Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

öräldrainflytande
i grundskolan
En undersökning av nio
lokala styrelser med föräldramajoritet
i grundskolan.
Margaretha Kristoffersson
Licentiatavhandling, Pedagogiska institutionen,
Umeå universitet
Nr.17
3

© Margaretha Kristoffersson 2002
Föräldrainflytande i grundskolan.
En undersökning av nio lokala styrelser
med föräldramajoritet i grundskolan.
Pedagogiska institutionen,
Umeå universitet.
Omslag Mattias Pettersson. Ateljé 293
Inlaga Mattias Pettersson, Ateljé 293
Tryckeri UmU Tryckeri
ISBN 91-7305-189-6
ISSN 0283-9997
4

(Parents involvment in compulsory school. Study of nine local boards with
parents in majority in compulsory school). Dissertation for the Licentiat
Degree, Faculty of Social Sciences, University of Umeå, Sweden, 2002.
(In Swedish with a summary in English.)
ISBN 91-7305-189-6 ISSN 0283-9997
Abstract
The main aim of this study is to describe and analyse what happens in nine
compulsory schools which have local school boards where parents are in the
majority. The study also places local school boards in context and shows how they
are shaped by this context. The focus is limited to a pilot study of local boards
with an elected majority of parents. Data were collected through interviews,
observations and analysis of documents, eg. school board minutes. Four areas were
investigated.1) The school boards’ rights and responsibilities; 2) the participation,
democracy and collaboration in school boards; 3) the role of schools principals
and different group interests in the board; and 4) evaluation and follow-up of
this pilot experiment. The results of the study indicate that parents are not clear
about their rights and responsibilities. Accordingly, they have not made effective
use of these new powers, although board members considered that participation,
democracy and collaboration had increased. Board members recognized that
many parents outside the board have limited knowledge of its work and that
communication to bridge this gap is not easily organised. Respondents also felt
that the role of the principal is problematic. Is the principal’s role as a servant of
the state compromised by the existence of school boards? What is the relationship
between the municipal executive board and the board of each school? Should the
school board run as a board where the principal has the responsibility to make
and execute decisions? Finally the boards gave little attention to self evaluation
and following up decisions that had been agreed. The conclusion of this study
is that, in their present form, school boards are weak agencies. Their rights and
responsibilities are not clear. And they are unable to represent all parents and
other stakeholders. To achieve the aims originally envisaged for local school
boards, the system of voting for the local boards should be modified. The different
responsibilities of the municipal executive board and the local school board
should be clarified and the support and feedback from the local authority in the
municipality to the local school board should be improved.
Key words: Local school boards, parents, responsibilities, participation,
democracy, collaboration, principals role, evaluation.
5

Förord
Mitt intresseområde har under lång tid varit föräldrars inflytande i skolan och
hur det kan ta sig uttryck på olika sätt. Under vårterminen 1999 fick jag ett
uppdrag av Skolverket att genomföra en undersökning av försöksverksamheten
med lokala styrelser med föräldramajoritet. Denna licentiatavhandling utgår
från den undersökningen. Att jag utifrån det empiriska materialet lyckats
gå vidare har jag min handledare professor Daniel Kallós att tacka för.
Han har fullföljt handledarskapet med en kritisk hållning och bidragit
med hjälp och stöd. Hans breda kunskap inom området skolan har varit
mycket värdefull.
Docent Ingrid Nilsson har under arbetets gång stöttat mig, både direkt
och indirekt. Hon har haft en speciell roll som ständig diskussionspart och
uppmuntrare. Professor David Hamilton har språkgranskat abstract. Fil. Dr.
PO Erixon har språkgranskat manus. Ett varm tack till er alla!
Mina kollegor och vänner vid Pedagogiska institutionen har på olika sätt
bidragit med en trivsam arbetsmiljö. Tack för att ni finns!
För värdefull stimulans i denna process har mina forskarkollegor i NORNAPE
(Nordic Research Network About Parents in Education) varit. Ett särskilt
tack vill jag rikta till Birte Ravn som frikostigt har delat med sig av sina
forskarkontakter i nätverket samt till det Europeiska nätverket ERNAPE
(European Research Network About Parents in Education).
Jag vill också rikta ett särskilt tack till föräldrar, lärare, elever och rektorer
vid de medverkande skolorna för de värdefulla synpunkter och det varma
mottagande som jag fick vid besök på skolorna.
Till sist vill jag tacka min familj, Curt och Peter, som hela tiden har
uppmuntrat, stöttat och drivit på mig i skrivandet.
Umeå, februari 2002
Margaretha Kristoffersson
6

INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Kapitel 1
Inledning ................................................................................................................... 9
Bakgrund ................................................................................................................. 10
Avhandlingens syfte................................................................................................ 14
Avhandlingens disposition ..................................................................................... 14
Kapitel 2
Förordningen .......................................................................................................... 16
Regeringens argument för lokala styrelser med föräldramajoritet .................... 17
Vad innebär lokal styrelse med föräldramajoritet? .............................................. 20
Vad får den lokala styrelsen fatta beslut om? ....................................................... 21
Vad får den lokala styrelsen inte fatta beslut om?................................................ 21
Remissfrågor ........................................................................................................... 22
Styrelsens sammansättning................................................................................... 23
Arvodesfrågan ......................................................................................................... 23
Ansvarsfördelning mellan nämnd, styrelse och tjänstenivå ............................... 23
Kapitel 3
Metod, termer och begrepp ........................................................................... 25
Metod ......................................................................................................................... 28
Dokumentstudier..................................................................................................... 27
Enskilda samtal och gruppsamtal .......................................................................... 28
Intervju/telefonintervju ........................................................................................... 28
Deltagande i styrelsemöten.................................................................................... 28
Besök vid skolor ...................................................................................................... 28
Genomförande av undersökningen....................................................................... 29
Termer och begrepp ........................................................................................... 29
Ansvar och befogenheter ....................................................................................... 29
Delaktighet, demokrati och samverkan ................................................................ 30
Rektors roll............................................................................................................... 33
Utvärdering och uppföljning. ................................................................................. 36
7

Kapitel 4
Fallbeskrivningar av nio lokala styrelser ................................................... 39
8
A - skolan ................................................................................................................ 40
B - skolan ................................................................................................................. 53
C - skolan ................................................................................................................. 68
D - skolan ................................................................................................................. 76
E - skolan.................................................................................................................. 82
F - skolan .................................................................................................................. 93
G - skolan ............................................................................................................... 104
H - skolan ................................................................................................................116
I - skolan ................................................................................................................. 125
Kapitel 5
Diskussion ............................................................................................................... 139
Ansvar och befogenheter............................................................................................ 139
Delaktighet, demokrati och samverkan ..................................................................... 140
Rektors roll och hur framträder olika partsintressen i styrelsearbetet.................... 143
Utvärdering och utveckling......................................................................................... 144
Nationella bilden av lokala styrelser.......................................................................... 146
Framtiden för lokala styrelser..................................................................................... 151
Summary ............................................................................................................... 154
Referenser.............................................................................................................. 159
Bilagor...................................................................................................................... 157
Bilaga 1. Förordningen om försöksverksamheten
med lokala styrelser inom grundskolan och den
obligatoriska särskolan ........................................................................................ 162
Bilaga 2. Frågeunderlag till föräldrar/ personal ledamöter................................ 165
Bilaga 3. Frågeunderlag till rektor ....................................................................... 166
Bilaga 4. Frågeunderlag till kommunansvariga tjänstemän ............................. 168
Bilaga 5. Arbetsordning ....................................................................................... 170

Kapitel 1
Inledning
Skolkommittén, tillsatt av regeringen 1995, fick som uppdrag att utreda hur
inflytandet för elever och föräldrar skulle stärkas 1 Det kommittén utgår ifrån
är demokratin i skolan. De demokratiska principerna att kunna påverka, att
ta ansvar och vara delaktig skrivs fram i läroplanen för den obligatoriska
skolan (Lpo-94) som viktiga för eleverna. Vidare poängteras att det är
vårdnadshavare och skolan tillsammans som har det gemensamma ansvaret
för elevernas skolgång. Huvudansvaret för skolans resultat och formerna för
samarbetet mellan hem och skola vilar på rektor.
Skolkommittén föreslår att en försöksverksamhet med lokala styrelser
med föräldramajoritet ska prövas. Det främsta motivet till förslaget är att
vidga elevernas och föräldrarnas rätt till inflytande. Kommittén menar, att
föräldrarna ska kunna ta ansvar för sina barns skolgång på ett annat sätt än
tidigare genom att ingå i en lokal styrelse vid den egna skolan . Föräldrar kan
tillföra kunskaper till skolan och bidra till skolans pedagogiska utveckling
från sitt föräldraperspektiv. 2
Genom att inrätta lokal styrelse stärks föräldrarnas ställning, men det är
eleverna som ska vara i centrum och det är för deras skull föräldrarnas
ställning bör stärkas, hävdar skolkommittén. Föräldrarna har kunskaper
om sina egna barn och deras erfarenheter. Kommittén skriver vidare att ett
utökat föräldrainflytande inte innebär att skolledare och lärare tvingas att
lämna ifrån sig makt, utan att det snarare handlar om att få möjligheter att
utveckla ett nytt sätt att utföra uppgifter. Det handlar inte om att ersätta
lärarna, utan att bredda tolkningsramen för skolans uppdrag. 3
Utifrån skolkommitténs förslag beslutade riksdagen med anledning av
propositionen 1995/96:157 om en försöksverksamhet med Lokala styrelser
med föräldramajoritet inom skolan. ommunerna får möjlighet att under
försöksperioden, som började den 15 juli 1996 och pågick t.o.m. den 30 juni
år 2001, inrätta lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och
1 SOU 1995:103, SOU 1996:22, SOU 1997:121
2 SOU 1997:121
3 Ibid.
9

den obligatoriska särskolan. Regeringen har den 29 mars 2001 beslutat att
försöksverksamheten ska förlängas med två år, vilket innebär att försöket
kommer att pågå till och med utgången av juni 2003. En lokal styrelse kan
inrättas för en hel skola eller en del av en skola. Styrelsen har befogenhet att fatta
beslut om frågor som ligger på nämnden i den enskilda kommunen eller rektor
genom reglering i grundskoleförordningen (1994:1194), särskoleförordningen
(1995:206) och i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94). 4 Beslut om
inrättande av lokal styrelse fattas av kommunfullmäktige.
Varje skola med lokal styrelse utarbetar en arbetsordning som fastställs av
den politiska nämnd som ansvarar för skolan i den enskilda kommunen.
Arbetsordningen kan variera mellan kommuner och skolor beroende på
nämndens beslut. Genom inrättandet av lokala styrelser lämnar nämnden
över vissa ansvars- och beslutandefunktioner medan det övergripande ansvaret
för verksamheten ligger kvar hos nämnden. De lokala styrelserna är skyldiga
att följa skollag och läroplan. Den kommun som inrättar en lokal styrelse för
en eller flera skolor ska anmäla detta till Skolverket. Skolverket har uppdrag
av regeringen att följa utvecklingen av försöksverksamheten. De skolor som
deltar i försöksverksamheten ska också utvärderas lokalt och vara öppna
för utvärdering från Skolverket. 5
Bakgrund
Skolan i Sverige har historiskt sett varit starkt centralt styrd och detaljreglerad.
Om man jämför med andra offentliga verksamhetsområden är skolan det
område där den statliga styrningen varit mest påtaglig och genomgripande. 6
Skolplaner och innehållet i undervisningen har på statlig nivå fastslagits in i
minsta detalj. Det fanns riktade stadsbidrag till lokaler och material, vilket
bidrog till att staten även hade möjlighet att styra detta.
4 Försöksverksamheten regleras i förordningen (SFS 1996:605 med ändringar 1997:643 och
1998:749) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan samt av bestämmelserna
i kap18-22 § kommunallagen (KL) om självförvaltningsorgan. Med nämnd avses den
politiska nämnd som ansvarar för skolverksamheten i den enskilda kommunen. Förordningen
finns som bilaga 1.
5 I mars 2001 hade 220 skolor inrättat lokala styrelser. Samtliga grundskolor i Jönköpings
kommun är inte medräknade då initiativet till lokala styrelser kom från centralt
kommunhåll. I hela landet finns 4981 grundskolor enligt Skolverkets rapport nr.157.
Beskrivande data om barnomsorg och skola. (1998) Trots en låg numerär deltar mer än en
fjärdedel av landets kommuner i försöksverksamheten.
6 Lindbom, A. (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. Föräldrainflytande i skandinavisk
10
grundskola.

Under 1970-talet inleddes en omfattande decentraliseringsprocess som ökade
i slutet av 1980-talet. Det var under denna period som stark kritik riktades
mot den allt större byråkratiska välfärdsstaten. En förnyelse av den offentliga
sektorn önskades och syftet var att förbättra användandet av samhällets
resurser. Det sågs från politiskt håll som en rättighet för de medborgare som
utnyttjade vissa kommunala tjänster att vara med och påverka såväl kvalitet
som att delta i beslutsprocessen. Det var främst demokratiska motiv som
låg bakom diskussionerna till en förnyelse av den offentliga sektorn. Det var
också ett nytt synsätt som innebar att en ”individcentrerad” demokrati var
på väg att ersätta en ”samhällsorienterad” demokrati. 7 Det är mot denna
bakgrund som debatten om föräldrainflytande ska ses. En ”individcentrerad”
demokrati innebär att varje enskild medborgare ges ett större inflytande
över sina egna livsvillkor. Denna debatt förekom inom närmiljön, arbetet,
barnomsorgen och skolan. Flera forskare beskriver detta inflytande som en
demokratiseringsvåg och menar att genom att låta de personer som utnyttjar
verksamheten de så kallade ”brukarna” bli delaktiga i beslutsprocessen har
man sett räddningen för den offentliga sektorns legitimitet och ett genombrott
för medborgarskapstanken. 8
Föräldrarnas roll i skolan diskuterades livligt under 1980-talet och var föremål
för flera statliga utredningar. 9 Det fanns en ambition att från regeringshåll
att verka för ett större inflytande för föräldrar. Med kommunaliseringen
av skolan i slutet av 1980-talet avtog den statliga detaljregleringen. Det
blev en utveckling från en hårt regelstyrd skola till en målstyrd skola där
kommunen är huvudman och har frihet att välja sina egna vägar för att
uppnå de nationella målen. Kommunalisering av skolan pågick i ett skede då
det var en omfattande decentralisering från den centrala politiska nivån till
kommunerna. I kommunallagen infördes möjligheter att på olika sätt och i
olika utsträckning delegera beslutanderätt och ansvar för olika verksamheter
till de berörda. Vidare infördes också möjlighet till villkorad delegation och
inrättande av självförvaltningsorgan. 10
7 SOU 1990:44
8 Lindbom, A. (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. Föräldrainflytande i skandinavisk
grundskola. och Hoff, J. (1993). Medboragrskab, brugerrolle og magt, s 75-106.
9 SOU 1985:30 och SOU 1988/89:4
10 Villkorad delegation innebär att beslutanderätt kan delegeras till personalen i en
viss verksamhet med förbehållet att brukarnas synpunkter skall inhämtas före beslut.
Självförvaltningsorgan ger möjligheter för personalen att tillsammans med brukarna sköta
driften av en anläggning eller institution.
11

Reformeringen av kommunallagen innebar ett ökat brukardeltagande inom
de offentliga verksamheterna. Men inom skolans område kan man säga
att det ökade brukardeltagandet har varit begränsat. 11 Orsaken är att flera
centrala frågor som ekonomi, personaltillsättning och pedagogisk inriktning
har legat under rektor eller den ansvariga politiska nämnden, vilket inneburit
att dessa frågor inte har varit möjliga att delegera enligt kommunallagens
föreskrifter. 12 Det här fick till konsekvens att skolan fortfarande i mitten av
1990-talet ansågs som en av de kommunala verksamheter där brukarna hade
minst möjligheter att påverka verksamheten. 13
Föräldrarnas inflytande och ökade möjligheter att vara med och påverka i
skolan bör kopplas till den pågående samhällsutvecklingen. Den utveckling
som idag råder i samhället är att den enskilda individen har fått ett ökat
inflytande och ansvar. Skolans roll i samhället har förändrats och idag handlar
det inte bara om att uppnå jämlikhet. Skolan blir en plats där individer ska
kunna utveckla sina egna intressen. 14
Andersson & Nilsson menar att det handlar om en förändring på det politiska
och praktiska planet i skolan idag. Den politiska styrningen har beträffande
makt och ansvar delvis överförts från en centralt styrd organisation till
den enskilda kommunen och den lokala skolenheten. Förändringen kan
beskrivas som en decentralisering. Samtidigt kommer ökade influenser från
internationella, ibland globala förhållanden, och innebär politiskt nyliberal
påverkan, vilket visar sig i marknadsorienterade alternativ och individualism
framför kollektiv solidaritet. 15
I linje med ett utökat inflytande för föräldrar ligger att det ska finnas
möjligheter för föräldrar att välja skola för sina barn inom och utom det
offentliga systemet. Det har inneburit en ökning av antalet fristående
skolor. Politiskt finns det ett intresse av att införa lokala styrelser i den
11 Duit, A. , & Möller, T. (1997). Demokrati på prov. Erfarenheter av försöksverksamhet
12
med föräldrastyrda skolor.
12 Prop. 1995/96:157 Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan.
13 Skolverkets rapporter: Bilden av skolan (1996), Barnomsorg och skola (2000). Pettersson,
O. m.fl. (1998) Medborgarnas makt.
14 Jönsson, I. (1999). Föräldrarnas roll i den formella styrningen av skolan, i Lindkvist, L. ,
Löwstedt, J. , & Torper, U. (red.) En friare skola. Lund: Studentlitteratur, 159-184.
15 Andersson, I. , & Nilsson, I. (2000) New Political Directions for the Swedish School, i
Educational Review, Vol. 52, ( 2 ), 155-162.

obligatoriska skolan och särskolan för att föräldrar ska kunna utöva samma
möjligheter till inflytande i den obligatoriska skolan som de föräldrar som
väljer fristående skolor för sina barn.
Från regeringshåll framhölls det att föräldrar och elever måste få ett reellt
utrymme för inflytande i skolverksamheten. 16 Under 1990-talet har skolan fått
en ökad frihet att organisera sin verksamhet. I kommunerna ger denna frihet
sig uttryck genom förekomst av olika former av samverkansorgan mellan hem
och skola. Dess främsta arbete handlar om att förstärka föräldrainflytande
i skolan. Med anledning av detta ansågs det angeläget att inrätta lokala
styrelser för att göra det möjligt att utöka föräldrainflytande. Utredningen
Föräldrar i självförvaltande skolor föreslår att den lokala styrelsen ges uppgifter
som ligger på rektor enligt skollagstiftningen. Förslaget resulterade i att en
försöksverksamhet startades i juni 1996. 17
Försöksverksamheten syftar till att öka föräldrarnas inflytande och delaktighet
i skolan och i förslaget ligger en stävan efter att förbättra skolan. Inrättandet
lokala styrelser ska ses i ett övergripande politiskt sammanhang. 18 Det
handlar om att fördjupa medborgarnas känsla av delaktighet. Överför
man det till lokala skolor skulle det innebära att det handlar om att bidra
till en fördjupad demokrati.
Statens roll för skolan har minskat i dagens decentraliserade styrsystem och
kommunernas del av ansvaret har ökat, vilket innebär att den kommunala
självstyrelsen som regleras genom ramlagar har ökat över skolverksamheten.
Staten har fortfarande det övergripande ansvaret för likvärdighet, kvalitet
och rättssäkerhet i skolan.
Det är dock problematiskt med lokala styrelser på grund av att det råder olika
partsintressen. Skolan får statliga medel till sin verksamhet, vilket innebär
att det inte är den enskilda skolan som själv bestämmer över sin egen skola.
Skolan är en angelägenhet för alla medborgare, vilket innebär att det finns
ett samhällsintresse över hur skolan styrs. Andra parter som är intresserade
16 SOU 1995:103 s 35 ff. Sedan början av 1990-talet har skolan fått beslutanderätten i flera frågor
som rör skolverksamheten. De problem som uppmärksammades var att i de samverkansorgan
som fanns inom skolan saknade föräldrarna beslutanderätt.
17 SOU 1995:105 s 35 ff. Försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom
grundskolan och den obligatoriska skolan. (1996:605) ändrade (1997:643) och (1998:749)
18 Duit, A. , & Möller, T. (1997). Demokrati på prov. Erfarenheter av försöksverksamhet
med föräldrastyrda skolor .
13

av att påverka skolverksamheten är politiker, tjänstemän, lärare, föräldrar
och elever. Detta innebär att det finns flera aktörer som är intresserade av hur
skolans verksamhet bedrivs. I avhandlingen kommer jag att återkomma till
detta. I diskussionen kommer jag att vidareutveckla resonemang kring de olika
partsintressen som råder med lokala styrelser med föräldramajoritet.
Avhandlingens syfte
Syftet med denna avhandling är att beskriva och analysera vad som sker i
enskilda skolor som har lokal styrelse med föräldramajoritet. En första fråga
som avhandlingen tar upp gäller försöksverksamheten med lokala styrelser
med föräldramajoritet i grundskolan. Jag söker kritiskt analysera och diskutera
försöksverksamheten med utgångspunkt av vad som reglerar denna. Därefter
väljer jag ut några frågeområden som fokuseras vid granskning av de enskilda
skolornas lokala styrelser.
De frågeområden som valts ut är :
Vilket ansvar och vilka reella befogenheter har de lokala styrelserna? Vilken
delaktighet, demokrati och samverkan förekommer inom den lokala styrelsen?
Vilken roll har rektor i styrelsen och hur framträder olika partsintressen i
styrelsearbetet? Hur sker utvärdering och uppföljning av de lokala styrelserna?
Denna avhandling utgår från en undersökning som genomförts av mig, där
nio lokala styrelser med föräldramajoritet granskats. 19 Jag har valt att utgå
från dessa frågor för att belysa vad som sker i styrelserna. Mina avsikter är
att beskriva händelseutvecklingen i styrelserna och visa på vad som faktiskt
pågår i de olika styrelserna. Vidare är syftet att sätta in företeelsen lokala
styrelser med föräldramajoritet i sin kontext och visa på hur de formas av
de förutsättningar som råder.
Avhandlingens disposition
Avhandlingen består av fem kapitel. I det första kapitlet beskrivs den bakgrund
som låg till grund för inrättandet av lokala styrelser. Avhandlingen syfte
konkretiseras och en redogörelse för de begreppsområden som kommer att
ligga till grund för hur det empiriska materialet presenteras.
19 Undersökningen finns som rapport till Skolverket med titeln: Lokala styrelser med
föräldramajoritet- en ny möjlighet för skolutveckling? (1999).
14

I kapitel två behandlas förordningen som reglerar försöksverksamheten med
lokala styrelser med föräldramajoritet. Regeringens argument för lokala
styrelser med föräldramajoritet presenteras. Jag diskuterar vad lokal styrelse
med föräldramajoritet innebär och frågor: Vad får den lokala styrelsen fatta
beslut om? Vad får den lokala styrelsen inte fatta beslut om? Detta behandlas
och kopplas till den nu gällande kommunallagen som reglerar de lokala
styrelserna. Kapitlet belyser även styrelsens sammansättning, arvodesfrågan,
ansvarsfördelning mellan, nämnd, styrelse och tjänstemän.
Kapitel tre består av undersökningens förutsättningar och de metoder som
använts vid insamlingen av det empiriska materialet. Jag redogör för hur det
empiriska materialet bearbetas och presenteras. I detta kapitlet redovisar jag
också några termer och begrepp som är av relevans för att beskriva styrelserna.
De frågor som fokuseras på är : Vilket ansvar och vilka reella befogenheter
har de lokala styrelserna? Vilken delaktighet, demokrati och samverkan
förekommer inom de lokala styrelserna? Vilken roll har rektor i styrelsen och
hur framträder olika partsintressen i styrelsearbetet? Hur sker utvärdering och
uppföljning av de lokala styrelserna? Jag gör en teoretisk studie omkring dessa
områden och försöker förstå de lokala styrelser i detta sammanhang.
Kapitel fyra beskriver den empiriska undersökningen av nio lokala styrelser
med föräldramajoritet i grundskolan. Varje skola ges en egen beskrivning
som avslutas med en sammanfattning och reflektion.
Kapitel fem innehåller diskussionen och är det avslutande kapitlet. De nio
styrelserna diskuteras utifrån de frågor som jag har fokuserat i kapitel tre. I
kapitlet diskuteras de lokala styrelserna utifrån förordningen som reglerar
försöksverksamheten. Vidare ges en bild av de lokala styrelserna som de
uppfattas nationellt. Kapitlet avslutas med reflektioner över framtiden
för försöksverksamheten med lokala styrelser samt frågeställningar kring
oklara områden.
15

Kapitel 2
Förordningen
Regeringens argument för lokala
styrelser med föräldramajoritet
Regeringens argument för att starta försöksverksamheten med lokala styrelser
är: 20 1) Pröva nya styrelseformer. 2) Föräldrar får ett lokalt inflytande och
ansvarstagande i skolan. Genom att ingå i en lokal styrelse kan föräldrar
tillföra skolan erfarenheter och kunskaper. 3) Föräldrar förutsätts genom
sitt deltagande i den lokala styrelsen bidra med en utveckling av skolans
pedagogiska verksamhet. 21
I propositionen står följande att läsa:
16
Hela samhället vilar ytterst på människans deltagande i demokratin. Den sammanhållna
skolan är i sig ett grundfundament för demokrati, jämlikhet och rättvisa. Skolan måste svara
mot människors berättigade krav på en skola av hög kvalitet med starkt brukarinflytande.
Om detta inte lyckas riskerar hela skolväsendet att hamna i en legitimitetskris. 22
Under 1990-talet har skolan fått en ökad frihet att själv organisera sin
verksamhet. Den statliga styrningen har decentraliserats, vilket inneburit att
kommunerna själva ansvarar för delar av styrningen av skolan. I ett flertal
kommuner utvecklas olika former av väl fungerande samverkansorgan mellan
skolor och föräldrar. 23 De syften som man hade med dessa organ var att
framförallt stärka föräldrarnas inflytande i skolans verksamhet. Föräldrarna
hade inte någon beslutsrätt, vilket ansågs problematiskt och därför borde
åtgärdas. Utvärderingar visade på att det var positivt med samverkansorgan
där föräldrar och skolpersonal var representerade. Det resulterade i att
förslag lades fram om att starta en försöksverksamhet med lokala styrelser.
Förslaget mottogs positivt av regeringen och en försöksverksamhet startades
20 Prop. 1995/96: 157
21 Det finns ingen rangordning mellan de olika argumenten vilket innebär att det ena argumentet
inte är mer betydelsefullt än det andra.
22 Prop. 1995/96: 157, s 8.
23 Den positiva bilden av samverkansorgan mellan skolor och föräldrar kan läsas i Skolverkets
rapporter Bilden av skolan 1994, 1995.

med lokala styrelser med föräldrar i majoritet inom grundskolan och den
obligatoriska särskolan. 24
De regler som gäller för s.k självförvaltningsorgan har varit utgångspunkt för
lokala styrelser. Från och med 1 juli 1994 kan fullmäktige överlåta driften
av en viss anläggning eller institution på ett s.k. självförvaltningsorgan. I
ett sådant organ ingår brukare och anställda. Brukarna ska var i majoritet.
Inrättandet av lokal styrelser i grundskolan innebär med andra ord att
föräldrarna ges ett omfattande brukarinflytande genom att de bildar
majoritet i styrelsen. 25
Vad innebär lokal styrelse med föräldramajoritet?
Riksdagen beslutade med anledning av propositionen 1995/96:157, som
bygger på Skolkommitténs betänkande om en försöksverksamhet med
Lokala styrelser med föräldramajoritet inom skolan. Riksdagens beslut innebär
att kommunerna får möjlighet att under försöksperioden inrätta lokala
styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och den obligatoriska särskolan.
Försöksperioden började den 15 juli 1996 och skulle pågå t.o.m. den 30
juni år 2001. Regeringen beslutade den 29 mars om förlängning t.o.m.
den 30 juni 2003.
Kommunerna själva får avgöra om man vill inrätta lokala styrelser. Det krävs
inget tillstånd, utan det är frivilligt att bilda en lokal styrelse på en skola.
Förslaget innebär att en lokal styrelse kan inrättas för en hel skola eller
en del av en skola. Styrelsen har befogenhet att fatta beslut om frågor som
ligger på nämnden i den enskilda kommunen eller rektor genom reglering i
grundskoleförordningen (1994:1194), särskoleförordningen (1995:206)
och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). 26 Det krävs
ett beslut i kommunfullmäktige om att den ansvariga nämnden får inrätta
24 Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning. I denna doktorsavhandling har
Höök i ett kapitel fördjupat sig i problematiska delar när det gäller lokala styrelser med
föräldramajoritet i grundskolan.
25 Duit,A., &Möller,T. (1997 ) Demokrati på prov. Erfarenheter av försöksverksamhet med
föräldrastyrda skolor.
26 Försöksverksamheten regleras i förordningen (SFS 1996:605 med ändringar 1997:643 och
1998:749) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan samt av bestämmelserna
i kap18-22 § kommunallagen (KL) om självförvaltningsorgan. Med nämnd avses den
politiska nämnd som ansvarar för skolverksamheten i den enskilda kommunen. Förordningen
finns som bilaga 1.
17

lokala styrelser. Styrelsen kan också få ansvaret för förskoleverksamhet och
skolbarnsomsorg men då krävs beslut i fullmäktige. 27 Fullmäktiges beslut
innehåller den formella tillåtelsen medan nämnden i kommunen fastställer
arbetsordningen för den lokala styrelsen.
En kommun som har beslutat att delta i försöksverksamheten ska anmäla det
till Skolverket. Anmälan ska innehålla en beskrivning av skolans verksamhet
och vilka motiv det finns för att delta i försöksverksamheten; hur skolan ska
utforma försöksverksamheten, vem som är ordförande, hur många ledamöter
som ingår i styrelsen samt hur de utses. Här ska också framgå på vilket
sätt kommunen avser att utvärdera verksamheten. Den arbetsordning som
nämnden har fastställt för den lokala styrelsen ska skickas med anmälan
till Skolverket. Skolverket har regeringens uppdrag att i styrelsen följa
utvecklingen. De styrelser som deltar i försöksverksamheten ska utvärderas
lokalt och vara öppna för utvärdering från Skolverket. 28
Kommunen har huvudmannaskapet och ansvaret för de lokala styrelserna.
Den lokala styrelsen är ett organ under den ansvariga nämnden och en del
i den kommunala förvaltningen. De ledamöter som ingår i styrelsen är inte
förtroendevalda i kommunalagens mening. Det är den kommunala nämnden
som har revisionsansvaret och bär det ansvar som ligger på kommunen
gentemot brukarna och övriga medborgare.
Den lokala styrelsens befogenheter och ansvar regleras i en särskild
arbetsordning. Det är den kommunala nämnden som i samverkan med skolan
bestämmer vilka beslut och befogenheter som ska överföras till styrelsen.
Nämnden får ge styrelsen en budget och inom ramen för denna budget
får styrelsen besluta. Styrelsen får inte fatta beslut som avser enskild elev,
till exempel placering av en elev i en viss klass/grupp eller planering av ett
åtgärdsprogram för elever med svårigheter.
I en lokal styrelse ska ledamöterna enligt grundskoleförordningen 4§ bestå
av representanter för föräldrar och anställda på skolan. Med föräldrar avses
företrädare för elevs vårdnadshavare. Den som stadigvarande sammanbor
med en elevs vårdnadshavare kan även ingå i styrelsen. 29 Från juni 1997 kan
27 7 kap 18§ Kommunallagen
28 Prop. 1995/96: 157, s 10 f.
29 Ibid., s 9.
18

elever ingå som röstberättigade ledamöter. Tidigare hade de enbart närvaro-
och yttranderätt. Rektor är en självskriven ledamot i styrelsen. Företrädare för
elevernas vårdnadshavare ska vara fler än övriga ledamöter. Varje nämnd får
själv bestämma om den bereder plats för representanter från det närliggande
samhället. Regeringen har i grundskoleförordningen 4 § föreskrivet att även
andra än föräldrar och personal får utses till styrelserna. Ledamöterna ska
ersättas på samma grunder som de förtroendevalda. Kommunerna kan själva
bestämma om ersättning ska utgå för eleverna med uppdrag i styrelsen. 30
Höök menar att detta är tveksamt.
Regeringen får inte i en förordning meddela bestämmelser som står i strid med direkt lag.
Det finns inte någon bestämmelse i kommunallagen som ger regeringen rätten att stifta från
kommunallagen avvikande bestämmelser genom förordningar. 31
Elever som deltar i styrelsearbete har rätt till det extra stöd i skolarbetet
som behövs på grund av uppdraget. Det ska också i slutbetyget anges om
en elev deltagit i en lokal styrelse. 32 När det gäller skadeståndsansvar
och straffansvar omfattas den lokala styrelsen av de regler som gäller för
självförvaltningsorgan. 33 Ledamöterna har också sekretess, vilket innebär att
de jämställs med kommunala arbetstagare.
Det professionella ansvaret för hur undervisningen i skolan ska bedrivas ligger
på lärarna i skolan, vilket innebär att den lokala styrelsen inte kan överta det
ansvaret. Däremot poängteras att lärarna ska se till att alla elever får ett reellt
inflytande över arbetssätt, arbetsformer och innehåll i undervisningen. Den
delegering som görs till styrelsen får inte inverka på rektors ledningsfunktion.
Det är rektor som är ansvarig för den pedagogiska utvecklingen och för
det dagliga arbetet i skolan. Huvudansvaret för myndighetsutövning
och för personalvård ligger på rektor. På rektor ligger också ansvaret
att informera och vägleda styrelsen när det gäller lagstiftningen och de
kommunala målen för skolan.
Rätt till ledighet och ekonomiska förmåner är densamma som för ledamöter
i andra självförvaltningsorgan. Vem som ska vara ordförande inom
30 SFS 1997:643.
31 Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning, s 365.
32 SFS 1997:643.
33 Regler för självförvaltningsansvar när det gäller skadestånd och straffansvar finns att läsa
vidare om i Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning.
19

styrelsen är inte reglerat. Den lokala styrelsen lyder under skollag och
skolförordning, kommunens skolplan och annan lagstiftning som gäller
för skolverksamheten. Om särskilda skäl föreligger kan nämnden avbryta
försöksverksamheten.
Vad får den lokala styrelsen fatta beslut om?
Den förändring som skett är att uppgifter som tidigare låg på nämnd eller
rektor kan överföras till den lokala styrelsen. Följande uppgifter som ligger på
nämnden kan delegeras till en lokal styrelse: att besluta om fördelningen av
timmar enligt 2 kap. 4 §, att ansvara för att eleverna erbjuds ett allsidigt urval
av ämnen som elevens val enligt 2 kap. 20 §, och att besluta om lärotider enligt
4 kap. 1- 3 §§. 34 Beslut som fattas i dessa frågor får överklagas. 35
Följande befogenheter som ligger på rektor att besluta kan delegeras: 36
att besluta om friluftsverksamhet, att besluta om skolans val och att
besluta om arbetsplanen.
Vidare kan följande delegeras från rektor 37 : utformningen av skolans
arbetsmiljö, kompetensutveckling för personalen, utvecklingen av formerna
för samarbetet mellan skolan och hemmen, föräldrarnas information om
skolans mål och sätt att arbeta och om olika valalternativ, upprättandet,
genomförandet, uppföljningen och utvärderingen av skolans handlingsprogram
för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom
mobbning och rasistiska beteenden bland elever och anställda, utvecklingen
av samarbetsformer mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för
att stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, samverkan med
förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt
samarbete, samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför
skolan, och utvecklingen av skolans internationella kontakter. 38 Beslut
34 SFS 1997:643.
35 11 § Beslut som avses i 5 och 7 §§ får överklagas enligt bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen
20
(1991:900) om laglighetsprövning.
36 6 § Följande uppgifter som enligt grundskoleförordningen (1994:1194) vilar på rektorn
får överlåtas på en lokal styrelse
37 9 § Följande uppgifter som enligt avsnitt 2.8 i förordningen (SKOLFS 1994:1) om läroplan
för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet vilar på rektorn
får överlåtas på en lokal styrelse.
38 SFS 1998:749.

i dessa frågor går inte att överklaga. Enligt skolförordningen är det ett
överklagningsförbud i dessa frågor. 39
Vad får den lokala styrelsen inte fatta beslut om?
I cirkulär från Svenska Kommunförbundet framkommer det, att styrelsen får
inte fatta beslut om frågor som avser individuella fall t.ex. myndighetsutövande
eller frågor som berör enskild elev. 40 Det kan gälla placering av enskild elev i
en viss grupp eller åtgärdsprogram för enskild elev med svårigheter. Styrelsen
får inte fatta beslut om anställning av viss person på en tjänst. Däremot
får styrelsen fatta besluta om vilka kriterier och vilka riktlinjer som ska
gälla för personalrekrytering. Frågor kring den pedagogiska planeringen
på skolan, t.ex. samordning av undervisning i olika ämnen eller ansvaret
för övergripande kunskapsområden ligger inte på styrelsens ansvarsområde.
Styrelsen får inte företräda kommunen gentemot tredje man t.ex. ingå avtal
med leverantörer eller entreprenörer om inköp av varor eller tjänster. Däremot
kan den vara samrådspartner.
De finns möjligheter att överklaga styrelsens beslut. Det gäller där styrelsen
har fått befogenheter från grund- eller särskoleförordningen som tidigare låg
på nämnden, enligt bestämmelserna om laglighetsprövning i kommunallagen.
Övriga beslut som fattas i styrelsen går inte att överklaga. Eftersom det är
möjligt att överklaga vissa beslut medan andra beslut inte går att överklaga
måste protokoll skrivas över styrelsens beslut. Protokoll ska justeras och
anslås på kommunens anslagstavla.
Remissfrågor
Det finns en redogörelse över de remissvar som inkommit om lokala styrelser
med föräldramajoritet. 41 Där framkommer att det handlar om några
områden som ett flertal kommuner och lärarförbundet är tveksamma till.
39 11 § Beslut som avses i 5 och 7 §§ får överklagas enligt bestämmelserna i 10 kap. kommunallagen
(1991:900) om laglighetsprövning. En lokal styrelses beslut i andra frågor enligt denna
förordning får inte överklagas.
40 Svenska Kommunförbundets cirkulär 1996:101 är författad av Ingrid Lindskog och Ingegärd
Hilborn. I detta cirkulär finns framskrivet förutsättningar för försöksverksamheten med
lokala styrelse med föräldrar i majoritet, förordningstexten, regler samt en checklista för
utformning av en arbetsordning. Syftet med detta cirkulär är att hjälpa kommuner med
information och den formella utformningen av arbetsordningen.
41 Prop. 195/96: 157
21

De områden som lyfts fram är:
• Vilket ansvar och vilka befogenheter som styrelsen har.
• Styrelsens sammansättning.
• Rollfördelning mellan nämnd, styrelse och tjänstenivå.
Den lokala styrelsen ska kunna behandla frågor som är viktiga för skolan
menar kommittén, frågor som ligger inom det statliga och kommunala
ansvarsområdet. Det är den skola som ska inrätta lokal styrelse och nämnden
i den aktuella kommunen som gör en överenskommelse över vilka villkor som
ska gälla och vilka beslut som ska överlåtas till styrelsen. Kommittén föreslår
att en särskild arbetsordning arbetas fram, som sedan får gälla för styrelsen.
Flera remissinstanser lämnar synpunkter på kommitténs arbete. Det råder
oklarheter i avseendet, vilket ansvar och vilka befogenheter som styrelsen
har. Ett förtydligande inom detta område efterlyses. Sundsvalls kommun
framhåller att ”det måste finnas en tydlig rågång mellan det professionella
ansvaret för undervisningen och vad styrelsen skall ägna sig åt.” 42 Skolledarna
och Kommunförbundet för fram synpunkter som ligger i linje med
Sundsvalls kommun.
Det framkommer också synpunkter på att den rättsliga ställningen för den
lokala styrelsen bör tydliggöras samt vad styrelsens ansvar innebär juridiskt.
38 % av de lokala styrelserna har givits budgetansvar enligt Skolverkets
databas. 43 Alla kommuner där lokala styrelser finns ger styrelserna en reell
beslutanderätt över hur den lokala budgeten ska användas. Höök menar att
detta är inte möjligt med nuvarande lagstiftning. Styrelsen kan bara fatta
beslut om driftsfrågor. 44 En styrelse kan inrättas för en hel skola eller för delar
av en skola. Till detta är flera remissinstanser tveksamma därför att de tror att
det kan leda till organisatoriska och praktiska problem.
Styrelsens sammansättning
I den lokala styrelsen ska föräldrar vara i majoritet. Med föräldrar avses
elevs vårdnadshavare. De som stadigvarande bor tillsammans med elevs
vårdnadshavare bör också kunna ingå i styrelsen. De flesta remissinstanserna
42 Prop. 195/96: 157, s 17.
43 Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning.
44 Ibid.
22

ser det som positivt att föräldrar är i majoritet i styrelsen. Flera remissinstanser
menar att det kan finnas en risk att föräldrar från vissa grupper, t.ex.
ensamstående föräldrar och invandrarföräldrar kommer att utestängas på
grund av tidsbrist, språksvårigheter etc. Regeringen tror att det i början kan
leda till att främst välutbildade föräldrar kommer att delta i styrelsen. Några
föreskrifter om hur valet ska gå till finns inte i förordningen eller propositionen.
I propositionen står att valet ska genomföras av den överordnande nämnden
men att det är viktigt att de personer som utses är representativa för de
grupper de företräder. 45 Detta innebär att nämnden själv i princip skulle
kunna avgöra hur styrelsen ska se ut.
Arvodesfrågan
Arvodet till ledamöterna är fastlagt. De regler som gäller är att ledamöterna i
den lokala styrelsen har rätt till ersättning på samma grunder som kommunens
förtroendevalda för sitt arbete. Höök skriver; ”Om fullmäktige fastställt en
viss arvodesnivå för sammanträde kan inte ledamöterna frivilligt avstå från
denna”. 46 Det är alltså inte tillåtet att avstå från arvode.
Ansvarsfördelning mellan nämnd, styrelse och tjänstenivå.
Förordningen framhåller att det är av stor vikt att man skiljer på de roller och
det ansvar som följer med olika professioner i skolan. Rektor är ledare
och har ansvaret för den pedagogiska verksamheten. Det är rektor som
har ansvaret för myndighetsutövning i form av t.ex. betygssättning och
disciplinärenden. Ansvar för personalvård och samråd med personal vilar
på rektor. Informations- och förhandlingsplikt har rektor, vilket innebär
ett ansvar att informera och vägleda styrelsen för att undvika att beslut
fattas som bryter mot lagstiftningen eller i övrigt går emot de nationella
eller kommunala mål som skolan har. Förhandlingsplikt innebär att
rektor gör upp avtal med entreprenörer, leverantörer samt förhandlar
om personalens löner.
Förordningen poängterar att lärarna ansvarar för planering och genomförande
av undervisningen. Det är lärarna som tillsammans med eleverna har
huvudansvaret för det dagliga arbetet i skolan. Lärare och skolledning har
ett informationsansvar till föräldrarna när det gäller skolans arbete och
45 Prop. 1995/96:157
46 Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning, s 373.
23

pedagogiska frågor. Föräldrar i och utanför styrelsen ska känna till skolans
mål och resultat. Styrelsen ska inte överta det professionella ansvaret för hur
undervisningen ska bedrivas. Den lokala styrelsen har informationsansvar
till övriga föräldrar. Nämnden i den enskilda kommunen fastställer en
arbetsordning där det framgår vilka uppgifter och befogenheter som
styrelsen har. Det är de politiskt valda som har huvudansvaret för den
lokala styrelsen.
Höök menar att ”flera styrelser har givits rätt att besluta om personaltillsättningar”.
47 Enligt grundskoleförordningen står det att en lokal styrelse inte
får besluta i frågor som avser individuella fall. 48 Det innebär att en skola
inte kan överlåta till en styrelse att besluta om vilken lärare som ska anställas
på en tjänst. Enligt kommunallagen kan det bara delegeras till anställd i
kommunen. Vad styrelsen kan göra är att utarbeta kriterier och riktlinjer
för personalrekrytering.
47 Ibid, s 375.
48 SFS 1998:749 se GrundF 2§
24

