Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

Biotechnyheter
PERSONNYTT
MARIA ANVRET blir ny chef
centrum för medicinska
innovationer vid Karolinska
institutet. Det är en forsknings-
och utvecklingsenhet
som arbetar med kompetensutveckling,näringslivskontakter,
strategiska analyser
och innovationsmetoder.
MARIA ANVRET har tidigare
arbetat på Astra Zeneca i
Södertälje.
ANNIKA LINDE är från 1
oktober statsepidemiolog
och chef för Avdelningen
för epidemiologi vid
Smittskyddsinstitutet. Hon
efterträder JOHAN GIESECKE
som blivit Chief Scientist
vid Europeiskt centrum för
förebyggande och kontroll
av sjukdomar.
ANDERS ÅBERG blir forskningschef
vid Sidec Technologies
i Kista.
Han har senast varit chef för
Astra Zenecas strukturkemilaboratorium.
Anders Åberg
har en doktorsexamen från
Stockholms universitet,
institutionen för molekylär
biologi.
CLAES WENTHZEL blir ny
vice vd och finansdirektör
vid Uppsalabolaget Orexo.
Han har tidigare haft en
liknande befattning på
Perbio Science. THOMAS
LUNDQVIST, en av Orexos
grundare, blir vice vd och
forskningschef med övergripande
ansvar för bolagets
vetenskapliga arbete. Samtidigt
blir NILS-OTTO AHNFELT,
tidigare projektansvarig,
forsknings- och utvecklingschef.
PER FROM är ny ordförande
i biotechvalley.nu för perioden
2005-2007.
Han är apotekare och har
bland annat varit vd för
Astra Zeneca i Sverige.
GUNNAR ALVANs förordnande
som generaldirektör
för Läkemedelsverket har
förlängts. Det nya förordnandet
gäller till och med
den 31 augusti 2008.
24
GENOMKARTLÄGGNING
Risets arvsmassa blir allmängods
Den fullständiga gensekvensen
för ris blir
nu tillgänglig för samtliga
forskare världen
över.
■■ Genomet publicerades i
mitten av augusti i tidskriften
Nature av forskare verksamma
i det internationella risprojektet
IRGSP, International Rice
Genome Sequensing Project.
Geninformationen kommer i
och med det att göras tillgänglig
i lättsökta databaser.
- Detta kommer att få stor
betydelse för såväl grundforskning
som tillämpad forskning.
Många forskningsprojekt världen
över kommer att ha nytta
av informationen, kommenterar
Christer Jansson, professor
i molekylär cellbiologi vid SLU
i Uppsala.
Enligt Christer Jansson, som
själv inte forskar kring ris utan
främst korn och vete, kommer
offentliggörandet av risgenomet
att innebära startskottet för
många nya forskningsprojekt.
På kartan över risets DNA kan
även viktig information om andra
grödor och växtförädling i
allmänhet sökas. Men framför
allt kommer risets genkarta att
möjliggöra fler projekt av mer
tillämpad karaktär.
Idag domineras den kom-
GLUKOSREGLERING
mersiella arenan av Syngenta
och Monsanto, som båda redan
åtminstone i huvudsak kartlagt
risets gensekvens. Monsanto
hävdar att man känt till det
mesta av risgenomet ända sedan
år 2000. Företaget har dock
hållit den mesta informationen
för sig själv. Syngenta har varit
något mindre hemlighetsfullt.
Sedan 2002 har företaget gjort
sin geninformation tillgänglig
för forskare som inte får utnyttja
den kommersiellt.
- Men många forskare har
varken velat eller kunnat skriva
på sådana avtal. Nu blir det
fritt fram för dem, säger Christer
Jansson.
Forskningskonsortiet IRGSP,
som inledde sitt arbete 1998,
har letts av japanska forska-
Protein avgör glukoshalten i blodet
■■ Forskare vid Salk Institute
for Biological Studies i La
Jolla, Kalifornien har hittat en
länk mellan två olika vägar för
kroppen att reglera glukoshalten
I blodet. Den ena vägen stimulerar
glukosproduktionen i
levern vid fasta. Den andra får
levern att inhibera glukosproduktionen
vid stress och fysisk
ansträngning.
Gemensamt har de två vägarna
ett protein (TORC2) som
Risets fullständiga gensekvens är nu tillgänglig för samtliga forskare
världen över. Genomet publicerades i Nature i augusti av forskare i
IRGSP, International Rice Genome Sequensing Project.
reglerar gener som styr glukosproduktionen
i levern. Proteinet
måste ta sig in i cellkärnan
för att kunna göra sitt jobb och
det visar sig att de två olika vägarna
reglerar aktiviteten hos
TORC2 genom att kontrollera
dess rörelse in i cellkärnan.
Vid fasta försvinner en fosfat-molekyl
från TORC2 som
då kan ta sig in i cellkärnan och
slå på glukosgener. Vid stress
och fysisk ansträngning fofo-
re men även inkluderat grupper
i USA, Kina, Taiwan, Korea,
Indien, Thailand, Frankrike,
Brasilien och Storbritannien.
Enligt IRGSP, som offentliggjorde
ett utkast till genomet
redan 2002, har man nu fastställt
gensekvensen med 99
procents säkerhet.
- Man har utnyttjat ett tidskrävande
arbetssätt som ger
mycket exakta resultat, förklarar
Christer Jansson.
IRGSP-konsortiet hoppas att
arbetet ska ge utdelning i form
av främst bättre och näringsrikare
skördar i framtiden. Världens
risproduktion beräknas
behöva öka med 30 procent
under de kommande 20 åren
för att hålla jämna steg med
befolkningsökningen. gc
ryleras TORC2 som då inte kan
ta sig in i cellkärnan.
Förhoppningen är naturligtvis
att upptäckten ska kunna
leda till terapeutiska sätt att
förstärka TORC2s fosforylering
och stoppa bildningen av
glukos i levern. Det är en process
som är överaktiverad hos
personer med typ 2-diabetes.
Forskarnas resultat har publicerats
i Nature. bj
BIOTECH . 9 . 2005