Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

More documents

Recommendations

Info

Biotechnyheter MÄTER HJÄRTSVIKT. Roche har tagit fram ett test för att diagnostisera hjärtsvikt. Testet mäter halterna av ett protein, NT-proBNP, som finns i höga halter i blodet hos personer med hjärtsvikt. Proteinet utsöndras från hjärtväggen när hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod. Testet ger provsvar på tolv minuter, enligt Roche. MOT KOLIK. Otröstligt skrikande hos spädbarn med kolik minskar när de får Bio Gaias oljedroppar med mjölksyrebakterien Reuteri, visar en klinisk studie vid universitetssjukhuset i Turin. Fyrtiosex ammade spädbarn med kolik fick antingen Reuteridroppar eller det läkemedel som är standardbehandling idag. De som fick mjölksyrebakterien skrek 2 timmar och 16 minuter mindre per dygn. De italienska forskarna har tidigare visat att barn med otröstligt skrikande har en obalans i bakteriefloran i magtarmkanalen. RYMDFORSKNING. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa vill få mera livsvetenskapsforskning till den internationella rymdstationen ISS, nu när skyttlarna börjar flyga igen. Olyckorna med skyttlarna satte stopp för de experiment som då var på gång, men nu vill man börja på nytt. Exempel på områden som kan dra nytta av avsaknaden av gravitation kan vara infektionsforskning, genetik och forskning kring åldrandet, vilket konstaterades vid ett möte mellan Nasa, forskare och riskkapitalister nyligen. NYEMISSION. MIP Technologies i Lund, som tillverkar molekylärt avtryckta polymerer för bland annat separation, har fått in 30 miljoner kronor i en nyemission. Catella Healthcare Investments, tidigare investeraren Malmöhus Invest och företagsledningen deltar i denna. 10 GENKARTLÄGGNING Schimpans och människa är mycket lika Det är inte mycket som skiljer schimpansen och människan. Åtminstone inte i våra gener. Det visar en kartläggning av schimpansens genom. ■■ Ett konsortium av 67 forskare som har arbetat med olika delar av schimpansens genom har nu publicerat sitt arbete i ett antal artiklar i Nature och Science. Genkartläggningen visar att 96 procent av människans och schimpansen genom är lika. De är lika stora och består av omkring tre miljarder baspar och 20 000 aktiva gener. Skillnader finns bland annat i basparen. 35 miljoner av dessa, eller 1,2 procent, är olika hos de olika arterna. DNA-duplikat, där upptill 20 000 baspar långa segment har duplikerats, förklarar ytterligare 2,7 procent av skillnaderna. Mer än femtio gener som Clint, schimpanshane av arten Pan troglodytes, har lämnat blodprov och fått sitt DNA kartlagt. Clint levde i Yerkes National Research Center i Atlanta men dog i fjol i en hjärtsjukdom, 24 år gammal. finns hos människan saknas hos schimpansen. Det gäller till exempel gener inblandade i inflammation. Motsvarande, antal gener som finns hos schimpans men inte hos människa, är okänt. Sedan tidigare vet dock forskarna att människan saknar genen för ett enzym som tros skydda andra djur från att utveckla Alzheimers. Men genkartläggningen ger inte svar på frågan varför vad GENUTTRYCK Skillnaden ligger i RNA-nätverk En reglermekanism i cellerna baserad på RNA kan till en del förklara varför organismerna utvecklas olika. Bakom upptäckten finns forskare i ett internationellt samarbete. En av de stora överraskningarna när människans genom för några år sedan publicerades var att antalet gener var så få jämfört med andra organismer. En slutsats var att olika organismer uppenbarligen kan ha väldigt lika uppsättning av gener och proteiner, men ändå vara mycket olika. – Skillnaden beror tydligen mycket mer på hur dessa komponenter samspelar än antalet komponenter i sig, säger Jesper Tegner vid Linköpings universitet, som är Sveriges enda Jesper Tegner vid Linköpings