Kapitel 3
Metod, termer och begrepp
Utgångspunkten för denna avhandling har varit den undersökning som
genomförts av mig där nio lokala styrelser med föräldramajoritet granskas. 49
Det är dessa styrelser och deras arbete som också utgör föremål för denna
studie och utgör det empiriska materialet. Den studien genomfördes under
våren 1999 och omfattar nio grundskolor i nio kommuner
Metod
Försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan
är i fokus för denna studie. Jag söker kritiskt analysera och diskutera just
försöksverksamheten med utgångspunkt i vad som reglerar denna. Den
analysen leder fram till att jag väljer ut några frågor som fokuseras vid den
granskning av de enskilda lokala styrelser som jag gör. De frågor som på
detta sätt valts ut är: Vilket ansvar och vilka reella befogenheter har de lokala
styrelserna? Vilken delaktighet, demokrati och samverkan förekommer inom
den lokala styrelsen? Vilken roll har rektor i styrelsen och hur framträder
olika partsintressen i styrelsearbetet? Hur sker utvärdering och uppföljning
av de lokala styrelserna?
Datainsamlingen till denna studie har en kvalitativ ansats, vilket innebär
studier på ett mindre antal skolor med lokal styrelse med föräldramajoritet. 50
Med kvalitativ ansats menas bland annat att forskaren kommer att studera
verksamheten i flera faser, att inte endast numeriska data insamlas samt
att intervju, observation och andra datainsamlingsmetoder där forskares
förståelse av problemet får betydelse av resultatet används. I föreliggande
studie lades stor vikt vid besöken på de enskilda skolorna. Detta för att
kunna erhålla en så heltäckande bild som möjligt av den lokala styrelsen
och dess arbete. Besöken har medfört att styrelserna har kunnat studeras
i sin egen miljö.
49 Undersökningen finns som rapport till Skolverket med titeln: Lokala styrelser med
föräldramajoritet - en ny möjlighet för skolutveckling? (1999).
50 Se vidare i Davidson, B., &Patel, R. ( 1994) Forskningsmetodikens grunder.
25

Denna studie innehåller till största delen fallstudier. 51 De är berättelserna
om de nio lokala styrelserna som är utgångsläget i den fördjupade studien
avseende försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet.
När det gäller insamling av data har olika tekniker använts. Jag själv i min
roll som forskare med mina erfarenheter och med min förförståelse, har varit
en källa till kunskap i undersökningen. Andra viktiga instrument har varit
intervjuer med de olika aktörerna i styrelserna. Protokoll från de aktuella
styrelserna har också varit värdefull information.
Nedan följer de kriterier som har legat till grund för urvalet av skolorna i
studien. När det gäller styrelsens tillkomst har ett av kraven varit att den
lokala styrelsen med föräldramajoritet varit verksam minst ett år. Vid val av
kommun har geografisk spridning och typ av kommun (storlek, näringsstruktur
m.m.) varit vägledande. När det gäller geografisk spridning har mångfald
eftersträvats och skolor har valts i nord- sydlig riktning och öst- västlig
riktning i landet. Vad gäller typ av kommuner har varierande storlekar
eftersträvats, allt utifrån glesbygd till större städer. Vid val av skola har
kriteriet varit typ av skola och styrelsens tillkomst. Elevunderlag har också
beaktats vid val av skola. I studien understiger inte elevunderlag 150
elever. De skolor som är utvalda är tre skolor år 1- 9. En skola med år 7-
9. Fyra skolor med år 1- 6 och en sammanslagen skola år 1- 2 och år 3- 5.
( Den sammanslagna skolan består av två skolenheter med en gemensam
styrelse för år 1- 5 ).
Följande kommuner och skolor valdes ut för undersökningen: 52
A: större stad.
A-skolan: år 1- 6 med 150 elever. Den lokala styrelsen består av 7 ordinarie
ledamöter och 7 ersättare. Ordförande är en kvinna.
B: större stad.
B-skolan: Förskola, år 1- 6 med 273 elever och 93 förskolebarn. Styrelsen består
av 7 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Ordförande är en man.
51 I litteraturen är man enig om att fallstudier kan innebära studiet av individer, en institution, ett
program eller liknande (se Patel 1994, Starrin & Svensson 1994)
52 Typ av kommun följer Svenska Kommunförbundets indelning som grundar sig på följande
variabler: folkmängd, läge, tätortsgrad, invånare per km 2 samt näringsstruktur. Vad kostar
verksamheten i Din kommun. (1998).
26

C: större stad.
C-skolan: år 1- 5 med 350 elever och år 6- 9 med 320 elever. Styrelsen består
av 22 ledamöter och 22 ersättare. Ordförande är en kvinna.
D: mindre övrig kommun.
D-skolan: år 1- 6 med 240 elever. Styrelsen består av 11 ledamöter och 11
ersättare. Ordförande är en man.
E: större stad.
E-skolan: år 1- 9 med 640 elever. Styrelsen består av 9 ledamöter med 6
ersättare. Ordförande är en man.
F: större stad.
F-skolan: år 1- 6 med 320 elever och 46 elever som är i 6-årsverksamheten.
Styrelsen består av 11 ledamöter och 11 ersättare. Ordförande är en man.
G: medelstor stad.
G-skolan: Förskola, år 1- 9 med 450 elever. Styrelsen består av 9 ledamöter
och 5 ersättare. Ordförande är en man.
H: industrikommun.
H-skolan: Förskola, 3 grupper, år 1, 2 med 183 elever och år 3, 4, 5 med 61
barn. Fritidshem med 49 barn och fritidsklubb med 10 barn. Styrelsen består
av 11 ledamöter och 5 ersättare. Ordförande är en man.
I: industrikommun.
I-skolan: år 7- 9 med 501 elever. Styrelsen består av 10 ordinarie ledamöter
och 9 ersättare. Ordförande är en kvinna.
Följande datainsamlingsmetoder har använts;
Dokumentstudier
För att skaffa mig en inblick i vad som pågick vid skolan och i de lokala styrelserna
studerades det material som inkommit till Skolverket, arbetsordningarna och
beslut från kommunernas nämnder, kommunernas skolplaner, skolornas lokala
arbetsplaner och övrigt material som t.ex. skoltidning och informationsblad.
Vidare har protokoll från styrelsemöten granskats från det datum när
ansökan inkom till Skolverket i samtliga styrelser till undersökningstillfället
våren 1999.
27

Enskilda samtal och gruppsamtal
Samtal har förts med föräldra-, elev- och lärarrepresentanter i de lokala styrelserna
samt med en del övriga lärare från samtliga skolor. 53 Samtalsgrupperna har
varierat mellan 1- 6 personer. Inför dessa samtal skickades frågeunderlag ut
i förväg till var och en av de berörda personerna (Bilaga 2). Gruppsamtalens
längd varade mellan 45 minuter och 1 1/2 timme. Samtalen med eleverna
var vid några skolor kortare. Samtalen har bandats och skrivits ut i sin
helhet av mig personligen.
Intervju/ telefonintervju
Samtliga rektorer har intervjuats. I vissa av skolorna finns platschef eller
biträdande rektor som fungerat som ansvarig för skolan. I dessa fall har denna
intervjuats. Inför samtalen skickades frågeunderlag ut i förväg (Bilaga 3).
Fem av de kommunansvariga företrädarna har intervjuats. De intervjuade
är skol- eller områdeschefer. Frågeunderlag skickades ut i förväg till de
kommunansvariga personerna i kommunen (Bilaga 4). Personlig intervju var ej
möjlig att genomföra i samtliga fall och därför blev fyra av de kommunansvariga
företrädarna och fyra föräldrarepresentanter telefonintervjuade. Varje intervju
och telefon- intervju tog 1-1 1/2 timme. Samtliga intervjuer har bandats och
skrivits ut i sin helhet av mig personligen.
Deltagande i styrelsemöten
För att få en uppfattning av hur arbetet i styrelsen fungerade deltog jag i
styrelsemöten vid åtta skolor. Ett deltagande i ett styrelsemöte gick inte att
praktiskt ordna vid mitt skolbesök.
Besök vid skolorna
Gruppsamtalen och intervjuerna har genomförts vid besök på skolorna. Tre
av de kommunansvariga företrädarna har intervjuats på sina arbetsplatser.
Skolbesöken har varat 1-3 dagar. Samtliga nio skolor har besökts av mig
personligen. De personliga besöken har bidragit till ge en bild av skolan
och ska ses som en komplettering till övrig datainsamling som ingår i de
beskrivningar som finns till varje fallbeskrivning.
53 Vid skolorna finns lärare, förskollärare, barnskötare och fritidspedagoger. I undersökningen
28
används begreppet lärare genomgående.

Genomförandet av undersökningen
Under januari månad 1999 gick Skolverket ut med brev till skolchefer
och rektorer i de nio utvalda kommunerna. Jag tog telefonkontakt med
de kommunansvariga företrädarna och skickade ett personligt brev, där
ett antal frågeområden presenterades som underlag inför den kommande
intervjun.
Telefonkontakt togs med rektorerna av mig själv. Syftet var att ge en personlig
presentation samt en beskrivning av studiens uppläggning. Tid avtalades för
besök. Det material som begärdes in av rektorerna är skolplan, protokoll från
samtliga styrelsemöten samt övrig information som beskriver skolan och dess
verksamhet. Frågeunderlag till föräldra- , elev- och lärarrepresentanter samt
rektor skickades till respektive skola.
Termer och begrepp
För att erhålla en förståelse av vad som sker i de olika styrelserna har jag vid
granskningen av de lokala styrelserna använt mig av några termer och begrepp
som jag i följande avsnitt ger en närmare förklaring till.
Ansvar och befogenheter
I betänkandet Föräldrar i självförvaltande skolor redogörs för begreppen ansvar
och befogenheter inom skolans område. Det framhålls att decentraliseringen
inom skolans område har inneburit att ansvaret för skolan har förts från
den statliga nivån och till den kommunala nivån. Det poängteras också att
skolans verksamhetsområde är ett viktigt ansvarsområde för den enskilda
kommunen. Idag är det riksdag och regering som beslutar om de nationella
målen för skolan och om riktlinjer för innehållet i läroplaner och kursplaner.
De beslutar även om skollagen. Kommunerna har en ny roll idag när det
gäller skolverksamheten. De är huvudmän för skolan och ansvarar för att
verksamheten genomförs med hänsyn till nationella mål och riktlinjer samt
i samstämmighet med bestämmelserna i skollagen. Varje enskild kommun
är ålagd att göra en skolplan och det är rektor som har ansvaret för att
undervisningen genomförs i samverkan med elever och föräldrar.
Vidare skrivs i betänkandet att det främsta motivet till att decentralisera
ansvar och befogenheter inom skolans område var att skolan skulle organiseras
efter sina egna lokala förutsättningar. I motivet fanns att de som arbetade inom
skolans verksamhetsområde skulle ges en ökad möjlighet till ansvar för styrning
29

och utveckling. Ansvaret skulle ligga både på individnivå och skolnivå.
Statsmaktens syfte var, som jag tidigare nämnt, att försöksverksamheten med
lokal styrelse skulle bidra till skolutveckling. Den lokala styrelsen är en del
av skolans organisation med ansvar för uppgifter relaterade till verksamheten
och rektor har i en skola med lokal styrelse ett ansvar att stödja styrelsen i sitt
arbete.
När det gäller styrelsens formella uppgifter fastställs dessa i en arbetsordning
av kommunfullmäktige i respektive kommun. Av den arbetsordning som
sedan ligger till grund för den lokala styrelsen ska det tydligt framgå
vilket ansvar och vilka befogenheter som den har tilldelats. Den kommun
som har beslutat att delta i försöksverksamheten är skyldig att anmäla
detta till Skolverket.
Vilket ansvar och vilka reella befogenheter har de lokala styrelserna? Den
frågan är inte enkel att besvara beroende på att befogenheter och ansvar som
den lokala styrelsen har ska regleras i en särskild arbetsordning. 54 Det är
nämnden i kommunen som i samverkan med skolan bestämmer vilka beslut
och befogenheter som ska överföras till styrelsen. En lokal styrelse är ett organ
under den ansvariga nämnden och är en del av den kommunala förvaltningen.
De övergripande ansvaret för skolans verksamhet och revisionsansvar ligger
på den kommunala nämnden. Nämnden kan ge den lokala styrelsen en
budget och inom ramen för denna budget kan styrelsen besluta. Frågor som
avser enskild elev får den lokala styrelsen inte fatta beslut om. Det kan gälla
till exempel åtgärdsprogram för enskild elev.
Delaktighet, demokrati och samverkan
Paldanius visar att delaktighetens betydelse är mycket olika beroende på från
vilket perspektiv man ser det. 55 Delaktigheten framstår som ett medel med
vilket man uppnår något. Han skriver:
30
I det första fallet kan man säga att en ökad delaktighet innebär att delaktigheten både
är ett medel och ett mål eftersom en ökad delaktighet förväntas ge ökad demokrati.
54 Förordningen om försöksverksamhet med lokala styrelsen i skolan (SFS 1996:605 med ändringar
1997:643 och 1998:749)
55 Paldanius skriver om delaktighet, demokrati och organisationsförändring i sin licentiatavhandling.
Delaktighet, demokrati och organisationsförändring i skilda världar (1999).

I det andra fallet där delaktigheten motiveras för att öka produktiviteten är medel
och mål klart avskilda. 56
En slutsats som han drar är att det ofta handlar om fördelning och former för
makt. Makt i begreppet delaktighet uppstår i en fördelning av beslutsmakt och
resurser. Paldanius utvecklar kopplingen mellan delaktighet och demokrati
och menar att en demokrati bygger på att alla medborgare är delaktiga i
beslutet om vem som ska styra eller vem som ska handla. Att säga att något
är demokratiskt skulle kunna innebära att legitimera något. Ett exempel
skulle kunna vara att legitimera delaktighet som demokratisk princip.
Det betydelsefulla i delaktighet utgår från att det är nära förknippat med
medborgarens/individens självkänsla och självförverkligande.
Demokrati som begrepp kan tolkas på olika sätt, anser Paldanius. Demokrati
inom en organisation som skolan kan handla om samtliga aktörers möjlighet
att påverka besluten inom den egna skolan. I detta sammanhang skulle det
innebära styrelsens roll t.ex. de enskilda ledamöternas möjligheter att utkräva
ansvar för de fattade besluten, säger han vidare: ”det kan också innebära
frågor om den enskildes rätt mot kollektivet, eftersom demokrati också kan
innebära samhällets respekt för alla människors lika värde”. 57 Skoldemokrati
är deltagardemokrati, anser Paldanius, och hävdar att det är de som berörs
av besluten själva ska delta i beslutsfattandet.
Lundström anser att demokrati bör ses som en maktstruktur där alla individer
inom ett demons ges samma rätt att utöva makt över en stat. På frågan vad
skoldemokrati innebär, menar Lundström att det inte är helt enkelt att besvara
den frågan därför att skoldemokrati kan vara flera olika saker. Det handlar
om att ge elever större inflytande i skolan men vidare att skoldemokrati inte
är samma sak som elevinflytande. Skoldemokrati innebär kollektiv makt för
elever via demokratiska beslutsregler. Elevinflytande omfattar individuellt och
kollektivt inflytande som inte bygger på en maktrelation. 58 Överförs detta
resonemang till de lokala styrelserna skulle det innebära att föräldrar genom
denna styrelse får kollektiv makt via demokratiska beslutsregler.
56 Ibid, s 28.
57 Ibid, s 37.
58 Lundström, M. (1999) Demokrati i skolan, i Det unga folkstyret. Demokratiutredningen
SOU 1999:93.
31

Pettersson ser demokratins idé på följande sätt. 59 Demokrati är en kontinuerlig
process. Det är individernas fria val som individualismen betonar medan
kollektivismen framhåller att det är gemenskap och sammanhållning
som är demokrati. En viktig del är autonomiprincipen där demokrati
innebär att det råder ett ansvarstagande både individuellt och kollektivt.
De lokala styrelsernas ledamöter, anser Pettersson, tar både ett individuellt
och kollektivt ansvar.
Den svenska demokratin har förändrats från en samhällscentrerad, det vill
säga starkt kollektivt förankrad, till en idag mer individcentrerad demokrati.
Vad betyder denna utveckling inom skolans område? Englund menar att det
har skett en förändring som innebär att skolans demokratiska roll, när det
gäller i betydelsen relationen till och förberedelse för den stora demokratin, är
försvagad och att andra krav ställs på skolan idag. 60 Han menar att tanken på
att utveckla demokratin som allas gemensamma angelägenhet inom skolans
ram har fått minskad betydelse. Utvecklingen har under senare tid bidragit
till att vad som kallas demokrati på individ- och familjenivå, ”det vill
säga skolan som enhet för självförvaltning/plats för inflytande där ett
civilrättsligt språk har ersatt ett politiskt språk”. 61 Medborgarskapet
betraktas som juridisk status där individens rättigheter till staten framhålls.
Englund skriver:
32
Paradoxen beträffande skolans sätt att fungera är således att skolans historiska relation
till gemensamma demokratisträvanden, syftande till folksuveränitet genom skapandet av
potentiellt delaktiga och deliberativt kapabla medborgare .......kraftfullt förskjutits i enlighet
med ett individualistiskt och familjegrundat demokratiprojekt. 62
För skolans del har detta inneburit att skolan i vissa avseenden betraktas som
en privat angelägenhet, exempelvis utryckt som rättighet för föräldrar att välja
skola, också fristående skolor. Detta visar på att det familjegrundade projektet
har ersatt skolans historiska relation till demokratin.
Föräldrars delaktighet och samverkan i skolan har förändrats genom åren.
Från situationen i mitten av 1990-talet då det handlade det om att lämna
upplysningar och rådgöra om elevernas förhållande i skolan till dagens
59 Pettersson, O. (1999) Samhällskonsten.
60 Englund, T. (1999) Den svenska skolan och demokratin, i Det unga folkstyret.
Demokratiutredningen SOU 1999:93.
61 Ibid, s 36.

situation med val av skola samt inflytande kring eleven och skolans
organisation. Rektor har till uppgift att se till att samverkan mellan lärare,
förälder och elever sker. 63
I läroplanen (Lpo 94) finns det framskrivet att samverkan mellan hem och
skola ska bygga på att eleverna ges sammanhang och helhet. Barns och
ungdomars lärande måste ses i ett brett perspektiv där uppväxtmiljö och
den kulturella bakgrunden blir viktig i utbildningen. Samverkan innebär
att grupper med olika kompetenser utför olika arbetsuppgifter. Den starka
gemensamma kraften i samverkan är att de alla involverade strävar mot
samma mål. 64 Johansson & Orving ser samverkan som ett socialt fenomen
och att det bygger på vilka rådande förutsättningar som ges lokalt, regionalt
och centralt där elever, föräldrar och lärare är betydelsefulla och en resurs
att ta tillvara. 65 Författarna skriver:
De elever och föräldrar som får erfara att deras värderingar och erfarenheter är väsentliga
och som också ges möjlighet till inflytande får enligt vår mening större intresse och
beredskap för kvalitets- och framtidsfrågor inom skolan. Kunskapen om skolan kommer
då att öka. Lokal förankring ger större möjligheter till kritisk granskning av den egna
skolans kultur och tradition. 66
När det gäller lokala styrelser finns förutsättningar för delaktighet, demokrati
och samverkan. Det ges en insyn i skolans verksamhet genom att den lokala
styrelsen kan ta beslut i direkt anslutning till sin egen verksamhet. När det
gäller demokrati har det att göra med en maktförskjutning inom skolan.
Föräldrar övertar vissa funktioner som tidigare legat på rektor. Föräldrar blir
involverade i sina barns skola och genom samverkan med skolans personal
ges möjligheter att påverka utvecklingen av skolan. Men en ökad makt från
föräldrarnas sida kan uppfattas som ett hot för lärare.
Rektors roll.
Den roll som rektor har enligt läroplanen Lpo 94 är att vara ansvarig
pedagogisk ledare och chef för personalen i skolan. Rektor ska upprätta lokala
62 Ibid, s 37.
63 Ståhle, Y. (2000) FoU-rapport 2000:2
64 Ravn, B. (1989) Myter, magt och muligheter.
65 Johansson, G., & Orving, K. (1993) Samverkan i hem och skola.
66 Ibid, s 162
33

arbetsplaner och följa upp och utvärdera resultat. Ansvaret ligger också på
denne för arbetsmiljön, samordning av undervisningen samt samarbete med
föräldrar, förskola och skolbarnsomsorg. Personalens kompetensutveckling är
rektors ansvar att genomföra. Jämfört med tidigare läroplaner har rektor mer
omfattande arbetsuppgifter. Ett aktivare ledarskap förespråkas, där rektor
förväntas leda och driva skolans utveckling.
Rektors uppgift är att ansvara för samordning mellan struktur, strategi,
personal och kompetens. 67 Dessutom handlar det om att skapa gynnsamma
förhållanden där det kan genomföras.
34
Rektors verktygslåda för att uppnå ett utvecklingspositivt klimat inom skolenheten torde
inte i första hand innehålla medel för styrning och kontroll utan snarare verktyg som
stöd, uppmuntran och intresse. 68
Johansson & Kallós menar att den nya rektorsrollen innebär att det förväntas
av rektor att denne har en tanke på hur målen för verksamheten ska förstås.
Det förutsätts dessutom att rektor har hög kompetens, där kommunikation
är en viktig ingrediens. Rektor har en stor uppgift att leda skola mot sin
vision utifrån de politiska målen.
Det faktum att kommunerna har fått ett starkare inflytande över skolan
får konsekvenser. Genom decentralisering har rätten att fatta beslut inom
flera av skolans område förts över till den kommunala nivån. 69 Kallós
uttrycker det på följande sätt:
Den relation som tidigare fanns mellan stat och kommun på skolområdet, i dagsläget
‘återskapas’ som en relation mellan skolans kommunala politiska och administrativa ledning
och rektorsområden/skolenheter. 70
Statsmakten ger sitt hopp till de starka ledarna - rektorerna. Genom detta kan
en maktförskjutning ske, vilket leder till att den politiska ledningen försvagas
genom att makten läggs ut till den lokala skolans rektor.
67 Johansson, O.,& Kallós,D. (1996) Tänk utveckling. I Johansson, O. , & Kallós, D. (red.) Tänk
utveckling ! En antologi om skolans kvalitet och effektivitet – vad kan ledaren göra?
68 Ibid, s 178.
69 Kallós, D. (1996 ) Tiden ropar efter starka ledare. I Johansson, O. , & Kallós, D. (red.) Tänk
utveckling! En antologi om skolans kvalitet och effektivitet – vad kan ledaren göra?
70 Ibid, s 10.

Vissa rektorer kan uppfatta att de får en större frihet och självständighet
genom att politiker inte blandar sig i, vilket kan uppfattas som att deras
makt och inflytande växer. Kallós ser detta som en risk. Redan i dag består
rektorernas arbete övervägande av administrativa uppgifter. I förlängningen
leder det till att det pedagogiska ledarskapet kommer att utarmas. Ledarskapet
kommer istället att styras av vad som är ”säljbart”. Kallós ser skeptiskt
på försöksverksamhet med självförvaltning, där föräldrarnas inflytande
ska stärkas. Han menar att det är resurssvaga föräldrar som behöver ökat
inflytande i skolan. Det handlar också om att förbättra situationen för
de resurssvaga eleverna.
Tiden ropar med andra ord efter en starkare och mera medveten skolpolitisk ledning,
som en förutsättning också för rektors möjlighet att utöva sitt administrativa och
pedagogiska ledarskap. 71
Skolkommittén poängterar att rektor är den person som har till uppgift att
se till att skolan är likvärdig med andra skolor i landet. 72 Rektor är också
ansvarig för att skolans mål uppfylls. Rektor är kommunal tjänsteman med
ett ansvar ålagt av staten vilket kan medföra komplikationer vid överföring av
makt och befogenheter från rektor till en lokal styrelse. Skolkommittén menar,
att för att lyckas med en godtagbar verksamhet i den lokala styrelsen handlar
det om rektors attityd och intresse av att samråda i denna.
Rektor befinner sig i ett spänningsfält mellan förvaltning på kommunal nivå,
administration på lokal nivå och undervisningen. 73 Inom det här skisserade
spänningsfältet inträder i de fall en lokal styrelse med föräldramajoritet
inrättas ytterligare en aktör. För rektor innebär detta en möjlig komplikation.
Rektors viktigaste uppgift är att leda den pedagogiska utvecklingen. Men
rektor har även det totala ansvaret för resultat-, budget- och kvalitetsfrågor samt
ansvar för personalen. I uppgiften som rektor ligger också att skolan når de
nationella målen inom ramen för tilldelade kommunala medel.
Rektors roll och relation till den lokala styrelsen är inte helt enkel på grund
av den komplexa situation som rektor befinner sig i. För rektor är det en svår
och viktig uppgift att utveckla samarbete med politiker, lärare, föräldrar
71 Ibid., s 18.
72 Ibid.
73 Utbildningsdepartementet ( Ds 1997:57) En värdegrundad skola - idéer om samverkan
och möjligheter.
35

samt elever. Det är av stor betydelse att de involverade aktörerna är överens
om vilka mål de har med den lokala styrelsens arbete för att arbetet ska bli
meningsfullt. Av stor vikt är att styrelsen arbetar med frågor som är
angelägna för skolan och eleverna. Avsikten med de lokala styrelserna är
att de ska vara beslutsfattande i vissa frågor, vilket innebär att det är av
viktig att beslut tas i styrelsen. Risken är annars att styrelsen reduceras
till ett rådgivande organ.
Utvärdering och uppföljning
Synen på utvärdering inom skolans område har förändrats, menar Torper. 74
Utvärdering växte fram som en del av den tekniska socialvetenskapen där
utvärdering var ett instrument för att på ett objektivt vetenskapligt mäta
effektiviteten i olika sociala program. Utvärdering ses idag som ett hjälpmedel
för att styra utbildningsprograms utveckling mot uppsatta mål. Under
1980-talet växte målstyrning fram inom utbildningsområdet och under
1990-talet kom mål- och resultatstyrning. 75 Förändringen kan ses som
en anpassning till samhälleliga förändringar av ekonomisk, politisk och
social natur. Torper framhåller:
36
Genom samhällsutvecklingen och de samhälleliga institutionernas förändrade legitimitet
sker samtidigt en förändring i synen på utvärderingens roll och möjligheter. Utvärdering
betraktas som en politisk aktivitet och påverkas av det politiska kraftfält som i sin tur
påverkar dessa. Vems intressen som gynnas och hur olika intressen företräds i en utvärdering
blir kritiska frågor. Likaså vem som tolkar resultaten och vem som har kontrollen över
relationen mellan resultat och eventuella åtgärder. 76
Idag har utvärdering fått en centralare plats inom utbildningsområdet.
Inflytandet över skolans verksamhet har förts över till den enskilda skolenheten,
vilket inneburit att kontrollen via utvärderingar ökat på olika beslutsnivåer. Jag
anser att utvärderingar måste användas om det ska kunna styra verksamheten.
Det finns många undersökningar som visar på att utvärderingar sällan kommer
till någon användning vilket kan bero på den som beställer utvärderingen.
Rönnerman menar att det är viktigt att ringa in utvärderingsobjektet. Hon
74 Torper, U. (1999 ) Lokala styrning och utvärdering. I Lindkvist, L., Löwstedt, J. &Torper,
U. (red.) En friare skola.
75 Propositionen (1988/89:4) Propositionen (1990/91:18)
76 Torper, U. (1999) Lokala styrning och utvärdering, i Lindkvist, L., Löwstedt, J. &Torper,
U. (red.) En friare skola, s 135.

använder sig i studien Att växa som pedagog av ett antal frågor som utgångspunkt
för en utvärdering som hon genomför. 77
Den första frågan är, varför en utvärdering görs . Den andra frågan handlar om
vad som utvärderas. Den tredje frågan handlar om vem som utför utvärderingen.
Den fjärde och sista frågan som hon använder sig av är hur utvärderingen
ska genomföras. 78 Rönnerman anser att genom att besvara ovanstående frågor
inringas objektet för utvärderingen. Svaren ger också en ledtråd om vilken
modell för utvärdering som passar den aktuella studien.
Enligt skollagen ska skolplanen utvärderas. 79 Skolverkets undersökning, där
sex kommuner ingår, visar på stora brister när det gäller den kommunala
utvärderingen av skolplanerna samt att den egna verksamheten följer de
bestämmelser som råder för skolan. Flera undersökningar visar på att det är
få kommuner som dokumenterar sina utvärderingar skriftligt. 80 Flera större
kommuner har väl utvecklade uppföljnings- och utvärderingsprogram medan
de i mindre kommuner sällan förekommer. Sammanfattningsvis kan sägas
att det är få kommuner som idag ligger på den nivån som Skolverket ställer på
kommunala utvärderingssystem inom skolans område.
Enligt de arbetsordningar som finns för respektive lokal styrelse ska styrelserna
utvärdera sin verksamhet efter varje läsår. I anmälan till Skolverket om
deltagande i försöksverksamheten ska det anges hur utvärdering är tänkt
att genomföras. Den sammanställningen som är gjord över mer än 170
registrerade styrelser visar på en bristfällig planering av utvärdering. En
acceptabel modell för utvärdering visar 37%. Endast 3% av de anmälda
redovisar en genomtänkt utvärderingsstrategi. Övriga redovisar ingen
plan för utvärdering. 81
En årlig verksamhetsberättelse och återkommande utvärdering är viktig i
styrelsens utvecklingsprocess. Svårigheten med utvärderingen av den lokala
styrelsen bör sättas i relation till att det är en försöksverksamhet. Skolverket
77 Rönnerman, K. (2000) Att växa som pedagog. Rapporten är en redovisning av en utvärdering
av ett kompetensutvecklingsprojekt i förskolan. Projeketet pågick i två och ett halvt år och
riktar sig till hela arbetslag i förskolan.
78 Ibid, s 26.
79 Skollagen (2 kap.§8)
80 Se Skolverkets rapporter: Bilden av skolan. (1996) och Barnomsorg och skola (2000).
81 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet.
37

har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera de
lokala styrelserna, vilket kanske kan uppfattas som att ingen utvärdering
och uppföljning behöver göras under försöksperioden av de styrelser som är
anmälda till Skolverket. Genom att Skolverket gör löpande utvärderingar
kan det missuppfattas av kommunerna, vilket får till effekt att kommunerna
inte tar sitt ansvar att genomföra egna utvärderingar. I anmälan framgår att
kommunerna ska ange på vilket sätt de planerar att utvärdera verksamheten.
På grund av att försöksperioden är förlängd innebär det att lokala styrelser
med föräldramajoritet pågår under 7 år, vilket betyder att en avsaknad
av utvärdering kan få viktiga konsekvenser om ingen utvärdering eller
uppföljning av styrelsens arbete förekommer. Utvärdering behöver få en
framträdande roll i verksamheten för att synliggöra styrelsens arbete.
Utvärdering ska ses som ett viktigt instrument för att komma fram till vad
som fungerar i styrelsen, vad som är mindre bra och vad som bör åtgärdas.
Detta blir naturligtvis särskilt viktigt om Torpers perspektiv på utvärderingars
allt större betydelse är relevant.
38

Kapitel 4
Fallbeskrivningar av nio lokala styrelser.
Detta kapitel beskriver arbetet i nio undersökta styrelser. Ledamöterna består
av 7 - 15 personer. Rektor är given ledamot, föräldrarna har 4 - 10 ledamöter
och personalen har 2 - 4 ledamöter. Elevrepresentation förekommer i sex av
de nio undersökta skolorna. Eleverna har i de fallen 2 - 4 platser. Eleverna
har yttranderätt men ej formell rösträtt i samtliga undersökta styrelser. En av
de undersökta styrelserna har 21 ledamöter. Antal ledamöter i denna styrelse
är, för föräldrar 10, för personal åtta samt rektor. Eleverna har två ledamöter.
Suppleanter finns till samtliga ledamöter.
Vid samtliga skolor innehas ordförandeskapet av föräldrarepresentant. Tre
av ordförandena är kvinnor och sex är män. Enligt min bedömning hör de
flesta som är ordförande till medelklassen. Bland ordförandenas yrken märks
egen företagare, jurister och lärare. Vid en av skolorna har man ett rullande
ordförandeskap bland föräldrar. Två föräldrar är mötesvärdar vid varje
möte och hjälps åt med att leda styrelsemötet. Vid en skola är en förälder
sekreterare under ett år. En skola har en person ifrån skoladministrationen
som sköter sekreteraruppgiften, övriga skolor skiftar sekreteraruppgiften
bland föräldrar och personal.
Val till den lokala styrelsen med föräldramajoritet sker på olika sätt.
Nomineringen av föräldrarepresentanter sker efter personlig intresseanmälan
eller efter förslag från valberedning. Omröstning sker vid stormöte. Val
av personalrepresentanter sker oftast efter att rektor fått intresseanmälan.
Mandatperioden är två år. Hälften av ledamöterna väljs för ett år vid
första omgången. Omval får ske. Val av representanter för eleverna görs
av elevrådet.
De flesta styrelser har styrelsemöten en gång i månaden med undantag av
juni och juli månad. Mötena är förlagda under kvällstid. Två styrelser har
sina möten, kl.13.00 -16.00 respektive, kl.16.00 -18.00. Övriga styrelser
har styrelsemötena förlagd till kvällstid. Styrelserna har fastlagd mötestid
på 2-3 timmar. Oftast håller inte den gränsen. Protokoll skrivs vid varje
styrelsemöte. Kallelse med förslag till dagordning sker i de flesta fall senast
en vecka före sammanträdet.
39

Fallbeskrivningar av nio lokala styrelser
Varje fallbeskrivning inleds med en kort beskrivning av skolan och den lokala
styrelsens tillkomst, arbetsordning och vilka frågor som diskuteras. När
jag granskar de lokala styrelserna har jag fokuserat mig på följande frågor:
Vilket ansvar och vilka reella befogenheter har de lokala styrelserna? Vilken
delaktighet, demokrati och samverkan förekommer inom den lokala styrelsen?
Vilken roll har rektor i styrelsen och hur framträder olika partsintressen i
styrelsearbetet? Hur sker utvärdering och uppföljning av de lokala styrelserna?
Därefter följer de olika aktörernas synpunkter. Aktörerna är kommunansvarig
tjänsteman, rektor, lärare, förälder och elev. Aktörerna görs synliga genom
att jag låtit dem framträda i form av citat. Citaten är i vissa fall omskrivna
från talspråk och ibland korrigerade för att öka förståelsen hos läsaren. En
sammanfattning och reflektion avslutar varje fallbeskrivning. Min strävan
har varit att återge varje fallbeskrivning som en helhet. Varje fallbeskrivning
är uppbyggd på samma sätt, med givna underrubriker, vilka återkommer i
samtliga beskrivningar. Skolan och den lokala styrelsen har fingerade namn.
Varje person som citeras har i beskrivningen fått ett fingerat namn.
Med de nio lokala styrelserna som utgångspunkt diskuterar jag styrelserna
i relation till förordning och den forskning som idag finns inom ämnet
föräldrainflytande i grundskolan. Min avsikt är inte att påvisa att mina
empiriska resultat kan anses gälla generellt. Jag eftersträvar att undersöka
hur mina data förhåller sig till den bild som ges av lokala styrelser idag. I det
sammanhanget söker jag se om försöksverksamheten med lokala styrelser
bidrar till ett ökat föräldrainflytande.
A- skolan
A-skolan ligger på landsbygden, 2 mil söder om en norrländsk stad, vilket
innebär att de flesta pendlar till sina arbeten. Skolan ses av innevånarna
som ett nav i byn. Vid A-skolan finns 146 elever och personalgruppen
består av 20 personer. Skolan består av år 1-6 samt en förskoleklass. Det
samarbete som förekommer på skolan upplevs som bra av de flesta föräldrar
liksom av skolans personal.
Rektorn för skolan har arbetat som rektor i fyra år. Som rektor ansvarar han
också för två byskolor med 85 respektive 75 elever. Han berättar att det har
funnits ett starkt föräldraengagemang i byn för skolan. Skolan har hela tiden
haft stöd från föräldrarna för sin verksamhet. Föräldraengagemanget ökade
40

någon gång i mitten av 1990 då det kämpades ivrigt för att få till stånd
en år 1-9 skola. Kampen misslyckades, men det bidrog till något positivt.
Det blev en stark föräldragrupp.
Föräldrarnas starka engagemang för en lokal styrelse gjorde att en interimsstyrelse
bildades. Föräldrar tog på sig uppgiften att genomföra val till en lokal styrelse
med föräldramajoritet. Valet till styrelsen gjordes i maj 1997 och under
höstterminen samma år kom styrelsearbetet igång. Det fanns vid skolan
tidigare ett skolråd med representanter för alla tre skolorna som träffades
ett par gånger per läsår. A-skolan hade också tidigare en Hem och skola
förening, som i dag är vilande.
Den lokala styrelsen med föräldramajoritet består av sju ordinarie ledamöter
och sju ersättare. I styrelsen sitter fyra företrädare för elevernas vårdnadshavare,
två företrädare för personalen samt rektor. Utöver styrelseledamöterna finns en
projektledare på 25%, vars uppgift är att ansöka om pengar till olika projekt och
följa utvecklingen av den lokala styrelsen. Projektledaren har följt utvecklingen i
styrelsen under höstterminen 1998 och vårterminen 1999. Ordförande i styrelsen är
kvinna och förälder vid skolan. Sekreterarsysslan skiftas halvårsvis.
Endast två av ledamöterna i styrelsen är män, vilket innebär att det är en sned
könsfördelning i styrelsen. Närvarofrekvensen är påfallande hög. Det har
alltid varit en beslutsmässig styrelse. En gång i månaden är det styrelsemöte.
Dessa är förlagda, kl.16.00-18.00. Ambitionen är att försöka begränsa
tiden för styrelsemöten till två timmar, men ibland är det svårt att hålla
sig inom tidsramen.
Arbetsordning för A-skolans styrelse antogs av kommunfullmäktige. 82 Genom
denna fick den lokala styrelsen beslutsrätt i frågor som tidigare legat
på rektor. Arbetsordningen tar upp styrelsens ansvarsområden, beslut
som delegeras till den lokala styrelsen, styrelsens sammansättning,
mandatperiod, val av ordförande och vice ordförande, styrelsens sammanträden,
beslutsfattande/protokoll och utvärdering.
Styrelsen ansvarar för att verksamheten bedrivs och organiseras i enlighet
med de mål och riktlinjer som skolstyrelsen beslutat om samt de föreskrifter
82 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades
på Skolverket 971003
41

och måldokument som finns i nationella beslut. Det betonas att styrelsen är
ett kommunalt organ under skolstyrelsen och att den årligen ska rapportera
till skolstyrelsen hur verksamheten bedrivs. Styrelsen kan samråda med
skolstyrelsen i beredningen av vissa frågor. Rektor har till uppgift att
informera och vägleda styrelsen kring lagstiftning och nationella och
kommunala mål. Under försöksverksamheten gäller bestämmelserna om
självförvaltningsorgan. 83
De motiv som kommunen anger för att påbörja försöksverksamheten med
lokala styrelser med föräldramajoritet är att utveckla samarbetsformer mellan
hem och skola, förbättra informationen om skolans mål mm, förbättra
samverkan med förskolan och med arbetslivet, utveckla internationella
kontakter samt motverka mobbning och andra trakasserier.
A-skolan och arbetsordningen 84
A-skolans arbetsordning visar vid en jämförelse med den nationella
förordningen, att skolans styrelse valt att låta rektor ansvara för personalens
kompetensutveckling. 85
De ärenden som behandlas i styrelsen är till övervägande del informationsärenden.
86 Det är rektor eller de representerande lärarna som initierar frågor
som oftast är av praktisk natur i styrelsen. De frågor som föräldrarna tar upp
finns på dagordningen under övriga frågor. Exempel på frågor i styrelsen
som varit aktuella är: innehåll i kvällsaktiviteter vid skolan, cafékvällar
tillsammans med kyrkan, skolfester, information från klassombudsmöten,
skolkatalogens innehåll och utseende, planering av 10-årsjubileum för skolan,
den lokala arbetsplanen för skolan, lovdagarnas förläggning, friluftsdagarnas
innehåll, skolans organisation, elevens val samt mobbning. Ärenden om
arbetsmiljön utomhus och inomhus har också behandlats vid ett flertal
tillfällen. Arbetsmiljön utomhus har handlat om cykelhjälmar, cykelbanor
och hastighetsbegränsningar utanför skolan. Ansökan om projektmedel har
83 Från och med 1 juli 1994 kan fullmäktige överlåta driften av en viss anläggning eller institution
på ett s.k. självförvaltningsorgan. Se vidare i 7 kap 18-22 §§ kommunallagen och förordningen
(SFS 1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan.
84 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.
85 Förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser inom grundskolan och
42
den obligatoriska skolan. Se bilaga 1.
86 Studier av styrelseprotokoll från den tidpunkt då styrelsen godkändes 971003 till dess studien
genomfördes 990503 ligger till grund för detta.

varit med under ett år. Det är ett projekt som handlar om skolans arbete
med demokratifrågor och där samarbete har sökts med universitetet. Rektor,
projektledaren och de representerade lärarna driver denna fråga. Rektor fick
kontakt med en skola i Danmark som har brukarstyrelse och som ligger i
ett samhälle som påminner mycket om det samhälle som A-skolan ligger
i. Styrelsen har utifrån rektors önskan påbörjat ett samarbete med skolan i
Danmark. För att öka föräldranärvaron i samhället under kvällstid har på
föräldrarnas initiativ en hel del diskussioner handlat om att initiera grupper
omkring ”föräldrar på byn”.
Hur upplevs A-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarige
tjänsteman, föräldrar, lärare samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Skolchefen i kommunen är den som är ytterst ansvarig för den lokala styrelsen
och dess verksamhet. Han ser själv positivt på att det finns lokal styrelse med
föräldramajoritet. Ett starkt föräldraengagemang kring skolverksamheten
upplever han som en tillgång och skulle gärna vilja att styrelsen blev
det forum där förutsättningar för den enskilda skolan diskuteras på
ett bredare sätt.
I kommunen finns i dagsläget sju lokala styrelser. Skolchefen menar att
arbetet i styrelserna inte har hittat formerna och inte heller utvecklats på ett
sådant sätt som de hade förväntat. Han tror att det beror mycket på att de
har fått använda en stor del av sin tid till att försöka hitta former för den
lokala styrelsen. Det är en otydlig och oklar rollfördelning i styrelsen, menar
han. Han upplever att det finns ett behov av utbildningsinsatser. Skolchefen
ser sin bild av styrelsen på följande sätt:
Jag tror att det kommer att ta tid, engagemangen i styrelserna är olika på de ställen vi har
lokal styrelse men det som är viktigt i en lokal styrelse med föräldramajoritet är att de får
mandat att göra något. Det ska ges en möjlighet till ett konstruktivt inflytande .87
Elsa är en av föräldrarepresentanterna. Hon upplever det positivt med lokal
styrelse. Stämningen är god vid mötena, men hon tycker att det har tagit
tid att hitta former för vad de ska vara med och påverka. Styrelsearbetet
är tidskrävande, men hon betonar att det är mycket som är positivt och
glädjande. De synpunkter som föräldrarna kommer med väcker eftertanke
87 Intervju. 1999-05-04.
43

och reflektion över undervisningssituationen menar hon. Elsa anser att
styrelsearbetet till övervägande del gäller praktiska uppgifter men att även
frågor om tjänstetillsättningar, budget, organisationen av skolverksamheten
samt utvärdering av arbetsplanen har behandlats. Anpassning till förskoleklass/fritidshem
har gjorts. Men de flesta frågor handlar ändå om skolans
verksamhet. Hon berättar om demokratiprojektet som skolan och universitetet
samarbetar om. Det har tagit mycket tid, menar hon. Arbetet i styrelsen
tycker hon har förändrats över tid. Hon upplever att hon som förälder är mer
trygg i sin roll idag. Sättet att handskas med frågorna har förändrats. Idag
funderar föräldrarna på frågor som ”Vad ska vi tycka ?” och ”Var ska vi gå
in?”. Det är också frågor som väcks i styrelsen.
Aurora, som också är föräldrarepresentant menar, att det som är mest positivt
med styrelsen är att det har blivit en ökad insyn i skolans arbete. Det
skapar förståelse och ger kunskap om den inre skolverksamheten. Hon
anser att styrelsearbetet har förändrats över tid. ”Det har gått framåt, men
med små steg.” Aurora menar att det diskuteras mycket i styrelsen, men
att det är få beslut som fattas.
Thord är representant för föräldrarna. Hans syn på styrelsen är att de är
ganska bundna ekonomiskt, vilket får till följd att det är svårt att agera.
Styrelsearbetet har förändrats till att bli öppet och effektivt. Det är bättre
struktur på möten, dagordningen följs. Informationen fungerar bättre och
han framhåller att klassombuden är en viktig informationslänk för styrelsen.
Klassombuden blir de personer, vilkas uppgift blir att nå ut till föräldrar
med information men också att lyssna in föräldrars synpunkter i olika frågor
som sedan förs vidare till styrelsen.
Enligt uppgifter från den centrala förvaltningen är det är endast 3% från
samhället som söker till högre utbildning. Kristina, som är personalrepresentant,
tycker att detta är skrämmande. Hon ser det som mycket viktigt att man
via styrelsen försöker förändra attityden bland befolkningen i samhället.
Kristina berättar vidare under intervjun att samverkan med kyrkan har
mynnat ut till aktuella frågor som diskuterats. De har visat film och inbjudit
föreläsare tillsammans.
Lärarnas representanter anser att styrelsens arbete har gått trögt. Det tar
mycket tid, men mycket är positivt. Skolans verksamhet, menar de, ska synas
och det ska finnas en öppenhet mellan hemmet och skolan. Vi är i början”,
44

säger Majvor, som är en av lärarnas representanter och framhåller att målet
är att samverka inom olika områden. Det handlar mycket om att hitta former
som passar för skolan. Information till föräldrar är viktigt och föräldrarnas
synpunkter i styrelsen är viktig för verksamheten. Lärarnas representant,
Signe, ser föräldrarnas roll på följande sätt:
Vi är tvungna att öppna för föräldrarna, nu ska dom in. Vi möts och vi måste konfronteras.
Jag upplever att föräldrar som är engagerade och vill något med skolan, det är de som finns i
styrelsen. Dessa föräldrar får man ju kontakt med och de fångar man upp i arbetet. 88
Signe fortsätter vidare med det komplexa omkring föräldrarnas roll i
styrelsen:
Föräldrar är inte en homogen grupp. Man måste våga ta stora diskussioner, varför man
tar de här besluten och kanske ta obekväma beslut. Jag tycker att det blir oerhört nära i en
sådan här by, som också påverkar skolans verksamhet. Jag kan nog uppleva att det är svårt
att veta vad som är det bästa för oss att jobba med. 89
Bland lärarnas representanter i styrelsen framkommer det en osäkerhet när
det gäller deras roll i styrelsen och vad styrelsen ska arbeta med. Det påverkar
styrelsearbetet negativt. Signe antyder att det har varit svårt att hitta någon
”vikänsla”. Det är en ledningsgrupp som driver allting. Hon upplever att hon
bara är en informationslänk till sina arbetskamrater. Själv hittar hon ingen
plats i styrelsen. Det stora problemet som hon lyfter fram är vad hon ska göra,
vad som förväntas av henne och vad styrelsen egentligen gör.
Majvor, som också är lärare, för fram följande tanke angående osäkerheten
om att vara ledamot i styrelsen:
Jag är inte van att sitta i styrelser men jag tycker väl också att det har varit svårt att hitta
sin plats och just det här att få ut information, för mig har det känts som det viktigaste att
få ut informationen och att det är den rollen jag ska ha som informatör till mina kollegor,
det måste få ta tid det här innan man kommer igång… … 90
Den otydliga rollen upplevs olika bland lärarnas representanter. Kristina
har inte alls samma upplevelse av styrelsearbetet och hennes roll i styrelsen.
Hon upplever istället att hon mycket väl vet sin roll i styrelsen och tycker att
88 Intervju. 1999-05-03.
89 Ibid.
90 Intervju. 1999-05-03.
45

arbetet i styrelsen går framåt. Hon säger:
46
Ja, det bästa tycker jag är att det börjar bli en helhet i skolan, att cirkeln sluts mellan
elever, lärare och föräldrar. Det är viktigt med en bättre samverkan, att föräldrarna
får en inblick i hur skolan är. 91
Kristina berättar vidare att hon är med på de flesta möten och tycker
att det blivit ett större engagemang. Nu finns ett samarbete med kyrkan
via styrelsen. Kyrkan deltar bl.a. i friluftsdagar. Hon anser att det går
åt rätt håll och framhåller att det blir bättre samarbete mellan de olika
personalgrupperna inom huset.
Det är övervägande praktiska frågor som diskuteras i styrelsen, hävdar
Majvor:
Jag tycker att det är viktigt få igång en diskussion omkring skolans verksamhet samt
ekonomifrågor. 92
Från lärarnas representanter finns det önskemål om att arbeta med
skolutveckling och med att förbättra samarbetet med alla som är involverade
i skolans verksamhet. Signe är trött på alla diskussioner om praktiska
frågor och all den tid som det har tagit att diskutera demokratiprojektet
och säger:
Jag tycker att vi ska fokusera kring något, det har handlat mycket om demokratiprojektet
som har varit ganska vidlyftigt ändå, det är att hitta fokus bland oss som sitter med i
styrelsen, att vi samlar den energin där vi har lust och jobba och där vi har kapacitet.
Vi är skyldiga att jobba med skolutveckling t.ex., vi som då jobbar, vi måste göra det
i vår verksamhet. 93
Rektor är den som har huvudansvaret för skolans verksamhet och ansvarig
för att informera och vägleda styrelsen när det gäller lagstiftning, nationella
och kommunala mål. Rektorn är positiv till den lokala styrelsen och hans
upplevelser av arbetet i styrelsen är att det går framåt. Samarbetet med
föräldrarna ser han som det viktigaste. Han ser gärna att skolan blir ett nav i
samhället. Stämningen är lättsam i styrelsen. Man kan diskutera det som
91 Intervju. 1999-05-03.
92 Intervju. 1999-05-03.
93 Intervju. 1999-05-03.

