.<br />
– Vi utesluter inte ytterligare<br />
förvärv, säger Anders Ullman.<br />
<strong>se</strong>c<br />
BIOTECH . 9 . 2005
Sauter –<br />
totalleverantör av:<br />
Reglersystem för<br />
dragskåp och<br />
ventilationssystem<br />
för laboratorium<br />
Sauter Automation AB<br />
Krossgatan 22, 162 50 VÄLLINGBY<br />
Tel 08–620 35 00 • Fax 08–739 86 26<br />
info@<strong>se</strong>.sauter-bc.com • www.sauter.<strong>se</strong><br />
Modern design<br />
anpassat för<br />
laboratoriet<br />
Värme- och bakteriologskåp<br />
från TERMAKS<br />
VI SYNS I VÅR MONTER<br />
C06:31<br />
Kampanjpris!<br />
Från 8.000 kr<br />
Torkskåp modell TS 8056<br />
Volym 56 liter<br />
Invändigt helt klädda i rostfritt stål.<br />
Finns i 5 storlekar: 24, 56, 136, 265<br />
och 430 liter.<br />
BESTÄLL NU!<br />
Så är du säker på leverans<br />
till höststarten.<br />
Upplands Väsby 08-590 962 00 Kungsbacka 0300-736 69<br />
Staffanstorp 046-25 70 74 Malmberget 070-655 43 95
Biotechreportage<br />
Skogsägarkonton, fast tvärt<br />
om. Det är ett av Per-Erik<br />
Sandlunds recept för att få fart<br />
på biotekniken i Sverige.<br />
Vill ha skattelättnader<br />
Hans Nyctelius slutar på Sweden Bio för ett toppjobb på<br />
Q-med. Han efterträds av Per-Erik Sandlund med ett gediget<br />
förflutet inom svensk bioteknik.<br />
Per-Erik Sandlund hör till den generation<br />
företagsledare som fostrats<br />
i Pharmacia, numera uppköpt och<br />
styckat och uppköpt igen. Han började<br />
med ledande positioner i Pharmacia Biotech,<br />
därefter Amersham Biosciences, och<br />
så GE Healthcare. Samma företag under<br />
olika regimer. I 14 år har han varit i branschen.<br />
Vad är det viktigaste att ta tag i?<br />
–Finansieringsfrågorna. Det tar 5-10 år<br />
för forskningsföretagen att få fram en läkemedelskandidat.<br />
Under den tiden försöker<br />
de överleva med uppdragsforskning<br />
eller genom att sälja immateriella tillgångar<br />
– patent och andra rättigheter.<br />
Forskningsföretagen borde få rejäla skattelättnader<br />
de första tunga åren, så att de<br />
kan koncentrera sig på det de är bra på,<br />
nämligen att forska och ta fram nya läkemedelskandidater.<br />
Per-Erik Sandlund tar ett exempel på<br />
hur systemet kunde <strong>se</strong> ut från ett oväntat<br />
håll, nämligen skogsbruket.<br />
– Skogsägarnas skogskonton kan fungera<br />
som modell, fast tvärtom.<br />
En skogsägare som säljer skog kan sprida<br />
ut beskattningen av intäkterna över ett an-<br />
16<br />
tal år. Ett forskningsföretag kunde få skattelättnader<br />
i början, och därmed ett konto<br />
som ligger som skuld. När företaget börjar<br />
gå bra får de börja betala tillbaka.<br />
– Det här är ett akut problem. Länder<br />
som Tyskland, Frankrike och England har<br />
den här typen av system för sina forskningsintensiva<br />
företag. Ska Sverige kunna<br />
konkurrera på lika villkor så måste vi göra<br />
något liknande.<br />
EN ANNAN FRÅGA som ligger högt på dagordningen<br />
är kapitalmarknaden.<br />
– Det finns gott om pengar i Sverige,<br />
men ingen egentlig kapitalmarknad för<br />
tidig finansiering. Det handlar om att organi<strong>se</strong>ra<br />
en kapitalmarknad så att det blir<br />
lättare för företag att etablera sig.<br />
Den tredje frågan som ligger Per-Erik<br />
Sandlund varmt om hjärtat är inte oväntat<br />
kompetensfrågorna.<br />
– Vi behöver utbilda fler kemister med<br />
hög kompetens, säger han.<br />
Men många kemister, även disputerade,<br />
går utan jobb idag. Varför utbilda fler?<br />
– Företagen hämmas av brist på kapital<br />
och dålig lönsamhet. Kan vi åtgärda det –<br />
skatter och kapitalmarknad – då kommer<br />
text Sverker Nyman<br />
bioteknikföretagen att anställa fler.<br />
Per-Erik Sandlund tycker att kompetensnivån<br />
är god i Sverige. Han vet att<br />
det första som frågas i styrel<strong>se</strong>rummet<br />
när ett nytt projekt ska beslutas är: finns<br />
det kompetens?<br />
Kompeten<strong>se</strong>n går före pengarna i de<br />
stora, rika företagen.<br />
– Det finns områden där vi är riktigt bra,<br />
t ex proteomikområdet. Matthias Uhléns<br />
projekt har fått stor internationell uppmärksamhet<br />
(<strong>se</strong> sidan 29). Här har vi något<br />
att foku<strong>se</strong>ra på.<br />
VAD ÄR DET BÄSTA som har hänt i biotekniksverige<br />
de <strong>se</strong>naste åren?<br />
– Att vi lyckats etablera några riktigt bra<br />
bioteknikkluster: Mälardalen, Öresundsområdet<br />
och Umeå i norr. Vi har bra spridning<br />
men har samtidigt lyckats behålla ett<br />
bra samarbete universiteten emellan.<br />
Vad är det sämsta?<br />
– Att vi inte lyckats etablera något stort<br />
företag på bioteknikområdet. Vi lever fortfarande<br />
på Pharmacias splittring. Vi har<br />
helt enkelt inte fått till det, och det beror<br />
delvis på de tillväxthämmande faktorerna<br />
vi talade om tidigare. Vi måste satsa<br />
effektivare.<br />
Det finns röster som säger att det inte<br />
lönar sig med produktion i Sverige. Per-<br />
Erik Sandlund håller inte helt med.<br />
– Om vi får ett bra klimat för utvecklingsföretagen<br />
ger det sig också på produktionssidan.<br />
Det finns uppenbara fördelar<br />
med att behålla sambandet mellan<br />
FoU och produktion.<br />
Där tar han exempel från sin <strong>se</strong>naste<br />
arbetsgivare. GE Healthcare har en anläggning<br />
i Umeå som tillverkar avancerad<br />
teknisk utrustning. Utvecklingen sker<br />
i Uppsala och Umeå.<br />
– När vi räknade samman alla plus och<br />
minus med att lägga produktionen i ett<br />
lågkostnadsland, fann vi att det var totalt<br />
ekonomiskt bättre att ha den i Umeå, som<br />
ju dessutom fått ta över avancerad tillverkning<br />
som tidigare låg i USA. Närheten till<br />
utvecklingsavdelningen samt den effektiva<br />
tillverkningsmodellen fällde utslaget. Jag<br />
tror att kalkylen skulle bli densamma även<br />
i andra sammanhang.<br />
BIOTECH . 9 . 2005
Biotechreportage<br />
Skogsägarkonton, fast tvärt<br />
om. Det är ett av Per-Erik<br />
Sandlunds recept för att få fart<br />
på biotekniken i Sverige.<br />
Vill ha skattelättnader<br />
Hans Nyctelius slutar på Sweden Bio för ett toppjobb på<br />
Q-med. Han efterträds av Per-Erik Sandlund med ett gediget<br />
förflutet inom svensk bioteknik.<br />
Per-Erik Sandlund hör till den generation<br />
företagsledare som fostrats<br />
i Pharmacia, numera uppköpt och<br />
styckat och uppköpt igen. Han började<br />
med ledande positioner i Pharmacia Biotech,<br />
därefter Amersham Biosciences, och<br />
så GE Healthcare. Samma företag under<br />
olika regimer. I 14 år har han varit i branschen.<br />
Vad är det viktigaste att ta tag i?<br />
–Finansieringsfrågorna. Det tar 5-10 år<br />
för forskningsföretagen att få fram en läkemedelskandidat.<br />
Under den tiden försöker<br />
de överleva med uppdragsforskning<br />
eller genom att sälja immateriella tillgångar<br />
– patent och andra rättigheter.<br />
Forskningsföretagen borde få rejäla skattelättnader<br />
de första tunga åren, så att de<br />
kan koncentrera sig på det de är bra på,<br />
nämligen att forska och ta fram nya läkemedelskandidater.<br />
Per-Erik Sandlund tar ett exempel på<br />
hur systemet kunde <strong>se</strong> ut från ett oväntat<br />
håll, nämligen skogsbruket.<br />
– Skogsägarnas skogskonton kan fungera<br />
som modell, fast tvärtom.<br />
En skogsägare som säljer skog kan sprida<br />
ut beskattningen av intäkterna över ett an-<br />
16<br />
tal år. Ett forskningsföretag kunde få skattelättnader<br />
i början, och därmed ett konto<br />
som ligger som skuld. När företaget börjar<br />
gå bra får de börja betala tillbaka.<br />
– Det här är ett akut problem. Länder<br />
som Tyskland, Frankrike och England har<br />
den här typen av system för sina forskningsintensiva<br />
företag. Ska Sverige kunna<br />
konkurrera på lika villkor så måste vi göra<br />
något liknande.<br />
EN ANNAN FRÅGA som ligger högt på dagordningen<br />
är kapitalmarknaden.<br />
– Det finns gott om pengar i Sverige,<br />
men ingen egentlig kapitalmarknad för<br />
tidig finansiering. Det handlar om att organi<strong>se</strong>ra<br />
en kapitalmarknad så att det blir<br />
lättare för företag att etablera sig.<br />
Den tredje frågan som ligger Per-Erik<br />
Sandlund varmt om hjärtat är inte oväntat<br />
kompetensfrågorna.<br />
– Vi behöver utbilda fler kemister med<br />
hög kompetens, säger han.<br />
Men många kemister, även disputerade,<br />
går utan jobb idag. Varför utbilda fler?<br />
– Företagen hämmas av brist på kapital<br />
och dålig lönsamhet. Kan vi åtgärda det –<br />
skatter och kapitalmarknad – då kommer<br />
text Sverker Nyman<br />
bioteknikföretagen att anställa fler.<br />
Per-Erik Sandlund tycker att kompetensnivån<br />
är god i Sverige. Han vet att<br />
det första som frågas i styrel<strong>se</strong>rummet<br />
när ett nytt projekt ska beslutas är: finns<br />
det kompetens?<br />
Kompeten<strong>se</strong>n går före pengarna i de<br />
stora, rika företagen.<br />
– Det finns områden där vi är riktigt bra,<br />
t ex proteomikområdet. Matthias Uhléns<br />
projekt har fått stor internationell uppmärksamhet<br />
(<strong>se</strong> sidan 29). Här har vi något<br />
att foku<strong>se</strong>ra på.<br />
VAD ÄR DET BÄSTA som har hänt i biotekniksverige<br />
de <strong>se</strong>naste åren?<br />
– Att vi lyckats etablera några riktigt bra<br />
bioteknikkluster: Mälardalen, Öresundsområdet<br />
och Umeå i norr. Vi har bra spridning<br />
men har samtidigt lyckats behålla ett<br />
bra samarbete universiteten emellan.<br />
Vad är det sämsta?<br />
– Att vi inte lyckats etablera något stort<br />
företag på bioteknikområdet. Vi lever fortfarande<br />
på Pharmacias splittring. Vi har<br />
helt enkelt inte fått till det, och det beror<br />
delvis på de tillväxthämmande faktorerna<br />
vi talade om tidigare. Vi måste satsa<br />
effektivare.<br />
Det finns röster som säger att det inte<br />
lönar sig med produktion i Sverige. Per-<br />
Erik Sandlund håller inte helt med.<br />
– Om vi får ett bra klimat för utvecklingsföretagen<br />
ger det sig också på produktionssidan.<br />
Det finns uppenbara fördelar<br />
med att behålla sambandet mellan<br />
