Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

ÅLDERSGEN
Klotho styr åldrandets mekanismer
Transgena möss som
överuttrycker proteinet
Klotho lever upp till
ett år längre än andra.
Men det sker till priset
av ökad risk för diabetes.
■■ Forskare vid University
of Texas i Dallas med Makoto
Kuro i spetsen har gjort försök
med möss som genförändrats
så att de överuttrycker proteinet
Klotho, som fått namn efter
den grekiska mytologiska
figur som spinner livstråden.
Forskarna hittade genen som
styr produktionen av proteinet,
och det möjliggjorde fortsatta
experiment.
När forskarna fick fram möss
som producerade mycket Klotho
visade det sig att de kunde
leva över tre år, enligt tidskriften
Science. Det normala är att
en mus lever ca två år.
Möss som saknar Klotho dör
däremot unga i ålderssjukdomar
som åderförkalkning.
Klotho har alltså någonting
att göra med åldrandets meka-
DNA-FORSKNING
Musen i mitten är två månader gammal och har brist på klotho-protein.
Den visar fler tecken på åldrande jämfört med den jämngamla musen
till vänster som är av vildtyp. Musen till höger överuttrycker proteinet
vilket gör att den blir större och lever längre, upp till tre år. Den
normala livslängden är omkring två år.
nismer, exakt hur vet man inte
än. Men det är första gången
man hittat en enda gen som
på ett tydligt sätt påverkar ett
däggdjurs åldrande.
Det betyder inte att man funnit
den avgörande gen som styr
åldrandet. Det är betydligt mer
komplext än så. En möjlig konsekvens
av upptäckten kan vara
att gamla människor kan ges
möjlighet att leva ett bättre och
friskare liv.
Det finns en baksida, och det
Bägge DNA-strängarna är viktiga
Bägge strängarna i
det dubbelsträngande
DNAt har betydelse
för vilka gener som
uttrycks. Det visar
resultat från ett internationelltforskningssamarbete,
där forskare
från KI deltar.
■■ Det är inte bara den sträng
av DNA som kodar för syntes
av proteiner, sense-strängen,
som är viktig. Också den andra,
antisense-strängen, har
en funktion. Det visar resul-
tat som publicerats i Science.
Bakom rapporten finns det
internationella Fantomkonsortiet,
som leds från japanska
Riken.
Antisensesträngen ger upphov
till antisense-gener, som
avläses i cellerna i motsatt riktning
mot de normala sense-generna.
Forskarna har nu kunnat
visa att detta fenomen är
betydligt vanligare än man tidigare
trott.
Ännu viktigare är Fantomforskarnas
upptäckt att dessa
gener utnyttjas i stor omfattning
i cellerna för att module-
FOTO: UT SOUTHWESTERN MEDICAL CENTER AT DALLAS.
är att de transgena mössen har
ökade halter av insulin i blodet,
hanar mer än honor. Det tyder
på att risken för diabetes ökar,
genom att mössen på något hittills
outrett sätt blir resistenta
mot insulin, ett tecken på diabetes.
Det kan i sin tur tyda på
att Klotho är kopplat till signalsystemen
för insulin och den
insulinliknande tillväxtfaktorn
1 (IGF 1), som tidigare visat sig
ha betydelse för däggdjurs åldrande.
sn
ra uttrycket av konventionella
sense-gener.
Antisense-generna kan därför
antas medverka vid regleringen
av många, kanske alla,
av kroppens och cellernas
funktioner.
Många av de beskrivna antisensegenerna
är ovanliga också
för att de inte kodar för proteiner,
och alltså inte överensstämmer
med den klassiska
definitionen av en gen. Detta
stöds av ytterligare en artikel i
Science, också den publicerad
av forskare i Fantomkonsortiet,
se sid 10. sec
Biotechnyheter
MEDICINSK TEKNIK. Linköpingsföretaget
Sectra har fått
en prestigeorder från universitetssjukhuset
vid University
of Arkansas på sitt system för
digital hantering och arkivering
av röntgenbilder.
Sjukhuset tar ca 200 000
röntgenbilder om året, och
Sectras system ska ersätta ett
tidigare från 1998.
Sectra är ett ledande företag
för system som hanterar
digitala röntgenbilder. Ca 700
installationer har gjorts.
AFRIKANSK KI-FILIAL. Professor
Mats Wahlgren har fått
i uppdrag av KIs ledning att
utreda möjligheterna att starta
en filial till KI någonstans i
centrala Afrika.
En tanke bakom projektet
är att utvecklingen nu kan
komma att ta fart i Afrika. Och
då är det viktigt att vara med
och bygga upp en medicinsk
forskningsorganisation.
SAMARBETE. Rektorerna för
de sex universiteten i Stockholm-Uppsalaområdet
för
samtal om hur samarbetet
universiteten kan stärkas.
Där har man inte lyckats lika
bra som Öresundsregionen
och det vill rektorerna ändra
på. Tänkbara samarbetsområden
är bland annat bioinformatik,
genetik och etik.
KI I SINGAPORE. Karolinska
Institutet för samtal med
National University of Singapore
om ett utökat samarbete.
Bland annat erbjuder Singapore
en finansiering av två till
tre forskningsprojekt under
tio år vilket är värt ca 300
miljoner kronor. KI har sedan
tidigare ett samarbete med
Singapore bland annat med
forskarutbildning.
CANCERPREPARAT. Merck har
ansökt hos den europeiska
läkemedelsmyndigheten om
att få utöka användningen
av cancerpreparatet Erbitux
till skivepitelcancer i huvud
och hals. Preparatet är idag
godkänt behandling av kolonrektalcancer.
BIOTECH . 9 . 2005 9