är bagateller tex. ”boll eller puck på ishockeybanan.” Det kan också vara
frågor som har att göra med visioner om elevernas framtid, lärande och
vad man ska arbeta med. Han tror att man måste arbeta igenom både
små och stora frågor.
Jag tycker att det blir så här att när man har lärt av varandra så definierar man sina roller
ännu tydligare. För föräldrarna blir det mer och mer tydligt vilken roll man ska ha i skolan.
Att försöka definiera att det här har att göra med hemmet och det löser vi hemma och det här
har att göra med när barnen är i skolan och det löser vi i skolan. 94
Rektorn menar att de har försökt att lära av varandra. Han ser en styrka i att
man får in föräldrar i skolans verksamhet. Föräldrar ger sin syn på frågorna. Det
har varit bra. Han ser också att ärenden som ska beslutas om är mer förberedda
än tidigare när det vid skolan hade föräldraråd. Han menar att A-skolan har
en styrelse som tar beslut och tar ansvar för besluten.
Styrelsen valde att första året arbeta med att försöka få igång några projekt.
Dels handlar det om utbytet som man har med universitetet och dels handlar
det om samarbetet man har med kyrkan kring cafékvällar. En annan viktig
del har varit att lära sig mer om hur skolan är, hur skolverksamheten fungerar,
budgetfrågor, hur man beräknar antalet lärare, lokal arbetsplan osv. När det
gäller budget upplever styrelsen att man inte har riktig kunskap för att kunna
säga att man tar ansvar för driftsbudgeten. I den frågan vill styrelsen vara
avvaktande. Sammanfattningsvis kan sägas att inom områden där styrelsen
har delegation t.ex.: budget, skolans val samt olika inriktningar, inom dessa
områden arbetas det inte mycket.
Utvärdering och uppföljning av styrelsens arbete upplevs som bristfällig.
Styrelsen har godtagit att den ska utvärdera sin verksamhet efter varje läsår
och delge skolstyrelsen resultatet.
Kristina, som är representant för lärarna, upplever att de ansvariga från
centralt håll i kommunen inte är intresserade av verksamheten med lokal
styrelse. Skolstyrelsen verkar inte engagerad. Alla protokoll skickas till
skolstyrelsen, men det hörs ingenting därifrån. Egentligen borde det finnas en
representant från skolstyrelsen i styrelsen, menar hon.
94 Intervju. 1999-05-03.
47

Rektorn berättar att de har haft en träff med skolstyrelsen, där de har
berättat om styrelsearbetet. Alla protokoll och en verksamhetsberättelse över
den lokala styrelsens verksamhet skickas till skolstyrelsen och diarieförs. I
kommunen har det förekommit några träffar med ordföranden från lokala
styrelser samt rektorer från de representerade skolorna. Syftet med dessa
träffar har varit erfarenhetsutbyte. Under våren 1998 hade man utbildning
för medlemmarna i styrelsen angående formalia, hur protokoll skrivs osv.
Utbildning har skett centralt och då varit speciellt riktad till ordföranden.
Något deltagande från skolstyrelsen i den lokala styrelsen vid A- skolan
förekommer inte idag.
Övrig kommunikation till och från styrelsen upplevs som tillfredsställande.
Ledamöterna tycker att styrelsen har hittat informationskanaler till övriga
föräldrar och boende i samhället. Rektorn ger exempel på information
från styrelsemöten:
48
Information ges genom skolans egen skoltidning, genom klassombudsträffar, och de protokoll
som finns uppsatta. Personalrepresentanter berättar i lärarlagen vad man har tagit upp på
de senaste styrelsemötet. Veckobladet utnyttjas som dialog mellan styrelsen och föräldrar.
Föräldrarna för sina ärenden genom klassombuden alternativt att man skriver upp punkter
på dagordningen som finns uppsatt i personalrummet och utanför fritidshemmet. 95
Det finns behov från centralt håll att det sker en gemensam utbildning
och uppföljning av de lokala styrelserna. Kommunen har utbildningsdagar
vid den centrala förvaltningen som har handlat om förvaltningsrätt och
att hantera styrelsens protokoll.
På vilket sätt skulle man vilja utveckla styrelsens arbete, vilka förändringar
tycker styrelseledamöter att de ska arbeta med? Signe som är representant
för lärarna, säger:
Jag tänker bara på sådana här samtal som vi har nu, att reflektera. Det har vi aldrig haft.
Jag saknar det, vad ska vi ha styrelsen till och vad tänker vi som ingår i styrelsen, att man
verkligen får höra vad de andra tycker. Jag tror att reflektion är oerhört viktig när man
bygger upp något på det här sättet. Själv vill jag jobba med skolutveckling, och jag vill
gärna ha med föräldrar i det arbetet……… 96
95 Ibid.
96 Intervju. 1999-05-03.

Föräldern, Aurora, tror att ett större engagemang från föräldrar är en
nödvändighet. Hon säger: Det ska vara naturligt att de känner värdet för
sina barn. Hon poängterar ” vi-känslan” för skolan. Att alla står på samma
grund, att det finns en bas för föräldrar- barn- personal och att alla vet vad
den innefattar, är viktigt menar hon.
Thord, som representerar föräldrarna, tycker att en hemsida, där man kan
lägga ut protokoll och information på nätet skulle vara bra. Han anser att
det bör arbetas fram ett nätverk för lokala styrelser med föräldramajoritet
och poängterar att det är viktigt att se föräldrar som komplement till skolan.
Majvor, som representerar lärarna, tycker att frågorna som behandlas i
styrelsen mer ska handla om skolans verksamhet:
Jag skulle vilja att arbetet vänds mer in mot skolan. Utvecklingen i skolarbetet, ett större
inflytande och engagemang i skolans arbete. Jag hoppas att det kommer i framtiden men det
kanske behövs några år innan man börjar komma in på sådana frågor. 97
Signe, som också är lärarnas representant, önskar en diskussion och ett
ställningstagande kring några begrepp som hon upplever som viktiga
att ta ställning till:
Jag skulle gärna vilja se vad som är kvalité och att vi verkligen sätter oss och funderar
på det här med attityder och respekt , för det är ett problem i skolan, där har vi världens
möjlighet, föräldrar och lärare. Ansvar och solidaritet, hur bygger vi från grunden upp att
barn ska ta ansvar för sitt eget lärande. 98
Elevmedverkan i styrelsen är viktig, anser lärarnas representant Signe.
A-skolan har valt att inte ha med elever i styrelsen. Signe tycker att den lokala
styrelsen berör eleverna. De har elevråd och hon tycker att elevrådsordförande
samt en elev skulle vara med.
Rektorn tror att det i framtiden kommer att bli en styrelse som består av
representanter från alla tre skolorna. Det handlar framför allt om att arbeta med
övergripande frågor. Han ser gärna att man har en lokal organisation, kanske
i form av intressegrupper på de enskilda skolorna. Det finns frågeställningar
som är likadana i dessa skolor och man skulle kunna samverka kring dessa.
Områden som det arbetas med är elevdemokrati, värdegrund och attityder
97 Intervju. 1999-05-03.
98 Intervju. 1999-05-03.
49

osv. Han hoppas konkret på att få lite mer pengar för de aktiviteter som de
har tänkt att genomföra. Det finns visioner om en resa till Danmark för att
besöka skolor där som har föräldrastyrelser och det finns visioner om att
personal ska kunna åka iväg och få annan fortbildning. Han hoppas att det
goda engagemanget från föräldrarna lever kvar, och att man är rädd om skolan.
Det han också hoppas på är att man hittar en bättre struktur på skolarbetet
och att föräldrarna får förståelse för verksamheten i skolan.
Han ser det som viktigt att man har stöd av föräldrar att bedriva verksamheten
i skolan och menar att verksamheten bygger på samarbete hela tiden. Han
tycker att man idag kan ta tillvara på föräldrarnas förslag och idéer på ett
bättre sätt än tidigare. Han argumenterar för att skolan kan vara mera
öppen än vad den är idag.
Rollen som rektor har förändrats i och med att stora delar av vad som tidigare
låg på rektor att ansvara för och fatta beslut om är överfört till styrelsen att
ansvara för. Det blir en maktförskjutning. Fler blir involverade i besluten
och fler tvingas ta ansvar för besluten. Rektor har det yttersta ansvaret för
skolverksamheten, även om styrelsen formellt fattar beslut.
Detta har medfört att han i egenskap av rektor får mer krav på sig. Besluten
ska vara väl underbyggda och det innebär att det blir krav på att besluten
förankras på olika sätt. Han upplever att rektors roll har stor betydelse för
styrelsen och han tror att det är a och o om man är positiv till föräldrarnas
engagemang eller inte om det ska bli ett föräldraengagemang. Själv är
han positiv till att skolan är öppen både för insyn i verksamheten och
för samverkan i skolan. Rektorn menar att de får mycket gratis om de
lyckas med att sprida vad som görs i skolan. Han tycker att skolan ska vara
öppen och att en tillåtande atmosfär ska råda. Inför framtiden vill rektorn
marknadsföra sig och säger:
50
Jag skulle vilja att man blev ännu mer synlig, att man på A- skolan har en lokal styrelse med
föräldramajoritet och vad innebär det? Idag är vårt mål att stärka föräldrainflytande och
elevinflytande, men där är vi inte ännu, men vi arbetar på det. 99
Sammanfattning och reflektion
De motiv som kommunen redovisar med lokala styrelser med föräldramajoritet
är att utveckla samarbetsformer mellan hem och skola, förbättra samverkan
99 Intervju. 1999-05-03.

med förskolan och med arbetslivet, utveckla internationella kontakter samt
motverka mobbning och andra trakasserier. Statens avsikt med lokala styrelser
var att de skulle ges ett reellt inflytande genom att styrelserna skulle bli
beslutsfattande i de ärenden de har delegation på. Kommunen anger inte i sina
motiv till inrättande av lokal styrelse något om detta.
När det gäller A-skolan finns det ett starkt föräldraengagemang sedan
tidigare. Föräldrarna är intresserade av att pröva på försöksverksamheten med
en lokal styrelse vilket förmodligen bidrar till att föräldrarna ger en mycket
positiv bild av att sitt deltagande i styrelsen och av det arbete som bedrivs i
styrelsen. Styrelsen ses utifrån föräldrarnas perspektiv som något som ska
utveckla skolans verksamhet. Man vill att skolan ska vara ett nav i byn och
något som bör vara av intresse för alla boende i byn. I styrelsen läggs stor vikt
vid samverkan med föreningar och kyrkan.
Föräldrarna upplever det positivt med en ökad insyn i skolans arbete. Det
skapar förståelse och ger kunskap om den inre skolverksamheten, menar
de. Styrelsearbetet har förändrats till att bli, mer öppet och effektivt. Men
fortfarande går arbetet mycket långsamt. Föräldrarna anser att styrelsen är
ett diskussionsforum. Det diskuteras kring många frågor, men det är få beslut
som fattas. De frågor som behandlas är till största delen praktiska frågor.
Föräldrarna menar att de har fått en ökad insyn i skolans verksamhet men
att de fortfarande har lite reellt inflytande.
Personalen framhåller att det är viktigt att hitta former för samverkan med
föräldrarna. De är eniga om att det har blivit ett större engagemang när
det gäller samarbetet i skolan och samarbete med andra instanser som tex.
kyrkan, men även med övriga boende i samhället.
Information till föräldrar ses som viktig och att det är en ömsesidig
kommunikation mellan föräldrar och personal. Personalen har blandade
upplevelser av styrelsen. En del av styrelsens ledamöter ser sina roller
i styrelsen som otydliga. Det finns också en osäkerhet om vad de ska
göra i styrelsen. Personalen vill få igång en diskussion om skolans inre
verksamhet och framförallt arbeta med skolutveckling. Men den diskussionen
är i sin linda.
En annan viktig faktor som kommer fram är attityden till utbildning.
Idag är det endast 3% som söker till högre utbildning ifrån samhället.
51

Det ses som angeläget för styrelsen att ta tag i denna fråga och engagera
alla innevånare i byn.
Skolchefen anser att det är en tillgång med ett ökat föräldraengagemang
kring skolverksamheten. Han poängterar att det blir den enskilda skolans
förutsättningar som diskuteras på ett bredare sätt, men framhåller att
styrelserna inte har hittat formerna ännu. Bristerna som han ser det är den
otydliga rollfördelningen mellan styrelsen och rektor. Dessutom tycker han att
styrelsen är i behov av utbildningsinsatser för att klara av sitt uppdrag. Detta
kan kontrasteras mot att det vid inrättande av lokala styrelser poängteras att
någon särskild utbildning inte skulle vara aktuell. Föräldrar och lärare skulle i
sina roller som ledamöter agera utifrån sina befintliga roller.
Rektorn menar att styrelsen är på väg att ta form. Han anser att de delar
där styrelsen har delegation, t.ex.; budget och skolans val är engagemanget
lågt. Det tror han beror på att ledamöterna i styrelsen anser sig ha bristfälliga
kunskaper inom dessa områden. Rektorn ser sin roll som viktig i styrelsen. I
denna styrelse förekommer en dialog med ordförande, rektor och projektledare
om vilka frågor som ska in på dagordningen. Den fråga man kan ställa sig
är huruvida rektorn för upp frågor av pedagogisk art på dagordningen. Det
framkommer tydligt i intervjuerna att personalen vill att föräldrar deltar
i skolutveckling och då bör det finnas utrymme för att diskutera fram ett
gemensamt förslag och handlingsplaner för detta.
Styrelsen är ett organ för information och samråd. Huvuddelen av mötena
har ägnats åt informations- och samrådspunkter. Styrelsen diskuterar mycket,
men det är främst praktiska frågor som behandlas och det beslutas om.
Tanken med lokal styrelse med föräldramajoritet var att föräldrarna skulle
ta steget in på den lokala skolarenan och utforma verksamheten tillsammans
med de professionella. Föräldrarna har inte nyttjat sina möjligheter att
påverka och friheten att fatta beslut har inte följts av ansvar. Varför har inte
föräldrarna utnyttjat sina reella befogenheter och ansvar? Kan det var så
att beslutsfattandet är av underordnad betydelse och att det som är mest
angeläget för denna styrelse är att vara ett informations- och samrådsorgan?
En annan möjlig faktor kan vara att rektor vid skolan inte vill lämna ifrån
sig ärenden som ligger på honom.
Information till övriga föräldrar och till samhällets innevånare upplevs
fungera tillfredställande. Protokoll anslås och det finns en egen skoltidning
52

där sammandrag av styrelseprotokoll finns att läsa. Klassombuden har till
uppgift att informerar i klasserna. Det är en liten skola vilket troligtvis
underlättar möjligheten att nå ut till alla berörda parter.
Enligt arbetsordningen för den lokala styrelsen ska styrelserna utvärdera sin
verksamhet efter varje läsår. Utvärdering och verksamhetsberättelse ska följas
upp av kommunansvariga företrädare. Den utvärdering och uppföljning som
förekommer från kommunens sida av lokala styrelser vid A-skolans lokala
styrelse består av styrelsens verksamhetsplan samt protokoll som skickas till
skolstyrelsen för kännedom. Centralt i kommunen har träffar anordnas för
ordföranden och rektor för erfarenhetsutbyte angående lokala styrelser. Någon
direkt återkoppling i form av dialog med den lokala styrelsens arbete samt
utveckling av styrelsearbetet från de kommunansvariga förekommer inte.
Det är av stor vikt att de lokala styrelserna redovisar hur de konkret har
hanterat sina beslutsbefogenheter. Styrelsen är inget mellanled utan arbetar
formellt på delegation av den politiska nämnden. Skolstyrelsen har ett ansvar
att följa hur verksamheten utvecklas, och om utvecklingen skiljer sig från
övriga skolenheter. En tydligare roll- och ansvarsfördelning mellan de politiskt
ansvariga och den lokala styrelsen är nödvändig. Det borde rimligtvis ligga i
skolstyrelsens intresse om man tycker att denna form av styrelse ska leda till ett
ökat föräldrainflytande och en bättre skolverksamhet.
B- skolan
Skolan ligger i en medelstor stad på 105.000 tusen invånare. Avståndet
till centrum är 5 km. Skolans upptagningsområde är blandat. Det är ett
gammalt bostadsområde med inslag av nyproducerade lägenheter och villor.
Huvuddelen av barnen kommer från det nya området. Det finns många hela
familjer, men också en hel del ensamstående mammor och pappor med barn.
Vid B- skolan finns 273 elever samt 93 förskolebarn. Personalgruppen består
av 90 personer. Skolan består av år 1-5 och för närvarande pågår projektering
av år 6-9. Skolan har funnits sedan 1994. I samband med att skolan byggdes
drogs det upp riktlinjer för att den skulle bli ett centrum för alla boende
i stadsdelen. I uppdraget låg också att skolan när den startade under
höstterminen skulle finna nya styrformer.
Skolan startade initialt med ett föräldraråd. Den rektor som arbetade då var
mycket intresserad av att föräldrar och övriga boende i området fick inflytande
53

över skolans verksamhet. Skolan skulle verkligen blomstra i stadsdelen med
hjälp av olika aktiviteter. När möjligheten att starta en lokal styrelse med
föräldrar i majoritet uppstod, var det redan ett starkt föräldraintresse för
skolan. Det fanns ett föräldraråd som fungerade tillfredsställande, vilket
bidrog till att man ville pröva på denna nya styrform. Styrelsen började sin
verksamhet i början av höstterminen 1997.
Vid skolan finns tre rektorer. En manlig rektor ansvarar för förskolan, en
kvinnlig rektor ansvarar för år 1-3 och en manlig rektor ansvarar för år
4-6. I styrelsen sitter den kvinnliga rektorn som ansvarar för år 1-3. Alla tre
rektorerna är relativt nya på sina poster. De placerades vid skolan i samband
med den stora rektorsrotationen i kommunen, januari 1998. Rektorn för år
4-6 deltar också ofta vid styrelsemöten. Rektorerna upplever att de är nya på
sina poster och tycker att de kan vara till stöd för varandra. Det innebär att
det är oftast två rektorer vid styrelsemöten.
Den lokala styrelsens sammansättning består av sju ordinarie ledamöter
och sju ersättare. Fyra är företrädare för elevernas vårdnadshavare. En
brukare från närområdet ingår bland vårdnadshavare. Personalen har två
representanter samt rektor. Styrelsens sammansättningen är blandad när
det gäller kön. Det har man medvetet försökt att styra. Närvarofrekvensen
vid styrelsemöten anses vara hög. Styrelsen har valt att inte ha någon
ordförande utan man har istället två mötesvärdar enligt ett rullande schema.
Sekreterarsysslan ligger på en ledamot som väljs för ett år. De motiv som
framhålls till att ersätta ordförande och införa mötesvärdar är att det blir en
jämnare fördelning av arbete och ansvar.
Styrelsemöten förekommer 1 gång i månaden, förutom i juli månad. Ett
årsmöte och en hel dags arbete genomförs under höst- och vårterminen.
Tiden till möten är två timmar förlagda på kvällstid, 19.00-21.00. Den tiden
försöker man hålla och det brukar för det mesta räcka till. Man försöker
renodla ärenden och effektivisera mötena.
Arbetsordning för B-skolans styrelse 100
Arbetsordningen ger en beskrivning av stadgar, överenskommelse och
verksamhetsplan. Målet med styrelsen är att uppnå närdemokrati med
100 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad ifrån den anmälan som registrerades
54
på Skolverket 970909.

ett brett brukarengagemang. Brukarna ska ha ett reellt inflytande över
verksamhetens innehåll och utformning. Styrelsens verksamhet syftar till att
skapa en trygg närmiljö med nätverk för barn, unga och vuxna. Styrelsen
beslutar och ansvarar för driften av B-skolan.
Styrelsen ska inför varje verksamhetsår göra en uppföljning samt ta ställning
till om något ska läggas till eller utgå. Styrelsen ska utveckla former för
samarbete både inom och utom skolan. Verksamhetsuppföljning ska lämnas till
skolstyrelsen. Skolstyrelsen ska ha full insyn i verksamheten.
Rektor är ansvarig ledare för den pedagogiska verksamheten. Brukarinflytande
kan ej innefatta myndighetsutövning dvs. arbetsgivarfrågor och därtill hörande
arbetsgivaransvar, eller omfatta beslut och åtgärder som rör individer. Minst ett
stormöte hålls varje år där styrelsen avger verksamhetsrapport för det gångna
året och förelägger en planering av det kommande verksamhetsåret.
Styrelsens sammansättning, valbarhet, val, mandattid, sammanträden,
mötesgrupp, beslut och protokoll beskrivs. När det gäller ekonomi har
styrelsen en budget för sin verksamhet. Ansvarig politisk nämnd beslutar om
budget efter förslag från B-skolans styrelse. I arbetsordningen för styrelsen
finns framskrivet visioner om mål, kvalitetsfrågor samt ekonomi. Protokoll ska
skrivas och arkiveras. En protokollpärm ska hållas tillgänglig för alla brukare
och all personal. När det gäller förslag till ändringar i arbetsordningen
kan det ställas till stormötet.
B- skolans arbetsordning visar vid en jämförelse med den nationella
förordningen att skolans styrelse ej arbetar med fördelning av timmar, elevens
val, friluftsval, skolans val, program för mobbning, samverkan skola/arbetsliv
och internationella kontakter. 101
Vilka ärenden arbetar styrelsen med ?
Av protokollen framgår att de frågor som behandlas till största delen
handlar om praktiska frågor som faller inom ramen för arbetsmiljöfrågor.
Kommunikationen mellan styrelsen och övriga föräldrar, personal samt
elever har diskuterats vid ett flertal möten. Det är framförallt fråga om att
organisera och förstärka innehållet i föräldramöten, att informera och delta vid
101 En beskrivning av arbetsordning för den lokala styrelsen finns redovisad i en tabell.
Se bilaga 5.
55

personalmöten, att underlätta och initiera bildandet av 14 utvecklingsgrupper
som finns vid skolan och 9 övriga grupper. Det har arbetats mycket med att
förbättra samarbetet med kontaktföräldrarna. Samarbete med andra
lokala styrelser i kommunen har påbörjats. Styrelsen har deltagit i
arbetsgrupper kring det nya byggandet av högstadieskolan. Vidare har
styrelsen deltagit i kompetensutveckling och arbetat med att förbättra
rutinerna i styrelsearbetet.
Hur upplevs B-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvariga
tjänsteman, föräldrar, lärare samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Den kommunansvarige tjänstemannen som har det yttersta ansvaret för den
lokala styrelsen vid B-skolan och hans upplevelser av den här styrelsen är att
den är på rätt väg. Skolan tycker han är svår att påverka och menar att ska
det bli en förändring behöver skolans personal, föräldrar samt elever arbeta
tillsammans. Att man har en lokal styrelse tror han är en möjlig väg till ett
ökat föräldrainflytande. Det framkommer att det har varit relativt lätt att
rekrytera representanter till denna styrelse, vilket han tror hänger ihop med
det informationsmaterial som finns om styrelsens sammansättning och att
man marknadsför de frågor som det aktivt arbetas med. Tjänstemannen
säger:
56
Det är inte säkert att demokratin blir bättre av att man har föräldrarepresentation i
styrelsen. Det kan ju vara så att det är enbart en åsikt eller ett visst intresse som förs fram,
det ser jag som den stora faran att det blir de aktiva pådrivande föräldrarna som inte
har de övriga föräldrarnas stöd. 102
Uppföljning och det stöd som han har givit har varit till rektor vid deras
månadsträffar. Han deltar inte själv vid styrelsemöten. Skolstyrelsens
ledamöter inbjuds till styrelsemöten men deltar sällan. Däremot leds årsmötet
alltid av en politiker från skolstyrelsen. Styrelsens verksamhetsberättelse och
samtliga protokoll rapporterats till skolstyrelsen.
Målsättning med styrelsen är att uppnå närdemokrati med ett brett
brukarengagemang. Brukarna ska ha ett reellt inflytande över verksamhetens
innehåll och utformning. Styrelsen ansvarar och beslutar över driften av
102 Intervju. 1999-02-08

B-skolan. Tycker rektor att detta stämmer?
Frågan ställs till rektorn vid skolan och hon säger följande:
Det finns en stor möjlighet till ett inflytande men jag kan inte säga att vi lever upp till ett
brett brukarinflytande idag för med ett brett brukarinflytande menar jag att då ska 75 -
80% vara aktiva och vara med i dialogen som rör skolans upplägg och det inre arbetet,
men så är det inte men däremot finns vägarna för att vi ska kunna få den möjligheten,
vägarna är brutna men sedan är det klassiska att styrelsen gör jobbet. Det är ett oerhört
starkt engagemang bland de föräldrar som är engagerade, men våran knäckfråga just nu är
att bredda engagemanget till att involvera övriga föräldrar. 103
Vid den här skolan har man just nu två rektorer som deltar i styrelsemöten.
Men det är bara den ena rektorn som är ledamot. Den andra rektorn deltar i
möten, men är inte röstberättigad. Det verkar råda en osäkerhet om styrelsens
sätt att arbeta för den rektor som deltar i styrelsen. I framtiden vill hon att
styrelsemötena ska bestå av två delar, en del där skolledning är med och en
del där rektorer inte är med. Hon upplever att det är en fördel att de är två
rektorer som är delaktiga i den lokala styrelsen. De kan föra en dialog och
även byta av varandra i styrelsen.
Med den här konstellationen blir ledningen för skolan påfallande stark i
denna styrelse. Det låter märkligt att hon vill att styrelsemötet ska bestå av
två delar. En del där ledningen inte är med. Detta resonemang leder till att
styrelsen inte fungerar utifrån den bestämmelse som kommunfullmäktige
fattade beslut om. Hon framhåller också att de kan byta av varandra men
verkligheten är att det är endast den kvinnliga rektorn som är ledamot
och då faller detta argument.
Rektorn berättar att styrelsen inte är budgetansvarig. Det ligger på en av
rektorerna. Just nu ligger den uppgiften på henne som rektor. De pengar
som styrelsen har till förfogande är 75.000 kronor per år. Pengarna går i
stort sett åt till arvoden för styrelsemedlemmarna. Hon tycker att det skulle
finnas pengar till fortbildning, men påpekar att som det ser ut nu räcker
inte pengarna. Det ligger en skrivelse till skolstyrelsen om behov av mer
pengar för att kunna utveckla styrelsen. Pengar är nödvändiga att få från
centralt håll. Det är inte möjligt att ta pengar av den egna skolans skolpeng
till den lokala styrelsen.
103 Intervju. 1999-02-19
57

Rektorn upplever att styrelsemötena har kvalitetsmässigt bra innehåll.
Stämningen är god. Styrelsen har delegerat vissa uppgifter och just nu har
de intressegrupper (tre stycken) utanför styrelsenivån, en grupp arbetar
med miljön, en grupp med IT och en grupp med trafiken. Trafikgruppen
tycker hon har varit väldigt aktiv. De har ordnat med 30 - sträcka utanför
skolan och de arbetar tillsammans med UMI som är en sammanslutning av
fastighetsägare med miljöfrågor. Tillfälliga grupper har skapats utifrån de
frågor som styrelsen väcker. Hon anser att det är av stor vikt att styrelsen
delegerar arbetsuppgifter. I annat fall blir arbetsbördan för stor på styrelsen.
De frågor som hon tycker saknas är att styrelsen skulle vara mer delaktig i
skolans pedagogiska diskussioner. Nu upplever hon att de har kommit ett steg
på väg. Idag deltar representanter för föräldrarna vid personalmöten, vilket
innebär att föräldrarna blir delaktiga i vad som händer på skolan. Rollen som
rektor beskriver hon på följande sätt :
58
Jag känner att jag inte är i fas, vi kan ju ha fört en dialog som tex. det här med år 7-9, en
omorganisation för att kunna möta högstadiet. Den har vi haft i våra huvuden och i våra
dialoger långt tidigare än vad styrelsen har haft. Önskvärt är att den hade varit med från
början. Jag menar inte bara agera utan istället varit med för att reagera. 104
Rektorn vill ha en låg profil och vill vara jämbördig med övriga styrelsemedlemmar.
Det krävs mer av henne därför att hon tillhör skolledningen.
Hon framhåller att hon har ansvar gentemot skolstyrelsen att rapportera vad
som händer i styrelsen vilket hon anser är viktigt. Rektorn saknar fortbildning
för styrelsens ledamöter och uttrycker följande:
Jag tycker att det är viktigt att styrelsemedlemmar får lära sig mer om skolans inre arbete. Det
är svårt att vara delaktig om man inte har kunskaper, jag menar sitt föräldraperspektiv har
man alltid med sig men det här är inte på den nivån. Det här handlar om innehållsfrågor,
metoder och kvalitetsfrågor. Jag tror mycket på att styrelsemedlemmarna deltar i våra
planerings- och utvärderingsdagar, för det leder till att de kommer in i det inre arbetet
på skolan. 105
Rektorn anser att kommunikationen med personal och föräldrar utanför
styrelsen och övriga föräldrars delaktighet fungerar tillfredsställande.
Styrelsen har varit igång sedan höstterminen 1997 och före det var det ett
bra fungerande föräldraråd. Idag får varje avdelning på skolan protokoll från
styrelsemöten. Det finns också en särskild brevlåda på varje avdelning där
104 Intervju. 1999-02-19
105 Ibid.

föräldrar har möjlighet att lämna lappar med sina åsikter. Kontaktföräldrar
finns på varje avdelning som har ett större ansvar än andra föräldrar att
förmedla synpunkter. Kommunikationen kan säkert förbättras men, tillägger
hon, det handlar också om att man som enskild förälder har ett ansvar att söka
information. De har kanaler via brevlådan, protokollen, kontaktföräldrar och
styrelsemedlemmar. Vid varje personalmöte finns det tid till att rapportera
från styrelsemötena, vilket hon ser som nödvändigt för att all personal ska
känna sig delaktiga i vad som sker i den lokala styrelsen.
När det gäller styrelsens framtidsvisioner tycker rektorn att det gäller att
arbeta mer på bredden; bredare inflytande och insyn i skolans arbete, att
få ett större engagemang ifrån övriga föräldrar. Rektorn anser att 75-80 % av
föräldrar ska engageras i skolans verksamhet för att det ska vara godkänt. Hon
ser också gärna att föräldrar deltar i skolans planerings- och utvärderingsdagar.
Eleverna kommer i förlängningen att finnas representerade i styrelsen . Idag
har de fortfarande unga elever. De äldsta eleverna går i år 5. I framtiden ska
eleverna vara representerade. När de får högstadieelever ser hon det som en
möjlighet och en stor tillgång om eleverna finns med i styrelsen. En direkt
koppling mellan elevrådet och styrelsen blir viktig att utveckla. När det gäller
skolstyrelsen säger hon följande:
Vi har en bra kontakt med skolstyrelsens medlemmar. De är inbjudna till att vara med
vid våra styrelsemöten och årsmötet leds alltid av en politiker från skolstyrelsen. Jag
upplever nog att vi har en närmare och tätare dialog med skolstyrelsen jämfört med
övriga skolor i kommunen. 106
Henrik är föräldrarepresentant och vald som sekreterare under ett år,
höstterminen 1998 och vårterminen 1999. Stämningen på styrelsemöten är
positiv. Han berättar att de har en dagordning som de försöker följa. Arbetet i
styrelsen upplevs positivt och stimulerande, men han tycker:
Det tar ganska lång tid med att bara få någon kläm på styrelsearbetet och vad det handlar
om. Från början blir det att lyssna. 107
Denna styrelse har valt att låta sekreterarsysslan löpa under 1 år. Henrik
upplever att det tar tid att sätta sig in i uppgiften. I början är det direkt
inga krav på vad som ska göras utan det kommer med tiden. Det som är
106 Ibid.
107 Intervju. 1999-02-22
59

positivt tycker han är att kontaktföräldrarna fungerar som länk till styrelsen.
Idag har styrelsen två mötesvärdar som cirkulerar. Dessa två ansvarar för
styrelsemöten. Den nackdel Henrik ser, är att det kan bli lite rörigt men
samtidigt är det en fördel genom att fler får ansvar. Mötena håller en hög
standard upplever han. De frågor som diskuteras i styrelsen är praktiska;
åsikter om trappräcken, lekställningar, belysningar här och var. Henrik
ger följande kommentar:
60
Ibland kan man undra om man ska hålla på med sådana frågor på den här nivån
i styrelsen. 108
Han fortsätter och poängterar att den stora frågan som styrelsen arbetar med
är att bredda brukarinflytande och engagera fler föräldrar. Henrik ser det som
självklart att föräldrar engagerar sig vid B-skolan, via de olika intressegrupper
som finns: 1) skolskogen, 2) it-grupp och 3) miljögrupp. Föräldrar kan
anmäla sitt intresse och arbeta aktivt i dessa grupper.
De frågor som Henrik saknar är innehållet i skolarbetet. Det nationella provet
som förekommer i de högre klasserna har de diskuterat och då handlade det
om provet skulle användas eller inte. Det blev reaktioner från personalhåll
när styrelsen hade åsikter om det. Det blossade upp en diskussion när
föräldrarna lade sig i det resonemanget. En del lärare, upplevde Henrik,
var tveksamma och säger:
Lärarna tyckte att vi föräldrar inte skulle lägga oss i de pedagogiska frågorna. De tyckte inte
att vi var kompetenta till det, men det handlade inte om hur vi skulle använda dem utan
mer om hur vi rekommenderade att de skulle använda proven. 109
Henrik upplevde diskussionen som uppfriskande och personalen blev varse
om att vi föräldrar kan ha åsikter och beslutanderätt i en sådan fråga. En
del frågor är för komplicerade och svåra att klara av för styrelsen. Henrik
uttrycker det på följande sätt:
När det gäller högstadiet, den diskussionen är stor och svår att greppa, samtidigt har man
inte tid eller kunskap att engagera sig i den utsträckning som skulle behövas. Jag får känslan
av att vara en pryoelev som ska styra en jumbojet. Det finns ingen balans. Det känns som att
ansvaret är för stort för styrelsen, det knyter sig i magen på en. 110
108 Ibid.
109 Ibid.
110 Ibid.

Henrik menar att de ser för mycket framåt istället för att diskutera var de
står idag i styrelsearbetet. Arbetet i styrelsen har förändrats under det år som
han har varit med. Styrelsen delegerar idag uppgifter till kontaktföräldrar
som tex. vad föräldragruppen tycker i en viss fråga, exempelvis, innehåll
i föräldramöten. Det blir kontaktföräldrarnas uppgift att göra denna
undersökning och rapportera utfallet tillbaka till styrelsen.
Henrik upplever en tillfredsställande lösning med trafiksituationen och den
diskussion som förekommit om mobbning. I en enkät som föräldrar besvarat
skulle de uttala sig om innehållet i föräldramöten, vilket har resulterat i
att styrelsen utifrån enkäten enats om att göra ett förslag till innehåll i
föräldramötena. Mallen ska finnas ute på avdelningarna och utgöra underlag
vid föräldramöten. Många är nöjda med sina föräldramöten men det finns
många som är missnöjda. Henrik hoppas att denna åtgärd kan bidra till en
hög klass över lag på alla föräldramöten.
Föräldrarnas engagemang har ökat och ska förhoppningsvis utvecklas vidare.
Övriga föräldrar tycker att lokala styrelser är positivt, men oftast hör man
inget från föräldrarna, säger Henrik.
Någon elevrepresentation förekommer inte i styrelsen. Henrik menar att
skolan har relativt unga elever och därför har inga elever varit närvarande vid
styrelsemöten ännu så länge. Elevrepresentation kommer att aktualiseras i
och med högstadiet. Henrik menar, att det inte har varit mycket diskussioner
kring det pedagogiska arbetet vid skolan; vad som händer inne i klassrummet,
i det vardagliga arbetet. Henrik uttrycker det så här:
Det skulle vara intressant att vara delaktig av det inre arbetet i skolan inte bara på om det
ska bytas glödlampor på olika ställen eller om det saknas en lekställning. Jag är helt säker på
att det finns mycket idéer om hur det inre arbetet i skolan kan utvecklas. 111
Gustav har varit med som föräldrarepresentant sedan höstterminen 1994.
Då bildades föräldrarådet bestående av 4-5 föräldrar tillsammans med
dåvarande rektor. Gustav berättar att skolan var nybyggd och det var en
mycket spännande tid. Sedan har rådet övergått till en lokal styrelse med
föräldramajoritet. Gustav upplever att stämningen i styrelsen är positiv, men
att det har tagit lång tid med utveckling i styrelsen:
111 Ibid.
61

62
Jag upplever att det har varit mycket att göra, möten, extramöten, stadgemöten på kvällar,
sekreterare, protokollhantering. Inom styrelsen har det varit att några gör mer andra mindre.
Man är inte beredd på att det blir 3-4 kvällar i månaden. 112
Styrelsen tycker han ibland blir en egen ö och framhåller att det är
bredden som de måste arbeta med. Om styrelsearbetets förändring över
tid, säger han:
Ja, från början var vi rädda för att ta ansvar, besluta någonting. Vi har blivit bättre, vi
vågar lite mer även om det fattas en del. Det tror jag är bra, på sikt tror jag personalen
förstår att självklart måste vår röst vara hörd. Styrelsemöten samordnas med personalmöten
och det har det inte riktigt gjort tidigare. Styrelsemöten har levt sitt liv och det har
inte varit självklart att det på personalmöte ska vara en stående punkt om information
från styrelsemöten. 113
Gustav upplever att det råder en osäkerhet över vilket ansvar och vilka
befogenheter som styrelsen har. Han pekar på de frågor som behandlas i
styrelsen. De flesta frågor är av praktisk art, t.ex. om ett trappräcke ska sättas
upp eller inte, om det ska målas svart eller rött. Han tycker att vissa frågor
bara tar tid och är inte frågor som ska ligga på styrelsenivå. Dessa frågor
borde delegeras till arbetsgrupper. Han menar:
Jag tycker istället att det ska vara på en annan nivå. Det måste man från skolledningen vara
medveten om. Dels om den makt som styrelsen har men inte har utnyttjat. 114
Det är av betydelse att lyfta fram vad styrelsen har för position i organisationen,
menar Gustav. På något sätt upplever han att föräldrar blir sedda som
bollplank. Alla möjliga frågor diskuteras i styrelsen . Han anser att det är av
vikt att fundera vidare på hur man delegerar arbetsuppgifter, vilka styrelsens
arbetsuppgifter är samt vilka frågor som ska behandlas av styrelsen. Styrelsen
ska vara en enhet, sträva mot samma mål och det är viktigt att det inte blir
föräldrar som drar åt ett håll och personal som drar åt ett annat håll, anser
Gustav. Han är missnöjd och säger:
På något sätt upplever jag att det är föräldrarna som får göra det mesta i styrelsearbetet. 115
112 Intervju. 1999-02-24
113 Ibid.
114 Ibid.
115 Ibid.