FoU och produktion.<br />
Där tar han exempel från sin <strong>se</strong>naste<br />
arbetsgivare. GE Healthcare har en anläggning<br />
i Umeå som tillverkar avancerad<br />
teknisk utrustning. Utvecklingen sker<br />
i Uppsala och Umeå.<br />
– När vi räknade samman alla plus och<br />
minus med att lägga produktionen i ett<br />
lågkostnadsland, fann vi att det var totalt<br />
ekonomiskt bättre att ha den i Umeå, som<br />
ju dessutom fått ta över avancerad tillverkning<br />
som tidigare låg i USA. Närheten till<br />
utvecklingsavdelningen samt den effektiva<br />
tillverkningsmodellen fällde utslaget. Jag<br />
tror att kalkylen skulle bli densamma även<br />
i andra sammanhang.<br />
BIOTECH . 9 . 2005
POROSTAR ®<br />
MÖJLIGHETERNAS METALLDUK & FILTER<br />
Haver Porostar är ett metalldukslaminat, ihopsintrat<br />
genom diffusion. Härigenom skapas ett stabilt<br />
bearbetningsbart filter med på förhand bestämd<br />
karaktär: filterfinhet, porositet och permeabilitet.<br />
Porostar öppnar nya möjligheter för filtrering och<br />
fluidi<strong>se</strong>ringsteknik.<br />
Filtreringsområde < 1–200 mikrometer.<br />
SIKTFILTER<br />
Ring 0302-468 50 eller maila till peter@derma.<strong>se</strong> för prospekt.<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
www.derma.<strong>se</strong><br />
TANDEMFILTER<br />
METERVARA<br />
AB DERMA • Box 4147 • 443 14 GRÅBO<br />
Gittans idé & produktion/Lillhärdal
text Sverker Nyman<br />
Vetenskapsstaden<br />
En arkitekttävling har utlysts för det nya universitetssjukhu<strong>se</strong>t<br />
vid Karolinska sjukhusområdet norr om Stockholm. Därmed<br />
har planerna på den kraftiga utbyggnaden av Vetenskapsstaden<br />
tagit ett steg framåt.<br />
Vetenskapsstaden kallas det stora<br />
område i norra Stockholm där<br />
Stockholms universitet, Kungliga<br />
Tekniska högskolan och Karolinska institutet<br />
finns. Här samsas redan idag 6 000<br />
forskare och 50 000 studenter. Sammantaget<br />
utgör detta ett universitetscampus som<br />
är betydande med alla mått mätt.<br />
Nu är tanken att samhörigheten mellan<br />
de tre universiteten ska förstärkas genom<br />
att vetenskapsstaden rent fysiskt byggs<br />
samman. Framförallt Karolinska institutet<br />
skiljs från de övriga genom Norra stationsområdet,<br />
ett järnvägsspårområde som utgör<br />
grän<strong>se</strong>n mellan Stockholm och Solna,<br />
samt av motorvägar. Det stora spårområdet<br />
behövs inte längre och de järnvägsspår<br />
som blir kvar kan däckas över, liksom en<br />
del av vägarna.<br />
Då skapas förutsättningar att bygga samman<br />
de tre universiteten och skapa ett<br />
centrum för livsvetenskaperna medicin,<br />
biokemi och bioteknik.<br />
Tillkommer gör det nya universitetssjukhu<strong>se</strong>t,<br />
som är tänkt att arbeta i nära samarbete<br />
med forskarna. Det tillför klinisk<br />
forskning till den övriga, vilket av<strong>se</strong>värt<br />
höjer områdets dragningskraft.<br />
Sammantaget kommer här att skapas ett<br />
biomedicinskt och biotekniskt centrum<br />
som med alla internationella mått blir betydande.<br />
Motsvarigheter finns i USA och<br />
kanske i Cambridge i England.<br />
PÅ OMRÅDET RÄKNAR man med 300 000<br />
m 2 för bland annat utveckling och företagande<br />
inom livsvetenskaperna. Det<br />
är en strategisk del av området, där man<br />
förväntar sig att universitetens forskning<br />
kan omsättas i nya produkter och tjänster,<br />
i nya företag som kan anställa folk. Universitet,<br />
sjukvård och företagsutveckling<br />
ska samsas i detta nya ”Science City” och<br />
förhoppningsvis dra nytta av varandras<br />
verksamheter och erfarenheter.<br />
500 student- och forskarbostäder, ho-<br />
Biotechreportage<br />
Området kommer att byggas ut så att det utgör<br />
en naturlig fortsättning på Stockholms innerstad.<br />
Här <strong>se</strong>tt från norr.<br />
tell, restauranger och butiker tillkommer.<br />
Samt ca 3 000 lägenheter för den vanliga<br />
bostadsmarknaden.<br />
Största delen av marken ligger inom<br />
Solna kommun. Tillsammans med Stockholm<br />
har ett programsamråd om projektet<br />
genomförts under våren.<br />
– INTRESSET HAR VARIT mycket stort, säger<br />
planarkitekt Sofie Loftenius. De flesta<br />
är mycket positiva. Studierna kommer nu<br />
att fördjupas och den kommunala planproces<strong>se</strong>n<br />
att fortsätta.<br />
Conny Bogentoft är vd för Karolinska<br />
Development, som har till uppgift att ta<br />
vara på de goda idéer som kommer fram<br />
inom Karolinska institutet.<br />
– Det är spännande, säger han. Sverige<br />
måste bli bättre på att ta vara på det som<br />
kommer ut ur den avancerade forskningen.<br />
Kanske det här kan bidra.<br />
I en internationell jämförel<strong>se</strong> har Karolinska<br />
institutet rankats som nr sju i världen<br />
efter tre amerikanska och tre brittiska<br />
universitet. Det ger redan en hög ranking,<br />
och kan man inom samma campusområde<br />
lägga till KTH och Stockholms universitet<br />
så bör det smälla än högre. Planeringsproces<strong>se</strong>n<br />
fortsätter.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 19
Biotechreportage<br />
Kerstin Slettengren, Arla Foods Innovation, Wu Jiangmei, S:t Eriks<br />
Ögonsjukhus, Kristina Edfeldt, CMM, Karolinska universitetssjukhu<strong>se</strong>t<br />
och Sylvia Sarman, från S:t Eriks Ögonsjukhus arbetar<br />
med en bild.<br />
Bildens betydel<strong>se</strong> inom forskningen<br />
ökar och därmed också forskarnas<br />
behov av att kunna fånga bilder och<br />
<strong>se</strong>dan bearbeta dem. Intres<strong>se</strong>t för kur<strong>se</strong>n i<br />
vetenskaplig bild vid Karolinska institutet<br />
i Huddinge är stort.<br />
Bland de tjugotalet deltagarna finns läkare<br />
från cytologilabbet på sjukhu<strong>se</strong>t som<br />
vill lära sig att ta bättre bilder för cytodiagnostik.<br />
Här finns doktorander som<br />
vill ha illustrationer till sina avhandlingar,<br />
och forskare som behöver bilder till<br />
sina publikationer. De jobbar tillsammans<br />
20<br />
med fem lärare vid tio stationer med ljus -<br />
mikr o skop och kameror. Vid ytterligare en<br />
station finns ett konfokalmikroskop vilket<br />
kan användas för att ta tredimensionella<br />
bilder i levande celler.<br />
– Det är en forskarutbildningskurs som<br />
är öppen både för akademiska forskare och<br />
forskare från industrin, säger Staffan Larsson,<br />
som är sakområdesansvarig för medicinsk<br />
bild vid Karolinska universitetssjukhu<strong>se</strong>t<br />
och en av initiativtagarna till kur<strong>se</strong>n<br />
som nu hålls för tionde gången.<br />
Vid en av stationerna sitter Anna Ton-<br />
text Siv Engelmark Cederborg<br />
Att synliggöra det osynliga<br />
I takt med att det blir allt vanligare att validera hypote<strong>se</strong>r<br />
med bilder, blir kunskap om foto och bildhantering viktigare<br />
för forskaren. Vid Karolinska institutet utbildas fotointres<strong>se</strong>rade<br />
forskare.<br />
Genom att lägga flera lager av exponeringar av samma preparat med<br />
olika fluorescensmärkning på varandra, får man en bild av det man<br />
annars skulle <strong>se</strong> delar av på skilda bilder.<br />
Till vänster ett skikt av en av exponeringarna som ingår i bilden till<br />
höger. Bilderna visar endotelceller från lungartär från ko. Preparaten är<br />
infärgade med Mito Tracker Red CMXRos (röd), BODIPY FL (grön) och<br />
DAPI (blå).<br />
ning från Sahlgrenska akademin i Göteborg,<br />
institutionen för medicinsk och fysiologisk<br />
kemi. Hon jobbar med en bild<br />
som visar rörbildning i embryon. Syftet är<br />
att ta reda på vilka gener som styr bildningen<br />
genom att studera embryon med<br />
kända mutationer. Studieobjektet är bananflugan.<br />
Genom att färga in antikroppar som<br />
binds till celler på ytan av rörets insida<br />
kan framväxten av kärl studeras. Bilden<br />
av preparatet har hon tagit själv. Nu bearbetar<br />
hon den.<br />
– Jag håller på med min doktorsavhandling<br />
och vill ha riktigt fina bilder till den,<br />
säger hon.<br />
Kristina Edfeldt disputerade på Karolinska<br />
universitetssjukhu<strong>se</strong>t i slutet av maj,<br />
på det medfödda immunförsvarets roll<br />
BIOTECH . 9 . 2005
foto Staffan Larsson<br />
Biotechreportage<br />
Anna Tonning från Sahlgrenska akademin i Göteborg jobbar med en bild som visar hur rör bildas i embryon från bananflugan. Färgade antikroppar<br />
binds till celler på rörens insida och ger en bild av dess framväxt.<br />
Staffan Larsson<br />
är lärare på kur<strong>se</strong>n<br />
och till vardagssakområdesansvarig<br />
för<br />
medicinsk bild<br />
vid Karolinska<br />
universitetssjukhu<strong>se</strong>t.<br />
Inom sjukvården<br />
används bilder<br />
på en rad områden.<br />
Tumörer<br />
eller neurologiska<br />
sjukdomar som epilepsi spåras genom<br />
att man märker ämnen som deltar i ämnesomsättningen<br />
och <strong>se</strong>dan detekterar kroppen<br />
med så kallad PET-kamera. Områden med<br />
hög ämnesomsättning, som tumörer, kan då<br />
<strong>se</strong>s på bild.<br />
Med en CT-skanner kan man följa kärlvidgning,<br />
så kallad ballongsprängning, direkt i<br />
bild.<br />
En annan teknik är att mäta blodflödet i hjärnan<br />
med hjälp av isotoper som detekteras<br />
med en gammakamera. Ändringar i blodflödet<br />
kan upptäckas före andra allvarligare<br />
förändringar i hjärnan som Alzheimers sjukdom.<br />
för åderförkalkning. Hon studerar vilka<br />
proteiner som uttrycks i åderförkalkningsplack<br />
och använder bilden för att visa det.<br />
Genom att fånga in dem med infärgade<br />
antikroppar blir de synliga.<br />
– Det blir allt vanligare att validera hypote<strong>se</strong>r<br />
med bilder, säger Lennart Möller<br />
som är professor vid Karolinska institutet<br />
och kursansvarig.<br />
– I stället för att ange vinklar visar man<br />
bilder på tredimensionella strukturer. För<br />
att titta på gener och <strong>se</strong> hur de uttrycks i<br />
olika system används mikromatri<strong>se</strong>r där<br />
märkning och infärgning ger en bild av<br />
resultatet, säger han.<br />
LJUSMIKROSKOPEN, kamerorna och konfokalmikroskopet<br />