universitet är Sveriges enda professor i beräkningsbiologi. professor i beräkningsbiologi och en av hundratalet forskare i konsortiet Fantom. Forskarna publicerar nu upptäckten av en reglermekanism i cellerna, baserad på RNA, som till en del kan förklara vad som gör organismerna olika. Länge trodde man att RNA hade som enda uppgift att sköta proteinsyntesen. Sedan visade några forskare att de också reglerade genuttryck. Nu har Fantomkonsortiet visat på ytterli- som gör oss till människor. – Det är mer komplext än vilka komponenter som finns. Interaktionen mellan komponenterna, proteiner, RNA och gener, är mer komplext hos högre organismer, säger Jesper Tegner vid Linköpings universitet, som är en av hundratalet forskare som i konsortiet Fantom studerar hur de olika byggstenarna samverkar. (se nedan) sec gare en funktion. Ett stort antal RNA-molekyler som inte kodar för proteiner bildar nätverk som reglerar annat RNA. – Det är förvånande att det är så många som drygt 20 000 som inte kodar för proteiner. Men det kan förklara bland annat varför läkemedel inte alltid fungerar på samma sätt i människa som i djurförsök. Nu väntar ett antal uppföljande studier. Forskarna ska bland annat studera makrofager, för att se hur gener och proteiner regleras och bildar nätverk i celltypen. Konsortiet, där också forskare från USA och Europa är med, leds från japanska Riken. De har publicerat sina resultat i Science. sec BIOTECH . 9 . 2005 BILD: NATURE
Biotechnyheter MÄTER HJÄRTSVIKT. Roche har tagit fram ett test för att diagnostisera hjärtsvikt. Testet mäter halterna av ett protein, NT-proBNP, som finns i höga halter i blodet hos personer med hjärtsvikt. Proteinet utsöndras från hjärtväggen när hjärtat inte orkar pumpa tillräckligt med blod. Testet ger provsvar på tolv minuter, enligt Roche. MOT KOLIK. Otröstligt skrikande hos spädbarn med kolik minskar när de får Bio Gaias oljedroppar med mjölksyrebakterien Reuteri, visar en klinisk studie vid universitetssjukhuset i Turin. Fyrtiosex ammade spädbarn med kolik fick antingen Reuteridroppar eller det läkemedel som är standardbehandling idag. De som fick mjölksyrebakterien skrek 2 timmar och 16 minuter mindre per dygn. De italienska forskarna har tidigare visat att barn med otröstligt skrikande har en obalans i bakteriefloran i magtarmkanalen. RYMDFORSKNING. Den amerikanska rymdflygstyrelsen Nasa vill få mera livsvetenskapsforskning till den internationella rymdstationen ISS, nu när skyttlarna börjar flyga igen. Olyckorna med skyttlarna satte stopp för de experiment som då var på gång, men nu vill man börja på nytt. Exempel på områden som kan dra nytta av avsaknaden av gravitation kan vara infektionsforskning, genetik och forskning kring åldrandet, vilket konstaterades vid ett möte mellan Nasa, forskare och riskkapitalister nyligen. NYEMISSION. MIP Technologies i Lund, som tillverkar molekylärt avtryckta polymerer för bland annat separation, har fått in 30 miljoner kronor i en nyemission. Catella Healthcare Investments, tidigare investeraren Malmöhus Invest och företagsledningen deltar i denna. 10 GENKARTLÄGGNING Schimpans och människa är mycket lika Det är inte mycket som skiljer schimpansen och människan. Åtminstone inte i våra gener. Det visar en kartläggning av schimpansens genom. ■■ Ett konsortium av 67 forskare som har arbetat med olika delar av schimpansens genom har nu publicerat sitt arbete i ett antal artiklar i Nature och Science. Genkartläggningen visar att 96 procent av människans och schimpansen genom är lika. De är lika stora och består av omkring tre miljarder baspar och 20 000 aktiva gener. Skillnader finns bland annat i basparen. 