B- skolan har organiserat sin verksamhet med intressegrupper för att arbeta
på bredden. Fler föräldrar vill man ska bli delaktiga i skolverksamheten.
Styrelsen ska delegera uppgifter som hör hemma till dessa intressegrupper,
men det fungerar inte som det var planerat. När det gäller övriga föräldrars
engagemang vid skolan ger Gustav följande uttalande:
Föräldrar i allmänhet tror jag inte vet så mycket vad styrelsen har gjort trots att vi skickar
hem brev varje termin och talar om vad vi håller på med samt informerar på föräldramöten.
Viktiga delar att ta tag i är; hur får man en större bredd på föräldraengagemang, på vilket
sätt ska det arbetas för att åstadkomma större uppslutningar på föräldramöten, hur ska det
fungera med kontaktnätet, vad gör kontaktföräldrar och vad gör styrelsemedlemmar. 116
Birgitta är föräldrarnas representant. Hon var ersättare tidigare och sitter som
ordinarie ledamot sedan vårterminen 1999. Hon tycker att det börjar fungera
med styrelsearbetet nu men att strukturen har tagit tid. Mycket arbete ligger
på ledamöterna. Styrelsen måste planera vad den ska göra. När föräldrar
lämnar sin post i styrelsen är det önskvärt att dessa ska vara en kraft och
fortsätta som kontaktförälder eller delta i arbetsgrupper. Hon ser det som
angeläget att fler blir delaktiga i skolans verksamhet och att engagemanget
från föräldrar ökar. Arbetsgrupperna ska inte bara vara medlemmar från
styrelsen. Hon ser det som ett måste att delegera till andra utanför styrelsen.
De har kontaktpersoner som är föräldrar vid skolan men hon menar att
deras uppgifter ska specificeras. I verksamhetsordningen ska det tydligt
framgå vad som ligger på kontaktpersonen. Birgitta är osäker på den
lokala styrelsen och säger:
Jag kan fundera på vilken plats vi får i den lokala styrelsen? Vad händer på den kommunala
nivån? På vilket sätt försöker man trimma detta? Ska vi köra vår så kallade ideella
verksamhet? Vad händer med den gamla organisationen? Det finns ingen kommunal
insyn. Ska en styrelse anpassas till hur stor skolan är. Frågan återstår - vad har man
tänkt sig? 117
Birgitta upplever att det är många praktiska frågor som diskuteras i
styrelsen . I och med planeringen av högstadieskolan handlar det mycket om
fastighetsfrågor. Vi kan inte styra över fastighetsförhandlingar utan det är en
hel del väntan och många frågor har bordlagts. Frågor som saknas är agenda
21-perspektiv, tycker Birgitta. Att vidga föräldrainflytandet är syftet med
styrelsen, men hur det arbetet ska se ut, det vet hon inte, och påpekar
116 Ibid.
117 Intervju. 1999-02-25
63

att det är svårt att veta hur mycket kan man begära från föräldrar.
Styrelsearbetet har förändrats över tid genom att uppgifter delegeras och
på så sätt engagerar fler. Ändå upplever hon att det fortfarande är mycket
som återstår att göra .
Vad styrelsen ska arbeta med är otydligt och den verkar treva sig framåt i
vad den ska arbeta med. Det leder till att mycket energi går åt till denna
osäkerhet. Birgitta tycker att det är så här:
64
Styrelsen måste kunna visa att den har gjort något. Styrelsen måste kunna visa att
här går det att göra något. Vilka frågor driver styrelsen? Några frågor måste styrelsen
kunna driva bra. Hur får vi i styrelsen, personalen och föräldrar att förstå vad styrelsen
gör för något. 118
Birgitta ser skolans roll inte bara för barnen, utan skolan blir ett centrum för
området. Hon ser skolan som ett kreativt centrum en mötesplats. Som blivande
tonårsförälder ser hon det som oerhört viktigt att det skapas kontakter med
ungdomarna. Skolan ska vara ett nav i närområdet och en del i verksamheten.
Birgitta avslutar samtalet med följande:
Grundtanken är att det ska vara ett deltagande i skolan. De intressegrupper vi har är
viktiga. Jag tycker att föräldrarnas egna engagemang kan föras in i skolarbetet. Alla anser
jag ska vara delaktiga i varandras barn. 119
Andreas är förskollärare och arbetar vid den förskola som tillhör skolenheten.
Han har suttit under 3 år i föräldraråd och styrelse. Andreas upplever att
det är en god stämning på styrelsemötena. De har en dagordning som han
tycker underlättar för mötena. Styrelsemötena tycker han har förändrats till
att idag innehålla mera sakfrågor. Frågor som kommer från föräldrarna har
föräldrarna varit bra på att driva. Men han tycker att det finns en osäkerhet
vad gäller styrelsens befogenheter och upplever inte att de har fått någon
större hjälp i det arbetet från högre instans. Det står i stadgarna vad styrelsen
får göra men han upplever att det är för otydligt.
Det tycks vara osäkert om vilken roll styrelsen har. I styrelsen agerar
personalgruppen för sig och föräldragruppen för sig. Andreas ser sin roll
i styrelsen så här:
118 Ibid.
119 Ibid.

Min uppgift är att bevaka personalens intresse att föra upp personalens frågor på
dagordningen. Han tycker att han som personal inte ska driva föräldrafrågor. Föräldrafrågor
ska föräldrar själva driva. 120
Det som Andreas för fram är önskemål om ett större engagemang bland alla
föräldrar, dvs. vidga brukarinflytandet och att utveckla verksamheten till att
ta tag i frågor som gör att verksamheten kan fungera bättre. Han tycker det
är viktigt att visa föräldrar att de kan göra sin röst hörd i en lokal styrelse.
I och med att en styrelse finns blir det större möjlighet till inflytande.
De frågor som Andreas saknar handlar om verksamhetens kvalité och
frågor som berör förskolan.
Andreas tror inte att styrelsen har påverkat föräldraengagemanget. Han
menar att de flesta föräldrar inte har tid och att en del är inte intresserade.
Föräldrar tycker han skulle kunna agera som påtryckningsgrupp, vilket de
inte gör idag. Han upplever att föräldrarna vid denna förskola har ett större
inflytande om han jämför med andra förskolor som han har arbetat vid. Han
anser att styrelsen inte har påverkat det inre arbetet i skolan. Det finns vissa
lärare som inte lägger så stor vikt vid att det finns en styrelse. En del lärare
tycker att det är bra, men att det tar mycket tid.
Sammanfattning och reflektion
De motiv som kommunen redovisar med B-skolans lokala styrelse är att
uppnå närdemokrati med ett brett brukarengagemang. Brukarna ska ha ett
reellt inflytande över verksamhetens innehåll och utformning. Styrelsen ska
skapa en trygg närmiljö med nätverk för barn, unga och vuxna. Styrelsen
ska också besluta och ansvara för driften av B-skolan.
B- skolan är en relativt nystartad skola. Verksamheten startade höstterminen
1994. Skolan har blivit ett nav i området där förskolan, skolan, skolbarnsomsorg,
fritidsgård samt bibliotek ingår. Initialt arbetades det fram ett föräldraråd för
skolan. Den rektor som startade skolan kände väldigt starkt för att bilda en
lokal styrelse med föräldramajoritet, vilket var helt naturlig eftersom det
vid skolan redan fanns ett väl fungerande föräldraråd. Tre nyanställda rektorer
kom till skolan i januari 1998. En av rektorerna är ledamot i styrelsen och
en av rektorerna sitter med i styrelsen som ”stöd”. Det finns en fara ur
föräldrasynpunkt med att båda rektorerna deltar i styrelsen. Det innebär
120 Intervju. 1999-02-24
65

att det kan bli en ojämn maktbalans; att rektorn ser sin möjlighet att
förstärka sin funktion som rektor.
Rektorn vill i denna styrelse lyfta fram föräldrarnas diskussioner och hon vill
i framtiden att styrelsemöten består av två delar, en del där rektorer är med
och en del där rektorer inte är med. Hon menar att föräldrarna då har en
större möjlighet att diskutera sina frågor. Det här innebär att styrelsen inte
kommer att fungera som en styrelse där beslut fattas av alla närvarande. Det
blir istället två delar i styrelsesammankomsterna; en del där beslut fattas och
en del där det blir samråd inom föräldragruppen.
Rektorn tycker att det är en positiv stämning i styrelsen och kvalitetsmässigt
bra innehåll vid styrelsemöten. Uppgifter från styrelsen delegeras till
arbetsgrupper, vilket bidrar till att fler blir delaktiga i verksamheten. Hon
anser att det är svårt att få ett brett brukarinflytande. Målet är 75 - 80%
men menar att det är en bit kvar.
Det är mest praktiska frågor som behandlas i styrelsen. Det är till största
delen informationsärenden från rektorn som behandlas. Rektorn framhåller
vikten av att pedagogiska frågor lyfts fram och diskuteras i styrelsen men det
förekommer inte idag. I framtiden ser hon gärna att föräldrar deltar i skolans
planerings- och utvärderingsdagar. Hon menar att det saknas utbildning för
styrelsens ledamöter och säger att ” det är svårt att vara delaktig om man inte
har kunskaper”. Enligt de direktiv som gavs för etablerandet av lokala styrelser
betonas det, att föräldrar ska agera utifrån sin roll som förälder, dvs. att det
inte behövs någon särskild utbildning för föräldrar.
Kommunikationen mellan styrelsen, personal, föräldrar samt elever fungerar
någorlunda tillfredsställande. Information ges via protokoll som skickas till
varje enhet i skolan. En särskild brevlåda finns där föräldrar kan lämna
lappar med åsikter. Kontaktföräldrar på varje enhet förmedlar synpunkter
och i samband med personalmöte finns tid att rapportera ifrån styrelsemöten.
Numera deltar föräldrar i personalmöten, vilket bidrar till att föräldrar
blir delaktiga i vad som händer på skolan. Rektorn vill ha en låg profil
och menar att hon vill vara jämbördig med övriga styrelseledamöter. Hon
upplever att det krävs mer av henne på grund av att hon har ett ansvar
gentemot skolstyrelsen.
66

Vid denna styrelse har man två mötesvärdar som fungerar ordförande
och växlar enligt ett givet schema. Det som framhålls som positivt med
denna lösning är att det blir en jämnare fördelning av arbete och ansvar för
ledamöterna i styrelsen. Sekreterarsysslan är däremot lagd på en ledamot och
löper under ett år. Det här är en intressant lösning. Enligt de utvärderingar
som är gjorda visar det sig att samarbetet mellan ordförande och rektor har
varit avgörande för styrelsens utveckling. Med denna lösning innebär det i
praktiken att alla blir involverade vilket innebär att rektor får bred kontakt
med alla ledamöter i styrelsen.
Föräldrarnas syn på styrelsens arbete är att det är stimulerande och positivt.
En nackdel är att arbetet tar mycket tid i anspråk. Det framhålls att det
framför allt är praktiska frågor som diskuteras. Föräldrarna önskar större
insyn i skolans verksamhet och menar att pedagogiska frågor ska vara naturliga
inslag vid styrelsemöten. Det finns farhågor om att styrelsen blir en isolerad
enhet och därför arbetas det aktivt med att bredda inflytandet. Hitintills
upplever man att det är för få föräldrar som engagerar sig. Men det finns
positiva upplevelser av att man samverkar mellan de olika personalgrupperna
samt att föräldrar deltar aktivt i arbetsgrupper.
Trots att man har växlande mötesvärdar i denna styrelse framkommer det att
föräldrarna inte utnyttjar sina befogenheter och tar det ansvar man har blivit
tilldelad. Det beror troligtvis på att det råder en otydlighet kring vad som är
möjligt att arbeta med i styrelsen. Rektorn har det övergripande ansvaret att
informera vad som gäller för styrelsen. I den här styrelsen framkommer det
att rektorn fortfarande känner sig osäker i sin roll, bl.a. genom att hon gärna
ser att de är två rektorer som representerar styrelsen. Det kan också vara så
att hon vill öka sin makt i styrelsen?
Personalen upplever att det råder en otydlighet när det gäller vad styrelsen
ska arbeta med. Vad som ingår i arbetsordningen är för omfattande. En
av personalens representanter säger i intervjun att ”personalen får driva
sina frågor ”medan ” föräldrar får driva sina frågor” Det här svaret ger
vid handen att det inte råder någon gemensam syn inom styrelsen när det
gäller vilka frågor som ska drivas.
Den kommunansvarige tjänstemannen är positiv till lokal styrelse och tror
att det är en möjlig väg till ett ökat föräldrainflytande. Den uppföljning och
stöd som förekommer består av dialog med rektorn vid månadsträffar. Själv
67

deltar han inte tjänstemannen vid styrelsemötena. Den kontakt som finns med
skolstyrelsen är att någon politiker är ordförande vid årsmötet. De är inbjudna
till styrelsemöten men det är sällan någon som deltar. Verksamhetsberättelse
med utvärdering och protokoll får skolstyrelsen för kännedom.
C- skolan
Skolan byggdes 1978 och ligger i en större stad i ett naturskönt område med
närhet till skog och sjö. Skolan är belägen i en kommundel som ligger 5 km
från centrum. Upptagningsområdet till skolan är blandat. Vid skolan finns
år 1-5 med 350 elever och år 6-9 med 320 elever. Personalgruppen består av
80 personer. Fritidshemsverksamhet och förskoleklasser är knutna till skolan.
Skolan arbetar utifrån arbetslag. 1/3 av eleverna från år 7 tillhör glesbygd. I
kommunen finns för närvarande 7 lokala styrelser. C-skolans styrelse är den
äldsta och har funnits sedan 1995. Det var den förre rektorn som var mycket
intresserad av föräldrars inflytande. Först bildades ett föräldraråd vid skolan.
När det sedan blev möjligt med ett utökat ansvar ansökte skolan om att få
delta i försöksverksamheten med en lokal styrelse med föräldramajoritet.
Det hela bottnar i de strider som fanns på skolan angående åldersintegrering,
som var ett politiskt beslut och skulle införas. Det blev en organiserad
föräldragrupp som kämpade för det. Sedan ville föräldragruppen fortsätta
att engagera sig. Det hela ledde till att man ansökte om ett vidgat inflytande.
Sedan april 1997 har skolan fått utökad beslutsrätt som första enhet
inom kommunen. Styrelsen bildades med år 1-5 och från höstterminen
1998 har styrelsen utökats till att även omfatta år 6-9. Syftet med den
lokala styrelsen är att den ska vara en resurs och motor i en skola under
utveckling för eleverna.
Styrelsen består av tjugotvå ledamöter och 22 ersättare varav 10 utgörs
av representanter för föräldrar, åtta för personal, fyra för eleverna samt
rektor. Ordföranden är kvinna och förälder vid skolan. Sekreterarsysslan
följer en mandatperiod. Antal män och kvinnor i styrelsen är relativt jämn.
Förklaringen till att styrelsen har valt att vara så stor är att varje arbetslag
och varje personalgrupp blir representerat. Styrelsemöten förekommer en
gång i månaden med uppehåll för juni och juli. Möten hålls på kvällstid,
18.00-21.00. Ibland blir mötestiden längre. Närvaron vid styrelsemöten
är god. Styrelsen har valt att arbeta i arbetsgrupper. Styrelsen medverkar
i föräldramöten och arrangerar egna möten med personal och föräldrar.
Verksamhetsberättelse skickas årligen till verksamhetsstyrelsen för kännedom
68

Protokoll sänds in varje månad till den centrala förvaltningen. Den
nuvarande rektorn har varit delaktig i styrelsen sedan augusti 1998.
Ordförande och vice ordförande diskuterar dagordningen tillsammans före
styrelsemötet. Dagordningen har givna punkter för föräldrar, personal,
elever samt rektor.
Kommunen genomförde under våren 1999 en utvärdering av de lokala
styrelserna för att se om inflytandet har ökat bland elever och föräldrar.
Vidare önskade man kunskap om eventuella svårigheter med lokala styrelser
samt underlag för åtgärder när det gäller utveckling av föräldrainflytandet.
Utvärderingen resulterade i en del förslag, t.ex. när det gäller att tydliggöra
dagordning, att få ett ökat inflytande över resurser och läroplaner, förbättring
av dialogen med övriga föräldrar, att ge utbildning till föräldrar och personal,
att politiker är delaktiga vid styrelsemötena i en större omfattning samt att
rollen som representant för föräldrar klargörs.
Rektorns ansvar, vid sidan om den lokala styrelsen, framhålls. I de fall rektor
har rätt att besluta påpekas vikten av att samråd sker med den lokala styrelsen.
I vissa frågor har rektor ansvar för principiella ställningstagande efter samråd.
I andra frågor har styrelsen ansvar för planer, för övergripande frågor medan
rektor har ansvarar för den dagliga driften.
Arbetsordning för C-skolans styrelse 121
Den lokala styrelsen ska bedriva verksamheten i enlighet med de mål
och riktlinjer som kommunfullmäktige fastställt för kommunens barn-
och ungdomsverksamhet samt de författningar i övrigt som finns inom
området.
Styrelsen är skyldig att följa de avtal mellan barn- och ungdomsnämnden
och enheten som tecknats samt andra riktlinjer för kommunens barn- och
ungdomsverksamhet som nämnden kan utfärda. Styrelsen är också skyldig
att följa de riktlinjer och anvisningar för verksamhetens bedrivande som
utfärdats av verksamhetsstyrelsen. Rektor har ett särskilt ansvar att informera
och vägleda styrelsen, så att man inte fattar beslut som bryter mot lagstiftning
eller i övrigt kolliderar med nationella eller kommunala mål för skolan. Lokala
121 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades
på Skolverket 970603. En revidering av arbetsordning med tillägg för att omfatta år
1-9 har gjorts.
69

styrelser skall inte behandla frågor som avser individuella fall. Detta avser
både barn- och personalärenden.
Lokala styrelsen ska årligen rapportera till verksamhetsstyrelsen om den
utveckling som skett i styrelsen samt i övrigt lämna redovisningar som
verksamhetsstyrelsen med hänsyn till vad nämndansvaret kan kräva. I
arbetsordningen finns beskrivet antalet sammanträden som arvode utgår
för. Därutöver sammanträder styrelsen så ofta som den finner lämpligt.
Kallelserna till dessa sammanträden ska vara skriftliga. Protokoll ska
föras vid sammanträden. Verksamhetsstyrelsen i kommunen ska delges
protokoll från styrelsens sammanträden. Styrelsen ska kontinuerligt informera
föräldrar och elever om styrelsens arbete. Sammansättningen av styrelsen
och mandatperiodens längd beskrivs.
C-skolans arbetsordning visar vid en jämförelse med den nationella
förordningen att man valt att delegera allt som varit möjligt att delegera
till den lokala styrelsen. 122
Vilka ärenden arbetar styrelsen med ?
De ärenden som behandlas i styrelsen gäller arbetsmiljön inom- och utomhus,
skolans organisation och skolans framtida profil och inriktning. Det har förts
diskussioner om att ordna arbetslagsutbildning för personalen. Ett flertal
ärenden utgör information till styrelsen. Styrelsen har initierat arbetsgrupper
inom följande områden: Lokaler/ Utrustning, nyckeltal, IT och information,
måltider, trivselgruppen, skolans och elevens val, skola- omvärld. En uppföljning
av dessa arbetsgruppers arbete redovisas i styrelsen.
Hur upplevs C-skolans styrelse och dess arbete. Intervjuer från kommunansvarig
tjänsteman, föräldrar, lärare, elever samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan.
Den kommunansvarige tjänstemannen upplever att styrelsen fungerar
bra. Hon säger:
70
Från politiskt håll är ambitionen att alla skolor har lokala styrelser. Tyvärr är de bara
sju skolor som bildat lokala styrelser. Orsaken tycks bero på att många skolor tycker att
det blir ett för tungt ansvar men själv tycker hon att lokal styrelse är en bra lösning när
122 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.

det gäller elev- och föräldrainflytande. Det är viktigt att involvera elever och föräldrar
i skolans mål och arbetsmiljö. 123
Det negativa med en lokal styrelse är att den inte når ut till alla föräldrar,
anser hon. Hennes roll är att vara kontaktperson mellan skolan och
verksamhetsstyrelsen. Hon deltar inte i styrelsemöten och det tycker hon
inte är nödvändigt. Från centralt håll har de fått en utbildning, i vilken
styrelsemedlemmar, politiker och tjänstemän har deltagit. Utbildningens
syfte har varit att utbyta erfarenheter och informera om beslutsvägar är
inom kommunal förvaltning.
Den kommunansvarige tjänstemannen menar att de har problem på kommunal
nivå med rutiner kring lokala styrelser. Beslutsordningen idag fungerar
på följande sätt. Först går ärenden till verksamhetsförvaltningen, där
ansvaret är att utreda ärenden vidare, och därefter till verksamhetsstyrelsen
för beslut.
Rektorn tillträdde sin tjänst 1 juli 1998 och har deltagit i styrelsen drygt ett
halvår när denna intervju genomförs. Han är positiv till styrelsen och tycker
att stämningen har varit bra. Ordföranderollen ser han som mycket viktig i
den lokala styrelsen. Han upplever att föräldrarna litar mycket på ordförande.
Styrelsen har en stark ordförande och vice ordförande. Det har bråkats en
hel del med tjänstemännen angående den otydlighet som råder när det
gäller ansvar och befogenheter.
Han berättar att politikerna är positiva och stödjer verksamheten. Tjänstemännen
som ska stödja styrelsen ser dem som en stor ”kravmaskin”. Tidigare har det
vid skolan funnits en styrelse för år 1-5 och ett föräldraråd för år 6-7. Rektorn
säger följande om uppdelningen:
Jag upplever det nog som synnerligen olyckligt att det har varit två skolor år 1-5 med
styrelse och år 6-9 med föräldraråd. Det har varit synd. Nu känns det bra att vi har
slagit samman det till en styrelse och driver skolan som en enhet, vilket blev möjlighet
när det blev en rektor vid skolan. 124
Rektorn upplever att det är bra att det finns en styrelse som står bakom beslut
och att det är fler som tar ansvar. Han tycker att det är mest praktiska frågor
123 Telefonintervju. 1999-03-05.
124 Intervju. 1999-03-01
71

som behandlas i styrelsen och framhåller att det är viktigt att de pedagogiska
frågorna lyfts upp på dagordningen. Styrelsens uppdrag är enligt honom att
det blir en styrelse med arbetsgrupper som är delaktiga i skolans utveckling.
Föräldrar, menar han, ska vara ett naturligt inslag i skolans arbete. I styrelsen
och arbetsgrupperna ska utvecklingsdiskussioner föras. Han ser det också som
viktigt att styrelsen har kunskaper om skolans styrdokument.
Information till övriga föräldrar och personal kring styrelsens arbete,
tycker han fungerar bra. Det finns protokoll uppsatta från styrelsemötet.
Informationsblad med en sammanfattning av de allra viktigaste punkterna
från styrelsemöten delas ut till samtliga barn. Det finns lådor uppsatta vid
varje arbetslagsenhet där föräldrar kan lämna in frågor eller formulera åsikter
som man tar upp i styrelsen.
Styrelsen har fyra representanter för eleverna. Eleverna är mycket positiv
till den lokala styrelsen och det inflytande de har. Avståndet till rektorn har
minskat och de upplever att de inte är främmande för styrelsens ledamöter.
På dagordningen finns en given punkt för eleverna vilket upplevs som en
tydlig markering om att de är värdefullt med deras deltagande. Elevernas
punkt är förlagd till början av mötet. Eleverna anser att det är viktigt är att
styrelsen får veta vad de tycker i olika frågor. De frågor som de har fört fram
handlar om skolgårdens utseende och önskemål om inköp. Återkoppling till
eleverna sker vid elevrådsmöten.
Marit är personalens representant i styrelsen och arbetar som fritidspedagog.
Hon har varit med i styrelsen sedan starten 1997 och berättar följande:
72
I början tyckte jag att det behandlades aldrig fritidsfrågor bara skolfrågor, det var bara
skolan som var viktig, jag upplevde att vi hamnade i skymundan. 125
Idag upplever hon att det har förändrats. Det finns med på ett annat
sätt och det tror hon beror på att fritidspedagogerna idag tjänstgör i
skolan på förmiddagar och att de arbetar inom fritidshemsverksamheten
på eftermiddagarna. Men hon anser att skolfrågor fortfarande har det
största utrymmet.
Styrelsen har delegerat uppgifter till arbetsgrupper där föräldrar, personal
och elever ingår. Varje arbetsgrupp har arbetat fram mål och delmål för hur
125 Intervju. 1999-03-02.

de ska arbeta. Alla arbetsgrupper har presenterat detta för styrelsen. Marit
arbetar med lokalfrågor. Hon upplever att de flesta av styrelsens frågor har
handlat om lokalfrågor och personalfrågor och säger:
Det har varit tufft. Alla upplever att det har varit trångt. Kapprummen har flyttats ut
från klassrummen. Vi kämpar för att bygga ut så att vi kan jobba med individanpassad
undervisning och med smågrupper. 126
Hon poängterar att representanter för högstadiet har kommit in i styrelsen
under hösten vilket har gjort att det är viktigt med samverkan. Den
kommunikation som förekommer mellan övriga föräldrar upplevs positiv och
väl fungerande. Det finns informationsblad som går ut till samtliga föräldrar
där styrelsens arbete beskrivs. Protokoll finns uppsatta på alla avdelningar och
det finns brevlådor där frågor kan läggas. Relationen mellan lärare föräldrar
och elever har blivit tätare. Elevernas deltagande i styrelsen ser hon som
viktig. Skolan är öppen i dag på ett annat sätt jämfört med tidigare. Det finns
i denna styrelse ett stort missnöje med den koppling man har till den centrala
förvaltningen. Marit framför det på följande sätt:
Stämningen i styrelsen är just nu lite upprörd och det är svårt att komma vidare. Vi
räknas inte på kommunalnivå. Det känns som de väntar ut att elevantalet ska sjunka. De
kommunansvariga tjänstemännen stödjer inte oss utan ser oss som ett stort hot. 127
Marit tror på styrelsen och menar att:
Det är en bra form det blir en större påtryckning till politiker och det blir en större tyngd i
de frågor som förs fram. Det viktigast just nu är att det blir en bra arbetsmiljö och en bättre
dialog med de kommunansvariga tjänstemännen. 128
Vid intervjun med föräldrarna framkommer det att föräldrarna vid C-skolan
har ett brinnande intresse för styrelsens arbete. De är positiva till att det finns
en lokal styrelse. Ingrid är representant för föräldrarna. Hon är glad över att
delta och få insyn i verksamheten vid skolan.
Cathrine är förälder och ny ordförande i styrelsen. Hon är mycket positiv
till styrelsens arbete. Hon axlar ansvaret efter Melker som sitter som vice
126 Ibid.
127 Ibid.
128 Ibid.
73

ordförande. Melker upplever att han har kämpat hårt för att styrelsen
ska fungera. Föräldrarna tycker att de lägger ner mycket tid på arbetet i
styrelsen. De frågor som föräldrarna har drivit handlar om lokalfrågor,
skolgårdens utformning och arbetslagsfrågor. Några pedagogiska frågor
diskuteras inte. Cathrine säger:
74
Stämningen är positiv på möten. Vi har organiserat styrelsemöten så att det finns utrymme
för elever, föräldrar, personal samt rektor. De står med som givna punkter med sina
inslag på varje dagordning. 129
Styrelsearbetet har förändrats över tid. Styrelsen delegerar arbetsuppgifter.
Vid skolan finns arbetsgrupper där övriga föräldrar, personal, elever samt
ledamöter från styrelsen är representerade. Anpassning har gjorts till
fritidshem och förskoleklasser genom att dessa verksamheter är involverade
i skolan idag.
Det råder idag ett stort missnöje med de kommunalansvariga tjänstemännen
som uppfattar styrelsen som besvärlig. Föräldrarna är missnöjda med rektor.
De anser inte att rektor har samråd med styrelsen i alla de frågor som de enligt
arbetsordningen ska samråda om. De problem som för närvarande finns i
styrelsen behöver åtgärdas. Cathrine förklarar situationen så här:
Våra framtidsvisioner är att finna former för styrelsens arbetssätt. Styrelsens storlek behöver
minskas. I dagsläget är vi för stor styrelse, 22 ledamöter. Jag ser det som viktigt att vi
alla i styrelsen har en gemensam policy. Det är skolans bästa som gäller. Vi behöver finna
former för att utbilda oss i styrelsen. Läroplansdiskussioner och diskussion om den lokala
arbetsplanen är viktig. Kvalitetsfrågan är viktig. Vi vill att det blir en bra skola och att
lärarna väljer att bli kvar vid skolan. 130
Sammanfattning och reflektion
Inom den centrala förvaltningen är det tydligt att man inte har klart för sig
att den lokala styrelsen har befogenheter att fatta beslut i alla de ärenden, som
förutom frågor kring enskilda elever som tidigare låg på rektor. Kommunen
arbetar utifrån en organisation där ”beställar- utförarmodell” råder, vilket
för verksamhetsförvaltningen innebär att det ansvar de har är otydligt. Den
lokala styrelsens funktion är inte klart definierad. Det råder idag en oklarhet
om vem som bestämmer vad, vilket avspeglas på flera områden. Otydlighet
129 Intervju. 1999-03-01.
130 Ibid.

och turbulensen påverkar föräldrarnas inställning negativt. Politikerna
är positiva till styrelsen. Kommunansvariga tjänstemännen ser styrelsen
som en stor ”kravmaskin”. Förtroendet saknas till tjänstemännen vid
verksamhetsförvaltningen, vilket bidrar till ett stort missnöje bland ledamöterna
i den lokala styrelsen. Det ges inget stöd och uppbackning när det gäller
styrelsens arbete utan styrelsen ses som ett hot av de kommunansvariga
tjänstemännen. Just nu befinner sig styrelsen i ett låst läge och det är
svårt att komma vidare.
Den lokala styrelsen vid C- skolan har 22 ledamöter i styrelsen. Det
framkommer att de allra flesta tycker att den är för stor. Styrelsen har utökats
från att vara en styrelsen för år 1-5 till att omfatta år 6-9. Det påverkar arbetet
i styrelsen. Styrelsen har delegerat sina arbetsuppgifter till arbetsgrupper
och det fungerar tillfredsställande. I styrelsen finns elever representerade.
Föräldrar och personal ser elevernas roll i styrelsen som en tillgång. Styrelsen
har valt att markera på dagordningen en speciell punkt för föräldrar, personal,
rektor samt elever för att markera de olika aktörernas möjligheter att föra upp
sina frågeställningar på dagordningen.
Föräldrarna ser många fördelar med lokal styrelse med föräldramajoritet. Det
är för den intressant att få inblick i skolverksamheten. Föräldrar ses som en
viktig resurs, de tar sitt ansvar och vidgar samarbetet mellan hem och skola.
En gemensam policy för skolans bästa ses som viktig att utveckla i styrelsen.
Pedagogiska frågor diskuteras sällan. Det är övervägande praktiska frågor
som behandlas i styrelsen. Information från den lokala styrelsen upplevs som
tillfredsställande. Idag finns ett informationsblad som skickas till samtliga
föräldrar varje månad. Där anges de ärenden som tas upp i styrelsen och vilka
beslut som fattats. Protokoll finns uppsatta och kan läsas på skolklassernas
anslagstavlor. Trots den positiva bilden anser föräldrar och personal att de
inte har fått det ansvar och de befogenheter som de enligt förordningen
har rätt till i styrelsen.
Det finns ett missnöje med rektorn. Missnöjet grunder sig på att han vid ett
flertal tillfällen inte haft samråd med styrelsen i frågor där samråd ska gälla,
exempelvis när det gäller att ta emot elever från en annan skola, att samråda
om verksamhetsberättelsen etc. Rektorn följer inte de bestämmelser som
finns. Det kan bero på att rektor inte har för avsikt att lämna ifrån sig frågor
som tidigare har legat på honom. En lokal styrelse med föräldramajoritet
leder till att det blir en ny form av verksamhet för rektorn och som en del
75

ektorer inte är mogen att axla. Trots att det finns ett stort missnöje med
rektorn vid C-skolan är han positiv till den lokala styrelsen och ser det som
viktigt att fler blir delaktig i skolans verksamhet. Styrelsens uppdrag är
enligt honom att det blir en styrelse med arbetsgrupper som är delaktiga
i skolans utveckling. Föräldrar, menar han ska vara ett naturligt inslag
i skolans arbete. I styrelsen och arbetsgrupperna ska diskussioner om
skolans utveckling föras.
D- skolan
D- skolan byggdes 1926 och bestod av det stora stenhuset där år1-3 har sina
klassrum. På 50-talet gjordes en utbyggnad p.g.a. de stora barnkullarna. I
skolans närhet finns många historiska minnen från den tid då samhället var
en levande bruksort. Skolan ligger i centrum av samhället och är en av de
sex skolor som finns i kommunen. Lokal styrelse med föräldramajoritet finns
i två av kommunens skolorna. Det finns 240 elever vid skolan och antalet
personal uppgår till 30. Skolan har A- form och är två- parallell, sånär som
på år 5 och år 6 som har en klass vardera. Skolan har satsat på att hålla en
kulturell profil. De lektioner som utgör skolans val har använts till förstärkt
undervisning i bl.a. dans, drama, musik, bild och hemkunskap.
Vid skolan fanns tidigare Hem och skola-förening. Den finns fortfarande kvar
men fungerar dåligt. Den kvinnliga biträdande rektorn vid skolan är den som
har dragit igång den lokala styrelsen. Hon har arbetat som rektor i 3,5 år och
har 21 år som lärare vid skolan bakom sig. Rektorn hade informationsträffar
med föräldrar omkring tanken på en lokal styrelse. En enkätundersökning
gjordes till föräldrar om intresse för lokal styrelse. Det visade sig att det fanns
ett stort intresse bland föräldrarna att bilda en lokal styrelse med föräldrar i
majoritet. Styrelsen påbörjade sin verksamhet i juni 1997.
Antalet ordinarie ledamöter i styrelsen uppgår till 11 personer och därutöver
tillkommer ersättare för dessa. Elevernas vårdnadshavare har fem ledamöter
med ersättare. Skolpersonalen har två ledamöter med ersättare samt rektor.
Eleverna representeras av tre ledamöter med ersättare. Eleverna har ej
beslutsrätt men däremot yttranderätt. Könssammansättningen är jämn i
styrelsen. Närvaron i styrelsen är hög. Styrelsen har en manlig ordförande som
är förälder vid skolan. Styrelsen har valt att låta sekreterarsysslan vara rullande.
För att underlätta för eleverna finns på dagordningen ”elevernas punkt”.
Den lokala styrelsen har styrelsemöten tre gånger per termin. Mötestiden
76

är begränsad till en timme mellan klockan 18.00-19.00. Dagordning görs
gemensamt av rektor och ordförande.
Arbetsordning för D-skolans styrelse 131
Arbetsordningen ger en beskrivning av motiven för skolans deltagande i
försöket med lokal styrelse. Målet med styrelsen är att öka föräldrainflytandet,
att vidga insynen för föräldrar beträffande skolans närområde och elevernas
förhållanden och behov. Den lokala styrelsen får inte fatta beslut om frågor
som rör individuella fall. Styrelsen ska genomföra utvärdering varje läsår.
Biträdande rektor ansvarar för skolans ekonomi, vägleder styrelsen så att
besluten sker i enlighet med gällande lagstiftning samt skolans mål, ansvarar
för myndighetsutövning ( betygssättning, diciplinärenden), träffar avtal med
entreprenörer och leverantörer och ansvarar för personalvård. Biträdande
rektor är ansvarig ledare för den administrativa och pedagogiska ledningen
av skolan i samarbetet med personalen.
Arbetsordningen beskriver styrelsens sammansättning, valbarhet, val,
mandattid, sammanträden och mötesgrupper. Förslag till procedur för val av
föräldrarepresentanter, personal och elever finns.
D-skolans arbetsordning visar vid en jämförelse med den nationella
förordningen att styrelsen arbetar ej med personalens kompetensutveckling
och program för mobbning. 132
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
De ärenden som behandlas gäller arbetsmiljön inom- och utomhus. Flera av
mötena har behandlat trafikfrågan och skolgården. Det har diskuterats om
behov av temadagar och behov av datorer, vilket det också har fattats beslut om.
Genomgång av arbetsplan har gjorts av rektor. Handlingsplan om mobbning
har diskuterats. En profilering av styrelsens arbete har diskuterats. En bättre
information till övriga föräldrar och personal kring vad som sker i styrelsen
har varit på dagordningen vid ett flertal tillfällen. På grund av att det ej finns
behöriga lärare har det diskuterats om huruvida obehöriga lärare ska anställas.
Sammantaget visar det sig att styrelsen arbetar övervägande med praktiska
frågeställningar och i övrigt med ärenden av informationskaraktär.
131 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades
Skolverket 970404.
132 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.
77

Hur upplevs D-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från
kommunalansvarige tjänsteman, föräldrar, lärare, elever samt rektor
ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Den kommunansvarige tjänstemannen har arbetat i kommunen i 3,5 år och
han är rektor också för de sex skolor som finns i kommunen. Varje enskild
skola har en biträdande rektor. Tjänstemannen menar att det är en knepig
organisation och ser i framtiden att hans ställning som rektor upphör
och istället överflyttas tjänsterna som rektor på respektive skolenhet.
Tjänstemannen har varit drivande i frågan om lokala styrelser och önskade att
alla sex skolorna hade inrättat styrelser. Nu blev det vid två av skolorna. Han
ser det som positivt med styrelsen vid D-skolan och stödjer dess verksamhet,
men anser att styrelsen inte har tagit steget från ett samrådande organ till
ett beslutande organ. Styrelsen, hävdar han, har tagit ett större ansvar, men
fungerar fortfarande som diskussionsforum där få beslut fattas. Han menar att
D-skolans styrelse arbetar mycket med praktiska frågor, som t.ex. gungor på
skolgården. Han ser istället att det arbetas med skolutveckling.
Tjänstemannen anser att arbetsordningen inte är tydlig och menar att den
behöver åtgärdas för att det ska flyta bättre. Vidare tycker han att det är
viktigt med utvärdering och uppföljning av verksamheten. Styrelsen fungerar
bra i nuläget och det har framkommit att den också ska vara delaktig i skolans
planering. Biträdande rektor för D-skolan träffar han varje vecka, vilket gör
att han har en nära koppling till vad som händer vid skolan. Tjänstemannen
anser att det är viktigt att dela på ledningsansvaret i skolan. Det positiva med
lokal styrelse är, säger han, ” att det blir en kreativare ledningsmiljö” … och
att föräldrar känner att det är deras skola och det är en väldigt viktig känsla”.
Han är övertygad om att skolan blir trivsammare och menar att föräldrar,
personal och elever kommer att bry sig mer om skolan än de tidigare har gjort.
I dagsläget kan de inte påverka mycket. Det blir en positivare inställning:
”fler kan komma med bra idéer”.
Tjänstemannen anser att den biträdande rektorns viktigaste roll är att
samverka med de olika aktörerna i skolan. Han tycker att lokala styrelser är
en bra modell. Men de behöver utvecklas för att de ska fungera som det är
tänkt att göra, med utökat ansvar och befogenheter.
78

Den biträdande rektorn vid D-skolan har varit drivande för den lokala
styrelsen. Tillsammans med den kommunansvarige tjänstemannen var det
hon som arbetade ivrigt med att driva igenom lokal styrelse i kommunens
alla skolor. Hon upplever att det fortfarande efter 1,5 år som styrelsen har
varit igång, inte fungerar tillfredsställande. Idag fungerar styrelsen som en
föräldraförening, anser hon. Det är till övervägande del praktiska frågor
som behandlas i styrelsen. Ett önskemål som hon har är att pedagogiska
frågor ska behandlas i styrelsen.
Hennes roll som biträdande rektor har inte förändrats och det kan, säger
hon, bero på att det inte riktigt fungerar med den lokala styrelsen. Den lokala
styrelsen har blivit ”hennes styrelse” som hon ska driva istället för att det är fler
som är delaktiga i att leda skolan. Under intervjun framkommer det att det finns
en tveksamhet från den biträdande rektorns sida angående styrelsen.
Det är svårt att få en sådan här sak att landa, det är fortfarande min grej som jag inte har
lyckats med att förankra bland föräldrar och personal. Det är inte säkert att det går heller.
Jag vet faktiskt inte om det är någon ide att fortsätta med denna styrelse, det har varit
intressant att försöka men intresse att komma vidare saknas. 133
Hon tycker att intresset har svalnat det märks när de ska nominera personer till
styrelsen. Det är svårt att få personer att ställa upp till val. Det finns dock
något som är positivt med styrelsen. Hon ser att det har blivit en öppenhet, t.ex.
vid tjänstetillsättningar då föräldrar deltar vilket inte varit tänkbart tidigare.
Det är kortare beslutsväg. Kommunikationen mellan den lokala styrelsen och
skolstyrelsen fungerar väl. Utvärdering görs varje år och delges skolstyrelsen.
Kommunikationen till övriga föräldrar och skolpersonal upplevs som god. Alla
föräldrar får protokoll hemskickade och all personal tar del av protokollen.
Föräldrarnas intryck av den lokala styrelsen är positiv men de menar att
mycket arbete återstår till att det ska fungera tillfredsställande. Anne är
föräldrarnas representant i styrelsen, hon tycker att idén med lokala styrelser
med föräldramajoritet är bra. Elevernas delaktighet i styrelsen är också
bra, menar hon, men säger:
Vi har hållit på i 1,5 år och jag upplever att vi fortfarande är under uppbyggnad. Jag ser
det som viktigt att ha en dialog med övriga föräldrar. 134
133 Intervju. 1999-04-15.
134 Intervju. 1999-04-16.
79

Anne berättar att det varit byte av ordförande p.g.a. flyttning, vilket har
påverkat styrelsens arbete. Den största fördelen som hon ser med styrelsen är
att föräldrar får en större insikt i vad som sker i skolan och att de också har en
möjlighet att påverka vad som sker i skolan. De frågor som diskuteras handlar
till övervägande del om skolans miljö. Den framtidsvision för styrelsens
arbete som Anne har är att fler föräldrar blir delaktiga i arbetet med skolan.
Dialogen med övriga föräldrar saknas, menar hon. Idag upplever hon att de är
för dåliga på att delegera arbetsuppgifter från styrelsen till övriga föräldrar och
personal. I styrelsen har de en närmare kontakt och på något sätt får hon en
känsla av att det är styrelsen som ska göra allt arbete.
Lärarnas representant, Kajsa, har arbetat vid skolan under 30 år. Hon har
deltagit i styrelsen ett år. Hennes upplevelser av styrelsearbetet är positivt.
Stämningen vid mötena har varit bra, säger hon. Hon framhåller att det
bästa med styrelsen är att det är fler som får förståelse för skolan och
dess verksamhet. Hon ser föräldrar som en påverkansgrupp. Hittills har
styrelsemötena varit ett diskussionsforum med mest praktiska frågor som
behandlats. Styrelsemöten, upplever hon, inte har förändrats något under
den tid som hon har varit ledamot i styrelsen.
Leonor är lärarnas representant och har varit med sedan styrelsen startade.
Hon upplever att de föräldrar som var med när styrelsen startade var mycket
engagerade. Intresset, menar hon, har svalnat idag. Hon upplever styrelsens
arbete som trevande och att det råder en försiktighet. Elevernas punkt på
dagordningen ser hon som något viktigt och positivt. Eleverna har också
utnyttjat sin möjlighet att påverka situationen vid skolan.
De frågor som har varit aktuella är mest praktiska frågor. Hon lyfter fram
några områden som hon ser som positiva. Dels handlar det om elevernas
önskemål om utbildning på data. Just nu pågår skolgårdsprojekt där eleverna
arbetar i mindre grupper med idéer och förslag om förbättringar av skolgården.
Hon saknar frågor kring läroplanen och pedagogiska frågor.
Leonor ser det som viktigt med lokal styrelse och menar att fler föräldrar
engageras idag genom att de vid skolan har en styrelse. D-skolan ligger i
ett gammalt brukssamhälle. Hon menar att mycket av bruksandan finns
kvar, vilket innebär att skolan tidigare inte stod högt i kurs men genom
att många föräldrar blivit arbetslösa och föräldrar utbildar sig idag har
inställningen till utbildning förändrats.
80

De finns tre representanter för eleverna i styrelsen. De är alla flickor och
de ger en mycket positiv bild av styrelsen. Eleverna har en egen punkt på
dagordningen där de har möjlighet att framföra vad de vill ska behandlas.
De upplever att de blir sedda och respekterade i styrelsen. Det senaste
som de har arbetat med är skolgårdsprojektet, som de upplevt som mycket
roligt att få vara delaktiga i och kunna påverka. My, elevernas representant,
säger följande om styrelsen:
Det är bra att ha en lokal styrelse på skolan. Det är inte bara lärarna som ska driva skolan.
Det är bra att driva saker tillsammans. 135
Sammanfattning och reflektion
Målet med styrelsen är att öka föräldrainflytandet, att vidga insynen för
föräldrar när det gäller frågor kring skolans närområde och elevernas
förhållanden och behov. Skoledningen får stöd i arbetet med skolan genom den
lokala styrelsen. Denna målsättning låg till grund för bildandet av styrelsen.
Vid D-skolan är det skolans biträdande rektor och den kommunansvarige
tjänstemannen som också är rektor för skolan som har varit de som velat driva
frågan om lokal styrelse med föräldramajoritet. Det framkommer att man helst
hade velat att det inrättades vid kommunens samtliga sex skolor. Nu blev det
två skolor som var villiga att delta i försöksverksamheten.
Föräldrar har inte utnyttjat möjligheten till ett ökat ansvar och de har
inte heller nyttjat de befogenheter som de har fått genom styrelsen. Den
kommunansvarige tjänstemannen såg det som viktigt att det blev ett delat
ledningsansvar men så har det inte blivit. Den biträdande rektorn tycker att
det mest är hon som driver styrelsen. Hon upplever inte att det finns ett delat
ledningsansvar. Föräldrainflytande är mycket litet i denna styrelse.
Intresset för styrelsen påverkas troligtvis av att det var tjänstemannen och den
biträdande rektorn som drev frågan om bildandet av en lokal styrelse. Det
är mycket troligt att det hade varit annorlunda om det stora intresset hade
kommit från föräldrahåll. D-skolan genomförde en enkätundersökning, för
att undersöka intresset för bildandet av en lokal styrelse med föräldramajoritet.
Enkäten visade på en stor majoritet som ville pröva på detta. Trots detta lyckades
man inte fånga det intresse som fanns bland de flesta föräldrar.
135 Intervju. 1999-04-15.
81