som används på kur<strong>se</strong>n<br />
är inte institutets. De kommer från en<br />
leverantör som samlar ihop sin demonstrationsutrustning<br />
och riggar upp den i<br />
kurslokalen. En vecka <strong>se</strong>nare, när kur<strong>se</strong>n<br />
är slut, monteras allt ned. Då har leverantören<br />
fått ett tillfälle att marknadsföra sina<br />
instrument hos de potentiella kunderna,<br />
samtidigt som de får jobba med den <strong>se</strong>naste<br />
utrustningen.<br />
Bildbearbetning handlar inte om att ändra<br />
bilder. Snarare om att förstärka det som<br />
inte syns tillräckligt väl eller att återställa<br />
färger. Svartvita elektronmikroskopbilder<br />
kan få den färg de skulle ha i vanligt<br />
ljusmikroskop. Men det är betydligt lätttare<br />
att bearbeta digitala bilder vilket gör<br />
att vissa tidskrifter infört regler för publikation.<br />
Man måste redovisa vad man<br />
eventuellt gjort med bilden.<br />
– National Geografic publicerar bara<br />
bilder som tagits med analoga kameror,<br />
säger Lennart Möller, som liksom de andra<br />
bakom kur<strong>se</strong>n har ett personligt intres<strong>se</strong><br />
för bilder.<br />
I hans fall har det mycket handlat om<br />
att avbilda ett annat intres<strong>se</strong>, mineraler<br />
och då främst oslipade diamanter. Flera<br />
av hans mineralbilder är publicerade i<br />
boken ”Images in science”.<br />
FÖR KURSDELTAGARNA handlar det inte<br />
om att hitta bilderna som publiceras<br />
i fotoböcker. Kur<strong>se</strong>n är på en vecka, ger<br />
en akademisk poäng och grundläggande<br />
kunskaper i fotografering och bildhantering.<br />
Bakom fotografier som detaljerade<br />
bilder av virus kan det ligga månader<br />
av arbete.<br />
– Det kan ta dagar och veckor att skapa<br />
förutsättningar och <strong>se</strong>dan månader att<br />
hitta ögonblicket och fånga bilden, säger<br />
Lennart Möller.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 21
© 2005 PerkinElmer, Inc. 400074_02<br />
“ If the reader can tolerate our<br />
exuberance, which we hope<br />
is contagious, the<strong>se</strong> recordings<br />
are a delight to behold.”<br />
R. H. Müller. Analytical Chemistry.<br />
1955, describing the Model 154<br />
Vapor Fractometer<br />
join a celebration of innovation<br />
Since 1955, innovations in gas chromatography that go on and on. PerkinElmer.<br />
See what’s here and what’s coming.<br />
Visit our website at www.perkinelmer.com/gcinnovations<br />
Tel: 0200-887520 For a complete listing of our global offices, visit www.perkinelmer.com/lasoffices<br />
www.perkinelmer.com
NYEMISSION<br />
Aerocrine får tillskott på 160 miljoner<br />
Ett tillskott på 160<br />
miljoner kronor ska<br />
hjälpa Aerocrine att<br />
marknadsföra företagets<br />
utandningstest för<br />
kväveoxidmätning.<br />
■■ Aerocrine utvecklar instrument<br />
för mätning av kväveoxid<br />
i utandningsluften. Företaget<br />
grundades 1997 av forskare<br />
vid Karolinska institutet som<br />
upptäckt att kväve(mono)oxid<br />
(NO) är en markör för inflammation.<br />
– Kväve(mono)oxid bildas i<br />
epitelceller i luftvägarnas slemhinna<br />
vid inflammation. Det<br />
beror på att det finns mer av<br />
enzymet NO-syntas i en speciell<br />
typ av inflammatoriska celler,<br />
så kallade eucinofila granu-<br />
locyter, berättar Kjell Alving,<br />
en av företagets grundare.<br />
Kväveoxidhalter på 15-16<br />
miljarddelar i utandningsluften<br />
är normalt. Över 20-22 är ett<br />
tecken på inflammation. Andelen<br />
kan stiga till uppåt 100<br />
miljarddelar.<br />
Astma är en kronisk inflammation<br />
i luftvägarna som behandlas<br />
med antiinflammatoriska<br />
preparat. Patienten<br />
inhalerar en steroid som vidgar<br />
luftrören.<br />
– Kväveoxid är en bra mätare<br />
på infektionen. Vet man hur<br />
infektionen <strong>se</strong>r ut är det lättare<br />
att do<strong>se</strong>ra behandlingen.<br />
Aerocrine har tagit fram två<br />
instrument. Dels ett större och<br />
dyrare som kräver regelbunden<br />
kalibrering, som är god-<br />
VÄVNADSBYGGNAD<br />
Gelatinbollar skapar ny vävnad<br />
■■ Genom att injicera porösa<br />
sfärer av gelatin, bara några<br />
hundradels millimeter stora,<br />
kan man hjälpa kroppen att<br />
återuppbygga skadad vävnad.<br />
Sfärerna kan också användas<br />
för att odla celler i.<br />
Det är en forskargrupp i Linköping<br />
som funnit en mycket<br />
lovande metod att laga större<br />
skador i läderhuden, ett hittills<br />
PRISTAGARE<br />
svårlöst problem inom plastikkirurgin.<br />
Gelatin är ett ämne som<br />
finns naturligt i kroppen. Stora<br />
mängder celler kan odlas i<br />
gelatinet som <strong>se</strong>dan bryts ned<br />
och försvinner. Fredrik Huss,<br />
blivande plastikkirurg, som beskriver<br />
metoden i sin doktorsavhandling,<br />
konstaterar att alla<br />
typer av celler som prövats har<br />
The Svedbergpri<strong>se</strong>t till Ruth Palmer<br />
■■ Årets The Svedberg-stipendium<br />
går till Ruth Palmer,<br />
Umeå, för upptäckten av<br />
hur utvecklingen av muskler<br />
i tarmsystemet kontrolleras.<br />
Hon har identifierat och karaktäri<strong>se</strong>rat<br />
en tyrosinkinasreceptor<br />
hos bananflugan och visat<br />
hur den styr utvecklingen av<br />
bukmuskulaturen, vilket publicerats<br />
i Nature.<br />
Ruth Palmer föddes i Dun-<br />
dee i Skottland.<br />
Som doktorand<br />
vid Imperial<br />
Collage i Londonidentifierade<br />
hon och<br />
karaktäri<strong>se</strong>rade<br />
en ny familj<br />
av fosforylerandeprotei-<br />
Ruth Palmer<br />
har fått pris.<br />
ner, kina<strong>se</strong>r. Hon disputerade<br />
1995 och gjorde post-doc vid<br />
känt av FDA. Dels ett mindre<br />
bärbart, instrument som patienten<br />
själv kan blåsa i. Det är<br />
godkänt i EU och började säljas<br />
för ett halvår <strong>se</strong>dan.<br />
– Emissionen stärker våra<br />
möjligheter att växa internationellt.<br />
Vi kan nu på allvar bearbeta<br />
en rad europeiska marknader,<br />
säger Thomas Almesjö,<br />
vd i företaget.<br />
I emissionen deltar ägarna<br />
Health Cap, Investor Investment<br />
Novare, Scandinavian<br />
Life Science Venture, H & B<br />
Capital och Life Equity Sweden,<br />
samt Cap Man som är ny<br />
ägare. 250 mindre ägare bidrar<br />
med sammanlagt tio miljoner<br />
kronor. <strong>se</strong>c<br />
växt mycket bra i gelatinbollarna:<br />
hud-, bindvävs-, brosk-,<br />
och bröstkörtelceller.<br />
På en grupp friska försökspersoner<br />
injicerades tomma<br />
bollar på insidan av överarmen.<br />
Resultatet blev en god<br />
regeneration av vävnad inne<br />
i bollarna som därefter bröts<br />
ned och försvann. bj<br />
Salk-institutet i San Diego, där<br />
hon började arbeta med bananflugan<br />
som modellsystem<br />
för att studera signalproteiner<br />
med betydel<strong>se</strong> för celltillväxten.<br />
År 1999 flyttade hon till<br />
Umeå där hon bildade en egen<br />
forskargrupp.<br />
The Svedbergpri<strong>se</strong>t utdelas<br />
årligen till en ung, framstående<br />
kemist eller molekylärbiolog.<br />
sn<br />
Biotechnyheter<br />
MOT ÅDERFÖRKALKNING.<br />
Forskare i Lund universitet<br />
och forskare vid Cedars-<br />
Sinai Medical Center, University<br />
of California Los<br />
Angeles (UCLA) har funnit<br />
att immunförsvaret under<br />
vissa förutsättningar kan<br />
utveckla ett skydd mot åderförkalkning.<br />
Det utnyttjas för att göra<br />
ett vaccin, och det arbetet<br />
är redan igång. I studier<br />
på möss har man kunnat<br />
reducera utvecklingen av<br />
åderförkalkning med upp till<br />
70 procent. Forskarpatent<br />
i Lund har nu avtalat med<br />
det amerikanska bolaget<br />
Cardiovax om att föra arbetet<br />
vidare och utföra test på<br />
människa inom tre år. Cardiovax<br />
satsar 80 miljoner kronor<br />
på utvecklingsarbetet,<br />
Om forskarna lyckas kan<br />
vaccinet ersätta statiner som<br />
förebyggande behandling<br />
mot åderförkalkning.<br />
FORSKARTJÄNSTER TILL<br />
SALU. En grupp brittiska<br />
forskare har startat ett<br />
företag i London, Bio Life<br />
Technical, som ska erbjuda<br />
investerare av olika slag oberoende<br />
due diligence-tjänster.<br />
De menar att de med sin<br />
kompetens har möjlighet att<br />
göra en noggrannare vetenskaplig<br />
utvärdering av tekniken<br />
och dessutom kunna ge<br />
en kvantitativ uppskattning<br />
av det kommersiella värdet<br />
hos en ny teknik. Därmed<br />
ska de spara tid och pengar<br />
åt investerare.<br />
FÖRLUST. European Institute<br />
of Science som verkar i<br />
forskningsbyn Ideon i Lund,<br />
är en av huvudägarena i<br />
fyra växande bioteknikbolag,<br />
Genovis, Chemel,<br />
Life Assays och Implementa<br />
Hebe. EIS erbjuder<br />
ny startade forskningsbolag<br />
bland annat startkapital och<br />
laboratorie- prototypverkstad.<br />
Bolaget redovisar för<br />
första halvåret 2005 ökade<br />
intäkter, 365 000 kronor<br />
(101 000 kronor), men<br />
förlust på 524 000 kronor<br />
(-739 000).<br />
BIOTECH . 9 . 2005 23
Biotechnyheter<br />
PERSONNYTT<br />
MARIA ANVRET blir ny chef<br />
centrum för medicinska<br />
innovationer vid Karolinska<br />
institutet. Det är en forsknings-<br />
och utveckling<strong>se</strong>nhet<br />
som arbetar med kompetensutveckling,näringslivskontakter,<br />
strategiska analy<strong>se</strong>r<br />
och innovationsmetoder.<br />
MARIA ANVRET har tidigare<br />
arbetat på Astra Zeneca i<br />
Södertälje.<br />
ANNIKA LINDE är från 1<br />
oktober stat<strong>se</strong>pidemiolog<br />
och chef för Avdelningen<br />
för epidemiologi vid<br />
Smittskyddsinstitutet. Hon<br />
efterträder JOHAN GIESECKE<br />
som blivit Chief Scientist<br />
vid Europeiskt centrum för<br />
förebyggande och kontroll<br />
av sjukdomar.<br />
ANDERS ÅBERG blir forskningschef<br />
vid Sidec Technologies<br />
i Kista.<br />
Han har <strong>se</strong>nast varit chef för<br />
Astra Zenecas strukturkemilaboratorium.<br />
Anders Åberg<br />
har en doktor<strong>se</strong>xamen från<br />
Stockholms universitet,<br />
institutionen för molekylär<br />
biologi.<br />
CLAES WENTHZEL blir ny<br />
vice vd och finansdirektör<br />
vid Uppsalabolaget Orexo.<br />
Han har tidigare haft en<br />