35 miljoner av dessa, eller 1,2 procent, är olika hos de olika arterna. DNA-duplikat, där upptill 20 000 baspar långa segment har duplikerats, förklarar ytterligare 2,7 procent av skillnaderna. Mer än femtio gener som Clint, schimpanshane av arten Pan troglodytes, har lämnat blodprov och fått sitt DNA kartlagt. Clint levde i Yerkes National Research Center i Atlanta men dog i fjol i en hjärtsjukdom, 24 år gammal. finns hos människan saknas hos schimpansen. Det gäller till exempel gener inblandade i inflammation. Motsvarande, antal gener som finns hos schimpans men inte hos människa, är okänt. Sedan tidigare vet dock forskarna att människan saknar genen för ett enzym som tros skydda andra djur från att utveckla Alzheimers. Men genkartläggningen ger inte svar på frågan varför vad GENUTTRYCK Skillnaden ligger i RNA-nätverk En reglermekanism i cellerna baserad på RNA kan till en del förklara varför organismerna utvecklas olika. Bakom upptäckten finns forskare i ett internationellt samarbete. En av de stora överraskningarna när människans genom för några år sedan publicerades var att antalet gener var så få jämfört med andra organismer. En slutsats var att olika organismer uppenbarligen kan ha väldigt lika uppsättning av gener och proteiner, men ändå vara mycket olika. – Skillnaden beror tydligen mycket mer på hur dessa komponenter samspelar än antalet komponenter i sig, säger Jesper Tegner vid Linköpings universitet, som är Sveriges enda Jesper Tegner vid Linköpings universitet är Sveriges enda professor i beräkningsbiologi. professor i beräkningsbiologi och en av hundratalet forskare i konsortiet Fantom. Forskarna publicerar nu upptäckten av en reglermekanism i cellerna, baserad på RNA, som till en del kan förklara vad som gör organismerna olika. Länge trodde man att RNA hade som enda uppgift att sköta proteinsyntesen. Sedan visade några forskare att de också reglerade genuttryck. Nu har Fantomkonsortiet visat på ytterli- som gör oss till människor. – Det är mer komplext än vilka komponenter som finns. Interaktionen mellan komponenterna, proteiner, RNA och gener, är mer komplext hos högre organismer, säger Jesper Tegner vid Linköpings universitet, som är en av hundratalet forskare som i konsortiet Fantom studerar hur de olika byggstenarna samverkar. (se nedan) sec gare en funktion. Ett stort antal RNA-molekyler som inte kodar för proteiner bildar nätverk som reglerar annat RNA. – Det är förvånande att det är så många som drygt 20 000 som inte kodar för proteiner. Men det kan förklara bland annat varför läkemedel inte alltid fungerar på samma sätt i människa som i djurförsök. Nu väntar ett antal uppföljande studier. Forskarna ska bland annat studera makrofager, för att se hur gener och proteiner regleras och bildar nätverk i celltypen. Konsortiet, där också forskare från USA och Europa är med, leds från japanska Riken. De har publicerat sina resultat i Science. sec BIOTECH . 9 . 2005 BILD: NATURE
Page 1 and 2: Biotech Bioteknik och läkemedel Fo
Page 3 and 4: Biotech Kemivärlden Nr 9 . 2005 Up
Page 5 and 6: VACCINFORSKNING Satsar på generell
Page 7 and 8: FORSKNING Mekanism i proteinsyntese
Page 9: ÅLDERSGEN Klotho styr åldrandets
Page 13 and 14: HALVÅRSRAPPORTER Fortsatt tufft f
Page 15 and 16: Sauter - totalleverantör av: Regle
Page 17 and 18: Biotechreportage Skogsägarkonton,
Page 19 and 20: text Sverker Nyman Vetenskapsstaden
Page 21 and 22: foto Staffan Larsson Biotechreporta
Page 23 and 24: NYEMISSION Aerocrine får tillskott
Page 25 and 26: L.A.B.-kompetens: Högsta kvalitet
Page 27 and 28: Nu är Sangtec i Bromma det enda la
Page 29 and 30: HPR-PROJEKTET Kartlagda proteiner n
Page 31 and 32: text Rainer Saxén GENOMIK OCH NUTR
Page 33 and 34: Flexibla påsar ■■ Sartorius-TC
Page 35 and 36: ANNONSÖRSREGISTER Företag Sid nr
Page 37 and 38: östens hetaste diskussion ute på
Page 39 and 40: www.mercedes-benz.se 2411 Vito - Va

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?