Den kommunikation som förekommer med övriga föräldrar upplevs som
tillfredsställande. Det beror troligtvis på att skolan är relativt liten och
att många bor i centralorten. De flesta lärarna är boende på orten och
de har många andra naturliga träffpunkter. Alla föräldrar får protokoll
ifrån styrelsemöten, vilket är positivt och bidrar till att alla vet vad som
behandlas styrelsen.
Det visar sig att det är mest praktiska frågor som behandlas i styrelsen.
Lärarna påpekar vikten av att pedagogiska frågor ska ha en framträdande
roll i styrelsens arbete. Föräldrar påpekar också vikten av pedagogiska frågor.
Den biträdande rektorn ser det också som viktigt med den pedagogiska
utvecklingen. Biträdande rektorn kan påverka dagordningen och bör
rimligtvis sätta upp pedagogiska frågor på dagordningen eftersom det visar
sig vara ett intresse bland samtliga ledamöter.
Den biträdande rektorn verkar mer eller mindre ha gett upp tanken på en
fortsättning av den lokala styrelsen efter försöksverksamheten. Hennes roll
upplever hon har blivit mycket tung. Hon menar att hon verkligen får dra
styrelsen framåt. Det blir en omöjlig situation att hantera för henne. Ansvaret
för misslyckandet med styrelsens låga aktivitet och det låga intresset från
föräldrarna lägger hon på sig själv.
Det som har varit mycket positivt är att eleverna är delaktiga i styrelsearbete.
De har sin egen punkt på dagordningen och det har alltid frågor som de
ser som angelägna att ta upp till diskussion. Det framhålls att eleverna
ska sättas i centrum och ledamöterna menar att eleverna fått ett större
inflytande i och med styrelsen.
E- skolan
E- skolan ligger i en medelstor stad. Skolan ligger vackert belägen i ett
bostadsområde. Den verksamhet som förekommer vid skolan är år 4-6 med
140 elever och år 7-9 med 500 elever. Skolan har 60 lärare, vilka arbetar i
arbetslag. Skolan anses vara en konventionell och väl fungerande skola, som
är inne i ett utvecklingsskede. Vid E-skolan väljer eleven sin studieinriktning
själv. Ordinarie skolgång med intresseval, eller någon av profilinriktningar;
Matematik/naturvetenskap och fotboll. Skolan har ett internationellt utbyte
med ett antal skolor i Europa och Afrika. Skolan är populär, vilket det höga
antalet intresserade elever som väljer denna skola visar.
82

Sedan ett antal år har det vid skolan funnits ett väl fungerande föräldraråd,
som tog steget att bilda en lokal styrelse. Skolan har fungerande klassråd, och
aktivt elevråd med styrelsemöte varje vecka, där lärare deltar som stödpersoner.
Rektorn deltar oftast en gång per månad i dessa möten.
Kommunen har för närvarande 12 lokala styrelser. Idén till att delta i
försöksverksamheten kom från den centrala förvaltningen. Det finns ett starkt
intresse från politiker att inrätta lokala styrelser vid kommunens skolor. I
början anställdes en projektledare på halvtid för att stimulera igångsättandet.
Det gällde E-skolan samt tre andra skolor. Idag finns ingen projektledare.
Styrelsen drog igång sin verksamhet i januari 1998 med ett stort intresse
från föräldrar att delta.
E-skolans styrelse består av nio ordinarie ledamöter och sex suppleanter.
Det är fem företrädare för föräldrar med tre ersättare. Skolpersonalen har
tre ledamöter med tre ersättare samt rektor. Eleverna representeras av två
ledamöter med två ersättare. Det är en jämn könsfördelning i styrelsen.
Ordföranden är man och förälder vid skolan. Sekreteraruppgiften cirkulerar
mellan ledamöterna. Styrelsemöten hålls en gång i månaden på kvällstid.
Tiden är begränsad till två timmar, 19.00-21.00 som ibland överskrids.
Dagordning upprättar ordförande, en lärare och rektor tillsammans.
Den skickas ut av rektor till ledamöterna i god tid före styrelsemötet.
Styrelseprotokoll finns tillgängliga i personalrummet och för ansvariga i
elevrådet samt ledamöterna i styrelsen. Varje månad skickas ett månadsblad
med eleverna där en sammanfattning av protokollet finns att läsa för
elever och föräldrar.
Arbetsordning för E -skolans styrelse 136
Försöksverksamheten med lokal styrelse syftar till att ge ökad delaktighet för
föräldrar och elever. Arbetsordningen redovisar vilka verksamhetsområden som
omfattas av den lokala styrelsen. En redogörelse finns över ansvarsområden
som styrelsen ska vara beslutade i. Där beskrivs styrelsens sammansättning,
reglering av hur nominering och valprocedur ska gå till, mandatperiod, val
av ordförande och vice ordförande, styrelsens sammanträde, beslutsfattande
och protokoll.
136 Arbetsordningen och motiv för lokalstyrelse är hämtad ifrån den anmälan som registrerades
på Skolverket 971210.
83

En beskrivning på 11 punkter finns vad gäller styrelsens arbetsformer.
Exempel på punkter som ingår är, tidpunkt för styrelsesammanträden,
utformning av kallelse, dagordning och information, protokoll o.s.v. En
första utvärdering ska genomföras under april månad 1999, då eventuella
förändringar i försöksverksamheten genomförs. En andra utvärdering
genomförs under april månad 2001. Utvärderingsansvarig utses av den centrala
förvaltningen i kommunen. Den lokala styrelsen åläggs att inkomma med
kontinuerliga rapporter angående styrelsens arbete till nämnden.
I jämförelse med den nationella förordningen kan utläsas att E-skolan
valt att arbeta med fem områden som överensstämmer med den nationella
arbetsordningen. 137 Den lokala styrelsen har valt att ha beslutanderätt
i frågor som rör:
• Skolans program för att motverka mobbing och trakasserier bland
elever och anställda.
• Formerna för samarbete mellan skolan och hemmen.
• Utformning av skolan arbetsmiljö.
• Kompetensutveckling för personalen.
• Samverkan mellan mottagande skolor vid stadieövergångar samt samarbete
med arbetsliv utanför skolan.
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
Styrelsen har arbetat med utveckling av formerna för samarbetet mellan
hem och skola. Innehåll i temakvällar för föräldrar. Informationsfolder om
skolans verksamhet. Samverkan mellan skola och arbetsliv. Skolans program
för att motverka alla former av mobbning och trakasserier ibland elever och
anställda. Detta arbete bidrog till att en arbetsgrupp om mobbning bildades.
Styrelsens verksamhetsplan har det arbetats med. Lärartjänster har diskuteras
vid flera möten. Arbetslagsutbildning för personal och. trivselundersökning
bland elever har diskuterats. Handlingsplan för den lokala styrelsen har varit
en aktuell fråga som flyttats fram möte efter möte. Skolans kost diskuteras
vid ett flertal styrelsemöten. Arbetsmiljön i skolan återkommer vid flera
möten. Skolans kost och skolans lokaler ligger utanför förordningstexten och
någon delegation på det finns ej.
137 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5 .
84

Hur upplevs E-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarig
tjänsteman, föräldrar, lärare elever samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Den kommunansvarige tjänstemannen är positiv till att de lokala styrelserna
och säger:
Den lokala demokratin stärks. Man får föräldrar som tar ansvar. Det är ett bra stöd
för rektor att man tillsammans fattar svåra beslut för enheten. Föräldrar känner sig
mer nöjda när de får mer inflytande och föräldrar ses som en resurs i skolan och det
blir ett annat förhållningssätt. 138
Hon berättar att det har varit viktigt att ge stöd åt de lokala styrelserna.
Genom att de hade en projektledare på halvtid under ett år som hjälpte rektor
att implementera lokal styrelse blev starten på verksamheten bra. Träffar
förekommer centralt en gång per halvår då enbart ordförande i respektive
lokal styrelse deltar. Det är av stor vikt att verksamheten följs om det ska bli en
bärande idé. Hennes vilja utrycker hon på följande sätt:
Jag hoppas att alla som vill inrätta lokal styrelse ska få börja, att verksamheten permanentas.
Det jag också hoppas inför framtiden är att arbetsordningen som nu ligger utökas till att
omfatta fler områden att besluta om. 139
Ingen utvärdering av E-skolans styrelse har gjorts ännu men under höstterminen
1999 kommer en utvärdering att genomföras av en konsult. Styrelsen skickar
protokoll från styrelsemöten till den centrala nämnden för kännedom.
Rektor är ny på sin post och gör för närvarande sin andra termin vid skolan.
Han har tidigare arbetat som skolledare under två år. Stämningen i den
lokala styrelsen är positiv, anser han. Styrelsen upplever han fungerar som
ett diskussionsforum. Det diskuteras mycket men få beslut fattas. Han ser
ordföranderollen som mycket viktig för styrelsens utvecklingen. Ordförande har
till uppgift att driva på mötet, hålla i frågorna och styra debatten.
De frågor som styrelsen har behandlat rör ofta mycket om skolmaten. Det
har arbetats en hel del med att få fram en enkät, vilket har tagit mycket tid
i anspråk. Andra frågor är: mobbning, trivselfrågor samt samverkan hem
138 Telefonintervju. 1999-05-31.
139 Ibid.
85

och skola. Varje arbetslag har fått till uppgift att arbeta fram en plan över
hur de tänker arbeta med föräldrar. Föräldrar knyts till arbetslagen där det
samverkar kring förslag. Rektorn önskar ett större engagemang från föräldrar
i skolans verksamhet. En framkomlig väg kan vara fler arbetsgrupper där
föräldrar finns representerade, säger han:
86
I egenskap av rektor behöver jag ha en överblick av hela skolan att se till hela skolans bästa.
Det som också är viktigt är att jag har en god kontakt med ordförande att vi diskuterar
frågor som ska till dagordningen. 140
Informationen från styrelsen ser han som viktig. Vid skolan sker det med
hjälp av ett månadsblad. Dessutom har man varje höst ett stormöte där
styrelsen presenterar sig. Protokoll finns uppsatta i personalrummet och
elevrådet får protokoll sig tillsänt. Rektorn anser att det kommer få frågor från
föräldrar till styrelsen. I framtiden kommer skolan att byggas om och renoveras,
vilket förhoppningsvis kommer att innebära större delaktighet från föräldrarnas
sida. Rektorn är tveksam till lokal styrelse och anser:
Jag tror inte bara på att det ska vara en lokal styrelse i skolan, vi måste få ett bredare
föräldraengagemang i skolans vardag. Det handlar inte bara om att styra skolan utan om
att vara delaktiga i skolan. Vi har 25 nationaliteter på skolan och jag skulle därför se att
det blev en bättre representation i styrelsen. 141
Personalens representant, Bertil, har suttit med sedan styrelsen startade
och har tidigare deltagit i föräldrarådet. Han är mycket intresserad av den
lokala styrelsen och ser positivt på styrelsen. Han har hämtat inspiration från
Danmark där skolan har ett utbyte. Styrelsemötena upplever han har varit
trevliga med positiv stämning, men han tycker inte att det har varit effektivt.
Det råder inga motsättningar mellan de olika aktörerna i styrelsen som han
ser det. Han ger följande utlåtande om styrelsen:
Det reella inflytandet för styrelsen tycker jag inte har varit direkt stort men jag tycker om
själva idén med styrelsen och det borde vara en framkomlig väg att få ett större inflytande
för föräldrar. Det behövs helt enkelt för att utveckla skolan. 142
Bertil upplever, att när styrelsen startade sin verksamhet var det en stor
entusiasm. Den har nu har minskat. Det finns idag inte något större
140 Intervju. 1999-04-12.
141 Ibid.
142 Intervju. 1999-04-12.

engagemang för skolans verksamhet från övriga föräldrar, men han tror att den
planerade renoveringen av skolan kommer att leda till ett ökat engagemang
bland föräldrar under ett antal år.
Frågor i styrelsen som de har behandlat utgår ifrån de fem områden som övriga
föräldrarna ansåg att styrelsen skulle arbeta med. Det har varit mobbning,
formerna för samarbetet mellan skolan och hemmen och utformning av
skolans arbetsmiljö. Man har arbetat med en enkät om trivsel. Matfrågan
har varit relativt omfattande i de diskussioner som förts och resulterade i en
enkät. Lärarnas kompetensutveckling har inte diskuterats. Frågan man ställer
sig är om kompetensutveckling ska ligga på styrelsen.
Frågor som Bertil saknar är vad ska innehållet i skolan vara. Han menar att en
pedagogisk diskussion är viktig och att en sådan kan engagera föräldrar. Ett
annat stort fält är att göra en inventering av vad föräldrar kan bidra med. Själv
tycker han att föräldrar är till stor hjälp inom praktisk arbetslivsorientering
( prao- verksamheten). Inför det fortsatta arbetet ser han det som viktigt
att strama upp styrelsens arbeta med en handlingsplan som man kan arbeta
efter. I annat fall blir det mycket famlande.
Personalens representant, Åsa har, deltagit i styrelsen från starten och var
tidigare med i föräldrarådet. Hon tycker att det är bra med lokala styrelser.
Diskussionerna är viktiga även om inga beslut fattas. Hon upplever en äkta
passion från föräldrar som vill göra skolan så bra som möjlig för så många
elever som möjligt. Stämningen är mycket god i styrelsen. Det finns inga
motsättningar inom styrelsen och hon är glad över föräldrarna i styrelsen.
Styrelsearbetet går sakta men hon anser att det är viktigt med diskussioner och
hennes intryck är att de har gjort ett bra arbete hitintills. Åsa säger:
Skolan är populär och det är en skola som elever söker sig till vilket
känns roligt. När det gäller styrelsen är det ett problem med väldigt lågt
valdeltagande bland föräldrarna. Intresse finns för styrelsen men det är
ett svårt läge nu när vi knappt får ihop en styrelse. Jag ser det som en
mycket allvarlig situation. 143
Åsa anser att det är viktigt att delegera uppgifter från styrelsen till föräldrar
och personal. Hon anser att elevernas bästa ska stå i fokus, miljön ska vara
143 Intervju. 1999-04-12.
87

så bra som möjligt för dem. Elevernas deltagande i styrelsen ser hon
som betydelsefull men upplever att det är problematiskt för eleverna
att delta när styrelsemötena är förlagda på kvällstid. Flera av eleverna
tycker att frågorna ligger ovanför deras huvuden. Hon anser att det är
viktigt att fundera över:
Vad ska innehållet vara? Vad är viktigt för framtidens medborgare i skola?
De pedagogiska frågorna måste diskuteras. Jag tror att det kan engagera
föräldrar om man kan hitta kanaler och vägar för att diskutera skolans
innehåll och hur föräldrar kan vara delaktiga. Vad kan föräldrar bidra
med i skolverksamheten? 144
Sture är föräldrarnas representant i styrelsen. Han har varit ordförande
i styrelsen sedan den bildades. Han ger följande bild till bakgrunden för
bildandet av lokal styrelse:
88
Bakgrunden till att vi startade var att vi var på väg att inte bli någonting. Vi försökte hitta
en ny form för föräldrar att verka i skolan, långt tillbaka fanns en Hem och skola-förening
som verkade bra men sedan blev institutet för Hem och skola överspelat. De fick inte samma
inflytande på riksplanet. Föräldrar ingick i en samrådsgrupp med rektor men det här var ett
nytt sätt, att få en nytändning bland föräldrar och på ett strukturerat sätt få ett engagemang
i skolan. Det hade vi hoppats på, men där är vi väl inte riktig ännu. 145
Sture anser att han samverkar bra med rektor och vice ordförande. Nu lämnar
han över ordförandeskapet till någon annan. Han tycker att det är många
föräldrar som är intresserade av att driva frågor, men sedan faller det bara. Det
är viktigt att tid finns. Skolan, menar han, har blivit mer öppen men det finns
mycket mer att göra för att öppna skolan mot samhället. Vid E-skolan finns
många invandrarelever, men trots detta har de inte någon invandrarförälder
med i styrelsen. Sture tror på att det finns en lokal styrelse vid skolan och
anser att det har bidragit till ett större engagemang vid skolan, även om
mycket fattas. Att höja statusen på styrelsens arbete ser han som en väg.
Styrelsemötena ska läggas på dagtid, likställda med kommunala nämnder, då
blir det mer attraktivt att delta. Arvodering till ledamöterna är en självklarhet.
Styrelsearbetet har handlat om att hitta former för att arbeta och det har varit
en del löpande frågor som matfrågor, trivselfrågor o.s.v.
144 Ibid.
145 Intervju. 1999-04-13.

Det har diskuterats om man ska fastslå en handlingsplan för styrelsen. Det
innebär, menar Sture, att den måste arbetas gemensamt fram med lärare,
elever och rektor. Det har inte gjorts ännu. Skolan omorganisation till
arbetslag har tagit mycket kraft. Klasserna är borta vilket medför att det är
en annan organisation. Klassföräldrar har de inte längre och något annat ska
ersätta detta. I den nya organisationen med arbetslag ska föräldrar ingå. Sture
ser också gärna att föräldrar deltar i den dagliga undervisningen. Skolan är
mångkulturell och därför ska det också synas i undervisningen.
En önskan som Sture har är att fler föräldrar knyts till styrelsens arbete.
Han ser att arbetsgrupper med personal och föräldrar blir viktiga att införa.
Styrelsearbetet tar också mycket tid i anspråk i form av administrativt arbete.
Hans önskan är att skolan hjälper till med det styrelsens administrativa
arbetsuppgifter. Han anser att föräldrar ska ha ett större inflytande inom
flera områden och säger:
Jag skulle vilja att föräldrar hade större inflytande på vilka som anställs vid skolan.
Ser man på lärarkollektivet är det enbart svenskar. Jag tycker att man skulle anställa
lärare med annan kulturell bakgrund. Vi har ju en mångkulturell skola och då borde
det ju märkas. 146
Mirjam är föräldrarnas representant i styrelsen och har varit med sedan
bildandet av den lokala styrelsen. Det är en positiv stämning och det råder
inget negativt mellan personal och föräldrar. Hennes upplevelser av styrelsen
är att den lever sitt eget liv på en egen öde ö. Det är dålig kontakt med de
övriga föräldrarna, trots att de har månadsblad som skickas med elever för
kännedom, där styrelsens arbete delges föräldrar och elever.
Mirjam tar upp att hon har arbetat med några frågor omkring mobbning.
Det har hon velat föra vidare för diskussion i styrelsen, men att det går trögt.
Hon ger följande kommentar om arbetet i styrelsen:
Jag tycker att de är de pedagogiska frågorna som är viktiga och dessa frågor saknas. Tyvärr
upplever jag att allting tar lång tid. Vi har ännu inte lyckats upprätta en handlingsplan.
Vi har tagit upp gång på gång att vi ska upprätta en handlingsplan men det har inte
blivit av. Det kanske handlar om barnsjukdomar i början. Styrelsearbetet blir en
diskussionsfora. Upplever att vi inte har några mål. Vi har istället delmål som t.ex.
146 Ibid.
89

90
mobbningsfrågan, matfrågan och lokalfrågan. Det är viktiga frågor men jag tycker att
man ska se på målet för styrelsen. 147
Mirjam anser att styrelsen har haft en inkörsperiod, men nu måste något
hända. Styrelsen själv kan inte bara mötas. Föräldrarnas engagemang behöver
öka. Arbetsuppgifter från styrelsen måste delegeras och skolan måste ut i
verkligheten. Föräldrarna borde veta mer om vad som görs. Föräldrarnas
engagemang upplever hon har minskat. Det är styrelsen som själva arbetar
med frågeställningar. Styrelsen har bett om hjälp från föräldrar i styrelsen,
men det har de inte fått. De tar för givet att styrelsen sköter detta bra, men
det är synd. Då lever styrelsen i ett vakuum.
De båda föräldrarepresentanterna anser det vara viktigt med elevmedverkan
i styrelsen, och att de deltar och blir medvetna om att föräldrar och personal
är intresserade av att det blir bra för eleverna. Eleverna anser de har vettiga
synpunkter och är viktiga i styrelsen.
Elevrepresentanter i styrelsen, Siri och Frida, berättar att de är nya i styrelsen
och har bara deltagit i några möten. Deras upplevelser av styrelsen är
positiva, och de får föra sin egen talan.De frågor som förts fram av eleverna
är exempelvis miljöfrågor, liksom frågor kring elevutrymmen, cafeterian,
läsrummet, korridorerna och matsalen. Hur man kan förbättra dessa
utrymmen. Frågor som man nu arbetar med är rastaktiviteter och möjligheter
till bättre sittgrupper. Deras syn på styrelsen är följande:
Vi tycker att det är viktigt att eleverna får vara med. Lärarna vet inte riktigt hur eleverna
upplever skolan. Vi ser det som viktigt att föra elevernas talan och säga vad man tycker. 148
Sammanfattning och reflektion
Försöksverksamheten med lokal styrelse syftar till att ge ökad delaktighet för
föräldrar och elever. Vid E-skolan är det den centrala förvaltningen som varit
intresserad av att inrätta lokal styrelse. Skolan hade tidigare ett fungerande
föräldraråd, vilket bidrog till att det kändes som en utmaning att pröva
den nya styrelseformen. Vid implementeringen anställdes en projektledare
på halvtid under ett år med uppgift att stödja arbetet i denna styrelse
samt tre andra styrelser.
147 Intervju. 1999-04-13.
148 Intervju. 1999-04-13.

E- skolans styrelse arbetar utifrån fem områden där den har beslutanderätt.
Dessa är :
• Skolans program för att motverka mobbing och trakasserier bland
elever och anställda.
• Formerna för samarbete mellan skolan och hemmen.
• Utformning av skolan arbetsmiljö.
• Kompetensutveckling för personalen.
• Samverkan mellan mottagande skolor vid stadieövergångar samt samarbete
med arbetsliv utanför skolan.
Frågorna har valts av föräldrar vid skolan vilket alla ser som uttryck för
delaktighet. De anses viktigt att de har begränsat sina uppgifter i styrelsen.
Kompetensutveckling för personalen är den fråga som styrelsen anser att
de inte ska handlägga.
Den kommunansvarige tjänstemannen menar att det är viktigt med lokal
styrelse och att de styrelser som idag är 12 till antalet blir permanenta och
att fler skolor inrättar styrelser. När det gäller E-skolans arbetsordning
önskar hon att den utökas till att omfatta fler områden. Ingen utvärdering
har gjorts ännu men hon ser fram emot en större utvärdering som planeras
av kommunen. Hon anser att det är viktigt att följa utvecklingen i styrelsen
och ge stöd som behövs. Det viktigaste med lokala styrelsen är att den lokala
demokratin stärks. Föräldrar tar ansvar och det är ett bra stöd för rektor att
man tillsammans fattar svåra beslut för enheten. Föräldrar känner sig mer
nöjda när de får mer inflytande och föräldrar ses som en resurs i skolan. Det
blir ett annat förhållningssätt, menar tjänstemannen.
Rektorn har arbetat vid skolan drygt ett halvår och tror inte helt på lokal
styrelse. Han menar att det behövs andra samverkansformer för att engagera
föräldrar i skolans vardag. Vid skolan har det under detta läsår införts ett nytt
arbetssätt, arbetslag, och detta har medfört att den tidigare organisationen
med klassföräldrar har förändrats. Det arbetas på en ny form av samverkan
mellan hem och skola. Man diskuterar om arbetsgrupper där föräldrar och
personal samverkar. Rektor menar att det kan vara en framkomlig väg.
Styrelsens är idag ett diskussionsforum där få beslut fattas.
91

Personalens representant, Bertil, upplever att det har skett en minskning
i engagemanget för den lokala styrelsen. Det finns idag inte något större
engagemang i skolans verksamhet från övriga föräldrar, men han hoppas
att den planerade renoveringen av skolan kommer att leda till ett ökat
engagemang bland föräldrar under ett antal år. Frågor som Bertil saknar är
vad innehållet i skolan ska vara. Han menar att en pedagogisk diskussion
är viktig och kan engagera föräldrar. Ett annat stort fält är att göra en
inventering av vad föräldrar kan bidra med. Själv tycker han att föräldrar kan
vara till stor hjälp inom praktisk arbetslivsorientering ( prao- verksamheten).
Inför det fortsatta arbetet ser han det som viktigt att strama upp styrelsens
arbeta med en handlingsplan, i annat fall blir det mycket famlande.
Personalens representant, Åsa, tycker att det är bra med lokala styrelse.
Diskussionerna är viktiga även om inga beslut fattas. Hon upplever en äkta
passion från föräldrar som vill göra skolan så bra som möjlig för så många
elever som möjligt. Stämningen är mycket god i styrelsen. Det finns inga
motsättningar inom styrelsen och hon är glad över föräldrarna i styrelsen.
Styrelsearbetet går sakta men hon anser att det är viktigt med diskussioner
och hennes intryck är att de har gjort ett bra arbete hitintills. Det som är
oroväckande är ett mycket lågt valdeltagande inför de val som snart äger rum.
Ett annat stort problem är att det finns elever från 25 nationaliteter vid skolan,
men att inte någon av deras föräldrar finns med i styrelsen.
Föräldrarnas representanter anser det viktigt att fler föräldrar knyts till
styrelsens arbete och ser att arbetsgrupper med personal och föräldrar blir
viktig att införa. Styrelsearbetet tar också mycket tid i anspråk i form av
administrativt arbete och det skulle underlätta om skolan kunde hjälpa till
inom detta område. De anser båda att styrelsen är ett diskussionsforum.
Många frågor diskuteras men få beslut blir tagna. En av föräldrarna anser att
det är viktigt att höja statusen på styrelsens arbete. Styrelsemöten ska läggas
på dagtid, då blir det attraktivt att delta.
Föräldrarnas engagemang upplevs idag ha minskat. Styrelsen arbetar med frågor
som borde delegeras. Ledamöterna i styrelsen är eniga om att arbetsuppgifter
från styrelsen ska delegeras för att det ska bli ett bredare engagemang bland
personal, föräldrar och elever. De båda föräldrarepresentanterna anser att det
är betydelsefullt med elevmedverkan i styrelsen,. Det är viktigt att eleverna
har talan och får säga vad de tycker.
92

Eleverna ser sina roller i styrelsen som betydelsefulla. De tycker att det
är viktigt att eleverna får vara med. Lärarna vet inte riktigt hur eleverna
upplever skolan och därför ses det som viktigt att eleverna har talan och
får säga vad de tycker.
F-skolan
F- skolan byggdes 1894 och är kommunens äldsta skola. Den ligger centralt
och vackert belägen i en medelstor stad. Skolan satsar på IT och eleverna
använder datorer som ett naturligt hjälpmedel i undervisningen. Skolans profil
är kultur och miljö. Skolan har 360 elever. Arbetssättet är åldersintegrerat
med elever i år 1-6. Vid skolan finns också fyra förskolegrupper. Eleverna
är uppdelade i fem arbetslag med 55-60 elever i varje lag. Personalgruppen
består av 38 personer. Vid skolan fanns tidigare ett föräldraråd och en aktiv
Hem och skola-förening, som upphörde under förra året. Diskussioner om
lokal styrelse påbörjades 1995/96. Det fanns ett intresse bland föräldrar
att bilda en styrelse. Den dåvarande rektorn var också mycket positiv till
bildandet av en styrelse. Skolan anmälde sitt intresse av lokal styrelse i januari
1997 men startade sin verksamhet vårterminen 1998. Vid den tidpunkten
fanns en mycket positiv vilja att driva styrelsen. Byte av rektor blev aktuell
höstterminen 1998. Den nuvarande rektorn har arbetat som rektor sedan 1992,
men då vid en annan skola . Före dess var hon lärare. Hennes inställning till
lokala styrelser med föräldramajoritet är mycket positiv och hon tycker att alla
skolor i kommunen borde gå över till denna styrform. Inom kommundelen
finns ytterligare en lokala styrelse.
Styrelsen består av 11 ledamöter samt ersättare. Föräldrarna har sex representanter
med sex ersättare och personalen har fyra representanter med ersättare samt
rektor. Till styrelsen hör en adjungerad politiker som har yttranderätt, men
ej beslutsrätt. I styrelsen sitter idag fler män än kvinnor. Ordförande för
styrelsen är en man, en förälder vid skolan. Till yrket är han jurist och
noga med att följa de regler som finns i form av stadgar och arbetsordning.
Sekreterare är rektorn. Styrelsemöten hålls en gång i månaden och är
förlagda på kvällstid, 18.00-20.00 Den tiden förlängs oftast. Närvaron
vid styrelsemötena är hög.
93

Arbetsordning för F-skolans styrelse 149
Målsättningen för den lokal styrelsen är att ge föräldrarna ett ökat inflytande
och med större ansvarstagande, men också att ge föräldrarna med sina
erfarenheter och kunskaper en möjlighet att tillsammans med skolledningen,
anställda och elever utveckla barnomsorgen och skolan samt fördjupa lärarnas
möjligheter att utforma en meningsfull undervisning.
I arbetsordningen finns beskrivet styrelsens sammansättning, rösträtt och
valbarhet, nominering och valprocedur, mandattid, sammanträden och
anmälan om beslut, hantering av styrelseprotokoll. Vilket ansvar och
vilka befogenheter styrelsen har. Rektors pedagogiska ansvar poängteras
samt dennes särskilda ansvar för att informera och vägleda styrelsen inför
beslut. Rektorn har att fortlöpande informera styrelsen om verksamhetens
utveckling.
Styrelsen ska föra en aktiv dialog med kommundelsnämnden om fördelning
av medel och resurser. Rapporteringsskyldighet till nämnden gäller
budgetuppföljningar och bokslut. Vid behov ges muntlig information
om styrelsens arbete vid nämndens sammanträde. Styrelsen ansvarar för
utvärdering och revidering av arbetsplanen varje läsår. Redovisningen
delges kommundelsnämnden.
F-skolan har vid jämförelse med den nationella förordningen valt att inte
arbeta med lärotider, friluftsverksamhet, personalens kompetensutveckling
och samverkan skola/arbetsliv. 150 Personalfrågor och ekonomifrågor finns
på delegation från kommundelsnämnden. Styrelsen får fatta beslut i
driftsfrågor, dvs. resursfördelning, prioriteringar, planering och utformning
av inre och yttre miljö.
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
De ärenden som diskuteras i styrelsen gäller organisationen på skolan,
utbildningsdagar för styrelseledamöter, skolledningsorganisation, skolan och
allergifrågor, nationella och diagnostiska prov, lärartjänster, föräldramöten,
skolans dag, arbetsplanen, mobbning, mobbningsplan, skolan och år 6,
styrelsearbetets inriktning, elevens val, matsalen, skolgården, arbetsordning
149 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades på
Skolverket 970129. En revidering av arbetsordningen gjordes 971215 och 980617.
150 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.
94

för styrelsen, ekonomisk prognos, temadag om moral och etik, skolaktuellt,
kommundelsorganisation, skolfest samt val av skola.
Hur upplevs F-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarige
tjänsteman, föräldrar, lärare samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Den kommunalansvarige tjänstemannen är positiv till den lokala styrelsen
och framhåller att föräldrar både får ett informellt och formellt inflytande
över sina barns skola. Föräldrar blir bättre insatta i skolans arbete och
föräldrarnas engagemang ökas. Politiker och de kommunala tjänstemännnen
är positiva till denna styrform och ser gärna att fler skolor har lokala
styrelse. När det gäller F-skolans styrelse ser hon mycket positivt på deras
verksamhet. Hon säger:
De är engagerade och de har en professionell ledning som tar tillvara på barnens
intresse. 151
Hon berättar vidare att hon har deltagit i styrelsemöten och känner att hon för
en dialog med styrelsen om vad som händer. Vid styrelsen har de en adjungerad
politiker men det har inte fungerat. Den kommunansvarige tjänstemannen ser
det som viktig att det blir kontinuitet i politikers närvaro.
Barn - och ungdomschefen är som tjänsteman ansvarig för den lokala styrelsen.
Hennes upplevelser är att de är engagerade och att de är professionella i
styrelsen. Hon försöker delta i deras frågor men upplever osäkerhet på grund
av att hon är helt ny på sin tjänst. Den kommunansvarige tjänstemannen
berättar att de nu själva utvärderar sin verksamhet i styrelsen men att de
planerar att centralt göra utvärdering av verksamheten.
Fördelar som hon ser med styrelse är att föräldrar får både ett direkt
informellt och formellt inflytande över sina barns skola. Det blir ett
större föräldraengagemang. Hon ser det som en viktig påtryckningsgrupp
gentemot politiker. Den nackdel som hon ser är om de drar åt olika håll
inom styrelsen. Hon menar också att de kan ha svårt att se helheten och
bara se till sitt eget bästa.
151 Telefonintervju. 1999-06-01.
95

Kommundelsnämnden är positiv till lokala styrelser och man verkar aktivt
för att fler styrelser bildas. Men det politiska engagemanget upplevs som
lågt. Styrelsen skickar protokoll och verksamhetsberättelse till nämnden
för kännedom.
Rektor vid skolan är mycket nöjd med den lokala styrelsens arbete. Det är ett
bra samarbete med ordförande och de för en dialog med varandra mer eller
mindre dagligen. När det gäller föredragning av ärenden är det oftast hon
som gör det och säger; ”det är ju oftast jag som har information omkring
de olika ärenden ”. Hon upplever att föräldrarna ”brinner för sina barn”
och att det finns en vilja att utveckla skolan och arbeta för skolans bästa.
Hon upplever att det är en stor fördel med att ha föräldrar som stöd.
Rektorn säger:
96
Egentligen är det dom som är beslutsfattare, men de måste ju ha vettiga underlag. Det
kräver ett väldigt grundligt underlag och det känns bra för min del då blir det inget
halvdant, ska de kunna ta ställning måste de ju veta vad som är gjort och vad de ska ta
ställning till. Jag anser att det betyder väldigt mycket vad det är för föräldrar i styrelsen
och vilken som är ordförande. 152
De frågor som har varit aktuella handlar mycket om ekonomi. En annan stor
fråga som de har haft med på varje möte är flyttning av år 6 till en annan
skola. Styrelsen har fått förtroende att fatta beslut i frågan, vilket de har gjort.
Frågan är fortfarande aktuell på grund av protester från andra föräldrar.
Rektor upplevde att det var mycket problem som diskuterades på möten
och därför blev det en diskussion om åtgärder. Utifrån diskussionen i
styrelsen infördes på dagordningen en punkt ”skolaktuellt”, där personalen
eller föräldrarna berättar om vad som händer i skolan och vad som pågår
utvecklingsmässigt vid skolan samt vilka frågor de vill arbeta med. Den
pedagogiska delen synliggörs, vilket hon anser är viktigt. Rektorn framhåller
vikten av att det blir utbildningsdagar för styrelsen, där frågor diskuteras i ett
vidare perspektiv. Hon berättar om en föreläsning om moral och etik som det
anordnades vid skolan en kväll med en diskussion efteråt. Hon efterlyser ett
pedagogiskt forum som skulle vara värdefullt för skolan.
När det gäller kommunikationen tycker hon att de kommunansvariga verka
glömma bort att de har en lokal styrelse. Det är fortfarande ovant för de
styrande. Hon säger att de hela tiden får frågor från kommunen centralt men
152 Intervju. 1999-04-22.

som styrelsen anser att de vill diskutera och förankra bland föräldrar och
personal. Det är viktigt att hela tiden förankra allt i styrelsen. Informationen
till övriga föräldrar och personalen fungerar bra. Hon berättar att hon skriver
information till föräldrar två till tre gånger per termin där hon tar upp
vad styrelsen har behandlat och vad de har beslutat om. Information från
styrelsen finns på skolans hemsidan och protokollen kommer att läggas ut på
hemsidan. Protokoll skickas till samtliga styrelseledamöter. Varje höst är det
ett gemensamt styrelsemöte där styrelsen presenterar sig.
Rektorsrollen tycker hon har blivit annorlunda i och med inrättandet av lokal
styrelse. Hon upplever det mycket bättre nu. Det har blivit en maktförskjutning
i och med att alla ärenden ligger på styrelsen och säger:
Föräldraråd det var mer informativ, ibland frågade man efter föräldrarnas åsikter. En
del föräldrar tyckte ja och en del nej. Det var inga omröstningar. Om det var besvärliga
frågor då kunde det bli en viss oenighet i föräldragruppen. Då kunde man som rektor
vara tvungen att köra över det här rådet, för rådet var inte valda, det var egentligen att
lura föräldrar för de hade inget medbestämmande. Men i den lokala styrelsen är det en
maktförskjutning. Det är styrelsen som beslutar, vilket innebär att styrelsen måste
inhämta så mycket kunskap så att de kan besluta och det tycker jag är bra och därför
kan frågorna gå fram och tillbaka flera gånger för att styrelse ska få så mycket underlag
att den kan besluta. Det tycker jag är nyttigt för skolan också, är det väl beslutat så
är det ett beslut. 153
Krister är förälder och ordförande i den lokala styrelsen vid F-skolan. Han
har varit ordförande sedan styrelsen bildades. Hans upplevelser av styrelsen
är att den inte har varit så utvecklande, mycket beroende på att det har tagit
mycket tid att sätta sig in i arbetsordningen som är väldigt omfattande.
Han framhåller att föräldrar inte är medvetna om vilket ansvar och vilka
befogenheter de i dagsläget har. Styrelsen fick säger han en stor fråga att
arbeta med i och med att man från den centrala kommundelsnämnden ville
flytta år 6 till högstadiet och göra år 6-9. Han säger:
Vi krävde från styrelsen en utredning omkring detta men det blev aldrig något av och det
har krävt en del arbete att hålla detta under kontroll. 154
Ett annat stort problem som de har arbetat med är budgeten. Enligt
arbetsordningen har de ansvar för budgeten, men de har ännu inte fått den,
153 Ibid.
154 Intervju. 1999-04-22.
97

vilket låser arbetet. Hans önskan är att arbetsgrupper kommer igång och
tar tag i olika frågeområden. Ordförande upplever att han har ett mycket
bra samarbete med rektorn. De har mycket kontakt, i stort sett dagligen och
eftersom hon är sekreterare och de tillsammans gör dagordningen blir det
en hel del möten. Egentligen har han en önskan om att fler blev delaktiga i
uppläggningen av dagordningen. I början fick han intrycket av att det var
ett skolråd, men efterhand har det blivit bättre. I dag fattar styrelsen beslut
i frågor och det ser han som en viktig skillnad jämfört med tidigare då
det handlade om att samråda. Idag tror han att alla är klara över vad
styrelsen har för uppdrag. Han anser att styrelsen behöver delegera ärenden
till arbetsgrupper. Som det nu är det han själv och rektorn som gör det
mesta arbetet. Han säger:
98
Vi sitter ju på all information och vi sovrar ju omedvetet den information vi vill ha
fram……sedan hinner vi inte ta tag i alla frågor, delegering till övriga har varit väldigt
liten och den bör vara mycket större. Där har vi inte nått ända fram. Delegering är viktig,
det blir för lite engagemang över hela styrelsen i annat fall. 155
Han tror mycket på att det blir bättre verksamhet för styrelsen längre
fram och säger:
När man har löst det med kommunen och dom här större frågorna så ska man väl få igång
det här på lokal nivå. När man vet vad man har för pengar, vad man kan utveckla, hur
styrelsens arbete fungerar samt för regler för tillsättning och avgång. 156
Krister framhåller att man har mycket mer att säga till om i en lokal styrelse.
De har lyckats att påverka flyttning av år 6 till en annan skola och att erhålla
Persson- pengarna och säger:
Vi har ju makt att fatta beslut, för att upphäva det beslutet måste kommundelsnämnden
gå in och fatta ett annat beslut och det tror jag de gör väldigt ogärna så länge vi håller
oss inom ramarna. 157
Krister tror på lokal styrelse med föräldrar i majoritet. I en styrelse är
föräldrarna delaktiga i beslut, vilket innebär att de har ett annat ansvar. I
kommundelen finns endast två lokala styrelser och Krister menar att de inte
är förberedda vid den centrala förvaltningen på vad lokal styrelse innebär.
155 Ibid.
156 Ibid.
157 Ibid.

Han ser det som att kommunstyrelsen och kommundelsnämnden måste
besluta hur stadgarna ska se ut , vilken makt ska de olika styrelserna ska ha,
för att de ska kunna samverka med varandra och gentemot kommunstyrelsen.
Han säger:
Det har man överhuvudtaget inte tänkt på , det här är frågor som jag har ställt oavbrutet
till kommunstyrelsen, kommundelsnämnden, kommunalråden och det är då jag märker att
det inte är genomtänkt. Det liknar väl vad som har hänt med kommundelsreformerna, de
skapades för att öka närdemokratin och det blev ju en massa problem. 158
Curt är föräldrarnas representant i styrelsen. Han tycker att det största
problemet är att det finns oklarheter om tolkningar i arbetsordningen.
Han förklarar det så här:
Det är ju en sak att ha ansvar om budget men får man en väldigt styrd budget uppifrån,
då är ju det här ansvaret inte mycket värt annat än att man inte får överskrida.
Det har man ingen nytta av , det innebär ingen påverkan det är bara ett enkelriktat
ålagt ansvar. 159
Curt menar att de frågor som de vill lyfta fram är de ekonomiska frågorna.
Som det nu är saknar de möjlighet att påverka ekonomin. Det blir ingen
möjlighet till att påverka om de landar i den sitsen. Han säger följande
om utveckling av skolan:
Det kommer krav på nedskärningar hela tiden ,just nu är det att hålla näsan över
vattenytan , man får ta tag i diskussioner om nedskärningar istället för att vara visionär
och försöka driva skolans verksamhet framåt. Det är ju inte vårt fel att kommundelen
har så dålig ekonomi. 160
Från styrelsen har brev skrivits till kommundelsnämnden om budget och
vilka regler som gäller. Den här otydligheten är inte bra för styrelsens arbete
utan det behöver bli tydligare vad styrelsen får göra och inte får göra. Övriga
frågor som styrelsen arbetar med är av praktisk art, t.ex. planteringar och var
kullerstenar ska läggas. Ekonomin upplever styrelsen är medlet för att komma
vidare. Tidigare fanns det vid skolan ett skolråd och Hem och skola-förening,
men Curt anser att det här är en betydligt bättre form och säger:
158 Ibid.
159 Intervju. 1999 04 22.
160 Ibid.
99

100
Här får man en reell möjlighet att påverka inte bara bli informerad och ställd inför fakta,
men det behöver utvecklas ytterligare, det är inte på något sätt färdigt ännu. 161
Curt upplever att styrelsearbetet tar mycket tid. Han menar att det egentligen
är svårt att lägga ner så mycket arbete som skulle behövas. Han upplever att
styrelsen fungerar och att styrelsemedlemmarna har kommit varandra nära.
Kontakten med övriga föräldrar ses som positiv, men menar att föräldrar
är engagerade när de vill. Inte när de påtvingas något. Föräldrarna har
en övertro på styrelsen. Han ger exempel på att föräldrar förväntar sig att
styrelsen ska tillföra resurser till skolan.
De båda intervjuade föräldrarna anser att informationen från styrelsen till
personal, föräldrar kan förbättras. De ser det som viktig att berätta vad
styrelsen arbetar med. Protokollen kommer att läggas ut på skolans hemsida
inom kort. Idag finns de i klassrummen och klassombuden informerar sina
klasser om vad som pågår i styrelsen.
Ellen och Mia är representanter för personalen i den lokala styrelsen. Ellen,
är grundskollärare, och har tjänstgjort i tre år vid skolan. Mia, (suppleant)
förskollärare tjänstgjort vid skolan i sex år. På frågan: Vad som är det mest
positiva med att ha lokal styrelse med föräldramajoritet svarar Mia:
De är valda representanter från föräldrar på skolan. Dessa representanter har föräldrarna
valt och föräldrar har förtroende för de uppdrag som de ska utföra som föräldrar och det
tycker hon är bra. De har en väldigt central inblick i vad som föregår mellan kommun,
skolan och skolledning och att de kan påverka situationen. 162
Hon ser det som angeläget att de kan ta viktiga beslut, att de blir insatta i
frågor som kanske varit främmande för föräldrar tidigare. Mia upplever också
att det är lättare att kommunicera med föräldrar. Styrelsens arbete synliggörs
och därför kommer en naturlig kommunikation igång.
Ellen tycker att föräldrarna är en resurs i skolans, arbete eftersom de är en
viktig del för barnen. Den lokala styrelsen bidrar till ett ökat samarbete
mellan föräldrar och personal, tror hon. Hon tycker att det finns en del
brister i styrelsen, mycket beroende på att de inte har hittat sin form
ännu. Ellen säger:
161 Ibid.
162 Intervju. 1999 04 23.