liknande befattning på<br />
Perbio Science. THOMAS<br />
LUNDQVIST, en av Orexos<br />
grundare, blir vice vd och<br />
forskningschef med övergripande<br />
ansvar för bolagets<br />
vetenskapliga arbete. Samtidigt<br />
blir NILS-OTTO AHNFELT,<br />
tidigare projektansvarig,<br />
forsknings- och utvecklingschef.<br />
PER FROM är ny ordförande<br />
i biotechvalley.nu för perioden<br />
2005-2007.<br />
Han är apotekare och har<br />
bland annat varit vd för<br />
Astra Zeneca i Sverige.<br />
GUNNAR ALVANs förordnande<br />
som generaldirektör<br />
för Läkemedelsverket har<br />
förlängts. Det nya förordnandet<br />
gäller till och med<br />
den 31 augusti 2008.<br />
24<br />
GENOMKARTLÄGGNING<br />
Ri<strong>se</strong>ts arvsmassa blir allmängods<br />
Den fullständiga gen<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n<br />
för ris blir<br />
nu tillgänglig för samtliga<br />
forskare världen<br />
över.<br />
■■ Genomet publicerades i<br />
mitten av augusti i tidskriften<br />
Nature av forskare verksamma<br />
i det internationella risprojektet<br />
IRGSP, International Rice<br />
Genome Sequensing Project.<br />
Geninformationen kommer i<br />
och med det att göras tillgänglig<br />
i lättsökta databa<strong>se</strong>r.<br />
- Detta kommer att få stor<br />
betydel<strong>se</strong> för såväl grundforskning<br />
som tillämpad forskning.<br />
Många forskningsprojekt världen<br />
över kommer att ha nytta<br />
av informationen, kommenterar<br />
Christer Jansson, professor<br />
i molekylär cellbiologi vid SLU<br />
i Uppsala.<br />
Enligt Christer Jansson, som<br />
själv inte forskar kring ris utan<br />
främst korn och vete, kommer<br />
offentliggörandet av risgenomet<br />
att innebära startskottet för<br />
många nya forskningsprojekt.<br />
På kartan över ri<strong>se</strong>ts DNA kan<br />
även viktig information om andra<br />
grödor och växtförädling i<br />
allmänhet sökas. Men framför<br />
allt kommer ri<strong>se</strong>ts genkarta att<br />
möjliggöra fler projekt av mer<br />
tillämpad karaktär.<br />
Idag domineras den kom-<br />
GLUKOSREGLERING<br />
mersiella arenan av Syngenta<br />
och Monsanto, som båda redan<br />
åtminstone i huvudsak kartlagt<br />
ri<strong>se</strong>ts gen<strong>se</strong>kvens. Monsanto<br />
hävdar att man känt till det<br />
mesta av risgenomet ända <strong>se</strong>dan<br />
år 2000. Företaget har dock<br />
hållit den mesta informationen<br />
för sig själv. Syngenta har varit<br />
något mindre hemlighetsfullt.<br />
Sedan 2002 har företaget gjort<br />
sin geninformation tillgänglig<br />
för forskare som inte får utnyttja<br />
den kommersiellt.<br />
- Men många forskare har<br />
varken velat eller kunnat skriva<br />
på sådana avtal. Nu blir det<br />
fritt fram för dem, säger Christer<br />
Jansson.<br />
Forskningskonsortiet IRGSP,<br />
som inledde sitt arbete 1998,<br />
har letts av japanska forska-<br />
Protein avgör glukoshalten i blodet<br />
■■ Forskare vid Salk Institute<br />
for Biological Studies i La<br />
Jolla, Kalifornien har hittat en<br />
länk mellan två olika vägar för<br />
kroppen att reglera glukoshalten<br />
I blodet. Den ena vägen stimulerar<br />
glukosproduktionen i<br />
levern vid fasta. Den andra får<br />
levern att inhibera glukosproduktionen<br />
vid stress och fysisk<br />
ansträngning.<br />
Gemensamt har de två vägarna<br />
ett protein (TORC2) som<br />
Ri<strong>se</strong>ts fullständiga gen<strong>se</strong>kvens är nu tillgänglig för samtliga forskare<br />
världen över. Genomet publicerades i Nature i augusti av forskare i<br />
IRGSP, International Rice Genome Sequensing Project.<br />
reglerar gener som styr glukosproduktionen<br />
i levern. Proteinet<br />
måste ta sig in i cellkärnan<br />
för att kunna göra sitt jobb och<br />
det visar sig att de två olika vägarna<br />
reglerar aktiviteten hos<br />
TORC2 genom att kontrollera<br />
dess rörel<strong>se</strong> in i cellkärnan.<br />
Vid fasta försvinner en fosfat-molekyl<br />
från TORC2 som<br />
då kan ta sig in i cellkärnan och<br />
slå på glukosgener. Vid stress<br />
och fysisk ansträngning fofo-<br />
re men även inkluderat grupper<br />
i USA, Kina, Taiwan, Korea,<br />
Indien, Thailand, Frankrike,<br />
Brasilien och Storbritannien.<br />
Enligt IRGSP, som offentliggjorde<br />
ett utkast till genomet<br />
redan 2002, har man nu fastställt<br />
gen<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>n med 99<br />
procents säkerhet.<br />
- Man har utnyttjat ett tidskrävande<br />
arbetssätt som ger<br />
mycket exakta resultat, förklarar<br />
Christer Jansson.<br />
IRGSP-konsortiet hoppas att<br />
arbetet ska ge utdelning i form<br />
av främst bättre och näringsrikare<br />
skördar i framtiden. Världens<br />
risproduktion beräknas<br />
behöva öka med 30 procent<br />
under de kommande 20 åren<br />
för att hålla jämna steg med<br />
befolkningsökningen. gc<br />
ryleras TORC2 som då inte kan<br />
ta sig in i cellkärnan.<br />
Förhoppningen är naturligtvis<br />
att upptäckten ska kunna<br />
leda till terapeutiska sätt att<br />
förstärka TORC2s fosforylering<br />
och stoppa bildningen av<br />
glukos i levern. Det är en process<br />
som är överaktiverad hos<br />
personer med typ 2-diabetes.<br />
Forskarnas resultat har publicerats<br />
i Nature. bj<br />
BIOTECH . 9 . 2005
L.A.B.-kompetens:<br />
Högsta kvalitet till bästa pris!<br />
L.A.B. Sweden AB<br />
Box 20121<br />
161 02 Bromma<br />
Telefon: 08-29 60 00<br />
Fax: 08-29 64 40<br />
Web: www.lab.<strong>se</strong><br />
E-post: info@lab.<strong>se</strong><br />
∗ Fermentorer/bioreaktorer ∗<br />
∗ Diskdesinfektorer/labdisk ∗<br />
∗ Inkubatorer/ugnar ∗<br />
∗ Renvattensystem ∗<br />
∗ Utbildning ∗<br />
∗ Validering ∗<br />
Möt oss på Biotech Forum den<br />
11-13 oktober, monter C07:11!
Biotechreportage<br />
PCR-tekniken är licensierad från<br />
det amerikanska naturvårdsverket<br />
EPA till Uppsalaföretaget Anozona,<br />
som säljer analystjänsterna i Sverige och<br />
i resten av Europa.<br />
– Vi har transfererat licen<strong>se</strong>n på PCRtekniken<br />
till Sangtec Molecular Diagnostics<br />
som har laboratorier i renrumsmiljö<br />
i Bromma. De gör analy<strong>se</strong>rna åt oss,<br />
berättar Björn Mälarstig, Anozonas vd.<br />
USA har haft stora problem med sjuka<br />
hus. På grund av det beslöt EPA att utveckla<br />
PCR-tekniken för att kunna analy<strong>se</strong>ra<br />
DNA hos de vanligaste mögelsvamparna<br />
som finns i sjuka hus.<br />
– En av anledningarna till att PCR-tekniken<br />
utvecklades var att myndigheterna<br />
26<br />
i USA ville ha en snabb analysmetod för<br />
att identifiera mjältbrandsbakterier.<br />
DET FINNS ALLTID MÖGEL och bakterier i<br />
hus. Skillnaden är att de organismer som<br />
föredrar fuktig miljö blir många fler i fuktskadade<br />
hus. När de torkar ut lämnar de<br />
det fuktskadade stället och kommer ut i<br />
inomhusluften och husdammet. Där syns<br />
de inte så bra vid konventionella odlingsanaly<strong>se</strong>r,<br />
men avslöjas enkelt med DNAba<strong>se</strong>rade<br />
metoder.<br />
– Vi har kombinerat PCR-tekniken med<br />
vår kunskap om sjuka hus och ska nu ta<br />
reda på varför folk inte mår bra i mögelskadade<br />
hus.<br />
Fuktskadade byggnader är idag gan-<br />
text Rainer Saxén foto Anozona AB<br />
Svamparna Aspergillus, Penicillum, Stachybotrys chartarum och bakterien Escherichia coli är de vanligaste mikroorganismerna i sjuka hus.<br />
Snabb mögelanalys med PCR<br />
Ett nyutvecklat laboratorietest, ba<strong>se</strong>rat på PCR-teknik,<br />
används av ett svenskt företag för att hitta mögelsvampar i<br />
”sjuka hus”. Analystiden kan med denna metod sänkas från<br />
en vecka till några timmar.<br />
ska vanliga. Vid undersökningar uppges<br />
mellan 15 och 25 procent av hu<strong>se</strong>n ha<br />
fuktskador av olika slag. Dessa kan uppstå<br />
redan när hu<strong>se</strong>n byggs eller på grund<br />
av läckage av olika slag.<br />
Tre svampar förekommer i större mängder<br />
i fuktskadade hus och de kan bidra till<br />
de sjuka hus-syndrom som många drabbas<br />
av. Svamparna är Aspergillus, Stachybotrys<br />
och Penicillium (<strong>se</strong> faktaruta).<br />
– Har man en fuktskada växer Aspergillus<br />
och Penicillium betydligt snabbare än<br />
andra organismer. De är också överrepre<strong>se</strong>nterade<br />
i sjuka hus.<br />
– Vi jämför totala antalet svampar vi<br />
finner i byggnaden med dessa två som<br />
växer väldigt fort för att avgöra om hu<strong>se</strong>t<br />
är fuktskadat och behöver saneras, säger<br />
Björn Mälarstig.<br />
Analy<strong>se</strong>rna har prövats i Sverige under<br />
mer än ett år med gott resultat. Till en början<br />
gjordes de av Fugenex i England som<br />
har den europeiska licen<strong>se</strong>n.<br />
BIOTECH . 9 . 2005
Nu är Sangtec i Bromma det enda laboratoriet<br />
i Europa som gör PCR-analy<strong>se</strong>rna<br />
på organismer i fuktskadade hus. Årligen<br />
görs 15–20 000 analy<strong>se</strong>r från Sverige,<br />
Storbritannien, Norge och Finland.<br />
PÅ MIKROBIOLOGISKA Konsultlaboratoriet,<br />
Mikrolab hos Sangtec Molecular Diagnostics<br />
ansvarar avdelningschef Lena<br />
Sporrong för PCR-analy<strong>se</strong>rna som utförs<br />
på uppdrag av Anozona.<br />
– Att diagnosti<strong>se</strong>ra mikroorganismer<br />
VANLIGA SVAMPAR I FUKTSKADADE HUS<br />
Aspergillus spp<br />
Det finns cirka 180 arter av mögelsvampar<br />
inom släktet Aspergillus.<br />
Svampen är en vanligt förekommande saprofyt<br />
som lever på dött organiskt material<br />
i livsmedel, jord, växter, husdamm och<br />
på fuktskadat byggnadsmaterial över hela<br />
världen.<br />
Flera Aspergillusarter kan producera ett stort<br />
antal mykotoxiner (mögelgifter) som aflatoxin,<br />
ochratoxin, sterigmatocystin.<br />
Vissa arter kan orsaka allvarliga sjukdomar<br />
som aspergillos och allergisk alveolit.<br />
Aspergillus fumigatus påverkar immunsystemet<br />
och kan infektera personer med nedsatt<br />
immunförsvar som cancerpatienter och<br />
transplanterade patienter.<br />
Penicillium spp<br />
Släktet Penicillium omfattar över 150 arter<br />
och kallas på svenska pen<strong>se</strong>lmögel. De<br />
