29.07.2013 Views

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

Rättsgenetikern Marie Allen - Mentoronline.se

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Biotechintervju<br />

Lö<strong>se</strong>r svåra fall med rättsgenetik<br />

Intres<strong>se</strong>t för deckare och en vistel<strong>se</strong> i Kalifornien blev inkörsporten<br />

till <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>s banbrytande mitokondrie-DNA-analy<strong>se</strong>r<br />

vid Uppsala universitet.<br />

<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> är svensk expert på<br />

rättsgenetik och kan analy<strong>se</strong>ra såväl nutida<br />

brottsfall som kraniet från den heliga<br />

Birgitta. Hon leder forskningsgruppen<br />

för rättsgenetik som hu<strong>se</strong>rar på Rudbecklaboratoriet,<br />

intill Akademiska sjukhu<strong>se</strong>t<br />

i Uppsala. Detta är den enda forskargruppen<br />

i sitt slag i Sverige och den<br />

är välkänd också internationellt.<br />

Gruppen som bildades i början av 90talet<br />

är expert på att analy<strong>se</strong>ra material<br />

med mycket små DNA-mängder och<br />

prov där DNA är kraftigt nedbrutet.<br />

– Det kan handla om brottsutredningar<br />

där man har väldigt lite material<br />

att utgå ifrån, kanske ett hårstrå eller lite<br />

hudceller på kläder, inleder <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />

– I historiska material har vi att göra<br />

med DNA som brutits ned till mycket<br />

svåranaly<strong>se</strong>rade korta fragment.<br />

Rättsgenetiska analy<strong>se</strong>r bygger på<br />

att det överallt i arvsmassan, i DNA<br />

inuti cellerna, finns små skillnader mellan<br />

olika individer.<br />

Men finns det en allt för liten mängd<br />

prov eller om det är ett mycket gammalt<br />

prov, är det näst intill omöjligt att<br />

analy<strong>se</strong>ra DNA från själva cellkärnan.<br />

Man använder sig istället av de små<br />

mitokond riernas DNA som finns i tu<strong>se</strong>ntal<br />

i våra celler och som har egen-<br />

38<br />

skapen att de endast ärvs på mödernet.<br />

<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> och hennes grupp på fyra<br />

doktorander är experter på denna typ av<br />

analys kallad mitokondrie-DNA-analys.<br />

– Medan du har två kärn-DNA-kopior,<br />

en från mamman och en från pappan,<br />

har du ungefär 1 000 mitokondrie-DNA-kopior<br />

i en cell. Med hjälp av<br />

PCR-teknik kan vi kopiera upp tillräckligt<br />

med mitokondrie-DNA, säger <strong>Marie</strong><br />

<strong>Allen</strong>.<br />

– Riktigt optimalt blir det dock inte.<br />

Risken för att två personer har samma<br />

DNA-kod i mitokondrierna är cirka en<br />

på tu<strong>se</strong>n. Vid en vanlig DNA-analys är<br />

risken en på miljonen.<br />

MITOKONDRIE-DNA-undersökningar används<br />

nu både i moderna brottsutredningar<br />

och i analy<strong>se</strong>r av historiska eller<br />

arkeologiska material.<br />

<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> är svensk expert på<br />

rättsgenetik. Hon och hennes forskargrupp<br />

analy<strong>se</strong>rar mitokondrie-<br />

DNA, för både moderna brottsutredningar<br />

och analys av historiskt<br />

material.<br />

För några veckor <strong>se</strong>dan var <strong>Marie</strong><br />

<strong>Allen</strong> och hennes grupp högaktuella<br />

i pres<strong>se</strong>n. De hade analy<strong>se</strong>rat de 21<br />

år gamla hårstrån som hittades bredvid<br />

plastsäcken med Catrine da Costas<br />

styckade kropp 1984. Analy<strong>se</strong>rna visade<br />

att hårstråna inte tillhörde de två utpekade<br />

männen, kallade obducenten och<br />

allmänläkaren.<br />

Ett annat känt fall är analy<strong>se</strong>n av<br />

text Birgit Andersson foto Staffan Claesson<br />

hårstrån från den man som nu dömts för<br />

mordet på Helén Nilsson i Hörby 1989.<br />

Till laboratoriet i Uppsala kommer<br />

varje år ett antal svåranaly<strong>se</strong>rade prov i<br />

brottmål; analy<strong>se</strong>r som inte går att göra<br />

med den kärn-DNA-analys, som rutinmässigt<br />

utförs vid Statens kriminaltekniska<br />

laboratorium i Linköping.<br />

– Det är bara specialanaly<strong>se</strong>r som<br />

hamnar här, säger <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />

Själv hamnade hon inom området<br />

rättsgenetik, både av intres<strong>se</strong> och genom<br />

slumpen.<br />

– När jag började med det här fanns<br />

ingen CSI (crime scene investigation) på<br />

tv, en <strong>se</strong>rie som fått väldigt många intres<strong>se</strong>rade<br />

av detta område, säger <strong>Marie</strong><br />

<strong>Allen</strong>. Men jag slukade deckare och var<br />

intres<strong>se</strong>rad av molekylärbiologi.<br />

Efter doktor<strong>se</strong>xamen i medicinsk genetik<br />

och rättsgenetik 1995, åkte <strong>Marie</strong><br />

<strong>Allen</strong> till USA. Där arbetade hon som<br />

post-doc vid läkemedelsföretaget Roche<br />

i Kalifornien. Roche hade skaffat sig patent<br />

på PCR-tekniken så hon hamnade<br />

på samma labb som Kary B Mullis, nobelpristagare<br />

i kemi 1993 och hjärnan<br />

bakom tekniken, hade arbetat på.<br />

Hon lärde sig allt om PCR och fick i<br />

två år syssla med rättsgenetik och evolutionsfrågor.<br />

Från början hade <strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong> tänkt sig<br />

fortsätta inom medicinsk genetik, men<br />

möjligheterna med den nya rättsgenetiken<br />

fascinerade. Idag är bland andra FBI<br />

i USA hennes samarbetspartners.<br />

Rättsgenetiken och forskningen för att<br />

utveckla nya analysmetoder tar sin tid,<br />

men de nya metoderna kan också lösa<br />

gamla gåtor. Så använder hon exempelvis<br />

mitokondrie-DNA för att fastställa<br />

släktskapet mellan Birger Jarl och hans<br />

son och hon tittar på prover från regalskeppet<br />

Wasas besättning.<br />

– Man kan också använda mitokondrie-DNA<br />

i evolutionära studier och<br />

komma väldigt långt tillbaka i tiden, slutar<br />

<strong>Marie</strong> <strong>Allen</strong>.<br />

Mitokondrie-DNA-analys har till<br />

exempel visat att alla människor härstammar<br />

från en gemensam urmoder<br />

Eva som levde i Afrika för 150 000 till<br />

200 000 år <strong>se</strong>dan.<br />

BIOTECH . 9 . 2005

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!