Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

More documents

Recommendations

Info

Biotechreportage Skogsägarkonton, fast tvärt om. Det är ett av Per-Erik Sandlunds recept för att få fart på biotekniken i Sverige. Vill ha skattelättnader Hans Nyctelius slutar på Sweden Bio för ett toppjobb på Q-med. Han efterträds av Per-Erik Sandlund med ett gediget förflutet inom svensk bioteknik. Per-Erik Sandlund hör till den generation företagsledare som fostrats i Pharmacia, numera uppköpt och styckat och uppköpt igen. Han började med ledande positioner i Pharmacia Biotech, därefter Amersham Biosciences, och så GE Healthcare. Samma företag under olika regimer. I 14 år har han varit i branschen. Vad är det viktigaste att ta tag i? –Finansieringsfrågorna. Det tar 5-10 år för forskningsföretagen att få fram en läkemedelskandidat. Under den tiden försöker de överleva med uppdragsforskning eller genom att sälja immateriella tillgångar – patent och andra rättigheter. Forskningsföretagen borde få rejäla skattelättnader de första tunga åren, så att de kan koncentrera sig på det de är bra på, nämligen att forska och ta fram nya läkemedelskandidater. Per-Erik Sandlund tar ett exempel på hur systemet kunde se ut från ett oväntat håll, nämligen skogsbruket. – Skogsägarnas skogskonton kan fungera som modell, fast tvärtom. En skogsägare som säljer skog kan sprida ut beskattningen av intäkterna över ett an- 16 tal år. Ett forskningsföretag kunde få skattelättnader i början, och därmed ett konto som ligger som skuld. När företaget börjar gå bra får de börja betala tillbaka. – Det här är ett akut problem. Länder som Tyskland, Frankrike och England har den här typen av system för sina forskningsintensiva företag. Ska Sverige kunna konkurrera på lika villkor så måste vi göra något liknande. EN ANNAN FRÅGA som ligger högt på dagordningen är kapitalmarknaden. – Det finns gott om pengar i Sverige, men ingen egentlig kapitalmarknad för tidig finansiering. Det handlar om att organisera en kapitalmarknad så att det blir lättare för företag att etablera sig. Den tredje frågan som ligger Per-Erik Sandlund varmt om hjärtat är inte oväntat kompetensfrågorna. – Vi behöver utbilda fler kemister med hög kompetens, säger han. Men många kemister, även disputerade, går utan jobb idag. Varför utbilda fler? – Företagen hämmas av brist på kapital och dålig lönsamhet. Kan vi åtgärda det – skatter och kapitalmarknad – då kommer text Sverker Nyman bioteknikföretagen att anställa fler. Per-Erik Sandlund tycker att kompetensnivån är god i Sverige. Han vet att det första som frågas i styrelserummet när ett nytt projekt ska beslutas är: finns det kompetens? Kompetensen går före pengarna i de stora, rika företagen. – Det finns områden där vi är riktigt bra, t ex proteomikområdet. Matthias Uhléns projekt har fått stor internationell uppmärksamhet (se sidan 29). Här har vi något att fokusera på. VAD ÄR DET BÄSTA som har hänt i biotekniksverige de senaste åren? – Att vi lyckats etablera några riktigt bra bioteknikkluster: Mälardalen, Öresundsområdet och Umeå i norr. Vi har bra spridning men har samtidigt lyckats behålla ett bra samarbete universiteten emellan. Vad är det sämsta? – Att vi inte lyckats etablera något stort företag på bioteknikområdet. Vi lever fortfarande på Pharmacias splittring. Vi har helt enkelt inte fått till det, och det beror delvis på de tillväxthämmande faktorerna vi talade om tidigare. Vi måste satsa effektivare. Det finns röster som säger att det inte lönar sig med produktion i Sverige. Per- Erik Sandlund håller inte helt med. – Om vi får ett bra klimat för utvecklingsföretagen ger det sig också på produktionssidan. Det finns uppenbara fördelar med att behålla sambandet mellan FoU och produktion. Där tar han exempel från sin senaste arbetsgivare. GE Healthcare har en anläggning i Umeå som tillverkar avancerad teknisk utrustning. Utvecklingen sker i Uppsala och Umeå. – När vi räknade samman alla plus och minus med att lägga produktionen i ett lågkostnadsland, fann vi att det var totalt ekonomiskt bättre att ha den i Umeå, som ju dessutom fått ta över avancerad tillverkning som tidigare låg i USA. Närheten till utvecklingsavdelningen samt den effektiva tillverkningsmodellen fällde utslaget. Jag tror att kalkylen skulle bli densamma även i andra sammanhang. BIOTECH . 9 . 2005
