Vart är vi på väg – Skolskjutsen i Marks kommun. - Barnverket
Vart är vi på väg – Skolskjutsen i Marks kommun. - Barnverket
Vart är vi på väg – Skolskjutsen i Marks kommun. - Barnverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Från:<br />
Öxabäcks Bygdelag<br />
Öxabäcks föräldraförening<br />
<strong>Barnverket</strong> i <strong>Marks</strong> Kommun 2009-05-22<br />
Till <strong>kommun</strong>politikerna i Barn- och Ungdomsnämnden i <strong>Marks</strong><br />
<strong>kommun</strong>:<br />
<strong>Vart</strong> <strong>är</strong> <strong>vi</strong> <strong>på</strong> <strong>väg</strong> <strong>–</strong> <strong>Skolskjutsen</strong> i <strong>Marks</strong> <strong>kommun</strong>.<br />
Bakgrund<br />
Barn- och ungdomsnämnden beslutade den 8 april 2009, § 32, att rätten till skolskjuts <strong>vi</strong>d val<br />
av skola ska upphöra. Detta beslut gäller nya elever som väljer annan skola inom <strong>kommun</strong>en,<br />
än den de tillhör. Elever som redan valt annan skola och går d<strong>är</strong>, behåller sin rätt till<br />
skolskjuts enligt s<strong>är</strong>skilda regler.<br />
Skolskjutsreglementes § 8 och 13 <strong>är</strong> omskrivna.<br />
§ 8. Väljer elev att gå <strong>på</strong> annan skola än den <strong>kommun</strong>en hän<strong>vi</strong>sar till, upphör rätten till<br />
skolskjuts, enligt beslut i barn- och ungdomsnämnden 8 april 2009.<br />
Övergångsregler<br />
För elev som före detta datum gjort detta val och börjat <strong>på</strong> vald skola gäller följande:<br />
Rätten till skolskjuts gäller så länge eleven går <strong>på</strong> den valda skolan.<br />
Rätten kvarstår även n<strong>är</strong> eleven byter skola <strong>på</strong> grund av uppflyttning i senare<br />
årskurser inom det valda upptagningsområdet<br />
Vid val av skola krävs att det <strong>är</strong> mer än 5 kilometer mellan hemmet och skolan.<br />
För elever i årskurs 7-9 som valt att gå <strong>på</strong> Ängskolan, Lyckeskolan, Örbyskolan<br />
och Montessoriskolan P<strong>är</strong>lan gäller inte 5 kilometer utan en s<strong>är</strong>skild zon som<br />
dessa elever ska bo utanför för att bli berättigade.<br />
Eleverna har rätt att åka med i ordinarie upphandlad trafik under förutsättning att<br />
det finns plats, eller kan eleven få ett busskort till kollektivtrafiken.<br />
För elev som har rätt till anslutning till sin ordinarie skola kvarstår rätten till detta<br />
<strong>vi</strong>d val av skola. Anslutningsskjutsarnas tider anpassad dock till den ordinarie<br />
skolans.<br />
Efterlyser ett större perspektiv<br />
Mot bakgrund av rådande samhällsklimat d<strong>är</strong> <strong>vi</strong>nstdrivande friskolor och <strong>kommun</strong>al<br />
grundskola profilerar sig allt mera aggressivt mot olika målgrupper <strong>är</strong> det <strong>vi</strong>ktigt att<br />
diskutera vem som får tillträde till dessa skolor.<br />
Följande citat av Sofia Larsen (C), skoltalesperson och ordförande i utbildningsutskottet,<br />
tecknar ett numera vanligt förekommande förhållningssätt till offentlig sektor.<br />
”Precis som man får ta ut <strong>vi</strong>nster i alla privata företag så bör det också gälla inom hela<br />
välf<strong>är</strong>dsområdet.”<br />
Utöver det faktum att friskolorna använder den skattefinansierade skolpengen till<br />
aktieutdelning i privata bolag <strong>är</strong> det inte helt klarlagt <strong>vi</strong>lka elevgrupper som får tillträde<br />
till friskolorna. Vi har av allt att döma och utan att överdriva ett allt mera<br />
1(2)
Från:<br />
Öxabäcks Bygdelag<br />
Öxabäcks föräldraförening<br />