vanligast förekommande arterna bildar blågröna<br />
kolonier, ofta med vit kant och små<br />
vätskedroppar på ytan.<br />
Pencillium är en vanligt förekommande saprofyt<br />
och ingår tillsammans med andra<br />
mögelsvampar i det naturliga kretsloppet<br />
genom att leva på och bryta ned dött, organiskt<br />
material. Svampens naturliga miljö är<br />
jord, grönsaker, frukt och ruttnande växtdelar.<br />
Den är också en av de allra vanligaste<br />
mögelsvamparna som hittas på fuktskadat<br />
material inomhus.<br />
FOTO: RAINER SAXÉN<br />
Rishan Tesfamikael analy<strong>se</strong>rar<br />
mikroorganismer med<br />
PCR-teknik i ett renrumslaboratorium<br />
hos Mikrolab i<br />
Stockholm.<br />
med PCR-teknik är nytt för Mikrolab. Vi<br />
började utveckla Q-PCR för mikroorganismer<br />
som förekommer i fuktskadade<br />
hus på uppdrag av Anozona i början av<br />
detta år och har utfört analy<strong>se</strong>rna i kommersiell<br />
skala under några månader, säger<br />
Lena Sporrong.<br />
En analys med hjälp av Q-PCR tar några<br />
timmar, och med provpreparering, skrivarbete<br />
med mera får beställaren provsvaret<br />
på tre dagar.<br />
Analy<strong>se</strong>n ställer höga krav på renrums-<br />
Penicillium används inom läkemedelsindustrin<br />
för framställning av penicillin och inom<br />
livsmedelsindustrin vid osttillverkning.<br />
Penicilliumsläktet innehåller inte patogener<br />
i större utsträckning liknande de som<br />
finns hos Aspergillus. Förgiftningar av mykotoxiner<br />
kan dock ske hos människor och<br />
djur vid förtäring av mögliga livsmedel och<br />
mögelskadat foder.<br />
Stachybotrys chartarum<br />
Pappersmögel som är det svenska namnet<br />
på Stachybotrys chartarum är en strikt cellulolytisk<br />
mögelsvamp som kräver cellulosa<br />
som näring och hög relativ fuktighet<br />
vid tillväxt.<br />
I byggnader växer pappersmögel på cellulosahaltigt<br />
byggnadsmaterial som gipsskivor,<br />
papperstapeter, målad väv, trä och träskivor.<br />
På <strong>se</strong>nare tid har svampen fått mycket<br />
uppmärksamhet på grund av att den förekommer<br />
så rikligt på fuktskadade gipsskivor<br />
som ”svartmögel”. Tidigare har den an<strong>se</strong>tts<br />
som harmlös.<br />
Stachybotrys kan bilda mycket giftiga metaboliter<br />
s k makrocykliska trichotecener.<br />
Toxiner som bildas är bland annat satratoxin<br />
G och H. Dessa finns i cellväggarna i sporerna<br />
och även i svampens hyfer. Sporer och<br />
fragment av cellväggarna med toxiner kan<br />
bli luftburet och förorena inomhusluften.<br />
Några toxiner påverkar immunsystemet och<br />
orsakar en typ av lunginflammation.<br />
Analy<strong>se</strong>r med Q-<br />
PCR-teknik ställer<br />
höga krav på<br />
renrumsmiljö i<br />
laboratoriet för<br />
att proverna inte<br />
ska kontamineras<br />
med mögelsporer<br />
från luften, säger<br />
avdelningschef<br />
Lena Sporrong.<br />
Biotechreportage<br />
miljö i laboratoriet för att proverna inte<br />
ska kontamineras med mögelsporer från<br />
luften.<br />
Det traditionella sättet att analy<strong>se</strong>ra mögelsvampar<br />
och bakterier är odling på näringsmedier,<br />
mikroskopering och biokemiska<br />
tester. Det är en tidsödande metod<br />
eftersom man måste vänta på att mikroorganismerna<br />
först förökar sig i näringsmediet.<br />
Det kan ta allt från 2 till 14 dagar,<br />
därefter identifieras mikroorganismerna<br />
med av<strong>se</strong>ende på ut<strong>se</strong>ende, pigmentering,<br />
mikroskopering med mera och dessutom<br />
görs en del biokemiska tester.<br />
– Det är ibland svårt att identifiera olika<br />
bakterier i en odling eftersom de ofta är<br />
väldigt lika, även genetiskt. PCR-metoden<br />
är mer exakt än odlingar på platta.<br />
Proven kommer till laboratoriet i form<br />
av swabb, stickor med bomull i änden,<br />
med vilka man har tagit prov från en viss<br />
yta. Det kommer också prov i form av<br />
isoleringsmaterial och dammprover från<br />
fuktskadade hus.<br />
– För att identifiera och kvantifiera mikroorganismer<br />
i ett prov elueras eventuella<br />
mikroorganismer från provmaterialet.<br />
DNA isoleras från eluatet och den <strong>se</strong>kvens<br />
som är specifik för en viss mikroorganism<br />
multipliceras med PCR-teknik.<br />
PROVET ANALYSERAS mot en standard (känt<br />
antal kopior av specifik DNA-<strong>se</strong>kvens)<br />
och därmed kvantifieras eventuella mikroorganismer.<br />
Analyssvaret anger antalet<br />
mikroorganismer i ett prov (per swabb)<br />
eller per gram provmaterial.<br />
– Vi har validerade Q-PCR analy<strong>se</strong>r för<br />
totalantal svamp, specifika svampar som<br />
Aspergillus, Penicillum och Stachybotrys chartarum,<br />
samt för bakterien Escherichia coli.<br />
– För våra övriga kunder använder vi<br />
konventionell mikrobiologisk analys med<br />
odling av organismerna i skålar. Innan<br />
PCR-analys av mikroorganismer kan användas<br />
för analys i vår övriga verksamhet<br />
måste analy<strong>se</strong>n vara beskriven i farmakopéer<br />
eller standarder, säger Lena<br />
Sporrong.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 27<br />
FOTO: RAINER SAXÉN
NNE Sweden AB<br />
Förrådsvägen 18<br />
SE-141 46 Huddinge<br />
Tel. 08-779 80 25<br />
e-mail: contact@nne.<strong>se</strong><br />
www.nne.<strong>se</strong><br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
<br />
Unique Pharmaceutical Engineering<br />
NNE's unika kompetens bygger på mångårig erfarenhet inom Life Science. Vi hjälper<br />
våra kunder med allt från kvalificerad expertrådgivning till genomförande av hela<br />
projekt inom områden som:<br />
Design av produktionsanläggningar och laboratorier<br />
Processteknologi<br />
Automation<br />
QA och validering<br />
Renrum<br />
Processanalytisk Teknolgi (PAT)<br />
NNE ® är Nordens ledande leverantör av anläggningsprojekt och konsulttjänster för läkemedels- och bioteknikindustrin.<br />
NNE Sweden AB ingår i danska NNE A/S, som sammanlagt sys<strong>se</strong>lsätter över 1000 personer.
HPR-PROJEKTET<br />
Kartlagda proteiner nu på webben<br />
Den unika svenska proteinprojektet<br />
HPR har<br />
publicerat sina första<br />
400 000 proteinbilder<br />
på webben. Där visas<br />
var i kroppen 700 kartlagda<br />
proteiner finns.<br />
■■ Det var vid det nyligen avslutade<br />
internationella proteinforskningsorganisationen<br />
Hupos möte i München, som<br />
bioteknikprofessorn Mathias<br />
Uhlén pre<strong>se</strong>nterade de första<br />
resultaten av Human Proteome<br />
Resource.<br />
I HPR, som är den största<br />
forskningssatsningen i sitt slag i<br />
världen, skapas en datori<strong>se</strong>rad<br />
proteinatlas över människans<br />
drygt 20 000 proteiner.<br />
Det är proteinerna som styr<br />
livsproces<strong>se</strong>rna och kunska-<br />
BIOTECH . 9 . 2005<br />
pen om proteinerna kan <strong>se</strong>dan<br />
användas för att förstå olika<br />
sjukdomsförlopp. De har också<br />
en nyckelroll vid utvecklingen<br />
av nya läkemedel och ny diagnostik.<br />
I den databas som nu öppnats<br />
på Internet, kan forskarvärlden<br />
leta bland cirka 400 000<br />
bilder. Bilder som visar var i<br />
kroppen de första 700 kart-<br />
NYTT FORSKNINGSSAMARBETE<br />
Japansk-kinesiskt samarbete<br />
Japanska GNI går samman med<br />
Shanghai Genomics i en affär<br />
som skapar ett betydande biotekniskt<br />
forsknings- och utvecklingsföretag.<br />
Det nya bolaget<br />
får ett 80-tal forskare i<br />
Japan, Kina och England.<br />
De två bolagen har en historia<br />
av samarbete som till sist<br />
ledde till sammanslagningen.<br />
GNI står för en teknikplattform<br />
och har dessutom med<br />
sig en liten molekyl som kan<br />
NYTT FÖRSLAG<br />
bidra till att läka ärrbildning på<br />
lungor. Fas 1-studier pågår och<br />
bolagen kommer att gå vidare<br />
i forskningen. Shanghai Genomics<br />
har främst ägnat sig åt<br />
uppdragsforskning.<br />
För GNI är sammanslagningen<br />
ett sätt att komma in<br />
på den enorma kinesiska marknaden,<br />
som förväntas bli världens<br />
femte största. Det finns<br />
fler än 100 miljoner kine<strong>se</strong>r<br />
i kustområdena som lever på<br />
IVA-chef föreslår åtgärder<br />
Svenska företag med mindre<br />
än 300 anställda satsar mycket<br />
mindre på forskning och teknikutveckling<br />
än i EU generellt,<br />
säger chefen för IVA (Ingenjörsvetenskapsakademien)<br />
Lena Treschow-Teorell i en intervju<br />
i Dagens Industri. De<br />
svenska företagen bidrar med<br />
mindre än fyra procent av all<br />
forskning och teknikutveckling<br />
i landet. I USA är siffran<br />
tio procent och i EU åtta. Det<br />
sistnämnda tycker hon är ”tragiskt”<br />
eftersom övriga EU-länder<br />
inte alls är så teknikkunniga<br />
som Sverige. Och kompetensnivån<br />
är för låg. Undantaget är<br />
it - och bioteknik där många<br />
små företag försörjer storfö-<br />
Biotechnyheter<br />
lagda proteinerna finns.<br />
En databas med 400 proteiner<br />
har tidigare visats upp för<br />
projektets samarbetspartners.<br />
Nu blir proteindataba<strong>se</strong>n med<br />
adress www.proteinatlas.org<br />
öppen för alla.<br />
Projektet räknar med att det<br />
ska tillkomma ungefär en miljon<br />
nya bilder varje år, under<br />
de närmsta tio åren. ba<br />
hög standard och konsumerar<br />
mycket läkemedel. Kina erbjuder<br />
även utmärkta möjligheter<br />
till kliniska prövningar. Den<br />
här affären förväntas därför<br />
följas av flera.<br />
Dessutom röker kine<strong>se</strong>rna<br />
mycket, och GNIs lungmolekyl<br />
kan vara verksam i efterbehandlingen<br />
av lungoperationer<br />
och strålbehandlingar. sn<br />
retag med forskning.<br />
Bland hennes åtgärdsförslag<br />
till staten finns: att öka statliga<br />
forskningspengar från 0,8 procent<br />
av BNP till 1,1, att odla den<br />
innovationsdrivande forskningen,<br />
skattelättnader för affärsänglar,<br />
större frihet till universiteten<br />
och att genomföra<br />
Bolognaproces<strong>se</strong>n. bj<br />
www.mentor<strong>se</strong>arch.<strong>se</strong>
Saknad kan inte<br />
beskrivas i ord.<br />
Postgiro: 90 20 90-0
text Rainer Saxén<br />
GENOMIK OCH NUTRITIONELL GENOMIK<br />