Det är svårt att veta vilken styrelsens uppgift och uppdrag är. Det kanske är flera föräldrar
och personal som inte förstått hur viktigt det är. 163
De båda representanterna för lärarna upplever att det är en process som tar
tid att fungera. Det finns många nackdelar i början innan styrelsen hittar sin
form och det är svårt att veta vilka uppgifter och vilket uppdrag som
styrelsen har. Det råder en viss osäkerhet om vilka uppgifter och vilka
uppdrag som den lokala styrelsen med föräldramajoritet har. Osäkerheten
tycks vara lika stor för både föräldrar och personal. När det gäller arbetet
i styrelsen säger Ellen följande:
Jag önskar att det ska vara på ett annat sätt. Jag vill se något mer resultat, men jag
tycker att det har ändå varit på ett bra sätt. Det är tunga bitarna med ekonomi och
budget som är stora frågor. Ordförande är jättebra, skickar brev till politiker och
tjänstemän och stämmer träff med dom. Det har blivit att man söker en dialog i styrelsen
omkring olika frågor. 164
Ellen ser att hennes roll är att föra in de pedagogiska frågorna. Hon tycker
det är viktigt att styrelsen tar del i dessa frågor. På dagordningen finns det
en punkt, ”skolnytt”, som återkommer varje styrelsemöte. Det har upplevts
positivt, och hon tror att man skulle kunna utveckla den pedagogiska
diskussionen. Föräldrar är nya sina uppdrag vilket gör att de behandlar
det som står dem närmast och är konkret. De tycks som att de vill kunna
identifiera sig på något sätt istället för att gå in på pedagogiska frågor som
de inte är bekanta med. Ellen tror att det blir en breddning av frågor när
föräldrar känner sig mer säker i sin roll. Ellen säger:
Jag skulle vilja ha mer utav den här pedagogiska diskussionen. Det borde bli något
pedagogiskt resultat som visar sig i verksamheten. 165
Hon menar vidare att det är föräldramöten som de ska satsas på och hon tror
att det blir fruktbart om man arbetar i samverkan dels hemma och dels på
skolan kring gemensamma frågor och menar Vad kan vi tillsammans göra blir
viktigt och där är föräldrarna en viktig resurs i dagens skola.
De frågor som har varit mest aktuella är ekonomifrågor och flyttning av
år 6. En större diskussion har pågått omkring åldersblandade grupper.
163 Intervju. 1999 04 23.
164 Ibid.
165 Ibid.
101

Arbetsordningen har det skrivits om under 1998. En viktig del att arbeta
vidare med är information till övriga föräldrar, att utveckla den pedagogiska
debatten och samverkan mellan föräldrar, elever samt personal. Dagordningen
delges en vecka före styrelsemötet och det är en god stämning i styrelsen.
Alla är nöjda med ordföranden som de upplever håller i styrelsearbetet
och driver möten framåt.
Birgitta och Margret är representanter för lärarna i styrelsen. Styrelsen ger en
större öppenhet för föräldrarna, menar de. Vid inskolning av nya barn anser
de båda att de är viktigt att berätta om styrelsen för föräldrarna och poängtera
deras möjligheter att påverka verksamheten i skolan. Styrelseprotokoll finns
på synliga ställen i klassrummen. Inför varje läsår hålls ett föräldramöte
med alla skolans föräldrar, där styrelseledamöter berättar om styrelsens
verksamheten. Margret säger:
102
Många har ju med sig sin skolgång och tror att vi trampar på i samma varv men det är ju
faktiskt inte så. Det behövs att föräldrar tar del i vad som händer i skolan. 166
De menar att styrelsen är dålig på att delegera uppdrag till övriga föräldrar
och personal. Vid skolan finns många invandrarfamiljer och det ses som
negativt att de inte finns någon invandrarförälder som sitter med i styrelsen.
De båda ledamöterna tror att det är föräldrar som tidigare deltagit i styrelser
som nu kan tänka sig arbete i den lokala styrelsen.
De båda ledamöterna ser ingen större skillnad idag mellan skolråd eller en
lokala styrelser. Men de anser att det finns en öppenhet och en dialog på skolan.
Som personal känner de sig inte hotade. Det är inte heller personalen som kan
bestämma. Nu har de en styrelse som ska behandla och besluta i ärenden
Sammanfattning och reflektion
Målsättning för den lokal styrelsen i F-skolan handlar om att ge föräldrarna
ett ökat inflytande och ett större ansvar, och att ge föräldrarna med sina
erfarenheter och kunskaper en möjlighet att tillsammans med skolledningen,
anställda och elever utveckla barnomsorgen och skolan samt fördjupa lärarnas
möjligheter att utforma en meningsfull undervisning.
166 Intervju. 1999- 04 -23.

I denna styrelse råder en mycket god stämning. Alla involverade aktörer
ser mycket positivt på att det finns en lokal styrelse vid skolan. Trots
att de är positiva till idén anser flera av de intervjuade att bl a styrelsens
ansvar och befogenheter och övriga föräldrars engagemang i skolans
verksamhet är problematisk.
Den kommunansvarige tjänstemannen framhåller, att det som är mest
positivt med styrelsen är att föräldrar både får ett informellt och formellt
inflytande över sina barns skola. Hon anser också att föräldrar blir bättre
insatta i styrelsen och att föräldrarnas engagemang ökas. Hon har deltagit
själv i styrelsemöten i den mån som hon hinner. Någon utvärdering från
centralt håll görs inte men de planerar att de ska göras årliga utvärderingar.
Styrelsen skickar själva in den utvärdering som de gör till nämnden
för kännedom.
Kommundelsnämnden är positiv till lokala styrelser och de verkar aktivt
för att fler styrelser startar. I styrelsen finns en adjungerad politiker som
tyvärr har uteblivit vid de flesta möten, vilket upplevs som brist på intresse
från politiskt håll.
Rektorn är nöjd med den lokala styrelsens arbete. Hon har ett nära samarbete
med styrelsens ordförande, vilket hon ser som mycket viktig. Föräldrarna ser
hon som en mycket viktig resurs och hennes upplevelser är att de ”brinner
för sina barn”. Hon menar att det är en stor fördel att ha föräldrar som
stöd. Rektorn anser att det är viktigt att ge utrymme på styrelsemöten
för information och diskussion om vad som händer vid skolan. De har
därför infört en punkt på dagordningen, ”skolaktuellt”, där personal eller
föräldrar berättar om vad som händer vid skolan. Genom detta synliggörs den
pedagogiska delen, menar hon. Rektorsrollen har blivit förändrad. Rektorn
tycker att det har blivit en maktförskjutning i och med att alla ärenden ligger
på styrelsen. Det tycker hon är bra.
Informationen från styrelsen till övriga föräldrar och personalen fungerar
relativt bra och kommer att förbättras. De involverade anser att det är av stor
vikt att marknadsföra styrelsens arbete. Rektorn skriver ett informationsblad
till föräldrar två till tre gånger per termin där hon kortfattat belyser vad
som behandlats. Sedan finns information på skolans hemsida och inom
kort läggs styrelseprotokollen ut på skolans hemsidan. Protokoll skickas
till samtliga styrelsemedlemmar.
103

De båda representanterna för föräldrarna anser att styrelsens verksamhet inte
har varit så utvecklande, mycket beroende på att det har tagit mycket tid att
sätta sig in i arbetsordningen. De menar att föräldrar inte är medvetna om
vilket ansvar och vilka befogenheter de i dagsläget har. Det stora problemet är
budgeten. Enligt arbetsordningen har de ansvar för budgeten, men i praktiken
är det inte så. I början fanns upplevelsen av att styrelsen fungerade som ett
skolråd, men idag fattar styrelsen beslut i frågor. Det är en viktig skillnad
jämfört med tidigare då det handlade om att samråda. Föräldrarna i en
styrelse är delaktiga i beslut, vilket innebär att de har ett ansvar. De båda tror
på en utveckling av styrelsens arbete när de större frågorna på central nivå
är lösta. Dialog och samverkan som förekommer med rektorn fungerar bra.
Däremot behöver styrelsen delegera ärenden till arbetsgrupper.
Lärarnas representanter är inte helt positiva till styrelsen. De ser ingen större
skillnad mellan skolråd och denna styrelse. De upplever att det finns en
del brister i styrelsen beroende på att de inte har hittat sin form ännu. Det
råder en osäkerhet om vilka uppgifter och vilket uppdrag som styrelsen har.
Styrelsen är dålig på att delegera uppdrag till övriga föräldrar och personal.
Lärarna menar att det är en process som tar tid för att den ska kunna fungera
tillfredsställande. Men de anser att det finns en öppenhet och en dialog på
skolan där de upplever att de som personal inte känner sig hotade.
Lärarna betonar att deras roll i styrelsen är att föra in pedagogiska frågor
men de anser att föräldrarna har svårt för den pedagogiska diskussionen. De
ser föräldrarna som en resurs i skolans arbete och de tror också, att genom att
skolan har en lokal styrelse bidrar det till ett ökat samarbete mellan föräldrar
och personal. Föräldrar som väljer den här skolan har möjlighet att påverka
verksamheten vid skolan. Vid skolan finns många invandrarfamiljer och
det uppfattas som negativt att de inte finns någon invandrarförälder som
sitter med i styrelsen.
G- skolan
G- skolan ligger i en medelstor stad. Skolan startade sin verksamhet
höstterminen 1994 och är inrymd i ett nedlagt köpcentrum. Det kommunala
folkbiblioteket finns inrymt i skolans lokaler och skolan samverkar med
biblioteket. Eleverna har tillgång till biblioteket med dess bibliotekarie under
skoldagen. Vid G-skolan finns 450 elever med förskola, och år 1-9. Förskolan
för 6-åringar är integrerad i skolans verksamhet. Skolbarnsomsorg för elever
104

i åldrarna 6-9 år finns vid skolan. Skolan bygger nya lokaler i anslutning till
de befintliga vilket innebär att elevantalet på högstadiet hösten 1999 ökar till
750 elever. Antalet anställda vid skolan är 60.
Skolan är uppbyggd med en organisation som omfattar förskolegrupp och år
1 som samverkar. År 2 och år 3 samverkar. År 4, år 5 och år 6 samverkar.
År 7, år 8 och år 9 samverkar. För närvarande finns det tre paralleller på
högstadiet. Idag finns det totalt sex arbetslag som samverkar vid skolan.
Åldersblandad undervisning förekommer för år 1-6, och i vissa delar för år
7-9. Undervisningen är blandad när det gäller år 1-9. Samarbete förekommer
mellan de olika grupperingarna kring teman och projekt. För eleverna
eftersträvas en hög grad av inflytande och medbestämmande. Enklare form
av självförvaltning tillämpas. Skolans lokaler uthyrs när undervisning
inte förekommer och underhållsarbeten läggs ut på entreprenad. Skolan
har samverkan med Socialförvaltningens omsorgsenhet med arbetsinsatser
i ett café.
I kommunen har nyligen en omorganisation gjorts, vilket för G-skolans del
inneburit nya rektorer från årsskiftet. De har varit anställda inte fullt tre
månader när denna studie genomförs. Rektorerna har valt att dela på ansvaret
på följande sätt. Tom ansvarar för två förskolor och år 6-9 och Göran för två
förskolor och år 6-9. Vissa förändringar i arbetsfördelningen blir det under
hösten 1999. Båda rektorerna upplever att det råder oklarheter inom många
områden. I sina roller söker de sig fram i sitt arbetssätt. Områdeschefen har sitt
kontor vid skolan. Hon har tidigare varit rektor vid denna skola.
När skolan startades var avsikten att, föräldrar skulle vara delaktiga i skolans
verksamhet. Skolan skulle bli en naturlig del av bostadsområdet. Biblioteket
placerades i skolan och man hoppades att det också skulle innebära en
öppenhet i förhållande till alla boende i området. Den dåvarande rektorn
startade föräldraråd som enligt föräldrar och övrig skolpersonal fungerande
väl. Ett starkt föräldraengagemang byggdes upp. Rektorn kom med initiativet
till att ansöka om att få delta i försöksverksamheten med lokala styrelser
med föräldramajoritet. Frågan om lokal styrelse var också föremål för en
enkätundersökning bland samtliga föräldrar och personal. Efter diskussion i
föräldrarådet och mellan föräldrar och personal bildades en arbetsgrupp som
fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till arbetsordning. Förlaget publicerades
i skolans informationsblad och godkändes i föräldrarådet. Den lokala
styrelsen bildades 10 juni 1997. Idag finns ett starkt engagemang för styrelsen.
105

Förutom den lokala styrelsen finns föräldrarådet kvar vid skolan. Rådet har
föräldrarepresentanter från varje klass och de sammanträder varje månad.
De båda nyanställda rektorerna deltar sammanträdena. De nya rektorerna
upplever rådet som mycket positivt och framhåller att föräldrar är driftiga
och intresserade av skolans verksamhet.
Den lokala styrelsens sammansättning består av nio ordinarie ledamöter
och fem suppleanter. I styrelsen finns fem företrädare för föräldrar med
två suppleanter och tre företrädare för personal med två suppleanter samt
rektor med biträdande rektor som suppleant. Dessutom finns fyra ordinarie
företrädare för eleverna och två suppleanter. Eleverna har enbart yttranderätt.
Gruppen är relativt socialt homogen. En av föräldrarnas representanter i
styrelsen och har varit ordförande sedan juni 1997. På grund av att båda
rektorerna är nya på sina befattningar upplever de att de vill närvara
vid styrelsemöten. Sekreterare är en anställd vid skolans administration.
Närvarofrekvensen är hög vid styrelsemöten dock inte när det gäller eleverna.
Totalt hålls under året nio styrelsemöten; fem möten under vårterminen
och fyra under höstterminen.
Arbetsordning för G-skolans styrelse 167
Styrelsens arbetsordning antogs av kommunfullmäktige. Målet för
försöksverksamheten är att utveckla elev- och föräldrainflytandet vid
skolan.
I arbetsordningen finns en redovisning över vilka verksamhetsområden som
omfattas av den lokala styrelsen. En utförlig beskrivning finns av styrelsens
sammansättning, rösträtt och valbarhet, nominering och valprocedur,
mandattid, sammanträden och anmälan om beslut. Regel för styrelseprotokoll.
En beskrivning av styrelsens ansvar och befogenheter.
Försöksverksamheten pågår som längst fyra läsår, dvs. till 30 juni 2001.
Skolstyrelsen har rätt att avbryta försöksverksamheten. En utvärdering av
den lokala styrelsens verksamhet ska genomföras av skolstyrelsen varje år.
Styrelsen åläggs att göra avrapportering till kommunstyrelsen. Rektor är den
som har det pedagogiska ansvaret.
167 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades
106
på Skolverket 970804.

Arbetsordningen för G- skolan har valt att inte arbeta med lärotider. I övrigt
sammanfaller arbetsordningen med den nationella förordningen. 168
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
De ärenden som behandlas i styrelsen gäller lokalfrågor, trafikmiljö,
budgetuppföljning, föräldrabesök i skolan, EU-medel för projekt, internationella
kontakter, drogproblematik, utvecklingssamtal, skolskjutsar,
temakvällar, verksamhetsberättelse, brandsäkerhet, timplan/klassorganisation,
arbetsmiljöåtgärder, skadegörelser, sjukförsäkringar, skolgårdsgruppen,
kommunikation till föräldrar, informationsbladets innehåll, samverkan
med elevrådet och styrelsen, ombyggnad, elevansvar och elevinflytande
i undervisningen, arbetslivsorientering, utvecklingsfrågor för styrelsen,
engagemang i föräldramöten, styrelsens ansvarsområde, elevernas studieresor,
föräldrastöd i projekt och föräldracirklar. De frågor som har haft stort
utrymme vid styrelsemöten är den inre arbetsmiljön och lokalplanering
inför utökning av elevantalet.
Hur upplevs G-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarig
tjänsteman, föräldrar, lärare, elever samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Skoldirektören som är ansvarig för den lokala styrelsen vid G-skolan, är
mycket positiv till styrelsen. Det framkommer att politiker i kommunen är
positiva till idén. Från de ansvariga på central nivå finns ett stort intresse
att följa utvecklingen med införa lokal styrelse med föräldramajoritet. Själv
träffar han ordföranden och vice ordföranden i alla Hem och skola-föreningar
(15 st) och den enda lokala styrelse som finns två gånger per år för att fånga
upp hur verksamheten fortskrider. Det finns kontaktpolitiker vid G-skolan
som har regelbunden kontakt med skolan. En stor fördel med den lokala
styrelsen är menar han är:
Närheten, delaktigheten i skolverksamheten och ansvaret för driften av skolan. Föräldrar
kan vara med och påverka hur man fördelar resurserna. Jag anser att man måste ta ett
lokalt ansvar ute på skolorna idag. 169
168 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.
169 Telefonintervju. 1999- 04-20.
107

I kommunen finns för tillfället endast en lokal styrelse när denna undersökning
genomförs. Skoldirektören hoppas dock att det i framtiden ska finnas ett
intresse på samtliga skolor för någon form av styrelse.
Det gjordes en utvärdering och uppföljning av två tjänstemän vid Barn- och
utbildningsnämnden som skulle belysa verksamheten under det första läsåret.
Syftet med utvärderingen var att ta fram rekommendationer som stöd för
fortsättningen med styrelsen. Uppföljningen består av enkäter till föräldrar
och personal, intervjuer gjorda med styrelsemedlemmar, övrig personal och
föräldrar, elever och skolledning. Utvärderingen visar på ett avstånd mellan
å ena sidan ledamöter och å den andra de som ska representeras. Föräldrarna
har ett föräldraråd där kopplingen mellan styrelsen och rådet fungerar. För
personalens och elevernas basgrupper verkar kopplingen till styrelsen vara
diffus. Personalens arbetsplatsträffar samt elevernas elevråd har ingen relation
till den lokala styrelse, vilket får till följd att det blir svårt att veta vad de
olika formerna har mandat för. Ett annat problem rör formaliaproblem.
Utvärderarna menar att dagordningar, de protokoll och mötesteknik behöver
anpassas. Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde i februari 1999
att uppmana Barn- och utbildningsnämnden och G-skolans lokala styrelse att
beakta de rekommendationer som framkommit vid utvärderingen.
Tom och Göran är två nyanställda rektorer vid skolan. Tom är ordinarie
ledamot i styrelsen och Göran är suppleant för honom. Tom har 20 års
erfarenhet som rektor. Han känner sig själv frustrerad och undrande över sin
roll. Det råder oklarheter inom många områden. De båda rektorerna söker sig
fram till ett arbetssätt. Han upplever att det är svårt att vara både tjänsteman
och styrelsemedlem. Stämningen i styrelsen upplevs positiv, men med alltför
långdragna möten, menar han. Rektorn ser det som viktigt med utbildning
för styrelsemedlemmar och säger:
108
Jag tycker att det är viktigt att känna till hur ett ärende går i den kommunala byråkratin.
Ett annat viktigt område är mötesteknik, det behövs kunskaper kring det. 170
Informationen sker i form av ett informationsblad som går ut till alla hem.
Protokoll ifrån styrelsen finns i entrén till biblioteket, väl synliga för alla
boende i området. Förslagslådor finns uppsatta för föräldrar och personal.
Informationsblad ges ut en gång i veckan. Skolans hemsida används för
information. Rektors syn på ordföranderollen är:
170 Intervju. 1999- 03 –25.

Jag anser att rektor och ordförande måste ha en större dialog mellan varandra. Före
varje styrelsemöte behövs det ett arbetsmöte där dagordning fastställs. I dagsläget får vi
dagordningen i samband med styrelsemötet. 171
De framtidsvisioner som rektorn har är att flera delar behöver komma på plats
för att det ska bli en fungerande styrelse. Målsättningsprogram för styrelsen
behöver diskuteras och skrivas fram. Det är framförallt dagordningen som
behöver åtgärdas. Andra viktiga områden är representativiteten i styrelsen.
Hur är föräldrar respektive personal valda? Skolan hemsida behöver förbättras
med information över vad styrelsen arbetar med.
Georg är föräldrarnas representant i den lokala styrelsen vid G-skolan. Han
har varit med i sedan starten 10 juni 1997. Han beskriver styrelsearbetet
på följande sätt:
Vi har haft många diskussioner relativt många möten. Jag tycker inte att vi har haft en
struktur i styrelsearbete som jag vill ha. Jag anser att styrelsen har jobbat med för få
mål och visioner och enligt mitt tycke ostrukturerat sätt. Ostrukturerat är allt ifrån
möten och till det arbete som föregår ett styrelsemöte dvs. förberedelse för beslut, själva
beslutet, och uppföljning av beslut. Mina upplever är att vi har haft ändlösa diskussioner
och långa möten. 172
Georg anser att det finns ambitioner hos föräldrar och personal. Det finns hos
lärarna och skolledningen en stor kapacitet, men det saknas resurser i form av
tid till att förbereda styrelsemöten, arbeta med skolans mål och utveckling, ge
konkreta förslag som sedan behandlas i styrelsen och som sedan genomförs.
Han ger ett exempel på G-skolans informationsblad som är en tidning och
skall komma ut månadsvis och fungera som en kontaktlänk mellan skola och
föräldrar. Den går att utveckla. Den kommer sällan eller oregelbundet ut och
när den väl kom ut innehöll den protokoll som var svårlästa.
Han menar, att om man har en lokal styrelse med föräldramajoritet och den
ska fungera som styrelse, då måste skolan ha ork, kapacitet, tid, resurser
och pengar. Det tror han inte denna skola har. Skolan kan inte hantera den
administration som detta kräver. Det har föreslagits från föräldrahåll att de
skulle bilda små arbetsgrupper där olika frågeställningar skulle bearbetas.
Det är inget man har nappat på från något håll. Georg är trött på hur
situationen ser ut och säger:
171 Ibid.
172 Intervju. 1999- 03- 26.
109

110
Hade jag inte blivit övertalad till att fortsätta i styrelsen hade jag slutat. Jag är trött på det
här, då är jag inte kritisk mot någon, men systemet fungerar inte. Det måste till mer resurser
här och nu och man måste jobba med att inte släcka bränder utan vad vill vi göra. Jag tycker
att förutsättningar finns på G- skolan men rutinerna behöver förbättras. 173
Sonya representerar föräldrarna och är vice ordförande i styrelsen. Hon har
deltagit i styrelsen sedan starten. Hon berättar om ett stort gensvar från
föräldrarna vid införandet av lokal styrelse. 75% ville ha en styrelse men
ekonomisk ansvarig. En positiv stämning råder på skolan och det finns
ett engagemang från föräldrar, menar hon. Föräldrar vill vara delaktiga i
skolans verksamhet Stämningen i styrelsen är positiv och hennes upplevelser
av styrelsen är följande:
Jag tycker att det har varit en lång inkörsperiod, det finns mycket entusiasm och vilja men
jag kan känna att det tar tid att strukturera upp det hela. Vi är på väg. Tyvärr har det
pågått en omorganisation, planeringen av den nya skolan har varit störande för arbetet och
det har bidragit till att det har tagit mycket tid från rektors sida. Mina upplevelser är att
det har varit splittrat under denna höst. 174
Sonyas åsikt är att de trevar sig fram i styrelsearbetet. De frågor som diskuteras
i styrelsen har gällt förbättringar, t.ex. vad gäller skolan, miljön liksom och
åtgärder för att öka föräldrars aktivitet i skolan. Hon menar att det är flera
områden som styrelsen har att ta ställning till vilket leder till att det är svårt
att lämna vissa områden och gå vidare. Viljan är starkare än förmågan ibland.
Det har handlat mycket om högstadiet. Där det har varit problem. Hon
upplever att de yngre eleverna har blivit åsidosatta. En del diskussioner
har pågått kring föräldrars deltagande i skolans verksamhet. Den brist,
som Sonya menar, finns i styrelsen är att de inte haft klara tydliga mål för
styrelsens arbete. Det är nödvändigt att utarbeta. Hon känner att tiden är
mogen för en utveckling och säger:
En verksamhetsplan över vad de ska syssla med behövs, men det blir svårt det finns ju
så många viktiga delar. Jag anser också att lärarna inte använt föräldrar som resurs
i arbetet med eleverna. 175
Det är några viktiga områden som Sonya menar är viktigt att ta tag i
inför framtiden. Det handlar om att koppla hem till skola, att arbeta med
173 Ibid.
174 Intervju. 1999- 03- 26
175 Ibid.

studiecirklar, att använda skolan på kvällstid etc. Hon anser att det ska
skapas utbyte med andra kulturer. Det behöver arbetas långsiktigt med
samverkan inom skolan. Informationen från styrelsen till övriga föräldrar
måste förbättras. Informationsbladet bör ge information om vad styrelsen
arbetar med. Föräldrarnas engagemang har ökat genom att de har en
styrelse, anser hon.
När det gäller eleverna tror hon att de känner att styrelsen stödjer dem. Har
de haft med sig frågor till styrelsen, då har det tagits upp. Eleverna finns
med i det styrelsen bestämmer. Hon tror att styrelsen med alla formaliteter
skrämde bort eleverna i början. Nu deltar de på ett annat sätt. Det är
viktigt att stärka elevernas roll i elevråd och klassråd. Styrelsen ska arbeta
för elevernas framtid.
Vad gäller stöd från kommunansvarig tjänsteman anser Sonya att hon inte
upplever något direkt stöd men framhåller att tjänstemannen lyfter vikten
av lokal styrelse i skoldebatten.
Det finns fyra ordinarie representanter för eleverna i styrelsen; två flickor och
två pojkar Eleverna ger en genomgående positiv bild av styrelsearbetet. De
känner att de har inflytande. De blir tillfrågade och har möjlighet att yttra
sig över frågor. Samarbetet i styrelsen har fungerat bra och det är en god
stämning på mötena. Budgetfrågor är svåra för eleverna, men i övrigt
är det övervägande tillfredställande för eleverna att delta i den lokala
styrelsen. På frågan om vilka frågeställningar de har lyft fram till styrelsen,
svarar eleverna:
Det har varit upprustning av skolan. Ett tag var det väldigt risigt utanför klassrummen.
I hemvisten var det hål i väggarna, förstörda möbler, smutsigt och papper i drivor. Vi
hävdade att det var nödvändigt med upprustning av skadegörelsen. 176
Styrelsen lyssnade på dem och de fick 5000 kronor till varje klass. De fick
själva bestämma vad de skulle användas till. Det pågår byggnation av en
ny skola, vilket ger frågor som eleverna blir delaktiga i. Eleverna ser många
fördelar med den lokala styrelsen. De upplever att det är viktigt att vara med
och bestämma över sin egen skola. Det blir ett lokalt engagemang och
de upplever en ”vi- känsla” och att närheten till styrelsen är positiv. De
176 Inter=vju. 1999- 03- 26.
111

efinner sig närmare där beslut fattas och kan påverka situationen på ett
lättare sätt än tidigare. Rektor blir mer känd för dem. Vid flera tillfällen har
elevrepresentanter uteblivit. Deras förklaring är:
112
Ja, det kanske inte är det här man prioriterar. Det är läxläsning och träning som kan komma
emellan. Ibland är det långa möten. Mötet startar 18.30 och ibland pågår det till 22.30.
Då känns det jobbigt om vi själva inte har frågor till styrelsen. 177
Till de nackdelar som finns med lokal styrelse hör anser eleverna, att mötena
tenderar att bli långdragna, ibland fyra timmar. Man försöker tidsbegränsa
mötena, men oftast håller inte tidsramen. Vid de senaste mötena har elevernas
frågor därför förts fram inledningsvis. De sitter inte med hela mötestiden,
vilket är negativt för styrelsen. Informationen från styrelsen går via elevrådet
och vidare till klassråden. Elevrepresentanterna tycker att de i vissa klasser
inte har något stöd för det arbete de gör.
Margot är lärarnas representant i styrelsen och har deltagit i styrelsen
sedan starten. Stämningen i styrelsen är enligt henne positiv, men hennes
upplever av styrelsearbete är att det har varit blygsamt. Personalen tror
hon jämfört med föräldrarna är mer tveksam till styrelsen. Margot säger
följande om den lokala styrelsen:
Jag upplever att vi trampar vatten. Vi tar upp samma frågeställningar flera gångar.
Risken är att det blir en klubb för inbördes beundran om det inte kommer ut till
föräldrarna utan man sluter sig inom styrelsegruppen. 178
Styrelsen har funnits i snart två år. Hon känner sig otålig och menar
att något nu måste börja hända. Hennes upplevelser är att det saknas
en handlingsplan över vad som styrelsen ska arbeta med. Hon uttrycker
det på följande sätt:
Jag känner att jag inte har det greppet om vad som hör hemma i styrelsen. Det är
nödvändigt med en bättre struktur och en tydligare dagordning. 179
Hennes åsikter är att styrelsen är viktig, men att de behöver en tydlig
målsättning och visioner om vad styrelsen ska arbeta med. Det ska vara
177 Ibid.
178 Intervju. 1999 –03- 26.
179 Ibid.

samverkan mellan föräldrar och skolpersonal och inte ett ”vi och dom”
förhållande.
Lärarnas representant, Ragnar, har en annan uppfattning jämfört med
sin kollega Margot.
Jag är nog mer positiv, jag var entusiastisk vid bildandet av styrelsen och är det fortfarande.
Jag ser styrelsen som ett diskussionsforum. Det är mycket som kommer upp till diskussion men
inte direkt några beslut som fattas. Det har engagerat föräldrar till torget. Föräldracirklar
har startats upp. Det tycker jag är en viktig uppgift för styrelsen, att få igång detta , det
handlar mycket om miljö- och ordningsfrågor. 180
Ragnar tycker att lärarna har ett försprång gentemot föräldrarna genom att de
har kunskaper om skolans verksamhet. Samtidigt, menar han, kan ge förklaringar
till olika skeenden. Styrelsen bidrar till att skapa möjligheter för större närhet
till föräldrar. De frågor som har varit aktuella i styrelsen har handlat om skolans
budget och nybyggnation av skolan. På grund av en hel del skadegörelse vid skolan
har frågor om hur skadegörelse hanteras varit aktuell. Frågor om miljön samt
energifrågor har diskuterats en hel del. Vid ett flertal möten har frågor om hur
man ska göra skolan mer öppen diskuterats. Ragnar säger:
Skolan har försökt att ändra arbetssätt inom en del områden. Där tror jag att det är viktigt
att ha föräldrarna med i förändringar. Det är viktigt att de är med i den pedagogiska
debatten och att det förankras hos föräldrarna. 181
Ragnar menar att det finns för lite pengar att röra sig med i styrelsen. Det
framkommer att både Ragnar och Margot menar att föräldracirklar är ett bra
sätt att engagera föräldrar. Vid skolan har de bedrivit cirklar om hur det är att
vara tonårsförälder. Dessa har varit mycket uppskattade.
Elevernas roll i styrelsen är viktig. De båda lärarrepresentanterna menar att
styrelsen lyssnar på eleverna. De blir respekterade och de får återkoppling på
sina frågor. Elevernas lärande ska vara i fokus anser de. Hur ser du på framtiden
för den lokala styrelsen? Ragnar ger denna kommentar:
180 Intervju. 1999 -03 –26.
181 Ibid.
113

114
Jag tror att det är viktigt att styrelsen finns. Den ska vara ett forum. Ska skolan reformeras
måste man ha med föräldrar. Den oro som jag har är att det blir en elit av föräldrar som blir
en egen liten klubb och inte har de övriga föräldrarna med sig. 182
Sammanfattning och reflektion
De motiv som kommunen redovisar G- skolans ska deltagande i försöksverksamheten
med lokal styrelse är att skolan har arbetat mycket med frågor
om inflytande, arbetssätt och arbetsformer. Skolan anses vara väl lämpad att
fördjupa och förnya formerna för inflytande för både elever och föräldrar.
Det framhålls att styrelsens arbete kommer att följas upp och utvärderas för
att kunna utveckla dels den egna skolans arbete med inflytandefrågor och
bidra med erfarenheter till andra skolor. Den erfarenhet som kommer från
G-skolan kommer att ligga till grund för framtida strategier i arbetet med att
fördjupa föräldra- och elevinflytande.
Vid G-skolan fanns ett starkt föräldraengagemang sedan tidigare. När skolan
startades var det utifrån att föräldrar skulle vara delaktiga i skolans verksamhet.
Skolan skulle bli en naturlig del av området. Genom att biblioteket placerades
i skolan blev det naturligt att bygga upp en samverkan. Den förre rektorn
startade föräldraråd, vilket har upplevts av föräldrar och övrig skolpersonal
som väl fungerande. Det var på förslag ifrån rektor som föräldrar valde att
delta i försöksverksamheten. Föräldrar var mycket intresserade av att delta,
vilket förmodligen berodde på att föräldrarådet fungerade tillfredställande.
Det var spännande att pröva på något nytt. Före bildandet av den lokala
styrelsen gjordes en enkätundersökning bland föräldrar. Den visade på en
stor majoritet för bildandet av en styrelse.
Skoldirektören och politikerna ser positivt på den lokala styrelsens verksamhet
och anser framförallt att det är viktigt med elev- och föräldrainflytande.
Föräldrarna kan vara med och påverka hur resurserna skall fördelas och därmed
bli delaktiga i skolans verksamhet och i ansvaret för skolan. Det är av stor vikt
att det blir ett lokalt ansvar på skolorna idag, menar han.
I kommunen finns endast en lokal styrelse, som från centralt håll anses vara
så viktigt att den utvärderas varje år. Den senast genomförda utvärderingen
visar ett avstånd mellan ledamöter och de som ska representeras. Ett annat
problem som framkommer är formaliaproblem. Utvärderarna menar att
182 Ibid.

dagordningar, protokoll och mötesteknik behöver anpassas. Kommunstyrelsen
beslutar vid sitt sammanträde i februari 1999 att uppmana Barn- och utbildningsnämnden
och G-skolans lokala styrelse att beakta de rekommendationer
som framkommit vid utvärderingen. Skoldirektören har regelbundna träffar
med den lokala styrelsen. Han anser att det är mycket betydelsefullt att
följa utvecklingen i styrelsen.
Inom kommunen har en omorganisation nyligen genomförts, vilket har
medfört att två nya rektorer anställts. Den rektor som är ledamot i styrelsen
upplever att stämningen är god i styrelsen, men att en hel del måste åtgärdas.
Han menar att rektor och ordförande måste samarbeta. Före varje styrelsemöte
behövs ett arbetsmöte, där dagordning fastställs.
De framtidsvisioner som rektor har är att flera delar behöver komma på
plats för att det ska bli en fungerande styrelse. Målsättningsprogram för
styrelsen behöver diskuteras och skrivas fram, dagordningen behöver åtgärdas,
föräldramöten, elevens val, skolans val samt antalet arbetsgrupper behöver
utvecklas. Andra viktiga frågor gäller representativiteten i styrelsen. Hur är
föräldrar respektive personal valda? Vad arbetar styrelsen med? Rektorn är
själv undrande över sin roll och menar att det är ett svårt dilemma att vara
tjänsteman och styrelsemedlem.
Föräldrarna ser positivt på den lokala styrelsen. De menar att styrelsen
fungerar som ett diskussionsforum där få beslut fattas. Styrelsen har trevat
sig fram . Det har varit många möten, men det saknas mål och visioner i
styrelsen. Arbetssättet i styrelsen är ostrukturerat vilket bidragit till segdragna
möten. De båda föräldrarna framhåller att det är nödvändigt att göra något
åt styrelsens arbetssätt. Det finns ambitioner hos både föräldrar och personal
att förbättra styrelsens verksamhet.
En av föräldrarna menar, att om man ska ha en lokal styrelse med föräldramajoritet
då måste skolan ha kapacitet, tid, resurser och pengar. Det är viktigt att
förbereda styrelsemöten. Skolans mål och utveckling behöver diskuteras. Att
konkreta förslag läggs fram och behandlas i styrelsen.. Det tror föräldern
inte man har på denna skola. Skolan kan inte hantera den administration
som detta kräver. Föräldern upplever att de har försökt att åstadkomma en
förändring, men gensvar saknas. Föräldrarna ser eleverna som en viktig tillgång
i styrelsen. Det är viktigt att stärka eleverna i elevråd och klassråd. Styrelsen
ska arbeta för elevernas framtid. Skolan är till för eleverna.
115

Eleverna ser många fördelar med den lokala styrelsen. De anser att det är
viktigt att vara med och bestämma över sin egen skola. Det blir ett lokalt
engagemang och de upplever en ”vi- känsla”. De upplever att det är närheten
till styrelsen som är positiv. De befinner sig närmare där beslut fattas och kan
påverka situationen på ett lättare sätt än tidigare. Elevernas upplever att det
blir respekterade i styrelsen och att deras frågor blir behandlade. En annan
viktig faktor är att rektorn blir mer känd för dem. Det som upplevs negativt
är att det ofta blir långa segdragna möten.
Personalens upplevelser av styrelsen är blandade. Den kvinnliga representanten
upplever att det är ett ostrukturerat arbetssätt i styrelsen. Det saknas mål och
handlingsplan för vad styrelsen ska arbeta med. Den manlige representanten
menar att det är ett diskussionsforum där olika frågor diskuteras. Han störs
inte av det ostrukturerade arbetssättet. Båda förespråkar lokala styrelser
med föräldrar i majoritet och det ser också elevernas medverkan som viktig.
Samverkan behöver stärkas mellan hem och skola och därför behövs ett
forum för det ändamålet. Den pedagogiska debatten behöver komma
igång, menar de.
H-skolan
Skolan ligger i ett litet brukssamhälle med ca.5000 innevånare och är
uppdelad på två enheter. Skolorna ligger åtskilda med ett gångavstånd av
500 meter mellan skolorna. Förskolegrupperna upp till år 2 finns på den ena
skolan och år 3-5 på den andra. Förskolegrupperna samt år1, 2, 3 och 5 bildar
enskilda grupper med samarbete i form av alternativa grupperingar i ämnena
svenska, matematik och engelska. År 4 bildar en enhet som delas upp i 3
till 4 olika grupperingar under lektionstid. Sammanlagt finns 387 elever vid
skolorna. Fritidshem finns vid båda skolorna med tillsammans 110 elever.
Vid den ena skolan finns också en fritidsklubb med 15 inskrivna barn.
Sammantaget finns vid skolorna 53 anställda med en rektor.
Det har arbetats en hel del med att öka föräldrainflytande. Det finns
referensgrupp för föräldrar. Två representanter från varje klass eller förskoleklass
ingår. Referensgruppen träffar de föräldrar som är ledamöter i styrelsen två
gånger per år för att utbyta erfarenheter. Referensgruppen utses läsårsvis
och väljs under höstterminens första föräldramöte. Referensgruppen är den
länk som ger information från den lokala styrelsen ut till alla klasser samt
förser styrelsen med information från klasserna. Den har också regelbunden
kontakt med klasslärarna.
116

Vid skolan finns ett informationsblad som utges med flera nummer per termin.
Där skrivs om vad som pågår vid skolan och där ges en sammanfattning av
styrelseprotokollen från styrelsenmöten. Föräldramöten initieras av föräldrar
och föräldrasamtal/utvecklingssamtal anordnas varje termin. Varje år görs
en utvärdering av elevernas och personalens arbetsmiljö, samt hur kontakten
mellan hem och skola fungerar.
H-skolans styrelse inrättades höstterminen 1997 och hade sitt första
sammanträde i oktober 1997. Styrelsen består av 11 ordinarie ledamöter, av
vilka sex är representanter för elevernas vårdnadshavare med tre ersättare,
fyra representanter för personalen med två ersättare samt rektor. Eleverna
har två representanter och två ersättare. Eleverna har enbart yttranderätt.
Könsfördelningen i styrelsen är jämn. Ordförande är en man och förälder
vid skolan. Rektorn är sekreterare. Styrelsen är underställd utbildnings- och
kulturnämnden. Styrelsemöten förekommer sju till åtta gånger per år. Möten
är förlagda på kvällstid, 19.00 -22.00 med hög närvaro. Utvärdering av
verksamheten är planerad att göras i samband med den årliga utvärderingen av
skolans verksamhet. Försöket med lokala styrelser initierades av Utbildnings-
och kulturnämndens arbetsutskott. Vid skolan fanns sedan tidigare
aktiva föräldraråd, vilka var intresserade av att bilda en lokal styrelse.
Det fanns även ett intresse från rektorn och personal att pröva denna
styrform. Man kan säga att idén med lokal styrelse var väl förankrad före
ansökan till Skolverket.
Arbetsordning för H-skolans styrelse 183
Målet med den lokala styrelsen är att öka inflytandet för föräldrar och elever.
Arbetsordningen faller inom ramen för gällande skollag och förordning,
läroplan, timplan samt kursplan. Skolplanen gäller för H-skolan och skall
utgöra grunden för skolans arbetsplan. Kommunfullmäktige i kommunen
tilldelar enheten ekonomiska resurser. Dessa kan under året omfördelas
mellan olika verksamheter inom enheten. Nämnden kan dra in resurser från
enheten beroende på nämndens totala ekonomi. Styrelsen får inte arbeta emot
övergripande principer, planer eller riktlinjer antagna av kommunfullmäktige
och/eller Utbildnings- och kulturnämnden. Styrelsen får inte besluta i
frågor som avser individuella fall. Arbetsordningen beskriver styrelsens
ansvarsområden liksom, styrelsens sammansättning, rösträtt och valbarhet,
183 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad från den anmälan som registrerades
på Skolverket 971008.
117

nominering och valprocedur, mandattid, sammanträden, kallelser, anmälan om
beslut, styrelseprotokoll, begränsningar samt ansvar och befogenheter.
Styrelsen ska ges tillfälle att yttra sig innan Utbildnings- och kulturnämnden
avgör ett principiellt ärende som berör enheten. Styrelsen ska vidare fortlöpande
hålla nämnden informerad om sin verksamhet. Protokoll ska delges nämnden.
Ordförande i utbildnings- och kulturnämnden och förvaltningschefen har rätt
att närvara vid styrelsemöten. Utvärdering av styrelsens arbete görs i samband
med den årliga utvärderingen av skolenhetens verksamhet.
H- skolans arbetsordning visar att man valt att arbeta med ansvarsområden
som i stort sett sammanfaller med den nationella förordningen. 184 Endast
lärotider finns kvar på den centrala nämnden. Arbetsuppgifter som ligger
utanför förordningstexten gäller; budget, ekonomifrågor på delegation,
fördelning av klasser och grupper, skolans organisation, inriktning på
skolutveckling, läromedel samt lokalernas användning.
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
De frågor som har haft stort utrymme i styrelsen är skolans organisation,
skolans inre och yttre miljö, föräldrainflytandet samt utarbetandet av uppgifter
för referensgruppsföräldrar. Övriga frågor har behandlat skolplanen och den
lokala arbetsplanen, skolmåltider, handlingsplaner för barn med särskilda
behov, handlingsplaner för mobbning, lästräningsprojekt, motorikprojekt,
budget, nationella prov, elevens val, förskolans tider, trafikfrågor samt
fortbildning och kompetensutveckling för skolpersonal.
Hur upplevs H-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarig
tjänsteman, föräldrar, lärare samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Den kommunansvarige tjänstemannen (förvaltningschef) ser positivt
på lokala styrelser. Hans förhoppning är att det inrättas vid alla skolor.
Han säger:
118
Vi får en tydlig information från brukare och personal om situationen för skolan , behovet
av och hur man använder sina resurser. För nämnden blir styrelsen en viktig samtalspartner,
184 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.

men sedan måste man ha klart för sig att det ytterst är nämnden och i sin tur fullmäktige
som avgör hur pengarna ska användas. 185
Tjänstemannen upplever att styrelsen arbetar med frågeställningar som faller
inom ramen för arbetsordningen och hänvisar till de protokoll som nämnden
har erhållit. Föräldrar får ett ökat inflytande och det är viktigt och mycket
positivt. Han säger att han i sin roll som kommunansvarig tjänsteman inte
har någon direkt dialog med styrelsen, annat än att han tar del av protokoll.
Vissa aktuella frågeställningar diskuteras med rektor. Kommunen centralt,
har inte gjort någon utvärdering av styrelsens arbete men i samband med
försöksperiodens slut görs en utvärdering. Tjänstemannen uttrycker en
nackdel med styrelsen:
Det kan finnas en risk att styrelsen utvecklar en sorts kravmaskin. Styrelsen kan sakna ett
helhetsperspektiv på grund av brister i förståelsen hur man fördelar de kommunala medlen
till skolan. Det blir den egna skolan och de specifika problem som finns där. Man kan
vända på det och säga att det är just de som styrelserna är till för, bevaka den enskilda
skolans angelägenhet. Det finns en risk att styrelsen blir ett opinionsorgan som utan att
förankra sig i vad den kommunala verkligheten medger framkastar krav på krav. Det här
gäller inte vid H-skolan, anser han. 186
Rektorn för skolan har arbetat som rektor vid denna skola i 20 år. Styrelsemötena
upplever han, fungerar bra. Det är positiv stämning vid styrelsemötena.
Den ordförande som finns är driftig. Dagordningen diskuterar rektor och
ordförande tillsammans innan den skickas till övriga ledamöter. Rektorn anser
att styrelsen tar mycket tid i anspråk. Han anser att styrelseledamöter skulle ges
utbildning. Det finns många områden där det saknas kunskaper. Rektorn tror
på lokal styrelse men tycker att det går för trögt och säger:
Jag upplever att föräldrarna driver inte den utan det är jag själv som får driva styrelsen.
Driver jag den inte blir det inget. Jag tror att den här styrelsen finns kvar så länge rektor,
lärare eller någon från den centrala förvaltningen är intresserade av lokala styrelser.
Föräldrar saknar tid för det arbete som detta kräver. 187
De frågor som diskuteras är verksamhetsfrågor, oro i klasser, budgetfrågor och
fördelningsfrågor. Organisationsfrågan har varit med under ett längre tid.
185 Intervju. 1999- 05- 18.
186 Ibid.
187 Intervju. 1999- 05 –18.
119

