Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

More documents

Recommendations

Info

Saknad kan inte beskrivas i ord. Postgiro: 90 20 90-0
text Rainer Saxén GENOMIK OCH NUTRITIONELL GENOMIK Den forskning där man studerar hela genomet (arvsmassan) och dess funktion kallas genomik. Nu när man exakt vet hur människans DNA ser ut, arbetar man på att ta reda på de olika genernas funktion i den mänskliga organismen. Detta forskningsområde kallas funktionsgenomik och här finns även den nutritionella genomiken – nutrigenomik. När samtliga gener är kända hos en organism är det till exempel möjligt att på ett systematiskt sätt studera hur alla de gener som är aktiva i en viss vävnad förändras vid olika tillstånd, med mikromatristeknik. Experter menar att individanpassad näring kommer att spela en viktig roll för livsmedelssäkerheten i framtiden. Man ska kunna testa inverkan av livsmedel och livsmedelskomponenter på människors hälsa innan de introduceras på marknaden. Kostfiber påverkar blodfettnivåerna gynnsamt och det finns därför ett stort intresse av att designa nya livsmedel berikade med fiber. Nu ska effektiviteten och verkningsmekanismerna för kostfiber från sädesslag framställda på olika sätt undersökas bland annat i måltidsstudier som leds av docent Gunilla Önning vid Lunds universitet. Forskarna ska också utvärdera vilken effekt antioxidanter och andra bioaktiva ämnen i kosten har på biokemiska processer, genuttryck (nutritionell genomik) och indikatorer på sjukdomsrisk. Ett arbete pågår med att utveckla förbättrade metoder för att mäta näringsstatus i blod hos patienter och friska försökspersoner. Resultaten används också för utveckling av ny mervärdesmat, functional food. Professor Björn Åkesson vid Institutionen för Biomedicinsk nutrition vid Lunds universitet är med i ett europeiskt nätverk som heter The European Nutrigenomics Organisation (NuGO). Där ska man gå vidare och detaljstudera kostens effekter med genomiska metoder. Det gör man genom att studera två huvudfrågor: Forskare i Lund ska studera vilka hälsoeffekter vetets fenoler har. Friskare med rätt kost Att med hjälp av kunskap om genomet individanpassa läkemedel är redan på gång. Nu har turen kommit till kosten. Genom att undersöka en människas genom kan vi ta reda på hur hon ska komponera sin kost för att förebygga sjukdomar. Forskning pågår i Lund. Vilken effekt har kostens komponenter på konsumenten? Det ska studeras med hjälp av genexpression, proteinanalys (proteomik) och mätning av ämnesomsättningen (metabolomik) i stor skala. Det kan ge detaljerade kunskaper om verkningsmekanismerna och om hur kosten påverkar människan och människans fysiologi. DEN ANDRA HUVUDFRÅGAN hur den normala variationen i genuppsättningen mellan människor, kan göra att olika människor reagerar olika på vissa komponenter i kosten. Det handlar i första hand inte om allergier, utan om förebyggande av hjärtkärlsjukdom, diabetes, tarmsjukdom m.m. Det europeiska samarbetet är brett upplagt och man har kontakt med många andra forskare utanför nätverket som studerar samma sak. Eftersom de genomiska teknikerna är så kraftfulla är de också mycket tidskrävande. För att hantera all data som kommer fram krävs en hel del bioinformatik. – Tanken är att det här ska leda till bättre kunskaper om kostens inverkan på hälsan och att man på sikt ska kunna ge bättre Biotechreportage kostråd till konsumenterna, säger Björn Åkesson. – Vi studerar också bioaktiva komponenters påverkan på genexpression i mänskliga celler. Det handlar bland annat om olika fenoliska ämnen som finns i sädesslag. Vi har ännu inte kommit så långt att vi kan identifiera vilka fenoler i spannmål som har bäst hälsoeffekter. I Lund pågår också ett nystartat projekt som tar upp de etiska aspekterna på nutritionell genomik som leds av Ulf Görman och Gunilla Önning. Vad händer när människor får reda på sin gensammansättning och hur ska denna information hanteras? – Man kan få reda på om man tål en viss typ av mat bättre eller sämre än genomsnittet av befolkningen. Om det handlar om nedärvda effekter, vem ska informeras först? På läkemedelsområdet finns liknande tankegångar (farmakogenomik). Många företag studerar genetiska och genomiska effekter på bland annat övervikt och diabetes med dessa metoder. – Mycket av allt detta är ännu på idéstadiet eftersom arbetet är omfångsrikt. Det finns ännu inte så mycket kunskap och man kan därför inte vänta sig alltför snabba resultat, säger Björn Åkesson. BIOTECH . 9 . 2005 31 Mer om detta be- rättas på Biotech Forum på Stock- holmsmässan 10-13 oktober.
Page 1 and 2: Biotech Bioteknik och läkemedel Fo
Page 3 and 4: Biotech Kemivärlden Nr 9 . 2005 Up
Page 5 and 6: VACCINFORSKNING Satsar på generell
Page 7 and 8: FORSKNING Mekanism i proteinsyntese
Page 9 and 10: ÅLDERSGEN Klotho styr åldrandets
Page 11 and 12: Biotechnyheter MÄTER HJÄRTSVIKT.
Page 13 and 14: HALVÅRSRAPPORTER Fortsatt tufft f
Page 15 and 16: Sauter - totalleverantör av: Regle
Page 17 and 18: Biotechreportage Skogsägarkonton,
Page 19 and 20: text Sverker Nyman Vetenskapsstaden
Page 21 and 22: foto Staffan Larsson Biotechreporta
Page 23 and 24: NYEMISSION Aerocrine får tillskott
Page 25 and 26: L.A.B.-kompetens: Högsta kvalitet
Page 27 and 28: Nu är Sangtec i Bromma det enda la
Page 29: HPR-PROJEKTET Kartlagda proteiner n
Page 33 and 34: Flexibla påsar ■■ Sartorius-TC
Page 35 and 36: ANNONSÖRSREGISTER Företag Sid nr
Page 37 and 38: östens hetaste diskussion ute på
Page 39 and 40: www.mercedes-benz.se 2411 Vito - Va

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?