<strong>Barnverket</strong> i <strong>Marks</strong> Kommun 2009-05-22<br />
marknadsanpassat skolklimat med ökad risk för socioekonomisk selektion och<br />
segregering.<br />
Vad gäller den <strong>kommun</strong>ala skolan så profilerar den sig nu med hjälp av<br />
marknadsföringskampanjer <strong>vi</strong>lket resulterar i ändrad elevsammansättning och ändrade<br />
under<strong>vi</strong>sningsformer m.m. Också h<strong>är</strong> ser <strong>vi</strong> ett allt mera marknadsanpassat<br />
skolklimat med ökad risk för socioekonomisk selektion och segregering.<br />
Andra faktorer som <strong>på</strong>verkar skolan i samma riktning <strong>är</strong> förslag och beslut om införande<br />
av yrkes- och l<strong>är</strong>lingsutbildningar, tidigareläggande av betygsystem, höjda inträdeskrav<br />
till gymnasium och högskola m.m. Listan kan göras lång.<br />
Efter denna snabbt skisserade verklighetsbild kan <strong>vi</strong> inte förstå och acceptera hur<br />
skolchef Christer Nilsson lyfter fram eventuell konflikt med ”likabehandlingsprincipen”<br />
som det stora och allt överskuggande problemet i frågan om skolskjutsreglering.<br />
Vad gäller beslutet om nytt skolskjutsreglemente så ser <strong>vi</strong> idag stora risker för ett nytt<br />
och mera marknadsanpassat skolklimat i <strong>Marks</strong> <strong>kommun</strong>. Faktum kvarstår att <strong>vi</strong> har en<br />
konkurrensutsatt <strong>kommun</strong>al skola som använder samma metoder som den privata<br />
friskolan för att dra till sig bästa möjliga elevgrupper, l<strong>är</strong>are med mera <strong>vi</strong>lket naturligt<strong>vi</strong>s<br />
skapar och kommer att skapa stora kvalitativa skillnader mellan de <strong>kommun</strong>ala skolorna.<br />
Att i det läget försvåra och i många fall förhindra tillgänglighet och valmöjligheten till<br />
skola <strong>är</strong> ett politiskt ställningstagande och inte en neutral besparingsåtg<strong>är</strong>d.<br />
Slutsats<br />
Undertecknade föreningar <strong>vi</strong>ll h<strong>är</strong>med återgå till n<strong>är</strong>mast föregående gällande<br />
skolskjutsreglemente i syfte att säkerställa ett så bra och rätt<strong>vi</strong>st system som<br />
möjligt utifrån givna förutsättningar.<br />
Vi efterlyser också en <strong>på</strong>litlig och tillförlitlig folkvald nämnd. Vi <strong>vi</strong>ll känna oss<br />
övertygade om att det <strong>är</strong> våra folkvalda politiker som står bakom denna typ av<br />
beslut, utan någon som helst inblandning av <strong>kommun</strong>ens tjänstemän. Det<br />
äventyrar nämndens förtroende att först stödja en skolprofilering och d<strong>är</strong>efter<br />
sätta ”stopp”. Är det ert sätt att ytterligare bidra till ökade samhällsklyftor? Är<br />
det ert sätt att skicka en signal till <strong>kommun</strong>ens invånare att skolval endast <strong>är</strong><br />
till för dem som har råd att betala (400-500:- per månad).<br />
Det <strong>är</strong> många frågor som snurrar i våra huvuden, inte bara i detta fall, utan som ett<br />
resultat av den senaste tidens drastiska nedsk<strong>är</strong>ningar och besparingspolitik d<strong>är</strong> ni har<br />
<strong>vi</strong>sat att ni inte känner till vad som <strong>på</strong>går i vår stolta <strong>kommun</strong>. Vem skall besluta i<br />
övergripande frågor? Är det tjänstemän och konsulter eller <strong>är</strong> det våra folkvalda<br />
nämnder?<br />
Öxabäcks Bygdelag<br />
Öxabäcks föräldraförening<br />
<strong>Barnverket</strong> i <strong>Marks</strong> Kommun<br />
2(2)
Change language