Neddragningar på personal har gjort att skrivelser har skrivits och skickats från
styrelsen till den centrala förvaltningen i kommunen.
Information angående styrelsens verksamhet och annan skolinformation
består av ett informationsblad som går ut till alla föräldrar och personal vid
skolan. Informationsbladet kommer ut en gång i månaden. Föräldramöten
med information kring styrelsens arbete förekommer. Inför detta läsår påtalade
den lokala styrelsen vikten av närvaro vid föräldramötena. Med hjälp av
klassföreståndarna gav det en 95% närvaro av föräldrar. En sammanfattning av
styrelseprotokollet finns i informationsbladet. Protokoll från styrelsemötena sätts
upp på skolans anslagstavla och protokoll skickas till alla styrelseledamöter samt
till Utbildnings- och kulturnämnden. Skolan har organiserat representantgrupper
för föräldrar, två ifrån varje klass. Dessa bildar en grupp som kallar sig för
referensgruppsföräldrar som har till uppgift att samla in synpunkter från
övriga föräldrar. Referensgruppsföräldrarna träffar styrelsen en till två
gånger per termin för att delge synpunkter. Informationsträffar förekommer
varje vecka, då rektorn har möjlighet att delge sin personal vad som pågår.
Yrkesträffar, där rektorn ingår, förekommer varje månad då utrymme finns
att delge varandra information.
Arbetsordningen anser rektorn vara alltför omfattande. Det är för många
områden, vilket innebär det omöjligt att klara av den. Styrelsen har inte valt
ut något specifikt område att arbeta med.
Edvin är ordförande i styrelsen och föräldrarnas representant. Han har varit
ledamot sedan styrelsen bildades. Han tycker att det är en revolution med
styrelsen. I dag kan föräldrar påverka på ett annat sätt än tidigare. Det är en
radikal förändring. Styrelsens roll är att förbättra situationen i skolan och
skapa arbetsro i skolan. Han anser att det finns en övertro på organisationen.
Skolan reagerar för långsamt. Är det problem som uppstår då ska det åtgärdas,
menar han. Styrelsearbetet går framåt, anser Edvin. Styrelsen tar upp
frågeställningar som är intressanta att diskutera. Mognaden i styrelsen har
ökat och stämningen är positiv. Det är en bra spänst i mötena och ledamöterna
kommer från många olika miljöer. Själv är han provokativ till sin läggning
och vill att frågor diskuteras och uttrycker följande:
120
Nu håller man på att skära två tjänster till vid skolan som vi i styrelsen har markerat genom
en skrivelse att vi inte ställer upp på. Styrelsen har skrivit till nämnden att vi inte kan godta

en nedskärning av personal. Jag anser att vi är vid vägs ände idag. Det är bedrövigt när den
här kommunen har landets sämsta resultat för elever på skolnivå. 188
Han tycker att rektorn har anammat den här arbetsformen. Styrelsen fungerar
som ett bolag. Som ordförande har han i uppdrag att göra dagordningen
och leda sammanträdet. Han upplever det inte betungande, men det måste
ges tid för att det ska utvecklas till något bra. Kommunikationen mellan
styrelsen och föräldrarna och skolpersonal tycker han har förbättrats under
tiden som lokala styrelsen verkat.
Ann-Christin är föräldrarnas representant i styrelsen och har deltagit i
styrelsen sedan den bildades. Hon upplever att hon har fått en inblick i skolans
verksamhet och tycker att det har skett en utveckling i styrelsen. Rektorn är
sekreterare och det fungerar bra, menar hon. Informationen om styrelsens
arbete till övriga föräldrar har de löst genom att de har referensgruppträffar
med föräldrar från alla klasser. Man träffas två gånger per år. Det är ett bra
sätt, enligt henne att nå alla föräldrar. Referensgruppsföräldrar har funnits
innan styrelsen bildades och visar sig vara en fungerande länk mellan styrelsen
och föräldrar. Styrelsen delegerar ärenden till referensgruppsföräldrar. Vid
nyval till styrelsen blir föräldrar ofta rekryterade från referensgruppsföräldrar.
Hon tycker att det har varit givande styrelsemöten med stor uppslutning
och med fruktbara diskussioner.
Edvin anser att lokal styrelse är positivt för skolan därför att föräldrar får ett
ökat inflytande genom styrelsen. Föräldrar behövs i skolan och han anser
att det är inte bara skolans uppgift att lära barn utan det är en samverkan
mellan hem och skola. Han menar, att om man inte har hjälp av föräldrar i
skolans utveckling då blir det tröstlöst. Skolan är viktig i samhället och han
vill att den ska bli mycket bättre.
De båda föräldrarepresentanterna anser att det är viktig med elevrepresentanter
i styrelsen, men de upplever att de inte platsar i styrelsen. Det fungerar inte
därför att eleverna upplever det för dramatiskt att delta i styrelsen. Många
frågor ligger över deras nivå och därför är det svårt för eleverna i styrelsen. För
att det ska fungera måste deltagandet underlättas för eleverna.
Eleverna ser det som viktigt att få föra fram de frågor som är angelägna
för dem. En av eleverna upplever att det kan kännas lite pinsamt att föra
188 Intervju. 1999-05-17.
121

fram sina ärenden. Elevernas frågor har gällt mögelproblem i klassrum och
önskemål om utrustning. Dessa frågor har de fått gehör för, vilket de menar
är positivt att de får sin röst hörd.
Ragnar är lärare och Gösta är fritidspedagog. De båda är representanter för
personalen vid skolan. Båda har suttit i styrelsen sedan den bildades. De
anser att styrelsen strävar åt samma håll och har varit eniga i diskussioner.
Stämningen i styrelsen är god och de upplever det positivt med att H-skolan
har lokal styrelse. De anser att skolan har en styrelse som är kompetent
och kan mycket. Flera av föräldraledamöterna är egna företagare och
mycket aktiva. Lärarna tror att styrelsen fungerar så länge det finns aktiva
föräldrar och framhåller att det måste vara kontinuitet i styrelsen för att
det ska fungera på ett bra sätt.
Det bästa med styrelsen är att de har kontakter med politiker och Utbildnings-
och kulturnämnden på ett annat sätt än tidigare, anser personalens
representanter. Kommunikation menar de är viktig. Fler blir informerade om
vad som händer vid skolan, genom att de har en styrelse. De tycker att det
är en bra koppling med den länk som idag finns till referensgruppsföräldrar.
Föräldrar fungerar som påtryckningsgrupp mot politiker. Besluten kommer
närmare föräldrarna. Det är en viktig förändring.
Gösta menar att de får en inblick i vad som händer och att de har möjlighet att
påverka det som händer inom skolan. Tyvärr upplever han att fritidshemsfrågor
kommer i andra hand. Det är mest skolfrågor som behandlas. Skolan berör
alla och det är väl därför det blir så här.
De båda anser att de inte får många frågor från personalen att framföra till
styrelsen. Pedagogiska diskussioner saknas men de anser att styrelsen har
blivit ett forum för lärarna att förklara för föräldrarna skolans verksamhet.
En fråga som behöver diskuteras och åtgärdas är kompetensutveckling för
personal. Ragnar säger följande:
122
Kompetensutvecklingspengar har sökts via Skolverket och jag hoppas att vi får pengar denna
gång. Jag upplever att det händer för lite inom skolan. Ett annat viktigt område för personal
är handledning. Rektor ska vara pedagogisk ledare, men det fungerar inte så idag. All den
tid som rektor har går till administrativt arbete. Jag tror att det är mycket viktigt när det
gäller skolutveckling att det finns pedagogiska ledare. 189
189 Intervju. 1999- 05- 17.

Delegering av uppgifter från styrelsen till övriga föräldrar och personal anser
de båda fungerar. Information om vad styrelsen arbetar fungerar relativt
bra genom informationsbladet till föräldrar respektive personal och
genom referensgruppsföräldrar. De båda representanterna för lärarna
tror att det är en begränsad del av föräldrarna som har kännedom om
den lokala styrelsen.
Peronalärenden har tagits upp vid några tillfällen och det är inte bra. Rektor
har klargjort att det ska inte tas upp. Styrelsen har missbrukat sin roll.
Individuella frågor har berörts men det ska inte styrelsen arbeta med. De tror
att flera föräldrar tänkte sig att i och med att det blev en styrelse skulle man
kunna avskeda lärare som man var missnöjd med. Utvärdering av styrelsen
ska göras varje år i samband med att skolans verksamhet utvärderas. Det
framkommer att ingen utvärdering är gjord av styrelsen, men att de har
för avsikt att göra det. När det gäller framtiden för den lokala styrelsen
ser Ragnar det så här:
Jag tror att det är en modefluga just nu, så länge vi har dessa föräldrar i styrelsen som driver
det fungerar det men hur kommer det att bli i fortsättningen. 190
Sammanfattning och reflektion
De mål som kommunen redovisar för H-skolans styrelse är att öka inflytandet
för föräldrar och elever. De ska ges en större delaktighet i skolans verksamhet
och delta i beslut. Arbetsordningen för styrelsen är vid och omfattar i stort
sett alla uppgifter som tidigare legat på rektor. Styrelsen fungerar mest som ett
diskussionsforum. Det är många frågor som diskuteras. En del skrivelser har
gjorts till Utbildnings- och kulturnämnden som har handlat om äskanden
av medel för skolgården och berört indragning av personal inför nästa läsår.
De frågor som haft ett stort utrymme i styrelsen är frågor som handlat
om skolans organisation, skolans inre och yttre miljö, att organisera ett
ökat föräldrainflytande, kommunens skolplan och den lokala arbetsplanen,
handlingsplaner för barn med särskilda behov samt mobbningsplan. Bland
alla aktörer finns en positiv bild av styrelsen och alla involverade upplever att
styrelse samarbetar på ett tillfredsställande sätt.
Nämnden ser styrelsen som en viktig samtalspartner och menar att en lokal
styrelse är ett bra sätt för föräldrar och elever att få inflytande i skolans
190 Ibid.
123

verksamhet. Rektorn är positiv till den lokala styrelsen, men tycker att
utvecklingen av styrelsearbetet går trögt. Han är sekreterare i styrelsen och
upplever att han själv driver styrelsen. Han säger: ”Driver jag den inte blir
det inget.” Han tror att styrelsen finns kvar så länge rektorn, lärarna och den
centrala förvaltningen är intresserade av den lokala styrelsen. Hans argument
för detta är att föräldrar inte har tid. Rektorn anser att arbetsordningen
är för omfattande och borde begränsas till några områden. Rektors syn på
ordförande och den samverkan som förekommer dem emellan är positiv.
Ordförande är driftig och de samverkar med dagordningen. Rektorns anser att
arbetet med den lokala styrelsen tar mycket tid i anspråk.
Lärarna tror att det just nu är en modefluga att inrätta lokala styrelser. De
upplever att skolan har en styrelse som är kompetent och kan mycket. Flera
av föräldraledamöterna är egna företagare och mycket aktiva. De tror att
det fungerar så länge det finns aktiva föräldrar och menar att det måste
vara kontinuitet i styrelsen för att det ska fungera på ett bra sätt. Skolan
har haft stora besparingskrav. Med gemensam kraft har styrelsen engagerat
sig för att inga nedskärningar får göras bland personalen, vilket har fått
gehör från politiker.
Lärarrepresentanterna påpekar att personalärenden har tagits upp vid några
tillfällen, vilket de ställer sig mycket tveksamma till. Rektorn har klargjort att
det inte ska tas upp. Styrelsen har missbrukat sin roll, då individuella frågor har
berörts. Lärarna tror att flera föräldrar tänkte sig att i och med att det blev en
styrelse skulle lärare som föräldrar var missnöjda med avskedas.
Föräldrarna anser att den lokala styrelsen innebär en radikal förändring
inom skolverksamheten. De får en inblick i skolan och kan påverka skolans
utveckling på ett helt annat sätt idag än tidigare. Styrelsens roll, som
föräldrarna ser det, är att förbättra situationen i skolan och skapa arbetsro.
Besluten kommer närmare föräldrarna. Styrelsen, menar de, har försökt att
vara öppen men de anser att det är svårt att veta om de når ut till övriga
föräldrar. De båda föräldrarna anser i motsats till rektor att det är föräldrarna
som driver frågorna i styrelsen.
Det finns två elevrepresentanter i styrelsen. Föräldra- och lärarrepresentanterna
anser att eleverna har svårigheter i styrelsen. Det fungerar inte tillfredsställande.
De tror att eleverna upplever det för svårt att delta i styrelsen. på grund av
124

att många frågor är svårbegripliga. Eleverna själva ser det som viktigt att få
föra fram de frågor som känns angelägna för dem. Elevernas frågor har gällt
mögelproblem i klassrum och önskemål utrustning till skolan. Dessa frågor
har de fått gehör för, vilket de menar är positivt.
Den kommunikation som förekommer mellan styrelse, övriga föräldrar
och personal fungerar tillfredsställande. Information angående styrelsens
verksamhet och annan skolinformation består av ett informationsblad som
går ut till alla föräldrar och personal vid skolan. Referensgruppsföräldrar
har funnits innan styrelsen bildades och visar sig vara en fungerande
länk mellan styrelsen och föräldrar. Styrelsen delegerar ärenden till
referensgruppsföräldrar. Vid nyval till styrelsen blir föräldrar ofta rekryterade
från referensgruppsföräldrar. Trots detta anser lärarna att det är få av
föräldrarna som har kännedom om den lokala styrelsen.
Utvärdering av styrelsen ska göras varje år i samband med att skolans
verksamhet utvärderas. Det framkommer att ingen utvärdering är gjord av
styrelsen men att de har för avsikt att göra det.
I- skolan
Skolan ligger i ett bruksamhälle med ca. 5000 invånare. I-skolan byggdes
1953 och är kommunens äldsta nu fungerande högstadieskola. Skolan rymde
då både realskola och mellanstadium. I samband med att grundskolans
högstadium inrättades 1965 ersattes realskolan. 1975 fanns vid skolan 930
högstadieelever och 150 elever på yrkesskolan. En ny skola byggdes och togs i
bruk 1976. Bakgrunden till varför den nya skolan byggdes var att elevantalet
var stort med bara en skola och därför ville man fördela eleverna vid två
skolor. I den nya skolan placerades elever som kom från de mindre orterna
utanför tätorten. Tätortens skola blev I-skolan. I kommunen fanns nu
två högstadieskolor. Elevantalet minskade. Efter kommunalt uppslitande
diskussioner bestämdes det att skolan i ytterområdet skulle läggas ned
och I-skolan, som låg i tätorten skulle behållas. En sammanslagning av
de båda skolorna gjordes 1997. Föräldrar och personal var missnöjda med
sammanslagningen och det var vid denna tid mycket debatt i lokalpressen.
Under tiden som det diskuterades mycket om sammanslagningen föddes idén
om att inrätta en lokal styrelse med föräldramajoritet.
125

I-skolan har idag år 7-9 med sex parallella grupper, vilket innebär 18
grupperingar med ett elevantal på 500. Skolan har 45-50 anställda med
bibliotekarie samt 2,5 tjänster som fritidsledare. Det finns vid skolan ett
café där personal från ett dagcenter står för skötseln. Fritidsdelen har öppet
7.30-16.30 och biblioteket har öppet 8.00-16.00. Skolan har en musikklass
med år 7-9 som är populär. Personalen arbetar i arbetslag.
Styrelsen har 10 ordinarie ledamöter fördelade på sex föräldrar med sex
ersättare, tre personal med tre ersättare, tre elever med tre ersättare samt
rektor. I styrelsen finns också två adjungerade ledamöter från närsamhället.
Styrelsen bildades i december 1997. Styrelsemöten förekommer en gång i
månaden och är förlagda på dagtid, kl. 13.00-16.00. Ordförande är kvinna
och förälder vid skolan. Sekreterare är en förälder. Könsfördelningen är jämn.
I stort sett är det tjänstemän som är representerade i styrelsen.
Arbetsordning för I- skolans styrelse 191
Målet med den lokala styrelsen är att föräldrarnas engagemang ska öka samt att
frågor rörande skola-arbetsliv/samhällsliv blir ”enklare” att hantera.
Arbetsordningen beskriver den lokala styrelsens sammansättning, rösträtt och
valbarhet, nominering och valprocedur, mandattid, val av ordförande och vice
ordförande, sammanträden, kallelser och anmälan om beslut, hantering av
styrelseprotokoll samt styrelsens ansvar och befogenheter.
Styrelsen kan åläggas att medverka vid beredning av nämndens egna
ärenden. Styrelsen har rapporteringsskyldighet till Utbildningsnämnden.
Utbildningskontoret har årligen i september månad uppdrag att till
utbildningsnämnden redovisa erfarenheter samt med ledning av dessa ge
förslag på förändringar. Utbildningsnämnden har det övergripande ansvaret
för verksamheten. Nämnden kan återkalla uppdraget för styrelsen eller
enskild ledamot under försöksperioden. Rektorn är pedagogisk ledare för
verksamheten och för det dagliga arbetet i skolan.
I- skolans arbetsordning visar vid jämförelse med den nationella förordningen,
att man valt att arbeta med arbetsplanen, skolans arbetsmiljö, samarbetet hem
191 Arbetsordningen och motiv för lokal styrelse är hämtad ifrån den anmälan som registrerades
126
på Skolverket 971127.

och skola, program för mobbning samt att utveckla samverkansfrågor mellan
skolan och arbetslivet. 192 Arbetsuppgifter som ligger utanför förordningstexten
är läromedel, inventarier och material.
Vilka ärenden arbetar styrelsen med?
Protokollstudier visar att de frågor som styrelsen arbetar med är; budget,
lokalanvändning, vikarier, specialundervisning, schema, betygskriterier,
bibliotekets öppethållande, profilval, sponsring, skoltidning, arbetsplan,
samrådsgruppen, skolresa, arbetsmiljön inom- och utomhus, utrustning
i fritidslokaler samt diskussioner om fler fritidsledare, resurs för elever,
klassorganisation, timplan, arbetsgrupper, pedagogiska måltider, ordningsregler,
utbildningsdagar, vikariefrågor, besparingsförslag, styrelsens arbetssätt
samt elevvårdsteamsarbete. Det största utrymmet har frågor om skolans
fritidslokaler och anställning av fritidsledare tagit.
Hur upplevs I-skolans styrelse och dess arbete? Intervjuerna från kommunansvarige
tjänsteman, föräldrar, lärare, elever samt rektor ger följande bild.
De olika aktörerna på arenan
Rektorn har varit rektor sedan sammanslagningen av de båda skolorna
1997. Tidigare var han studierektor vid en av skolorna. Rektors inställning
till den lokala styrelsen är positiv och han har alltid arbetat för att öka
föräldrainflytandet i skolan. Tidigare fanns föräldraråd vid skolan, som
regelbundet diskuterade idéer inom skolans område.
Rektorn deltog själv i diskussioner om att inrätta lokala styrelse och var
intresserad av att pröva den nya styrformen. Han är tilltalad av idén med en
lokal styrelse vid skolan och anser att föräldrar har rätt att ifrågasätta vad
skolan lär deras barn. Han menar att om I-skolan ska få behålla eleverna
måste föräldrar acceptera skolans verksamhet. De ledamöter som idag finns
representerade i styrelsen kommer från ytterområden. Föräldrar har idag ett
stort intresse för den lokala styrelsen vilket hänger ihop med nedläggning av
skolan som låg utanför centralorten.
Rektorn berättar att föräldrarnas agerande i samband med inrättandet av
styrelsen, var att riva upp beslutet för sammanslagning av skolorna. Snart
192 En beskrivning av arbetsordningen för den lokala styrelsen finns redovisad i bilaga 5.
127

insåg föräldrarna att det var politiskt omöjligt att göra det. Rektors idé var att det
skulle delta två personer från utbildningsnämnden i styrelsen. Han framhåller
att han ville tillföra styrelsen, styrelsekultur. Utbildningsnämnden var negativ
till detta och ansåg att styrelsen var en föräldraangelägenhet.
Rektorn har diskuterat och arbetat hela tiden med att försöka hitta former
för ett fungerande arbetssätt. Arbete i styrelsen har gått trögt. En frustration
växte fram där de involverade ledamöterna upplevde att det inte hände
något, vilket bidrog till att föräldrarna började ifrågasätta allt möjligt
som låg utanför deras mandat. Rektorn upplevde det hela jobbigt och
det blev en period med spänd tillvaro mellan föräldrar och rektor. Han
uttrycker det på följande sätt:
128
Jag upplevde under en period att det var jobbigt och det fanns stunder när jag tänkte, det här
med skola är så komplicerat att det ska inte föräldrarna lägga sig i. 193
Detta resulterade i många diskussioner och styrelsen enades om att det var
bristfällig kommunikation mellan rektor och styrelsen. Det har nu förbättrats
genom att styrelsen träffas på dagtid en halvdag en gång i månaden. Nu
upplever rektor att det har skett en islossning genom att alla berörda har
framfört sina synpunkter, om hur de ser på styrelsen. Hans förhoppning
är att det nu ska börja fungera som en styrelse där frågor väcks, behandlas
och där beslut fattas. Just nu handlar styrelsearbetet om ett sätt att arbeta.
Det han upplever är negativt med lokal styrelse är orutin med styrelsearbete
och ger följande kommentar:
Jag tycker att föräldrar inte har insikt i sin roll i styrelsen. Jag anser att föräldrar kan
ställa krav på skolan när det gäller resultatet av elevernas arbete, inte huruvida vi har 25
stolar eller 30 stolar i ett klassrum utan de ska ställa krav på vilken verksamhet vi bedriver
och vilka mål vi har för deras barn. 194
Vissa föräldrar i styrelsen skaffade sig bundsförvanter bland föräldrarna och
började arbeta bredvid styrelsen. Situationen blev omöjlig till slut. Rektorn
belyser det på följande sätt:
Jag tycker att det har varit jobbigt. Min maktbas vilar fortfarande hos utbildningsnämnden
och de relationer jag har med de politiska plattformer jag har i denna kommun. Jag
har inte vågat släppa den basen för att flytta över den till den lokala styrelsen därför
193 Intervju. 1999- 05-21.
194 Ibid.

att jag anser att styrelsen är alldeles för bräcklig. Hade jag släppt den kontakten med
utbildningsnämnden, ja då hade jag fallit. 195
Rektorn känner inte att han arbetar tillsammans i en lokal styrelse utan
ser det så här:
Jag har en roll och föräldrarna och personalen har en roll men vi arbetar idag med
att närma oss varandra. Ordförande, vice ordförande och jag själv har påbörjat träffar
mellan styrelsemötet för att förbättra kommunikationen. Den arbetsinsats som jag lägger
ned på den lokala styrelsen ser jag som en investering för framtiden men för tillfället är
avkastningen noll. I framtiden, om 1 eller 2 år så är det förhoppningsvis, en sådan struktur
och organisation i den lokala styrelsen att den verkligen tjänar som den maktbas som jag
tycker att den ska vara. Mina upplevelser är att den lokala styrelsen har idag alldeles för
dålig förankring bland föräldrarna. 196
Rektorn upplever att styrelsen har diskuterat frågor som inte har någon större
betydelse. Frågor som rektorn tycker att styrelsen ska ägna sig åt är: Hur
ska skolan vara utformad för att erbjuda eleverna en bra skolmiljö? Hur ska
skolan arbeta med elevdemokratin? Vilken dataundervisningen ska ges till
eleverna? Han anser att det är viktigt att ta reda på vad övriga föräldrarna vill
med styrelsens arbete. Styrelsen kan inte själv arbeta med frågor.
Någon verksamhetsberättelse har inte styrelsen gjort. Styrelsen är ålagd
att genomföra årliga utvärderingar av sin verksamhet, men det har inte
blivit. Däremot lämnas varje år förslag till förändringar av arbetsordningen
till utbildningsnämnden.
Den kommunansvarige tjänstemannen har varit förvaltningschef sedan 1990
och är ansvarig för den lokala styrelsen i kommunen. Utbildningsnämnden
har det yttersta ansvaret för styrelsen. Nämnden fattade beslut om att inrätta
lokal styrelse under maj månad 1997 men först i december 1997 hade styrelsen
sitt första styrelsemöte. Bakgrunden är den heta debatt som blev i samband
sammanslagningen av kommunens båda högstadieskolor. Det fanns ett
önskemål från föräldrar att inrätta en lokal styrelse. Det menar han är viktigt.
Hans uppfattning är att styrelsen är engagerad. Det läggs ned mycket tid på
styrelsearbetet som kopplas till Hem och skola-föreningen vid skolan, som
fungerar som länk till styrelsen.
195 Ibid.
196 Ibid.
129

Den dialog som politiker har med styrelsen är genom informella träffar
varje kvartal. Nämnden får kännedom om vad som behandlas genom de
protokoll de får. Någon utvärdering har inte gjorts. Däremot har synpunkter
på arbetsordningen lämnats. Utvärderingen planeras att göras i framtiden.
Förvaltningschefen deltar själv, inte i några möten men stödjer verksamheten
i den lokala styrelsen. Politiker i kommunen är också intresserad av den lokala
styrelsen och de ser det som värdefullt att stödja styrelsen. De fördelar med
styrelsen som förvaltningschefen ser det, är att föräldraengagemanget ökar.
Han tror att det blir en mer öppen skola genom inrättandet av lokal
styrelse. Föräldrar får en större insyn i skolans verksamhet och skolan
kan ses som en del av en större helhet, tror han. Det låga valdeltagandet
i styrelsen bekymrar rektorn, något måste göras för att öka föräldrarnas
intresse, anser han.
Ulrika är föräldrarnas representant i styrelsen och har deltagit i styrelsen
sedan den bildades. Hon berättar att det skapades en grupp som var mycket
aktiv i samband med nedläggningen av högstadieskolan i ytterområdet.
Det skrevs skrivelser och media kopplades in för att få ögonen på detta.
Bakgrunden var också att föräldrar och elever var nöjda med skolan. De
upplevelser som föräldrarna hade var att I-skolan var inte riktigt lika långt
framme med sin verksamhet.
Både lärare, föräldrar och elever var mycket missnöjda med att det skulle bli en
sammanslagning och började diskutera om möjligheten att starta en friskola. I
dessa diskussioner föddes idén med att bilda en lokal styrelse för att föräldrar
skulle kunna få möjligheten att påverka skolans utveckling.
Ulrika berättar att rektor ska tillsammans med styrelsen förbereda ärenden.
Det har inte fungerat. Hon tycker att rektor inte har arbetat för att få igång
processen. Styrelsen har tagit upp olika frågor och fört dem till ett beslut.
Ibland fattas beslut, men rektor verkställer inte besluten. Ulrika anser att
ärendena på dagordningen, behandlats inte för beslut. Styrelsen hade en
arbetsordningen som var mycket omfattande. Men helt plötsligt hade
antalet områden minskat till att omfatta enbart frågor kring den lokala
arbetsplanen, resursfördelning, prioriteringar, samverkan mellan skola
och hem, utveckla program för att förebygga mobbing och trakasserier,
att utveckla samverkansfrågor mellan skolan och arbetslivet samt yttre
- och inre miljö.
130

En stor fråga som styrelsen har diskuterat är hur elever som inte klarar av
att följa undervisningen hanteras. Problemet diskuteras men förlag på åtgärd
saknas. En annan stor fråga har inomhusmiljön varit. Styrelsen har varit
delaktig i den enkät som genomfördes. Lärarlösa lektioner är ett annat stort
problem som vi har diskuterat men det händer inget. Ulrika säger:
Jag upplever att det aldrig har blivit framlagt ett beslutsunderlag som vi har utgått ifrån
och därefter fattat ett beslut. Man borde väl arbeta på det sättet att det är väl underbyggda
ärenden som förankras i styrelsen, men så fungerar det aldrig. 197
Pia är ordförande i styrelsen och hon berättar att styrelsen skulle utvärderas
efter 6 månader. Den utvärderingen gjorde förvaltningschefen helt själv,
fastän de skulle samverka med utvärderingen. Förvaltningschefen beslutade att
göra ändringar i arbetsordningen som innebar att budgetansvaret upphörde,
vilket bidrog till att det blev en svår situation som påverkar styrelsearbetet.
Pias syn på rektor är att han sitter mitt emellan nämnden och den lokala
styrelsen. Hon ger följande kommentar:
Jag anser att har skolan en lokal styrelse är det vi som driver styrelsens ärenden tillsammans.
Det har varit stora problem med detta. För att diskutera och utreda en del oklara delar
träffas rektor , vice ordförande och jag själv en halv dag varje månad. Det upplever jag
är bra och vi har kommit en bit på väg när det gäller öppenheten. Kommunikationen är
bättre nu än vad den har varit tidigare. 198
Pias syn på styrelsen är att det har varit trögt. Hon berättar att vissa ärenden
har varit långdragna. Ett exempel är fritidslokalen. Tidigare fanns det vid
skolan en bra fritidslokal, rymlig och väl fungerande. Sedan gjordes lokalen
om till bibliotek. Fritidsverksamheten fick nya lokaler, mycket sämre än
tidigare. Personalproblem uppstod och det blev färre barn som ville vistas
där, vilket också berodde på att lokalerna var underdimensionerade. Den här
frågan drevs hårt på alla sammanträden. Idag har det löst sig med tillskapande
av nya lokaler men det har tagit lång tid. Personalfrågan är fortfarande
inte löst. Styrelsen vill att det ska ordnas upp och de har fattat beslut i
styrelsen om tillsättning av ny tjänst men det händer inget. Inga besked
ges, vilket är frustrerande.
Pia berättar vidare om en annan fråga som styrelsen har drivit: bibliotekets
öppethållandet. Styrelsen fattade ett beslut, där föräldrarna var i majoritet
197 Intervju. 1999- 05- 20.
198 Intervju. 1999- 05- 20.
131

om att biblioteket skulle vara öppet under hela dagen. Det har aldrig blivit
verkställt. Det har behandlats vid ett flertal tillfällen, men det går inte att få
någon förändring. Det blir tröstlöst när samma ärende tas upp gång på gång.
Pia är trots allt positiv till den lokala styrelsen och säger:
132
Så stor möjlighet till inflytande som föräldrar har genom denna styrelse har föräldrar aldrig
haft. Det gäller att ta vara på den men samtidigt måste styrelsen ha ledning och personal med
sig. Det har den inte riktigt. Rektorn upplever jag står utanför. 199
Pia anser att elevernas dåliga deltagande i styrelsen är ett problem. Styrelsen
har försökt att göra det så bra som möjligt för dem. Eleverna har en egen
punkt på dagordningen men de har sällan några frågor och det är sällan som
alla tre eleverna deltar i mötena. Det känns som att eleverna har tröttnat och tror
inte på styrelsen. De frågor som Pia anser vara viktiga är de som berör eleverna
exempelvis: fritidsverksamheten för eleverna, lärarlösa lektioner, samverkan
mellan hem och skola och arbetsmiljön som helhet vid skolan.
Information om styrelsens arbete sker med hjälp av styrelseprotokoll,
skoltidning, klassmöten och hem och skola föreningen. Trots detta
fungerar inte informationen tillfredsställande vid denna skola anser alla
involverade aktörer.
Styrelsen är ett diskussionsforum men styrelsens arbetssätt är de båda föräldrarna
mycket tveksamma till. De tycker att de försökte fatta beslut under hela första
året men nu har de gett upp. Samtidigt framhåller de att tidpunkten för
inrättandet av den lokala styrelsen var dåligt vald. Sammanslagning av skolorna
ledde till stort missnöje bland föräldrar och personal. Det finns en väldigt negativ
ton vid skolan fortfarande. Det nya läraravtalet och den nya konstellationen
med de nya personalgrupperna har varit problematisk.
Pia lägger ned mycket tid på arbetet med den lokala styrelsen. Hon vill se att
styrelsen börjar fungera, trots de svårigheter som finns. Hon säger:
Möjligheterna är för stora för att släppa arbetet med styrelsen nu. Intresset för föräldrarna
finns. Vad som händer i skolan är viktigt att ta del av. Jag ser gärna att fler föräldrar
engagerar sig i skolans verksamhet. Det är också viktigt att eleverna blir mer delaktiga
i skolans inre verksamhet. 200
199 Ibid.
200 Ibid.

På frågan om uppdrag från styrelsen delegeras, blir svaret att de har delegerat
frågan om lärarlösa lektioner till eleverna, som har visat ett svalt intresse. De
har möten med utbildningsnämnden för att diskutera frågor. En del frågor
delegeras till föräldraföreningen som har lett till att studiecirklar bildats t.ex
barn med särskilda behov och utvecklingspsykologi.
Ulrika anser att det bästa med lokal styrelse är att öka föräldrars inflytande i
skolans verksamhet. Hon menar att kommunikationen mellan föräldrar, elever
och skolans personal är viktig och behöver förbättras. Lärarna i styrelsen
är mycket positiva till att öka föräldrarnas inflytande i skolans verksamhet
men det saknas idéer på hur det ska göras. Det är jobbigt i styrelsen, menar
Ulrika, men de kämpar med att förbättra situationen. Föräldraföreningen har
de stöd hos och idag har de en föräldraledamot i styrelsen som är ordförande
i Hem och skola-föreningen.
Personalens representant, Ulrik, är idrottslärare och har varit med i styrelsen
sedan den inrättades. Han anser att styrelsen inte fungerar, därför att de
inte vet vilka befogenheter de har. De saknar sammanträdesteknik. Han
menar, styrelsen ställer inte förslag och försöker komma framåt. Det är en stor
diskussion som sällan mynnar ut i några konkreta förslag och det fattas sällan
några beslut. Styrelsen fungerar idag som ett diskussionsforum. Han berättar
att det sällan är konkreta frågor som utreds och därför blir styrelsearbetet
inte effektivt. Det diskuteras på möten men sedan händer inget. Rektorn får
i uppgift att ta fram några underlag till nästa möte. Ibland har han några
underlag men ofta har han inga underlag.
De frågor som styrelsen har diskuterat har handlat om: Fritidsledarens
placering och roll i skolan, ekonomi, lärarlösa lektioner och bibliotekets
öppethållande. Styrelsen har givit rekommendationer och fattat beslut i
vissa ärenden men genomförande och uppföljning saknas. Ulrik är missnöjd
med styrelsen och säger:
Jag skulle vilja att styrelsen hade en tydligare befogenhetsbeskrivning. Det här gäller även
för utbildningsnämnden, föräldrar samt personal som bör känna till vilka befogenheter
styrelsen har. Mina upplevelser är att ingen av ledamöterna vet vilka befogenheter vi har och
därför blir det inga beslut. Ekonomin styr hela verksamheten, vilket innebär att om styrelsen
inte har det ekonomiska ansvaret, fungerar det inte. Vi kommer ingen vart. 201
201 Intervju. 1999- 05- 21.
133

Mona är personalens representant och har deltagit i styrelsen sedan den
startade. Hon är skolvärd vid skolan och hon berättar att hon i egenskap av
att vara skolvärd försöker stötta eleverna i deras frågor.
De båda representanterna för personalen anser att det finns en positiv anda
i styrelsen, men att frustrationen är stor. En faktor som ligger bakom det är
dåliga arbetsformer för styrelsearbetet. Vid skolan finns en föräldraförening
som de upplever fungerar bra. Personalens önskan är att den skulle arbeta
närmare den lokala styrelsen.
Styrelseledamöterna upplever de båda personalrepresentanterna är lite mer
uppgiven idag, än när de startade den lokala styrelsen. Faktorer som påverkar
är; Styrelsen saknar beslutsvägar som fungerar, budgetansvar saknas samt att
rektor har svårt med sin roll. De anser att rektor inte vet var han ska ha sin
lojalitet, är det den lokala styrelsen eller utbildningsnämnden. Detta bidrar till
att det är svårt att komma framåt. Styrelsen arbetar har stagnerat.
Den målsättning som föräldrar och lärare har vid skolan är att det ska bli
en så bra skola som möjligt för eleverna. Några konflikter mellan lärarna
och föräldrarna i styrelsen har det inte varit. Däremot kan Ulrik känna
att de fackliga ombuden vid skolan inte alltid är positiva till styrelsen. Den
framtidsvision som Ulrik har om den lokala styrelsen är att det måste vara
tydligare beslutsvägar. Vem fattar beslut om vad och att alla är medvetna om
det. Styrelsen måste få ekonomiska befogenheter. Ska det bli några beslut som
kan förändra skolans arbete och förutsättningar inom skolan, stödinsatser
etc. då måste beslut kunna tas där.
Vidare anser personalrepresentanterna att de måste nå övriga föräldrar. Det
gör de inte i dag. Information till övriga föräldrar är bristfällig, de flesta
föräldrar har dålig kännedom om den lokala styrelsens arbete. Stora brister i
kommunikationen förekommer mellan föräldrar, elever och skolans personal.
Lärarna är positiva till tanken med lokal styrelse men däremot tycker de att
styrelsen inte har åstadkommit något.
När det gäller elevmedverkan i styrelsen tror de båda att de frågor som har
behandlats har varit för svåra för dem. De båda är överens om att idén med
elevmedverkan är positiv. Viljan till att det ska bli bra från alla håll men
det fungerar inte. Rektor stöttar inte styrelsen och det påverkar arbetet
idag. Det finns idag stor tveksamheter med I- skolans styrelse. Ulrik tror
att det beror på följande:
134

Vid I- skolan är man oklar med vilken roll, den lokala styrelsen har och jag tror att många
upplever styrelsen som ett föräldraråd. Det kan ges synpunkter i styrelsen men det finns ingen
beslutanderätt och därigenom blir det ingen rejäl makt. Jag tror inte alls på att styrelsen
fungerar som diskussionsforum. Jag anser att vi måste ta makten till oss och genomföra delar
som är angelägna för skolans utveckling. 202
Nea är personalens representant och har deltagit i syrelsen sedan den inrättades.
Hon ger denna kommentar angående styrelsen:
Jag anser att den lokala styrelsen inte fungerar. Det här kostar pengar och det är förödande
för skolan. Här gräver man i det som fungerar dåligt i skolan och det som fungerar dåligt
gräver man upp. Styrelsen motverkar skolutvecklingen. De är inte professionella. Det blir
ett dåligt ryckte om skolan och det är inte bra. I skolan finns arbetslag där de flesta fungerar
tillfredsställande. Kommunikationen till övriga föräldrar är dålig. 16% av föräldrarna
deltog i valet till styrelsen och det är en stor brist. Styrelsen borde avskaffas. Det har tagit
1,5 år att hitta arbetsformer och det går bara inte att fortsätta så här. Möten tar tre timmar
men styrelsen kommer inte fram till några beslut. Jag tycker att det saknas kunskap hos
föräldrar i styrelsen. Det finns ingen drivkraft. Vi har vid skolan Hem och skola-förening
som fungerar bra och det räcker med den. 203
Styrelsen har tre elevrepresentanter, en representant från varje årskurs.
Elevrådets ordförande och sekreterare finns representerade samt en
elevrepresentant från år 7. Det är elevrådet som väljer elevrepresentanterna.
Styrelsen ser eleverna som viktiga och för att underlätta för eleverna har de
en egen punkt på dagordningen. Elevernas upplevelser av styrelsen är att
det är svåra frågor som behandlas i styrelsen. Ibland begriper de ingenting.
Möten är ibland intressanta, men när det är budgetfrågor är det jobbigt och
ibland pågår mötena alltför länge.
Det upplevs positivt av skolan att eleverna får en möjlighet att vara med
och påverka. Eleverna tycker att de får föra fram sina ärenden. Eleverna
framför sina åsikter i frågor som behandlas och de upplever att ledamöterna
lyssnar på dem. Exempel på frågor som har varit aktuella är: är bibliotekets
öppethållande, utökning av tid i datasalen och ökning av fritidsledartjänster.
Dessa frågor har tyvärr inte blivit åtgärdade. Skolan har förbättrats,
anser de, nya fritidslokaler har tillskapats vilket har påverkat miljön
positivt. Eleverna anser att de har ett bra stöd i styrelsen genom deras
skolvärd och säger:
202 Ibid.
203 Intervju. 1999 –05- 21.
135

136
Vår skolvärd är med i styrelsen vilket vi tycker är värdefullt genom att hon kan stödja
och utveckla de frågor vi har. 204
Sammanfattning och reflektion
Bakgrunden till att den lokala styrelsen inrättades var ett stort missnöje
bland föräldrar, elever och lärare till sammanslagning av två högstadieskolor.
Den högstadieskola som låg utanför tätorten fungerade väl men på grund
av det minskade elevunderlaget ansågs det från politiskt håll inte ekonomisk
försvarbart att driva två högstadieskolor. Det blev I-skolan, som ligger i
tätorten, som blev kommunens enda högstadieskola. När ansökan om
lokal styrelse blev aktuell var politiker mycket positiva till att inrätta
en sådan. De mål som är framskrivet för styrelsen är att föräldrarnas
engagemang ökar samt att frågor rörande skola -arbetsliv/samhällsliv
blir ”enklare” att hantera.
De flesta föräldrar som valdes till styrelsen kom från ytterområdets skola.
De ville försöka bevaka sina elevers intressen. Det råder ett stort missnöje
med den verksamhet som styrelsen bedriver idag. Styrelsen saknar en
verksamhetsberättelse och några klara mål och riktlinjer för styrelsens
verksamhet finns inte. Styrelsen är skyldig att genomföra utvärdering varje
år men det har styrelsen inte gjort. Däremot lämnas varje år, förslag till
förändringar av arbetsordningen till utbildningsnämnden. Rektorn deltog
själv i diskussioner om att inrätta lokala styrelse och var intresserad av att
pröva den nya styrformen. Han är tilltalad av idén med en styrelse och anser
att föräldrar har rätt att ifrågasätta vad skolan lär deras barn i skolan. Han
menar att om skolan ska få behålla eleverna vid I-skolan måste vi få föräldrar
som tilltalas av skolans verksamhet. I annat fall kan friskolor uppstå, och
föräldrarna kan då välja ett annat alternativ.
Rektors idé var att det skulle delta två personer från utbildningsnämnden,
därför att han ville tillföra styrelsen styrelsekultur. Från utbildningsnämnden
var man negativ till detta och ansåg att styrelseverksamheten var en
angelägenhet för föräldrarna. Styrelsens arbete har inte varit framåtskridande.
Otydliga arbetsformer, oklara befogenheter och ansvar samt oklar rollfördelning
mellan rektor och övriga ledamöter för styrelsen har bidragit till att de
involverade ledamöterna upplever situationen i styrelsen mycket besvärlig.
204 Intervju. 1999- 05- 21

Rektorn upplever att det är svårt med den lokala styrelsen. Det har varit en
period med spänd tillvaro mellan föräldrar och rektor.
Det resulterade i många diskussioner och styrelsen enades om att det var
bristfällig kommunikation mellan rektor och styrelsen. Det har nu förbättrats
genom att styrelsen träffas på dagtid en halvdag en gång i månaden. Nu
upplever rektorn att det har skett en islossning. Alla berörda har framfört
sina synpunkter på hur de ser på styrelsen. Hans förhoppning är att det
nu ska börja fungera som en styrelse där frågor väcks, behandlas och där
beslut fattas. Styrelsearbetet handlar just nu om att finna arbetsformer.
Rektorn upplever att styrelsen saknar rutin med styrelsearbetet och former för
styrelsemöten. Han anser att föräldrar är okunniga inom många områden.
Information från styrelsen till övriga föräldrar är bristfällig. Rektorn upplever
att det har varit en jobbig situation och anser att hans maktbas vilar hos
utbildningsnämnden. Han har inte vågat släppa den kontakten för att
engagera sig enbart i den lokala styrelsen.
Förvaltningschefen är positiv till den lokala styrelsen och anser att det finns
en fungerande dialog med styrelsen. Han nämner att politiker har informella
träffar med den lokala styrelsen en gång i kvartalet. Protokoll från den lokala
styrelsen skickas till nämnden för kännedom. Någon utvärdering har inte
gjorts. Däremot har synpunkter på arbetsordningen lämnats. Utvärderingen
planeras att göras i framtiden. Han deltar inte i några möten. Politiker är
intresserad av denna verksamhet och själv är han intresserad av lokala styrelser
som ger föräldrar och elever en möjlighet till ökat inflytande. Det som blir
viktigt är att det ges stöd till styrelsen. Problem som styrelsen har just nu är
det låga valdeltagandet, anser han.
Föräldrarnas representanter anser att rektorn sitter mitt emellan nämnden och
den lokala styrelsen. Deras intryck är att de har stora kommunikationsproblem
inom styrelsen som de försöker åtgärda. En av föräldrarepresentanterna
säger:
Så stor möjlighet till inflytande som föräldrar har genom denna styrelse har föräldrar
aldrig haft. Det gäller att ta vara på den men samtidigt innebär det att styrelsen måste
ha ledning och personal med sig. Det har styrelsen inte riktigt. Rektorn upplever jag
står utanför. 205
205 Intervju. 1999-05-21.
137