Den forskning där man studerar hela genomet (arvsmassan)<br />
och dess funktion kallas genomik. Nu när<br />
man exakt vet hur människans DNA <strong>se</strong>r ut, arbetar<br />
man på att ta reda på de olika genernas funktion i<br />
den mänskliga organismen. Detta forskningsområde<br />
kallas funktionsgenomik och här finns även den nutritionella<br />
genomiken – nutrigenomik. När samtliga<br />
gener är kända hos en organism är det till exempel<br />
möjligt att på ett systematiskt sätt studera hur alla<br />
de gener som är aktiva i en viss vävnad förändras<br />
vid olika tillstånd, med mikromatristeknik.<br />
Experter menar att individanpassad näring kommer<br />
att spela en viktig roll för livsmedelssäkerheten<br />
i framtiden. Man ska kunna testa inverkan av livsmedel<br />
och livsmedelskomponenter på människors<br />
hälsa innan de introduceras på marknaden.<br />
Kostfiber påverkar blodfettnivåerna<br />
gynnsamt och det finns därför<br />
ett stort intres<strong>se</strong> av att designa nya<br />
livsmedel berikade med fiber.<br />
Nu ska effektiviteten och verkningsmekanismerna<br />
för kostfiber från sädesslag<br />
framställda på olika sätt undersökas<br />
bland annat i måltidsstudier som leds av<br />
docent Gunilla Önning vid Lunds universitet.<br />
Forskarna ska också utvärdera vilken<br />
effekt antioxidanter och andra bioaktiva<br />
ämnen i kosten har på biokemiska proces<strong>se</strong>r,<br />
genuttryck (nutritionell genomik) och<br />
indikatorer på sjukdomsrisk.<br />
Ett arbete pågår med att utveckla förbättrade<br />
metoder för att mäta näringsstatus<br />
i blod hos patienter och friska försökspersoner.<br />
Resultaten används också<br />
för utveckling av ny mervärdesmat, functional<br />
food.<br />
Professor Björn Åkesson vid Institutionen<br />
för Biomedicinsk nutrition vid Lunds<br />
universitet är med i ett europeiskt nätverk<br />
som heter The European Nutrigenomics<br />
Organisation (NuGO). Där ska man gå<br />
vidare och detaljstudera kostens effekter<br />
med genomiska metoder. Det gör man genom<br />
att studera två huvudfrågor:<br />
Forskare i Lund ska studera vilka hälsoeffekter vetets fenoler har.<br />
Friskare med rätt kost<br />
Att med hjälp av kunskap om genomet individanpassa läkemedel<br />
är redan på gång. Nu har turen kommit till kosten.<br />
Genom att undersöka en människas genom kan vi ta reda på<br />
hur hon ska komponera sin kost för att förebygga sjukdomar.<br />
Forskning pågår i Lund.<br />
Vilken effekt har kostens komponenter<br />
på konsumenten? Det ska studeras<br />
med hjälp av genexpression, proteinanalys<br />
(proteomik) och mätning av ämnesomsättningen<br />
(metabolomik) i stor<br />
skala. Det kan ge detaljerade kunskaper<br />
om verkningsmekanismerna och om hur<br />
kosten påverkar människan och människans<br />
fysiologi.<br />
DEN ANDRA HUVUDFRÅGAN hur den normala<br />
variationen i genuppsättningen mellan<br />
människor, kan göra att olika människor<br />
reagerar olika på vissa komponenter i kosten.<br />
Det handlar i första hand inte om allergier,<br />
utan om förebyggande av hjärtkärlsjukdom,<br />
diabetes, tarmsjukdom m.m.<br />
Det europeiska samarbetet är brett upplagt<br />
och man har kontakt med många andra<br />
forskare utanför nätverket som studerar<br />
samma sak. Eftersom de genomiska<br />
teknikerna är så kraftfulla är de också<br />
mycket tidskrävande. För att hantera all<br />
data som kommer fram krävs en hel del<br />
bioinformatik.<br />
– Tanken är att det här ska leda till bättre<br />
kunskaper om kostens inverkan på hälsan<br />
och att man på sikt ska kunna ge bättre<br />
Biotechreportage<br />
kostråd till konsumenterna, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
– Vi studerar också bioaktiva komponenters<br />
påverkan på genexpression i<br />
mänskliga celler. Det handlar bland annat<br />
om olika fenoliska ämnen som finns i sädesslag.<br />
Vi har ännu inte kommit så långt<br />
att vi kan identifiera vilka fenoler i spannmål<br />
som har bäst hälsoeffekter.<br />
I Lund pågår också ett nystartat projekt<br />
som tar upp de etiska aspekterna på nutritionell<br />
genomik som leds av Ulf Görman<br />
och Gunilla Önning. Vad händer när<br />
människor får reda på sin gensammansättning<br />
och hur ska denna information<br />
hanteras?<br />
– Man kan få reda på om man tål en viss<br />
typ av mat bättre eller sämre än genomsnittet<br />
av befolkningen. Om det handlar<br />
om nedärvda effekter, vem ska informeras<br />
först?<br />
På läkemedelsområdet finns liknande<br />
tankegångar (farmakogenomik). Många<br />
företag studerar genetiska och genomiska<br />
effekter på bland annat övervikt och<br />
diabetes med dessa metoder.<br />
– Mycket av allt detta är ännu<br />
på idéstadiet eftersom arbetet<br />
är omfångsrikt. Det finns<br />
ännu inte så mycket kunskap<br />
och man kan därför<br />
inte vänta sig alltför snabba<br />
resultat, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 31<br />
Mer om detta be-<br />
rättas på Biotech<br />
Forum på Stock-<br />
holmsmässan<br />
10-13 oktober.
text Rainer Saxén<br />
GENOMIK OCH NUTRITIONELL GENOMIK<br />
Den forskning där man studerar hela genomet (arvsmassan)<br />
och dess funktion kallas genomik. Nu när<br />
man exakt vet hur människans DNA <strong>se</strong>r ut, arbetar<br />
man på att ta reda på de olika genernas funktion i<br />
den mänskliga organismen. Detta forskningsområde<br />
kallas funktionsgenomik och här finns även den nutritionella<br />
genomiken – nutrigenomik. När samtliga<br />
gener är kända hos en organism är det till exempel<br />
möjligt att på ett systematiskt sätt studera hur alla<br />
de gener som är aktiva i en viss vävnad förändras<br />
vid olika tillstånd, med mikromatristeknik.<br />
Experter menar att individanpassad näring kommer<br />
att spela en viktig roll för livsmedelssäkerheten<br />
i framtiden. Man ska kunna testa inverkan av livsmedel<br />
och livsmedelskomponenter på människors<br />
hälsa innan de introduceras på marknaden.<br />
Kostfiber påverkar blodfettnivåerna<br />
gynnsamt och det finns därför<br />
ett stort intres<strong>se</strong> av att designa nya<br />
livsmedel berikade med fiber.<br />
Nu ska effektiviteten och verkningsmekanismerna<br />
för kostfiber från sädesslag<br />
framställda på olika sätt undersökas<br />
bland annat i måltidsstudier som leds av<br />
docent Gunilla Önning vid Lunds universitet.<br />
Forskarna ska också utvärdera vilken<br />
effekt antioxidanter och andra bioaktiva<br />
ämnen i kosten har på biokemiska proces<strong>se</strong>r,<br />
genuttryck (nutritionell genomik) och<br />
indikatorer på sjukdomsrisk.<br />
Ett arbete pågår med att utveckla förbättrade<br />
metoder för att mäta näringsstatus<br />
i blod hos patienter och friska försökspersoner.<br />
Resultaten används också<br />
för utveckling av ny mervärdesmat, functional<br />
food.<br />
Professor Björn Åkesson vid Institutionen<br />
för Biomedicinsk nutrition vid Lunds<br />
universitet är med i ett europeiskt nätverk<br />
som heter The European Nutrigenomics<br />
Organisation (NuGO). Där ska man gå<br />
vidare och detaljstudera kostens effekter<br />
med genomiska metoder. Det gör man genom<br />
att studera två huvudfrågor:<br />
Forskare i Lund ska studera vilka hälsoeffekter vetets fenoler har.<br />
Friskare med rätt kost<br />
Att med hjälp av kunskap om genomet individanpassa läkemedel<br />
är redan på gång. Nu har turen kommit till kosten.<br />
Genom att undersöka en människas genom kan vi ta reda på<br />
hur hon ska komponera sin kost för att förebygga sjukdomar.<br />
Forskning pågår i Lund.<br />
Vilken effekt har kostens komponenter<br />
på konsumenten? Det ska studeras<br />
med hjälp av genexpression, proteinanalys<br />
(proteomik) och mätning av ämnesomsättningen<br />
(metabolomik) i stor<br />
skala. Det kan ge detaljerade kunskaper<br />
om verkningsmekanismerna och om hur<br />
kosten påverkar människan och människans<br />
fysiologi.<br />
DEN ANDRA HUVUDFRÅGAN hur den normala<br />
variationen i genuppsättningen mellan<br />
människor, kan göra att olika människor<br />
reagerar olika på vissa komponenter i kosten.<br />
Det handlar i första hand inte om allergier,<br />
utan om förebyggande av hjärtkärlsjukdom,<br />
diabetes, tarmsjukdom m.m.<br />
Det europeiska samarbetet är brett upplagt<br />
och man har kontakt med många andra<br />
forskare utanför nätverket som studerar<br />
samma sak. Eftersom de genomiska<br />
teknikerna är så kraftfulla är de också<br />
mycket tidskrävande. För att hantera all<br />
data som kommer fram krävs en hel del<br />
bioinformatik.<br />
– Tanken är att det här ska leda till bättre<br />
kunskaper om kostens inverkan på hälsan<br />
och att man på sikt ska kunna ge bättre<br />
Biotechreportage<br />
kostråd till konsumenterna, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
– Vi studerar också bioaktiva komponenters<br />
påverkan på genexpression i<br />
mänskliga celler. Det handlar bland annat<br />
om olika fenoliska ämnen som finns i sädesslag.<br />
Vi har ännu inte kommit så långt<br />
att vi kan identifiera vilka fenoler i spannmål<br />
som har bäst hälsoeffekter.<br />
I Lund pågår också ett nystartat projekt<br />
som tar upp de etiska aspekterna på nutritionell<br />
genomik som leds av Ulf Görman<br />
och Gunilla Önning. Vad händer när<br />
människor får reda på sin gensammansättning<br />
och hur ska denna information<br />
hanteras?<br />
– Man kan få reda på om man tål en viss<br />
typ av mat bättre eller sämre än genomsnittet<br />
av befolkningen. Om det handlar<br />
om nedärvda effekter, vem ska informeras<br />
först?<br />
På läkemedelsområdet finns liknande<br />
tankegångar (farmakogenomik). Många<br />
företag studerar genetiska och genomiska<br />
effekter på bland annat övervikt och<br />
diabetes med dessa metoder.<br />
– Mycket av allt detta är ännu<br />
på idéstadiet eftersom arbetet<br />
är omfångsrikt. Det finns<br />
ännu inte så mycket kunskap<br />
och man kan därför<br />
inte vänta sig alltför snabba<br />
resultat, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 31<br />
Mer om detta be-<br />
rättas på Biotech<br />
Forum på Stock-<br />
holmsmässan<br />
10-13 oktober.