Biotechreportage Skogsägarkonton, fast tvärt om. Det är ett av Per-Erik Sandlunds recept för att få fart på biotekniken i Sverige. Vill ha skattelättnader Hans Nyctelius slutar på Sweden Bio för ett toppjobb på Q-med. Han efterträds av Per-Erik Sandlund med ett gediget förflutet inom svensk bioteknik. Per-Erik Sandlund hör till den generation företagsledare som fostrats i Pharmacia, numera uppköpt och styckat och uppköpt igen. Han började med ledande positioner i Pharmacia Biotech, därefter Amersham Biosciences, och så GE Healthcare. Samma företag under olika regimer. I 14 år har han varit i branschen. Vad är det viktigaste att ta tag i? –Finansieringsfrågorna. Det tar 5-10 år för forskningsföretagen att få fram en läkemedelskandidat. Under den tiden försöker de överleva med uppdragsforskning eller genom att sälja immateriella tillgångar – patent och andra rättigheter. Forskningsföretagen borde få rejäla skattelättnader de första tunga åren, så att de kan koncentrera sig på det de är bra på, nämligen att forska och ta fram nya läkemedelskandidater. Per-Erik Sandlund tar ett exempel på hur systemet kunde se ut från ett oväntat håll, nämligen skogsbruket. – Skogsägarnas skogskonton kan fungera som modell, fast tvärtom. En skogsägare som säljer skog kan sprida ut beskattningen av intäkterna över ett an- 16 tal år. Ett forskningsföretag kunde få skattelättnader i början, och därmed ett konto som ligger som skuld. När företaget börjar gå bra får de börja betala tillbaka. – Det här är ett akut problem. Länder som Tyskland, Frankrike och England har den här typen av system för sina forskningsintensiva företag. Ska Sverige kunna konkurrera på lika villkor så måste vi göra något liknande. EN ANNAN FRÅGA som ligger högt på dagordningen är kapitalmarknaden. – Det finns gott om pengar i Sverige, men ingen egentlig kapitalmarknad för tidig finansiering. Det handlar om att organisera en kapitalmarknad så att det blir lättare för företag att etablera sig. Den tredje frågan som ligger Per-Erik Sandlund varmt om hjärtat är inte oväntat kompetensfrågorna. – Vi behöver utbilda fler kemister med hög kompetens, säger han. Men många kemister, även disputerade, går utan jobb idag. Varför utbilda fler? – Företagen hämmas av brist på kapital och dålig lönsamhet. Kan vi åtgärda det – skatter och kapitalmarknad – då kommer text Sverker Nyman bioteknikföretagen att anställa fler. Per-Erik Sandlund tycker att kompetensnivån är god i Sverige. Han vet att det första som frågas i styrelserummet när ett nytt projekt ska beslutas är: finns det kompetens? Kompetensen går före pengarna i de stora, rika företagen. – Det finns områden där vi är riktigt bra, t ex proteomikområdet. Matthias Uhléns projekt har fått stor internationell uppmärksamhet (se sidan 29). Här har vi något att fokusera på. VAD ÄR DET BÄSTA som har hänt i biotekniksverige de senaste åren? – Att vi lyckats etablera några riktigt bra bioteknikkluster: Mälardalen, Öresundsområdet och Umeå i norr. Vi har bra spridning men har samtidigt lyckats behålla ett bra samarbete universiteten emellan. Vad är det sämsta? – Att vi inte lyckats etablera något stort företag på bioteknikområdet. Vi lever fortfarande på Pharmacias splittring. Vi har helt enkelt inte fått till det, och det beror delvis på de tillväxthämmande faktorerna vi talade om tidigare. Vi måste satsa effektivare. Det finns röster som säger att det inte lönar sig med produktion i Sverige. Per- Erik Sandlund håller inte helt med. – Om vi får ett bra klimat för utvecklingsföretagen ger det sig också på produktionssidan. Det finns uppenbara fördelar med att behålla sambandet mellan FoU och produktion. Där tar han exempel från sin senaste arbetsgivare. GE Healthcare har en anläggning i Umeå som tillverkar avancerad teknisk utrustning. Utvecklingen sker i Uppsala och Umeå. – När vi räknade samman alla plus och minus med att lägga produktionen i ett lågkostnadsland, fann vi att det var totalt ekonomiskt bättre att ha den i Umeå, som ju dessutom fått ta över avancerad tillverkning som tidigare låg i USA. Närheten till utvecklingsavdelningen samt den effektiva tillverkningsmodellen fällde utslaget. Jag tror att kalkylen skulle bli densamma även i andra sammanhang. BIOTECH . 9 . 2005
Page 1 and 2: Biotech Bioteknik och läkemedel Fo
Page 3 and 4: Biotech Kemivärlden Nr 9 . 2005 Up
Page 5 and 6: VACCINFORSKNING Satsar på generell
Page 7 and 8: FORSKNING Mekanism i proteinsyntese
Page 9 and 10: ÅLDERSGEN Klotho styr åldrandets
Page 11 and 12: Biotechnyheter MÄTER HJÄRTSVIKT.
Page 13 and 14: HALVÅRSRAPPORTER Fortsatt tufft f
Page 15: Sauter - totalleverantör av: Regle
Page 19 and 20: text Sverker Nyman Vetenskapsstaden
Page 21 and 22: foto Staffan Larsson Biotechreporta
Page 23 and 24: NYEMISSION Aerocrine får tillskott
Page 25 and 26: L.A.B.-kompetens: Högsta kvalitet
Page 27 and 28: Nu är Sangtec i Bromma det enda la
Page 29 and 30: HPR-PROJEKTET Kartlagda proteiner n
Page 31 and 32: text Rainer Saxén GENOMIK OCH NUTR
Page 33 and 34: Flexibla påsar ■■ Sartorius-TC
Page 35 and 36: ANNONSÖRSREGISTER Företag Sid nr
Page 37 and 38: östens hetaste diskussion ute på
Page 39 and 40: www.mercedes-benz.se 2411 Vito - Va

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?