Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
text Rainer Saxén<br />
GENOMIK OCH NUTRITIONELL GENOMIK<br />
Den forskning där man studerar hela genomet (arvsmassan)<br />
och dess funktion kallas genomik. Nu när<br />
man exakt vet hur människans DNA <strong>se</strong>r ut, arbetar<br />
man på att ta reda på de olika genernas funktion i<br />
den mänskliga organismen. Detta forskningsområde<br />
kallas funktionsgenomik och här finns även den nutritionella<br />
genomiken – nutrigenomik. När samtliga<br />
gener är kända hos en organism är det till exempel<br />
möjligt att på ett systematiskt sätt studera hur alla<br />
de gener som är aktiva i en viss vävnad förändras<br />
vid olika tillstånd, med mikromatristeknik.<br />
Experter menar att individanpassad näring kommer<br />
att spela en viktig roll för livsmedelssäkerheten<br />
i framtiden. Man ska kunna testa inverkan av livsmedel<br />
och livsmedelskomponenter på människors<br />
hälsa innan de introduceras på marknaden.<br />
Kostfiber påverkar blodfettnivåerna<br />
gynnsamt och det finns därför<br />
ett stort intres<strong>se</strong> av att designa nya<br />
livsmedel berikade med fiber.<br />
Nu ska effektiviteten och verkningsmekanismerna<br />
för kostfiber från sädesslag<br />
framställda på olika sätt undersökas<br />
bland annat i måltidsstudier som leds av<br />
docent Gunilla Önning vid Lunds universitet.<br />
Forskarna ska också utvärdera vilken<br />
effekt antioxidanter och andra bioaktiva<br />
ämnen i kosten har på biokemiska proces<strong>se</strong>r,<br />
genuttryck (nutritionell genomik) och<br />
indikatorer på sjukdomsrisk.<br />
Ett arbete pågår med att utveckla förbättrade<br />
metoder för att mäta näringsstatus<br />
i blod hos patienter och friska försökspersoner.<br />
Resultaten används också<br />
för utveckling av ny mervärdesmat, functional<br />
food.<br />
Professor Björn Åkesson vid Institutionen<br />
för Biomedicinsk nutrition vid Lunds<br />
universitet är med i ett europeiskt nätverk<br />
som heter The European Nutrigenomics<br />
Organisation (NuGO). Där ska man gå<br />
vidare och detaljstudera kostens effekter<br />
med genomiska metoder. Det gör man genom<br />
att studera två huvudfrågor:<br />
Forskare i Lund ska studera vilka hälsoeffekter vetets fenoler har.<br />
Friskare med rätt kost<br />
Att med hjälp av kunskap om genomet individanpassa läkemedel<br />
är redan på gång. Nu har turen kommit till kosten.<br />
Genom att undersöka en människas genom kan vi ta reda på<br />
hur hon ska komponera sin kost för att förebygga sjukdomar.<br />
Forskning pågår i Lund.<br />
Vilken effekt har kostens komponenter<br />
på konsumenten? Det ska studeras<br />
med hjälp av genexpression, proteinanalys<br />
(proteomik) och mätning av ämnesomsättningen<br />
(metabolomik) i stor<br />
skala. Det kan ge detaljerade kunskaper<br />
om verkningsmekanismerna och om hur<br />
kosten påverkar människan och människans<br />
fysiologi.<br />
DEN ANDRA HUVUDFRÅGAN hur den normala<br />
variationen i genuppsättningen mellan<br />
människor, kan göra att olika människor<br />
reagerar olika på vissa komponenter i kosten.<br />
Det handlar i första hand inte om allergier,<br />
utan om förebyggande av hjärtkärlsjukdom,<br />
diabetes, tarmsjukdom m.m.<br />
Det europeiska samarbetet är brett upplagt<br />
och man har kontakt med många andra<br />
forskare utanför nätverket som studerar<br />
samma sak. Eftersom de genomiska<br />
teknikerna är så kraftfulla är de också<br />
mycket tidskrävande. För att hantera all<br />
data som kommer fram krävs en hel del<br />
bioinformatik.<br />
– Tanken är att det här ska leda till bättre<br />
kunskaper om kostens inverkan på hälsan<br />
och att man på sikt ska kunna ge bättre<br />
Biotechreportage<br />
kostråd till konsumenterna, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
– Vi studerar också bioaktiva komponenters<br />
påverkan på genexpression i<br />
mänskliga celler. Det handlar bland annat<br />
om olika fenoliska ämnen som finns i sädesslag.<br />
Vi har ännu inte kommit så långt<br />
att vi kan identifiera vilka fenoler i spannmål<br />
som har bäst hälsoeffekter.<br />
I Lund pågår också ett nystartat projekt<br />
som tar upp de etiska aspekterna på nutritionell<br />
genomik som leds av Ulf Görman<br />
och Gunilla Önning. Vad händer när<br />
människor får reda på sin gensammansättning<br />
och hur ska denna information<br />
hanteras?<br />
– Man kan få reda på om man tål en viss<br />
typ av mat bättre eller sämre än genomsnittet<br />
av befolkningen. Om det handlar<br />
om nedärvda effekter, vem ska informeras<br />
först?<br />
På läkemedelsområdet finns liknande<br />
tankegångar (farmakogenomik). Många<br />
företag studerar genetiska och genomiska<br />
effekter på bland annat övervikt och<br />
diabetes med dessa metoder.<br />
– Mycket av allt detta är ännu<br />
på idéstadiet eftersom arbetet<br />
är omfångsrikt. Det finns<br />
ännu inte så mycket kunskap<br />
och man kan därför<br />
inte vänta sig alltför snabba<br />
resultat, säger Björn<br />
Åkesson.<br />
BIOTECH . 9 . 2005 31<br />
Mer om detta be-<br />
rättas på Biotech<br />
Forum på Stock-<br />
holmsmässan<br />
10-13 oktober.
Change language