Flexibla påsar<br />
■■ Sartorius-TC Tech har tagit fram ett farmaceutiskt behållarsystem<br />
för till exempel mediadispen<strong>se</strong>ring, förvaring av slutprodukt,<br />
transport kvalitetskontroll eller produktion. Ett brett<br />
sortiment finns för omedelbar leverans. Standardvolymer från<br />
60 ml till 1000 liter. Kan också kundanpassas.<br />
A-Filter AB, 08/564 884 80<br />
www.a-filter.<strong>se</strong><br />
Nya automati<strong>se</strong>rad uppslutning<strong>se</strong>nhet<br />
■■ Foss introducerar en <strong>se</strong>rie uppslutning<strong>se</strong>nheter med kontroller<br />
och hiss integrerade i enheterna. Uppslutningen kan då<br />
ske automatiskt. Användaren väljer produktapplikation, själva<br />
enheten eller via en ansluten PC. GLP-support via 2-vägs PCkommunikation<br />
finns.<br />
Uppslutning<strong>se</strong>nheterna levereras för 8 respektive 20 stycken<br />
100 ml eller 250 ml rör.<br />
Foss, 042-36 15 90<br />
www.foss.dk<br />
Pump för sterilitetstestning i isolatorer<br />
■■ Steritest Equinoxpumpen för LAF har utvecklats för sterilitetstesting.<br />
Den mjukvarustyrda peristaltiska pumpen är ergonomiskt<br />
designad och kan installeras i isolatorer med handskar<br />
eller med halvkroppsdräkt. Det ger en säker och jämn överföring<br />
av prover.<br />
Ett patenterat pumphuvud med automatisk öppningsmekanism<br />
underlättar i- och uttagning av Steritestenhetens slang, utan risk<br />
för att skada isolatorhandskarna.<br />
Millipore 0771/200 645.<br />
www.millipore.com/steritestequinox<br />
Biotechprodukter<br />
Snabbkopplingar i Gylon<br />
■■ Tätningsmaterialet Gylon har nu anpassats för att direkt<br />
passa Tri-clamp kopplingar. Resultatet är en packning med exakt<br />
dimension redan från början som inte tränger in i rören vid<br />
åtdragning eller förhöjda temperaturer. Gylon Bio-pro passar<br />
temperaturer mellan +5 och +260 grader samt alla vanligen<br />
förekommande kemikalier. Packningen har alla normalt efterfrågade<br />
myndighetsgodkännanden.<br />
Garlock, 0708/833344<br />
www.gylonbiopro@garlock.com<br />
Flexibel mikromatrisskanner<br />
■■ Tecan introducerar LS Reloade, en ny <strong>se</strong>rie mikromatrisskannrar.<br />
De ba<strong>se</strong>ras på LS 200/300/400-<strong>se</strong>rien, men har högre<br />
känslighet. Många olika format från vanliga slides och minigeler<br />
till mikrotiterplattor stöds. Olika lasrar och filterkombinationer<br />
kan användas i samma avläsning.<br />
Serien finns med 2, 3 eller 4 lasrar och tillåter samtidig skanning<br />
med 2 våglängder.<br />
Tecan Nordic AB, 031/754 40 00,<br />
www.tecan.com<br />
Portabelt mätinstrument<br />
■■ Tillquist Elteknik lan<strong>se</strong>rar ett digitalt instrument för temporär<br />
mätning av givare och vakter, till exempel vid <strong>se</strong>rvice och<br />
installation av flödesgivare.<br />
Display visar momentant, totalt flöde och temperatur. Strömförsörjning<br />
sker med uppladdningsbara batterier som för<strong>se</strong>r både<br />
instrument och givaren med ström.<br />
Tillquist Elteknik, 08/59463211<br />
www.tillquistelteknik.<strong>se</strong><br />
BIOTECH . 9 . 2005 33
Biotechprodukter<br />
Mobil pH-mätare<br />
■■ Den nya mobila pH-mätaren från Metrohm analy<strong>se</strong>rar pH<br />
med tre decimaler, kalibrerar på båda sidor om pH 7 och lagrar<br />
200 mätpunkter (inkl. datum, tid och identifikation). Överföring<br />
av data till skrivare eller PC sker trådlöst via ett IrDAinterface.<br />
pH-mätaren är vattenskyddad enligt IP67 när den används tillsammans<br />
med en elektrod som har den nya I-kontakten.<br />
Metrohm Nordic, 08/564 844 80<br />
www.Metrohm.<strong>se</strong><br />
Ny flödesindikator<br />
■■ Tillquist Elteknik pre<strong>se</strong>nterar en ny flödesindikator från<br />
Digmesa Typ FHK-LCD. Givaren är programmerbar och visar<br />
hur många liter som pas<strong>se</strong>rat respektive hur många som finns<br />
kvar. Den visar också momentant flöde i l/min. Vidare finns larm,<br />
datum och historik. Flödesområde 0,04- 30 l/min.<br />
Strömförsörjningen sker med ett inbyggt litiumbatteri och har<br />
en livslängd av tio år.<br />
Tillquist Elteknik, 08/594 63 211<br />
www.tillquistelteknik.<strong>se</strong><br />
Paneler för FDA-krav<br />
■■ R Stahl HMI Systems, som även tillverkar operatörsterminaler<br />
och Panel-PC för såväl klassad som oklassad miljö har nyligen<br />
utvecklat en OP Com-FDA-Server med tillhörande databas.<br />
Denna kombination ihop med Stahl´s operatörs-/ PC-paneler<br />
uppfyller numera även de hårt ställda kraven från FDA.<br />
R.Stahl Svenska, 08/38 91 00<br />
www.rstahl.<strong>se</strong><br />
34<br />
Rostfri lyftvagn<br />
■■ Svenema pre<strong>se</strong>nterar en ny lyftvagn i rostfritt stål med<br />
hygienisk design. Vagnen, är till för last på 100-200 kg och är<br />
helt tät för att fungera även i våta utrymmen.<br />
En öppen design med drivmekanism<br />
i rostfritt stål och släta ytor<br />
underlättar städning och minskar risken<br />
för kontamination. Kopplingen<br />
mellan drivmekanism och lyftplatta<br />
består av en drivrem som har en slät<br />
yta och tål autoklavering. Hela enheten<br />
kan tas bort från vagnen och läggas<br />
i en autoklav.<br />
Svenema 033/140570<br />
www.svenema.<strong>se</strong><br />
Snabb pipettering<br />
■■ Tecan har lan<strong>se</strong>rat nya pipetteringsplattformerna med flera<br />
kanaler för vätskehanteringsoperationer, Freedom EVO96R<br />
och EVO384R.<br />
EVO96R har 96-kanals huvud för pipettering inom området<br />
från 1 µl till 200 µl. EVO384R är lämplig för dispen<strong>se</strong>ring med<br />
hög precision i 384-brunnsplattor. Systemen styrs av mjukvaran<br />
Freedom EVOware.<br />
Tecan Nordic AB, 031/754 40 00,<br />
www.tecan.com<br />
Nytt RNA-bibiotek<br />
■■ Sigma-Aldrich lan<strong>se</strong>rar i samarbete med The RNAi Consortium<br />
(TRC) Mission shRNA bibliotek. Biblioteken kommer<br />
att innehålla 150 000 klonade shRNA-konstrukt mot 15 000<br />
kartlagda humana gener och 15 000 mus-gener för hämning<br />
av genuttryck med RNA-interferens.<br />
Sigma-Aldrich Sweden, 08/742 42 00<br />
www.sigma-aldrich.com/RNAi<br />
BIOTECH . 9 . 2005
ANNONSÖRSREGISTER<br />
Företag Sid nr<br />
Beckman Coulter AB 6<br />
Berend<strong>se</strong>n Textil AB 17<br />
Brady AB 14<br />
Bruker Daltonics Scandinavia AB 2:a omsl<br />
Bürker Contromatic AB 12<br />
Christian Berner AB 35<br />
Colly Filtreringsteknik AB 12<br />
Coricon AB 8<br />
Crelab Instruments AB 30<br />
Daimler-Chrysler Sverige AB 3:e omsl<br />
Derma AB 18<br />
Elomatic Pharmaceutical AB 8<br />
Garlock Sealing Technologies 17<br />
Getinge Sverige AB 18<br />
Hamamatsu Photonics Norden AB 30<br />
Ingenjörsförlaget 22<br />
LAB 25<br />
LGC Promochem AB 28<br />
Malvern Instruments Nordic AB 35<br />
Miele AB 4:e omsl<br />
Ninolab AB 15<br />
NNE Sweden AB 28<br />
Perkin Elmer Life and Analytical 22<br />
Sauter Automation AB 15<br />
Scantec Lab 11<br />
Science Imaging Scandinavia AB 29<br />
Semcon Sweden AB 25<br />
Sigma-Aldrich Sweden AB 35<br />
Svenema AB 30<br />
Syntagon AB 35<br />
Varian AB 17<br />
W-M Alitea AB 36<br />
World Courier AB<br />
Platsannons<br />
36<br />
Varian 36<br />
Vi skalar upp och levererar<br />
kilogram-mängder tillverkat<br />
enligt cGMP på<br />
4 månader.<br />
Pröva oss. Ni har vår offert<br />
på ert bord inom 5 dagar.<br />
Välkomna till oss<br />
i monter C07:31-20<br />
Biotech Forum<br />
i Stockholm<br />
11-13 oktober
When there´s no room for error<br />
Since 1969, World Courier has <strong>se</strong>t the standard for worldwide time-<strong>se</strong>nsitive transportation that others<br />
have merely tried to imitate. To this day, World Courier remains the only company able to provide<br />
comprehensive ”total transportation” <strong>se</strong>rvices and logistical solutions to the clinical trials community on a<br />
global or regional basis. With all our offices ISO 9001 certified, you’re guaranteed that every shipment<br />
is handled to the highest business standard.<br />
Call us 24 hours a day, 7 days a week!<br />
World Courier - Just in time - Every time Call 24 hours a day at: Sweden +46 8 594 414 80, Denmark +45 32 46 06 80 www.worldcourier.com
östens hetaste diskussion<br />
ute på landets universitet<br />
och högskolor handlar om<br />
“starka forskningsmiljöer”.<br />
I juni utlyste Vetenskapsrådet<br />
(VR), på regeringens uppdrag, ett nytt<br />
program med så kallat Linnéstöd. Anslagen<br />
är på flera sätt unika: de ska ge stöd<br />
till och underlätta förnyel<strong>se</strong>n av särskilt<br />
starka forskningsmiljöer, de löper under<br />
hela tio år, och de ska sökas av universiteten,<br />
inte av enskilda forskare. Och de är,<br />
inte helt oväntat, kontroversiella.<br />
EXCELLENS OCH STYRKA är på modet: i en<br />
tid av ökande ansökningstryck och sjunkande<br />
andel beviljade anslag är det de mest<br />
framgångsrika grupperna VR vill satsa på.<br />
På gott och ont. Det svenska forskarsamhället<br />
har länge klagat på att anslagen är<br />
för små och att man inte kan konkurrera<br />
med de bästa utländska grupperna.<br />
Men när regeringen nu börjar tala om<br />
att prioritera starka miljöer så uttrycker<br />
många forskare i stället en oro för att detta<br />
ska leda till att mindre forskargrupper, och<br />
inte minst yngre forskare, tappar mark. Att<br />
förlora sitt VR-kontrakt, även om det är<br />
litet, kan vara ett hårt slag för en forskargrupp.<br />
Och att som ung forskare känna<br />
att man inte ens får chan<strong>se</strong>n att visa vad<br />
man kan är bland det mest demorali<strong>se</strong>rande<br />
man kan råka ut för.<br />
Vis<strong>se</strong>rligen lovade utbildningsministern<br />
nya miljarder i vårens forskningsproposition,<br />
men först om några år. Och<br />
så länge de medel som finns för “vanliga”<br />
forskningsanslag står still medan kostnaderna<br />
för att bedriva konkurrenskraftig<br />
forskning ökar kommer det att bli allt<br />
tuffare för de mindre grupperna. Samtidigt<br />
finns inom många vetenskapsgrenar<br />
– inte minst inom livsvetenskaperna –en<br />
tydlig trend mot större, mer kostsamma<br />
projekt, ofta med bidrag från flera fors-<br />
Gunnar von Heijne<br />
är professor i teoretisk kemi vid institutionen för biokemi och<br />
biofysik, Stockholms universitet, och föreståndare för Stockholm<br />
Bioinformatics Center. Hans forskning finansieras av<br />
VR, Cancerfonden, SSF, EU och Marianne och Marcus Wallenbergs<br />
Stiftel<strong>se</strong>.<br />
kargrupper. Eller som en av mina tidigare<br />
doktorander uttryckte det efter en postdocvistel<strong>se</strong><br />
i USA: första förutsättningen<br />
för att få ett arbete publicerat i Nature<br />
eller Science tycks vara att det har kostat<br />
minst en miljon dollar!<br />
Det är helt klart att den internationella<br />
konkurren<strong>se</strong>n tvingar fram en förskjutning<br />
mot större anslag till färre anslagsmottagare<br />
– därmed inte sagt att vi utan<br />
vidare ska rusa hela vägen till megaprojektens<br />
sköna nya värld. Det gäller trots allt<br />
att försöka behålla så mycket som möjligt<br />
av den kultur som har legat till grund för<br />
livsvetenskapernas exempellösa framsteg<br />
under de <strong>se</strong>naste decennierna: initiativkraften<br />
och kreativiteten hos den lilla forskargruppen<br />
som tillåts gå sina egna vägar<br />
på egen risk. Och som hela tiden måste<br />
slåss för sina anslag och sin fortlevnad.<br />
MEGAPROJEKTEN FÖLJER en annan logik,<br />
mera hämtad från industrimiljön än akademin.<br />
Mindre individuell frihet, mera<br />
”milestones” och ”deliverables”. I vissa<br />
lägen är de oundgängliga, som till exempel<br />
genom<strong>se</strong>kven<strong>se</strong>ring, men det gäller<br />
att vara sparsmakad. Megaprojekt är lätta<br />
att sätta igång, men svåra att avveckla. Då<br />
många forskares framtid står på spel och<br />
stora investeringar har gjorts är det dubbelt<br />
svårt att säga stopp.<br />
När anslagsmedlen samlas på färre händer<br />
ökar också forskningsledarnas ansvar<br />
för sina yngre medarbetare. Även om man<br />
Biotechkrönika<br />
”Vetenskapsrådet har rört om i grytan”<br />
H<br />
arbetar inom en “stark forskningsmiljö”<br />
och får sina forskningspengar via en professor<br />
och inte direkt från VR så måste<br />
man ges både friheten och ansvaret att<br />
skapa sig en egen profil, både nationellt<br />
och internationellt. De starka miljöerna<br />
får inte utvecklas till imperier!<br />
NU SYFTAR LYCKLIGTVIS inte VRs Linnéstöd<br />
till att fylla svenska universitet med<br />
megaprojekt och småpåvar, men det har<br />
ändå satt press på fakulteterna landet över.<br />
För varje universitet tvingas välja: vilken<br />
forskning är bäst, vilka grupper är mest<br />
konkurrenskraftiga, vilka “starka miljöer”<br />
ska man försöka sälja in hos VR? Prioriteringar<br />
som man tidigare i stor utsträckning<br />
har kunnat överlåta åt anslagsgivarna<br />
måste man nu klara av på hemmaplan. Det<br />
kan verka som en bra idé, borde inte fakulteterna<br />
själva veta bäst? Men det kan<br />
också bli alltför personligt, alltför politiskt,<br />
alltför dominerat av internt maktspel.<br />
Inget ont i att universiteten tvingas<br />
inventera sin forskningsportfölj och för-<br />
”Det gäller trots allt att försöka behålla så mycket som möjligt av den<br />
kultur som legat till grund för livsvetenskapernas exempellösa framsteg<br />
de <strong>se</strong>naste decennierna: initiativkraften och kreativiteten hos den<br />
lilla forskargruppen som tillåts gå sina egna vägar på egen risk”<br />
söka profilera sig i ett snabbt växlande<br />
forskningslandskap, men när det gäller<br />
att göra tuffa prioriteringar fungerar en<br />
utomstående grupp nästan alltid bättre<br />
än fakultetskollegiet.<br />
Så det lär bli en intressant höst. VR har<br />
rört om i grytan, och ställt många frågor<br />
på sin spets. Och detta är kanske väl så<br />
viktigt som vilka miljöer som i slutänden<br />
får kalla sig starka!<br />
BIOTECH . 9 . 2005 37
Biotechintervju<br />
Lö<strong>se</strong>r svåra fall med rättsgenetik<br />
Intres<strong>se</strong>t för deckare och en vistel<strong>se</strong> i Kalifornien blev inkörsporten<br />
till <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>s banbrytande mitokondrie-DNA-analy<strong>se</strong>r<br />
vid Uppsala universitet.<br />
<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> är svensk expert på<br />
rättsgenetik och kan analy<strong>se</strong>ra såväl nutida<br />
brottsfall som kraniet från den heliga<br />
Birgitta. Hon leder forskningsgruppen<br />
för rättsgenetik som hu<strong>se</strong>rar på Rudbecklaboratoriet,<br />
intill Akademiska sjukhu<strong>se</strong>t<br />
i Uppsala. Detta är den enda forskargruppen<br />
i sitt slag i Sverige och den<br />
är välkänd också internationellt.<br />
Gruppen som bildades i början av 90talet<br />
är expert på att analy<strong>se</strong>ra material<br />
med mycket små DNA-mängder och<br />
prov där DNA är kraftigt nedbrutet.<br />
– Det kan handla om brottsutredningar<br />
där man har väldigt lite material<br />
att utgå ifrån, kanske ett hårstrå eller lite<br />
hudceller på kläder, inleder <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />
– I historiska material har vi att göra<br />
med DNA som brutits ned till mycket<br />
svåranaly<strong>se</strong>rade korta fragment.<br />
Rättsgenetiska analy<strong>se</strong>r bygger på<br />
att det överallt i arvsmassan, i DNA<br />
inuti cellerna, finns små skillnader mellan<br />
olika individer.<br />
Men finns det en allt för liten mängd<br />
prov eller om det är ett mycket gammalt<br />
prov, är det näst intill omöjligt att<br />
analy<strong>se</strong>ra DNA från själva cellkärnan.<br />
Man använder sig istället av de små<br />
mitokond riernas DNA som finns i tu<strong>se</strong>ntal<br />
i våra celler och som har egen-<br />
38<br />
skapen att de endast ärvs på mödernet.<br />
<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> och hennes grupp på fyra<br />
doktorander är experter på denna typ av<br />
analys kallad mitokondrie-DNA-analys.<br />
– Medan du har två kärn-DNA-kopior,<br />
en från mamman och en från pappan,<br />
har du ungefär 1 000 mitokondrie-DNA-kopior<br />
i en cell. Med hjälp av<br />
PCR-teknik kan vi kopiera upp tillräckligt<br />
med mitokondrie-DNA, säger <strong>Marie</strong><br />
<strong>Allen</strong>.<br />
– Riktigt optimalt blir det dock inte.<br />
Risken för att två personer har samma<br />
DNA-kod i mitokondrierna är cirka en<br />
på tu<strong>se</strong>n. Vid en vanlig DNA-analys är<br />
risken en på miljonen.<br />
MITOKONDRIE-DNA-undersökningar används<br />
nu både i moderna brottsutredningar<br />
och i analy<strong>se</strong>r av historiska eller<br />
arkeologiska material.<br />
<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> är svensk expert på<br />
rättsgenetik. Hon och hennes forskargrupp<br />
analy<strong>se</strong>rar mitokondrie-<br />
DNA, för både moderna brottsutredningar<br />
och analys av historiskt<br />
material.<br />
För några veckor <strong>se</strong>dan var <strong>Marie</strong><br />
<strong>Allen</strong> och hennes grupp högaktuella<br />
i pres<strong>se</strong>n. De hade analy<strong>se</strong>rat de 21<br />
år gamla hårstrån som hittades bredvid<br />
plastsäcken med Catrine da Costas<br />
styckade kropp 1984. Analy<strong>se</strong>rna visade<br />
att hårstråna inte tillhörde de två utpekade<br />
männen, kallade obducenten och<br />
allmänläkaren.<br />
Ett annat känt fall är analy<strong>se</strong>n av<br />
text Birgit Andersson foto Staffan Claesson<br />
hårstrån från den man som nu dömts för<br />
mordet på Helén Nilsson i Hörby 1989.<br />
Till laboratoriet i Uppsala kommer<br />
varje år ett antal svåranaly<strong>se</strong>rade prov i<br />
brottmål; analy<strong>se</strong>r som inte går att göra<br />
med den kärn-DNA-analys, som rutinmässigt<br />
utförs vid Statens kriminaltekniska<br />
laboratorium i Linköping.<br />
– Det är bara specialanaly<strong>se</strong>r som<br />
hamnar här, säger <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />
Själv hamnade hon inom området<br />
rättsgenetik, både av intres<strong>se</strong> och genom<br />
slumpen.<br />
– När jag började med det här fanns<br />
ingen CSI (crime scene investigation) på<br />
tv, en <strong>se</strong>rie som fått väldigt många intres<strong>se</strong>rade<br />
av detta område, säger <strong>Marie</strong><br />
<strong>Allen</strong>. Men jag slukade deckare och var<br />
intres<strong>se</strong>rad av molekylärbiologi.<br />
Efter doktor<strong>se</strong>xamen i medicinsk genetik<br />
och rättsgenetik 1995, åkte <strong>Marie</strong><br />
<strong>Allen</strong> till USA. Där arbetade hon som<br />
post-doc vid läkemedelsföretaget Roche<br />
i Kalifornien. Roche hade skaffat sig patent<br />
på PCR-tekniken så hon hamnade<br />
på samma labb som Kary B Mullis, nobelpristagare<br />
i kemi 1993 och hjärnan<br />
bakom tekniken, hade arbetat på.<br />
Hon lärde sig allt om PCR och fick i<br />
två år syssla med rättsgenetik och evolutionsfrågor.<br />
Från början hade <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> tänkt sig<br />
fortsätta inom medicinsk genetik, men<br />
möjligheterna med den nya rättsgenetiken<br />
fascinerade. Idag är bland andra FBI<br />
i USA hennes samarbetspartners.<br />
Rättsgenetiken och forskningen för att<br />
utveckla nya analysmetoder tar sin tid,<br />
men de nya metoderna kan också lösa<br />
gamla gåtor. Så använder hon exempelvis<br />
mitokondrie-DNA för att fastställa<br />
släktskapet mellan Birger Jarl och hans<br />
son och hon tittar på prover från regalskeppet<br />
Wasas besättning.<br />
– Man kan också använda mitokondrie-DNA<br />
i evolutionära studier och<br />
komma väldigt långt tillbaka i tiden, slutar<br />
<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />
Mitokondrie-DNA-analys har till<br />
exempel visat att alla människor härstammar<br />
från en gemensam urmoder<br />
Eva som levde i Afrika för 150 000 till<br />
200 000 år <strong>se</strong>dan.<br />
BIOTECH . 9 . 2005
www.mercedes-benz.<strong>se</strong><br />
2411<br />
Vito – Van of the Year 2005<br />
Mercedes-Benz – ett varumärke inom DaimlerChrysler<br />
Varenda centimeter kan anpassas efter dina behov<br />
Välj mellan 55 varianter av Vito<br />
Din transportbil måste, som vi <strong>se</strong>r det,<br />
passa din verksamhet. Därför kan du välja<br />
mellan 2 takhöjder, 3 olika längder och ett<br />
otal dörrvarianter. Därför kan du välja<br />
mellan skåpbil, Mixto (för både last och<br />
persontransport) och kombi – en minibuss<br />
med plats för upp till 9 personer. Du väljer<br />
mellan tre pigga och dragvilliga CDI-motorer<br />
på 88, 109 respektive 150 HK. Den 6-växlade<br />
lådan är standard, men du kan få automatlåda<br />
som tillval. Väljer du en av Vitos<br />
två bensin V6:or, på 190 eller 218 HK, är<br />
automatlådan standard. Säkerheten är<br />
däremot inget du kan välja bort. Alla Vito<br />
kommer med hela Mercedes-programmet av<br />
säkerhet: ESP®, krockkuddar och bältesåtstramare<br />
är några exempel. Så det är inget<br />
konstigt att den internationella expertjuryn<br />
valde just Vito till “Van of the Year 2005”.<br />
Berätta för oss om dina behov så skräddarsyr<br />
vi en Vito åt dig. Centimeter för centimeter.
Posttidning B<br />
Returadress<br />
Mentor Communications AB,<br />
Box 72001, S-181 72 Lidingö
Change language