En stor fråga som de har diskuterat är hur elever som inte klarar av att följa
undervisningen hanteras. Problemet har diskuterats i styrelsen men förslag
till åtgärd saknas. En stor fråga har också miljön inomhus varit. Styrelsen har
varit delaktig i den enkät som genomfördes. Lärarlösa lektioner är ett annat
stort problem som vi har diskuterat men det händer inget. Enligt föräldrarna
har de aldrig blivit framlagt ett beslutsunderlag som styrelsen har utgått ifrån
och därefter fattat ett beslut. De önskemål som finns är att det skall bli väl
underbyggda ärenden som förankras i styrelsen.
Eleverna anser att det är viktigt att de har möjligheter att kunna påverka
sin situation i skolan, tyvärr upplever det att det har inte hänt något med
de ärenden som de har framfört.
Lärarnas representanter anser att styrelsen fungerar dåligt beroende på att
de inte vet vilka befogenheter styrelsen har. Styrelsen har också brister i
sammanträdesteknik. Det är få förslag som ställs och det saknas mål och
visioner i styrelsens arbete. Det är en stor diskussion som sällan mynnar ut
i några konkreta förslag och de fattas sällan några beslut. Styrelsen fungerar
idag som ett diskussionsforum. De berättar att det sällan är konkreta frågor
som utreds. Därför blir styrelsearbetet inte effektivt. Det diskuteras på möten
men sedan händer inget. Rektorn får i uppgift att ta fram några underlag till
nästa möte. Ibland har han några underlag, men ofta har han inga underlag.
De båda lärarrepresentanterna är missnöjda med styrelsens information. De
övriga föräldrarna når man inte. En av lärarna menar att rektorn har svårt
med sin roll. Han vet inte var han ska ha sin lojalitet. Är det mot den lokala
styrelsen eller mot utbildningsnämnden? Detta bidrar till att det är svårt att
komma framåt med arbetet i styrelsen.
Den framtidsvision som lärarna har om den lokala styrelsen är att det måste
vara tydligare beslutsvägar. Vem fattar beslut om vad? och är alla medvetna
om vilka beslut som fattas? Ett annat viktigt område är styrelsens ekonomiska
befogenheter. Lärarnas representanterna menar, ska det bli några beslut som
kan förändra skolans arbete och förutsättningar inom skolan, stödinsatser
etc. då måste beslut kunna tas där.
Information från styrelsen består av styrelseprotokoll, en egen tidning,
föräldrainformation vid klassmöten och information till hem och skolaföreningen.
Trots detta anser många att informationen kring den lokala
styrelsens arbete är bristfällig.
138

Kapitel 5.
Diskussion
I detta avslutande kapitel kommer jag att föra en diskussion om de lokala
styrelserna där fokus är på styrelsens ansvar och befogenheter, vilken
delaktighet, demokrati och samverkan som förekommer bland de involverade
aktörerna, rektors roll och hur olika partsintressen framträder i styrelsearbetet
samt vilken utvärdering och uppföljning som förekommer i de undersökta
styrelserna.
Studien visar, att för att förstå vad som sker i de lokala styrelserna krävs det
att man studerar varje enskild styrelse och dess verksamhet samt ledamöternas
utsagor. I denna diskussion pekar jag på gemensamma drag. De slutsatser
jag drar ligger en på allmän nivå. För att ge en rättvis bild bör därför varje
lokal styrelse ses för sig, vilket jag sökt göra möjligt genom en beskrivning
av varje enskild styrelse. Vidare ges en nationell bild av de lokala styrelserna
med föräldramajoritet. Kapitlet avslutas med en diskussion om framtiden för
försöksverksamheten med lokala styrelser i grundskolan och belyser en del
oklara områden som jag har funnit genom denna studie.
Ansvar och befogenheter
Min studie av de lokala styrelserna visar på, att alla styrelser anser att det
ansvar och de befogenheter som de har är otydliga. Flera av styrelserna menar
att det inte går att fatta beslut om man inte vet vilken ekonomi man har.
Styrelseledamöterna vid flera av de aktuella skolorna har inte minst därför ett
önskemål om att få inflytande över ekonomin. Vad gäller budgetansvar finns
det i de bestämmelser som råder, enligt den nuvarande lagstiftningen inte
något utrymme om beslutanderätt över ekonomiska prioriteringar mellan
olika verksamhetsområden. Det är inte kommunalrättsligt tillåtet att den
lokala styrelsen får möjlighet att påverka skolans budget. Däremot kan
nämnden delegera till styrelsen att ansvara för ett förslag på budget, som
nämnden därefter fastställer. 206
Det finns en otydlighet som får negativa konsekvenser i styrelsearbetet på
grund av att rollfördelningen och beslutsordningen är oklar i styrelsen.
206 Höök, J. (2000) Intern kommunal kompetensfördelning.
139

Föräldrar visar sig vara osäkra på sin uppgift i styrelsen och det framkommer
även oklarheter om vad styrelsens roll vad gäller ansvar och befogenheter
innebär. Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare har inte beaktats.
Arbetsgivarbegreppet blir otydligt. Är det rätt att styrelsen kan rekrytera
personal och besluta i ärenden som rör personalens kompetensutveckling?
Enligt grundskoleförordningen får en lokal styrelse inte besluta i frågor
som avser individuella fall. Det innebär att en skola inte kan överlåta
till en styrelse att besluta om vilken lärare som ska anställas på en
tjänst. Enligt kommunallagen kan det bara delegeras till anställd i
kommunen. Vad styrelsen kan göra är att utarbeta kriterier och riktlinjer
för personalrekrytering. 207
Ett syfte med styrelsen är att den ges möjlighet att vara ett beslutande organ.
De resultat som framkommer vid framförallt granskning av styrelseprotokoll
är att de undersökta styrelserna använder en stor del av sina styrelsemöten till
ärenden som har karaktären av information. Information förmedlas oftast av
rektorn eller lärarrepresentanterna. Det förekommer en hel del ärenden som
diskuteras vid styrelsemöten som ligger utanför den arbetsordning som gäller
för styrelsen. Möten blir oftast ett diskussionsforum där få beslut blir tagna.
Det förekommer att styrelser fattar beslut som ligger utanför deras mandat.
I min studie kan utläsas att styrelserna har fattat beslut i en liten del av de
frågor som de har på delegation. Andra undersökningar visar på samma
förhållanden, nämligen att styrelserna i en mycket liten omfattning varit
beslutande i de ärenden som de har delegation på. Flera av styrelsernas
ledamöterna upplever att arbetsordningen för styrelsen är för omfattande, vilket
medför att det blir svårigheter att greppa om alltför många områden.
Delaktighet, demokrati och samverkan
Tankegångarna bakom försöksverksamheten med lokal styrelse är att öka
föräldrarnas inflytande och delaktighet i skolans verksamhet. Det handlade
också om att sträva efter att förbättra skolan. Föräldrar ska ges ett reellt
inflytande över verksamhetens innehåll och utformning vid den lokala skolan.
Föräldrar och lärare ska tillsammans utforma verksamheten i skolan. Hur
upplever då föräldrarna styrelsen? De upplever i de flesta styrelser att processen
är långsam och att det tar tid att få styrelserna att fungera. Styrelsen ”trampar
vatten”, anser vissa styrelseledamöter. Styrelsemöten har blivit långa och
207 Ibid.
140

segdragna, där samma frågor återkommer gång på gång. Styrelsearbetet
behöver förbättras och tid, resurser och pengar behövs, menar flera ledamöter.
Pedagogiska frågeställningar och en pedagogisk debatt om skolverksamheten
förekommer i vissa styrelser. Men det är övervägande praktiska frågor för
skolan som finns med på dagordningen. Pedagogiska frågor saknas och
flera av de intervjuade upplever att det är de pedagogiska frågorna som
de vill utveckla. De vill öppna en pedagogisk debatt om skolan. De flesta
styrelser fungerar som ett diskussionsforum där ett mycket litet utrymme
för beslut finns.
På många skolor har det varit omorganisationer, byte av rektorer etc. och
detta upplevs som störande för styrelsearbetet. Trots svårigheter som finns vill
de flesta av de undersökta styrelserna fortsätta med att utveckla den lokala
styrelsen. Föräldrar ser det som något mycket positivt att man kan påverka
skolutvecklingen, de upplever en närhet till sina barns skola och styrelsen ses
som ett utmärkt sätt att påverka skolans verksamhet. Föräldrar ses som en
viktig resurs, de tar sitt ansvar och vidgar samarbetet mellan hem och skola.
Den demokratiska förankringen där elever, föräldrar och lärare samverkar
för en utveckling av skolan fortskrider. Gemensamt för samtliga styrelser är
att samarbetet har tagit sig formen av samråd och mindre ofta inneburit ett
reellt föräldrainflytande över skolans verksamhet.
De nackdelar som finns med lokal styrelse är få, enligt föräldrarna. Det som
oroar är att styrelsen blir isolerad och inte når ut till övriga föräldrar. Det
ses som viktigt att öka inflytandet till att omfatta alla föräldrar och det är
uppenbart att det är ett problem som förekommer i samtliga styrelser. De
flesta styrelserna arbetar med problemet och vissa styrelser har påbörjat att
ge ansvarsuppgifter till föräldrar. Arbetsgrupper finns vid de flesta skolor där
föräldrar ingår men fortfarande upplevs det att många föräldrar står utanför
och därmed är engagemanget för skolan dåligt vid många skolor.
Hur upplever föräldrarna styrelsens arbete på föräldranivå? Föräldrar upplever
att det blir en spridning av aktiviteterna på föräldranivå och att det är viktigt
att föräldrarnas engagemang uppmuntras. En av de undersökta skolorna
har referensgruppsföräldrar för att informationen från styrelsen ska fungera
till alla berörda föräldrar. Ett skrivet dokument finns på vad som ingår i
uppgiften som referensgruppsförälder. Andra skolor har kontaktföräldrar
som länk till övriga föräldrar. Vid många skolor förekommer föräldracirklar
som kan utvecklas vidare.
141

Några styrelser har elever som ingår i styrelsen. Föräldrarna ser positivt på
elevernas deltagande i styrelsen, men problemet är på vilket sätt man ska
kunna hålla möten som ligger på deras nivå. Eleverna upplevs som en tillgång
som bör utnyttjas på ett bättre sätt. För att underlätta situationen för elever
har man skapat en egen punkt på dagordningen för att markera elevernas
möjligheter till att lägga fram sina frågeställningar.
De som representerar lärarna ser den främsta fördelen med styrelsen att
föräldrarnas engagemang ökar. Fler får förståelse för skolan och föräldrar får
en unik möjlighet att påverka sina barns skolgång. Föräldragruppen ses också
som en viktig påtryckningsgrupp gentemot politiker.
Informationen från den lokala styrelsen till övrig personal i skolan och till
övriga föräldrar visar sig vara svår att hantera. Det framkommer att styrelsen
önskar ett ökat föräldrainflytande. Protokoll anslås och ett informationsblad
med vad styrelsen behandlar skickas hem till föräldrar som de själva kan
ta del av. Vid föräldramöten deltar ledamöter ifrån styrelsen för att ge
information om styrelsens arbete.
Att öka föräldrars engagemang är nödvändigt, anser samtliga ledamöter i
styrelserna. Men problemet kvarstår hur de ska kunna lösa informationsflödet
effektivare. Ledamöterna ser det som nödvändigt att föräldrar utnyttjar
den möjlighet som de har idag med informellt och formellt inflytande över
sina barns skola. En väl fungerande kommunikation bidrar säkert också
till ett större valdeltagande.
Den dialog som förekommer mellan de kommunansvariga företrädarna
och den lokala styrelsen är bristfällig. I vissa kommuner förekommer
i stort sett ingen respons på styrelsens arbete. I föreliggande studie
deltar de kommunansvariga i några av styrelsens möten. För de enskilda
styrelserna är det viktigt att bli sedd, mötas och föra en öppen dialog med de
kommunansvariga företrädarna.
Försöksverksamheten är en relativt ny företeelse, vilket förmodligen kan
vara en förklaring till de nämnda bristerna. Det tar tid att få en fungerande
styrelse, visar flera utsagor i min studie. Vad som är intressant är om styrelsen
arbetar med för skolan och eleverna centrala och viktiga frågor som kan
leda till skolutveckling. Styrelserna arbetar utifrån den arbetsordning som
är politiskt antagen av den nämnd som ansvarar för skolverksamheten
142

i varje enskild kommun. Det visar sig att det är få styrelser som har en
verksamhetsplan att arbeta efter. Detta medför konsekvenser när tydliga
mål och riktlinjer saknas och detta har med all sannolikhet bidragit till
den upplevda otydligheten kring styrelsens roll och osäkerhet bland de
involverade aktörerna i styrelsearbetet.
Rektors roll och hur olika
partsintressen framträder i styrelsearbetet
Styrelsearbetet upplevs av rektorerna som mycket tidskrävande och utvecklingen
av styrelsearbetet är blygsamt. Detta är en helt ny verksamhet för rektor,
vilket kan kännas hotfullt för vissa rektorer. Rektor måste förbereda ärenden,
göra utredningar och undersökningar för att lägga fram i styrelsen innan
beslut kan fattas. Rektorer upplever att de vid en del skolor är ifrågasatta i sin
roll. Rektors roll i styrelsen är problematisk. Föräldrarna ska vara i majoritet
i styrelsen och rektor ska vara en självskriven ledamot. Föräldrarna får en
maktposition i och med att det är i majoritet i styrelsen. Den förklaring som
ges till att rektor ska var ledamot i styrelsen bygger på att rektor och styrelsen
bör utveckla ett nära samarbete. Styrelseformen innebär en maktförskjutning
från nämnd och rektor till en vald föräldragrupp. Hur skulle styrelsen fungera
om det var en jämlikt sammansatt styrelse? Rektor är pedagogisk ledare och
ansvarig chef för personalen inom skolan. Genom att rektor befinner sig i
ett spänningsfält mellan förvaltning på kommunal nivå, administration på
lokala nivå och undervisning komplicerar det situationen. Rektors viktigaste
uppgift anses vara att leda den pedagogiska utvecklingen men rektor har även
det totala ansvaret för resultat-, budget-, kvalitetsfrågor samt för personalen.
I uppgiften som rektor ligger att skolan uppnår de nationella målen inom
ramen för tilldelade kommunala medel.
Rektor är kommunal tjänsteman med ett ansvar ålagt av staten, vilket
kan medföra komplikationer vid överföring av makt och befogenheter från
rektor till styrelsen. För rektor är det en svår och viktig uppgift att utveckla
samarbete med politiker, lärare, föräldrar samt elever. Det är av stor betydelse
att de involverade aktörerna är överens om vilka mål de har med den lokala
styrelsens arbete. Genom att föräldrar har majoritet i styrelsen innebär det
att föräldrar kan driva sina frågor till beslut där rektor och övriga ledamöter
inom skolan inte står bakom beslut men där rektors roll blir att verkställa
beslutet. Det här innebär att det blir ytterst viktigt att samråda mellan
alla involverade ledamöter i styrelsen för att undvika negativa effekter
av styrelsearbetet.
143

Vid två av de undersökta skolorna, C-skolan och I- skolan visar det sig att det
finns ett stort missnöje med rektor. Föräldrar driver frågor som inte verkställs
av rektor. Det är stora bister i kommunikationen mellan ordförande och
rektor vilket leder till svårigheter och missuppfattningar i styrelserna. Vid
C-skolan har rektor avgått idag på grund av svårigheter med samarbetet i
styrelsen. När det gäller I-skolan är alla ledamöter utom eleverna mycket
missnöjda med rektors roll i styrelsen. Styrelsen fungerar inte med förberedelse
av ärenden och fattas det några beslut verkställs de inte av rektor. Stora problem
med kommunikation mellan de olika aktörerna råder.
I studien ser rektorerna styrelserna som ett redskap för skolan. Det blir ett
effektivare ledningsarbete. Det är inte rektor ensam som står bakom beslut,
utan det blir fler som delar på ledningsansvaret och står bakom de beslut
som fattas. De upplever också att fler blir delaktiga i skolans verksamhet.
Några av rektorerna upplever att de har större krav på sig nu än tidigare.
Ärenden måste vara väl förberedda och underlag måste skaffas fram för
att beslut ska kunna fattas.
Det är av stor betydelse att dialogen mellan rektor och ordförande fungerar.
I de skolor som ingår i denna studie förs en dialog mellan rektor och
ordförande. Oftast deltar även vice ordförande i dessa så kallade arbetsträffar
för att förbereda styrelsemötet. Dagordningen gör rektor och ordförande
tillsammans. Rektors roll som ledare och samarbetspartner och rektors
inställning till lokala styrelser får en avgörande roll för hur styrelsen
utvecklas. Har rektor en svag ledarprofil får det effekter på hur den lokala
styrelsen uppfattas. I skolor där rektor har en tydlig ledarroll med klara
mål och riktlinjer för styrelsens arbete, där fungerar samarbetet med
föräldrar och skolpersonal.
Utvärdering och utveckling
Enligt de arbetsordningar som finns för respektive lokal styrelse ska en styrelse
utvärdera sin verksamhet efter varje läsår. Utvärdering visar sig förekomma
endast i ett fåtal kommuner i det empiriska materialet. Det är en påtaglig
brist. Ser man till den utvärdering som görs nationellt visar det sig att 37%
har en acceptabel modell. Endast 3% av de anmälda styrelserna redovisar en
genomtänkt utvärderingsstrategi. 208
208 Kristoffersson, M. (1999) Lokala styrelser med föräldramajoritet - en ny möjlighet för
144
skolutveckling?

Jag anser att en årlig verksamhetsberättelse och återkommande utvärdering
är viktig i styrelsens utvecklingsprocess. Svårigheten med utvärderingen av
den lokala styrelsen bör sättas i relation till att det är en försöksverksamhet.
Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att följa utvecklingen och utvärdera
de lokala styrelserna vilket kanske kan uppfattas som att ingen kommunal
utvärdering och uppföljning behöver göras under försöksperioden av de
styrelser som är anmälda till Skolverket. Genom att Skolverket gör löpande
utvärderingar kan det missuppfattas av kommunerna vilket får till effekt
att kommunerna inte tar sitt ansvar att genomföra egna utvärderingar. En
annan förklaring kan vara att kravet på utvärderingar av de lokala styrelserna
kan få ekonomiska konsekvenser vilket får till följd att skolorna avstår
ifrån att genomföra utvärdering.
I anmälan framgår att kommunerna ska ange på vilket sätt de planerar att
utvärdera verksamheten. På grund av att försöksperioden är förlängd innebär
det att lokala styrelser med föräldramajoritet pågår under 7 år, vilket får
konsekvenser om ingen utvärdering eller uppföljning av styrelsens arbete
förekommer. Utvärdering behöver få en framträdande roll i verksamheten för
att synliggöra styrelsens arbete. Utvärdering ska ses som ett viktigt instrument
för att komma fram till vad som fungerar i styrelsen, vad som är mindre
bra och vad som bör åtgärdas. En annan viktig faktor för styrelsen är vilket
intresse som det finns från nämnden i kommunen som är huvudansvarig för
denna verksamhet. Det empiriska materialet visar på att det är en påtaglig
brist på stöd, inspiration och återkoppling från nämnden. Utifrån utsagor från
ledamöter framkommer det att styrelserna har behov av stöd i denna process för
att verksamheten ska upplevas som meningsfull att utveckla vidare.
Den lokala styrelsens framtidsvisioner är att öka föräldrainflytandet. Föräldrar
hävdar att ett större föräldraengagemang behövs i dagens skola. En ”vi-känsla”
behöver skapas bland föräldrar, elever och lärare. Vad som också behövs är
ett förtydligande över vilket ansvar och vilka befogenheter som ledamöterna
i styrelsen har. Målsättning och riktlinjer för styrelsens arbete ska skrivas fram
och utvärderas. Handlingsplan på vilka frågor som ska prioriteras att arbeta
med behövs. Föräldrar ser det som viktigt att alla i styrelsen har en gemensam
policy. Det är skolans bästa som gäller. För att öka föräldraengagemanget ses
det som en nödvändig åtgärd att delegera arbetsuppgifter till föräldrar. Det ses
som viktigt att fler föräldrar engageras i skolans utveckling.
145

På flera skolor har valdeltagandet till styrelsen sjunkit. Det är svårigheter
med rekrytering till den lokala styrelsen vid flera av de undersökta skolorna.
Oftast övertalar man föräldrar till att ställa upp vilket innebär att det många
gånger knappast är tal om att de personer som utses är representativa för de
grupper som de företräder. Flera av föräldrarna menar att man måste höja
statusen på styrelsen. Det empiriska materialet visar på att det är svårigheter
att nå ut till alla föräldrar vilket innebär att information om vad styrelsen
arbetar med blir viktigt. Det är också av stor vikt att utveckla olika former för
kontakt och kommunikation mellan styrelsen och övriga föräldrar, samtidigt
som det kanske bidrar till att väcka intresse för styrelsens arbete. Några av de
intervjuade föräldrarna framhåller vikten av att lägga möten på dagtid och
”serva” styrelsen. Oftast är det tid som saknas till att vara väl förberedda inför
styrelsemöten, vilket föräldrar upplever som negativt.
Lokala styrelser medför ökade kostnader för kommunen. Ersättning utgår
till ledamöter, kostnader för utbildning och information samt kostnader för
ökad administration. I min undersökning visar det sig att vid en del skolor
betalas arvodet från skolans budget. Vid en del skolor har styrelsen begränsat
antal styrelsemöten som ska arvoderas. Det visar sig att ledamöter avstår
från arvodet när ersättningen går från skolans budget. Höök skriver:
” om fullmäktige fastställt en viss arvodesnivå för sammanträden kan
inte ledamöterna frivilligt avstå från denna”. 209 Det är alltså inte tillåtet
att avstå ifrån arvode.
Nationella bilden av lokala styrelser
Min undersökning genomfördes under våren 1999 och sedan dess har
följande hänt inom detta område. Försöksverksamheten med lokala styrelser
påbörjades den 15 juli 1996 och skulle pågå t.o.m. den 30 juni 2001. Enligt
ett regeringsbeslut den 29 mars 2001 har verksamheten förlängts med två år,
vilket innebär att försöksverksamheten pågår t.o.m. 30 juni 2003. Idag är ca.
220 lokala styrelser registrerade hos Skolverket. Det finns skolor som har lokala
styrelser, men som av olika skäl inte ingår i försöksverksamheten. 210 I landet
finns ca. 5000 grundskolor som har formell möjlighet att inrätta lokal styrelse.
211 Intresse för denna styrelseform är alltså svagt. Ca. 40% av landets kommuner
deltar i försöksverksamheten med en eller flera lokala styrelser.
209 Höök, J. (2000, s 273) Intern kommunal kompetensfördelning.
210 I Jönköpings kommun har fullmäktige beslutat att samtliga skolor ska ha en lokal styrelse.
146
I kommunen finns 50 skolor.

I början av försöksperioden var det främst industrikommuner, landsbygdskommuner
och mindre kommuner som visade intresse att delta i försöksverksamheten.
Idag har det skett en förändring, som innebär att det är de medelstora
och större städerna som står för ökningen av ansökningar. Det bör dock
poängteras att antalet deltagande skolor är lågt och att försöksverksamheten
berör få elever.
Kommuner med socialdemokratisk majoritet deltar i större utsträckning än
kommuner med borgerlig majoritet. I min studie är det enbart kommuner
med socialdemokratisk majoritet som deltar. De skolor som har lokala
styrelser återfinns i små och medelstora skolor. Av samtliga skolor som deltar
i försöksverksamheten är 59% skolor med år 1-6, 15% skolor med år 1-9
samt förskoleklass och 4% skolor med år 7-9. Det finns 2 särskolor med lokal
styrelse och bland integrerad särskoleverksamhet finns det 10 skolor som har
valt att införa lokal styrelse. 212 Uppgifterna visar på att det verkar vara lättare
att starta upp en lokal styrelse i de lägre skolåldrarna. Initiativet till att starta
lokala styrelser har oftast kommit från den egna skolan. I ca. 20% av fallen
har dock initiativet tagits centralt.
Styrelsen skall vara sammansatt av representanter för föräldrar och anställda
vid skolan, som tidigare nämnts. 213 Representanterna för vårdnadshavarna
skall vara i majoritet i styrelsen. Elevrepresentanterna har närvaro- och
yttranderätt i styrelsen. I dag kan kommunen besluta om eleverna skall
väljas som ledamöter i styrelsen. Rektor ingår som ledamot. Till styrelsen
kan representanter från näringslivet, politiker och andra brukare utses.
Den genomsnittliga lokala styrelsens sammansättning består av fem
vårdnadshavare, två anställda vid skolan eller förskolan, två elevrepresentanter,
en representant för närsamhället samt en rektor. 214 Elevrepresentanter har
med endast några få undantag valts som fullvärdiga styrelsemedlemmar. Vid
bildandet av lokala styrelser anmäls vem som ska vara ordförande i styrelsen.
211 I hela landet finns 4981 grundskolor enligt Skolverkets rapport nr. 157. (1998) Beskrivande
data om barnomsorg och skola.
212 Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas om försöket med lokala styrelser med
föräldramajoritet.
213 Förälder i detta sammanhang avser elevs vårdnadshavare. Se vidare i försöksförordningen 4§.
214 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet.
Rapporten är en sammanställning av de utvärderingar som är gjorda på försöksverksamhet
med lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan.
147

Det visar sig att i 133 styrelser är ordförande företrädare för elevernas
vårdnadshavare/sammanboende. 215
I min egen studie har initiativet till att bilda en lokal styrelse i samtliga fall
kommit från den enskilda skolan. I några av de styrelser jag har undersökt
förekommer elevrepresentanter med närvaro- och yttranderätt men ingen
elev är vald som ledamot. Representanter från politiker och andra brukare
förekommer. Vid samtliga av mig granskade styrelser är det föräldrar
som är ordförande.
Enligt utvärderingen Föräldrainflytande och inflytande över föräldrar
framkommer det att det finns några motiv som är avgörande för att föräldrar
vill delta i det lokala styrelsearbetet. 216 En förutsättning som belyses utgår
ifrån en upplevd problemsituation i skolan som flera kan samlas kring. Det
finns ett antal lokala styrelser som tillkommit av orsaken att skolan varit
nedläggningshotad. En annan förutsättning utgår ifrån att man inte är helt
tillfredsställd med skolan vilket gör att föräldragruppen aktivt vill förbättra
förhållanden i skolan och engagera sig i skolans utveckling. Den lokala skolan
ses då som en möjlighet för påverkan. Paralleller kan dras till min studie där
det var en skola som lades ned vilket gjorde att föräldragruppen aktivt ville
påverka beslutet och därför bildade en lokal styrelse.
Orsaker till det låga antalet lokala styrelser kan vara dålig informationsspridning.
217 Skolverket hävdar att den information som de gav nästan uteslutande
riktade sig till kommunerna och kommunernas företrädare. 218 Detta kom att
innebära att informationens genomslagskraft blev beroende av de attityder
som kommunens företrädare visade. Information har också givits av Svenska
kommunförbundet med ett speciellt informationsmaterial om lokala styrelser,
men materialet har uppfattats som svårt på grund av att det återgav lag-
och förordningstexter. Genom samarbete med Riksförbundet Hem och
Skola har rikskonferenser och seminarieserier runt om i landet under flera
år informerat om utvecklingen under den pågående försöksverksamheten.
Det som framkommer är att trots denna information finns det ett stort
215 Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas om försöket med lokala styrelser med
148
föräldramajoritet.
216 Rapporten är den tredje utvärderingen av lokala styrelser med föräldrar i majoritet finansierad
av Skolverket och skriven av Ellen Almgren (2000).
217 Ibid.
218 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet.

antal skolbarnsföräldrar som inte känner till möjligheten att inrätta lokala
styrelser. Det råder samma förhållande i min studie där det visar sig att
kommunikationen är problematisk. Många föräldrar känner inte till att det
finns en lokal styrelse vid skolan. Det finns också föräldrar som vet att det
finns en lokal styrelse men de vet inte vad de gör och de upplever att de får
dålig information om vad styrelsen arbetar med.
Det framkommer att det tar tid att bilda en styrelse. Det krävs fyra intressenter:
kommunen, skolans personal, rektor och föräldrar, som gemensamt ska
arbeta mot samma mål och utifrån samma grundföreställning. Rektors
inställning till bildandet av den lokala styrelsen har varit helt avgörande.
Detta framkommer vid några av utvärderingarna. 219 Rektor har i sin roll
som verksamhetsansvarig möjlighet att påverka sin personal i en önskad
riktning. Rektor har också kontakter med föräldragruppen genom t.ex.
föräldraförening eller råd. I sin roll som rektor finns oftast ett samarbete med
kommunala nämnden och skolförvaltningen. Det finns inga lärare som har
tagit initiativ för att inrätta en lokal styrelse utan bildandet av lokal styrelse har
oftast tagits av rektor eller föräldrarna. Initiativet till att starta lokal styrelse
har i min studie också varit rektor eller föräldrarna.
Utvärderingarna visar på att det oftast tar 1-1,5 år innan de involverade i
styrelsen anser att de är en styrelse. 220 Det är en relativt lång tid och
beror sannolikt på att det är flera aktörer med olika intressen som ska
spela på samma planhalva. Rektor blir viktig pådrivare för styrelsens
arbete. Dialogen mellan rektor och ordförande visar sig vara avgörande
för styrelsens arbete. 221
Några svårigheter med den lokala styrelsen anges i Skolverkets rapport. 222
Genom att föräldrar är i majoritet i styrelsen och kan förbereda sig före
styrelsemötet och diskutera sig samman innebär det att de alltid kan få
sina önskemål uppfyllda genom majoritetsbeslut. Det faktum att föräldrar
är i majoritet kan uppfattas som ett stort ansvar. Kan gruppen föräldrar
tillräckligt mycket om skolan för att i vissa frågor ha den totala makten? I
219 Ritchy, E. (1998) Föräldrar i skolan - är det nå´t att ha? och Kristoffersson, M. (1999) Lokala
styrelser med föräldramajoriteten ny möjlighet för skolutveckling?
220 Ibid.
221 Kristoffersson, M. (1999) Lokala styrelser med föräldramajoritet - en ny möjlighet för
skolutveckling?
222 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet.
149

min studie har styrelserna varit igång minst ett år när studien genomförs.
Det framkommer vid samtliga fall att det tar lång tid innan styrelsen hittar
former, många har problem med att få det att flyta med dagordning och
protokoll. Det tycks innebära att det handlar om mer än ett års verksamhet
innan styrelsen betraktar sig som en styrelse. Frågan som kan ställas är om
detta är ett övergående fenomen. Som jag tidigare har nämnt är också rektors
roll av stor betydelse och helt avgörande för styrelsens utveckling är den
samverkan som förekommer mellan rektor och ordförande.
Styrelserna är sammansatta av föräldrar, lärare och rektor. De elever som
ingår i styrelsen har som regel yttrande- och närvarorätt vid styrelsemötena.
Representativiteten i styrelsen kan ifrågasättas. Skolverket skriver följande:
150
Det verkar som om många styrelser inte består av ledamöter som väl representerar sin
valförsamling utan av föräldrar som är villiga att ställa upp. Samma förhållande kan också
gälla för lärarrepresentanterna men vanligtvis har val förrättats inom ramen för ett kollegium
vilket gör att lärarrepresentanterna kan anses vara representativa. 223
Styrelsens representativitet är av stor betydelse anser Skolverket och det blir
därför viktigt för styrelsens framtida utveckling att valförfarandet ses över.
Representativ sammansättning av styrelsen är ett problem. Det handlar
om ”villighet att ställa upp” som gäller. 224 En annan betydelsefull faktor
är kommunikationen mellan styrelsemedlemmarna och övriga föräldrar
samt övrig skolpersonal. Styrelsemedlemmarna är valda och ska företräda
elever, föräldrar samt personal. Ytterligare en faktor som får stor betydelse är
beslutsordning. Skolverket skriver:
Det är av stor vikt att kommunen inordnar den lokala styrelsen i en tydlig beslutsordning
där nämnden har ett övergripande ansvar, den lokala styrelsen ett verksamhetsansvar och
rektor ett verkställighetsansvar. Uppgifter och mandat för kommunala nämnden, den lokala
styrelsen och för rektor måste ses över på ett sammanhängande och övergripande sätt så att
rollfördelning och beslutsordning blir tydlig. 225
När det gäller representativiteten i styrelsen i min studie kan den också
ifrågasättas på grund av att antalet föräldrar som är på valbar plats är
mycket lågt vid samtliga styrelser. Kommunikationen till övriga föräldrar och
223 Ibid., s 52.
224 Colnerud, G. , Granström, K. , & Zetterholm Ankarstrand, I. Lokal styrelser med
föräldramajoritet- inflytande på riktigt eller på låtsas ?
225 Ibid., s 52.

skolpersonal är bristfällig och flera styrelser anser att detta är problematiskt.
Beslutsförfarandet är också ett område som måste ses över, anser alla
undersökta styrelser. De anser att det är av stor vikt att det blir en tydlig
beslutsordning där det klargörs vad som ligger på nämnden, den lokala
styrelsen och rektor.
Framtiden för försöksverksamheten med lokal styrelse
I den politiska debatt som förts om försöksverksamhet med lokal styrelse med
föräldramajoritet ses föräldrainflytandet som en demokratisk rättighet som
bör utvidgas. Föräldrar ses som en viktig resurs som tillför skolan värdefull
kunskap. 226 Inrättandet av lokala styrelser bygger på att det är den lokala
skolans behov som ska stå i centrum vilket ger till följd att skolor förväntas
arbeta med angelägna frågor som gäller enbart för den lokala skolan. Genom
inrättandet av lokala styrelser med föräldrarmajoritet har beslutanderätt, som
tidigare, enligt grundskoleförordningen och läroplanen för det obligatoriska
skolväsendet, legat under rektor och den ansvariga politiska nämnden, överförts
till styrelsen. Eftersom föräldrar är i majoritet har de nu en maktposition i
styrelsen som medför att de nu kan bestämma också i frågor som rör den lokala
arbetsplanen, fördelning av timmar, budgetmedel etc. 227
Genom den maktförskjutning som införandet av lokal styrelse innebär
kan problem uppstå för de politiska organen att utöva den kontroll över
verksamheten som skolans huvudman kräver. 228 Skolan kan inte enbart
ses som ett intresse för elever och föräldrar som berörs av dess verksamhet
utan den är främst en angelägenhet för alla medborgare. Medborgarnas
skattepengar finansierar delvis skolans verksamhet och medborgarna borde
också ha rätt att påverka den. Det finns ett samhällsintresse som kan komma
i konflikt med en lokala styrelsens intressen.
Olika partsintressen möts i skolan. De parter som är intresserade av att
påverka skolans verksamhet är bl.a. politiker, tjänstemän, rektor, lärare,
föräldrar och elever. I lokala styrelser dominerar en part, vilket kan
vålla problem. Vilka parters frågor får utrymme? Går det att enas om
en gemensam policy?
226 Ibid.
227 Se vidare i SOU 1996:605
228 Jarl, M. (1999) Brukardeltagande på gott och ont i Demokratiutredningen. 1999:93 Det unga
folkstyret. Statens offentliga utredning, s 153-173.
151

Försöksverksamheten har pågått i fem år och nu förlängts med ytterligare
två år. Det intresse som finns för att delta i försöksverksamheten är inte stort.
Efter fem år finns det i landet 220 styrelser, vilket kan tyda på att föräldrar
ännu inte är beredda att ta det ansvar som en lokal styrelse medger. Andra
förklaringar kan vara att initiativet till försöksverksamheten kommit från
regeringen och inte från föräldrarna själva. Det finns vid många skolor andra
fungerande former för föräldrainflytande, vilket kan ha medfört att dessa skolor
inte är intresserade att införa styrelser med föräldramajoritet.
Genom inrättandet av lokala styrelser med föräldramajoritet förändras
formellt sett styrningen av skolan. Den politiska nämnden har huvudansvaret
att tillse att skolverksamheten följer skollag, läroplan och skolförordningen
i övrigt. De är delar av detta ansvarsområde som den politiska nämnden
lämnar ifrån sig till den lokala styrelsen. Negativa effekter som t.ex. att
skollag och skolförordning ej helt och hållet efterlevs eller att det egna barnet
prioriteras före skolan som helhet kan uppstå. Det ställs nya och eventuellt
högre krav på de politiskt ansvariga på central nivå och lokal nivå att tillse
att sådana effekter ej uppstår.
Min studie visar att föräldrarna inte fullt ut har utnyttjat sina befogenheter
och möjligheter till att ta reellt ansvar och befogenheter i den lokala styrelsen.
En förklaring till detta är att rollfördelningen i styrelsen är oklar. Det
bör klargöras vilket ansvar och vilka befogenheter som gäller för de
lokala styrelserna med föräldramajoritet. En tydlig beslutsordning bör
finnas, som visar vad som ligger på den kommunala nämnden, lokala
styrelsen eller hos rektor.
Styrelsemedlemmarna upplever en ökad delaktighet i skolans verksamhet
och att en större samverkan förekommer mellan föräldrar, elever, lärare och
rektor. Trots detta står många föräldrar utanför och har dålig kännedom
om styrelsens verksamhet. Det svaga intresset bland föräldrarna kan bero
på bristfällig kommunikation mellan styrelsen och föräldragruppen.
Det kan också vara en av anledningarna till att det är svårt att rekrytera
styrelseledamöter och att representativiteten i styrelsen är ett problem. Frågan
om representativitet bör uppmärksammas.
Den roll som rektor har i förhållande till styrelsen är problematisk och kan
leda till lojalitetskonflikter. Det finns en stor risk att rektor uppfattar sig
vara underställd den kommunala nämnden och inte styrelsen. Rektor är
152

kommunal tjänsteman med ett av stat och kommun definierat ansvar. Detta
kan leda till svårigheter vid överföring av makt och befogenheter från rektor
till styrelsen. Den lokala styrelsen borde få fungera som verksamhetsstyrelse
där rektor är ansvarig för att verkställa beslut. Styrelsen kan som läget är idag
paradoxalt nog bidra till att förstärka rektors roll därför att denne i
praktiken fungerar som styrelseordförande trots att han eller hon inte
formellt är det. I det läge som råder idag tvingas rektor sitta på två stolar
samtidigt genom att rektor är verksamhetsansvarig och samtidigt ledamot
i styrelsen med rösträtt.
Det är ett kommunalt åliggande att genomföra utvärdering och följa
utvecklingen av styrelserna. I min studie visar det sig att detta i mångt och
mycket är försummade områden. Jag anser att en årlig verksamhetsberättelse
och återkommande utvärdering är viktig i en process för att utveckla
styrelserna. Utvärdering bör ses som ett viktigt instrument för att komma
fram till vad som fungerar i styrelsen, vad som är mindre bra och vad som bör
åtgärdas. För att de lokala styrelserna skall kunna utvecklas krävs också att
politiskt ansvarig nämnd visar intresse för verksamheten och ger den aktivt
stöd. Min undersökning visar att det är en påtaglig brist på stöd, inspiration
och återkoppling från nämnden.
Min förhoppning är att denna avhandling ska bidra till en förståelse för hur
komplex situationen är när det gäller lokala styrelser med föräldramajoritet i
grundskolan och också förståelse för vilka frågor och problemområden det är
som behöver ytterligare belysning och nya politiska beslut.
153

Summary
Background and aim
In accordance with the School Committee’s proposal (1995/96:157), the
Government passed a resolution establishing a pilot scheme involving Local
school boards with an elected parent majority. During the trial period (July 15,
1996 - June 30, 2001), municipalities were given the opportunity to set up
local boards with parent majorities in comprehensive schools and compulsory
special schools. It was decided on March 29, 2001 to extend the trial period
up to and including the end of June 2003.
A local board can be set up for a whole school or one level of a school. The
board has the right to make decisions on matters that lie with the municipal
executive committee, or with the principal via a regulation in the Compulsory
School/Special School Ordinance or in the compulsory curriculum. The
decision to set up a local board is made by the municipal council.
Each school with a local board draws up a set of procedural rules that
are approved by the political committee responsible for education in the
municipality. The rules may vary according to municipality and school
depending on the comittee’s decision. The establishment of a local board
means that the committee hands over a certain amount of its responsibility
and decision-making but retains overall responsibility. The local board is
legally obliged to act in accordance with school regulations and curriculum. A
municipality that establishes one or more local school boards must report
this to the Board of Education which is required by the Government to
follow the pilot scheme’s progress. Schools participating in the scheme will
be subject to a local evaluation, and must also be willing to be evaluated
by the Board of Education.
Direct state responsibility for schools has diminished as a result of today’s
decentralized system of control, and municipal responsibility has increased.
The state still has overall responsibility for equality of opportunity, quality,
and law and order within the education system.
This thesis is based on a personal study carried out in the spring term of 1999,
of nine local school boards with an elected majority of parents, and aims to
154

throw light on what happens within the boards. The intention is to describe
developments and show what in fact goes on within the different boards. A
further intention is to place the phenomenon of such parent-majority boards in
context and show how they are shaped by the prevailing circumstances.
The aim of this thesis is thus to describe and analyse what happens in
individual schools that have local boards with an elected parent majority.
The intention is to achieve a critical analysis and discussion of the pilot
scheme they are a part of, on the basis of what regulates them. The following
areas are investigated:
What responsibilities and what genuine rights do the local boards have?
How much participation, democracy and collaboration is there within each local board?
What is the school principal’s role on the board, and how do the interests of various parties
make themselves felt in the board’s work?
What form does the evaluation and follow-up of this pilot scheme take?
Method
The thesis can be seen primarily as a series of case studies, and its basis is
the descriptions and analyses of the nine local school boards. The data used
were collected by a variety of means: analysis of documents; interviews
with individuals, groups, and by telephone; participation in board meetings;
and school visit observations.
Results
All the political parties are in agreement today on the great importance of
increasing parents’ influence on school and its activities. It is emphasised that
collaboration is vital in the matter of children’s education. The establishment
of local school boards is founded on the understanding that the needs of the
local school are of first importance, and each board is expected to deal with
urgent questions concerning its particular school. It is also expected that
schools will improve as a result of parental involvement.
In the political debate concerning the pilot scheme, parental involvement
is seen as a democratic right which should be extended. Parents are seen
as an important resource, bringing valuable expertise to the school. The
establishment of local school boards with parent majorities has meant that
the right to make decisions, previously the prerogative of the school principal
and the responsible political committee (in accordance with the Compulsory
155

School Ordinance and the Compulsory School Curriculum), has been
transferred to the board. Since parents are in the majority they now occupy
a position of power on their respective boards which means that they can
decide over matters concerning the local plan of work, distribution of
hours, budget resources etc.
This shift in power resulting from the creation of local boards can give rise
to problems for the political bodies whose task it is to exercise control over
the running of schools, as required by the authorities. Schools cannot
be seen as being purely of interest to the pupils and parents who are
affected by their activities, but are primarily the concern of all citizens.
There is a societal interest here that may conflict with the interests of
the local school board.
School is a meeting-place for the interests of various parties - among others
politicians, civil servants, school principals, parents and pupils all wish
to influence the way schools work. Where there is a local board with a
parent majority, one of these parties will be predominant, which may
cause problems. Whose concerns will be dealt with? Can agreement be
reached on a common policy?
The pilot scheme has been in operation for five years and has now been extended
by a further two years, but interest in participating is not overwhelming.
After 5 years’ activity, there are 220 local school boards in Sweden, which
may indicate that parents are not yet prepared to accept the responsibility
involved. Another explanation might be that the pilot scheme was established
on the Government’s initiative, and not that of the parents. A further
point is that many schools already have other functioning forms of
parent power and may thus not be interested in setting up boards with
parent majorities.
The establishment of local school boards with parent majorities has meant a
formal change in the management of the schools concerned. The municipal
executive committee bears the main responsibility for ensuring that in all its
spheres of activity a school complies with the terms of the Education Act, the
compulsory curriculum, and the Compulsory School Ordinance in general,
and it is certain elements of this area of responsibility that the committee
hands over to the local board. There is a risk that there may be negative
effects of this transfer of power - state education regulations may not be fully
156

observed, or the interests of a board member’s child may take priority over
those of the school as a whole. New and possibly greater demands will be
placed on the politicians responsible at both local and central level, to ensure
that such negative effects do not occur.
The study shows that the parents involved have not fully made use of their
rights and responsibilities as board members. One reason for this might be
that roles within the board have not been clearly assigned. There needs to
be a clarification of exactly which responsibilities and which rights apply
to a local board with a parent majority, and clear guidelines indicating
who makes which decisions - the municipal committee, the local school
board, or the principal.
Board members interviewed feel that there has been increased participation
in the activities of ‘their’ school, and greater co-operation between parents,
pupils, teaching staff and principal. Nevertheless, many parents who are
not on the board feel excluded, and have little knowledge of, or interest in,
the board’s work. This may be due to poor communication between the
board and the parents, and may also be one of the reasons for the difficulty
experienced in recruiting board members and the fact that there is a problem
in achieving fair representation of all parties on the board. This question of
representation needs attention.
The role of the principal in relation to the board is problematic, and can
lead to a conflict of loyalties. There is a great risk that the principal will feel
directly responsible to the municipal committee rather than to the board.
School principals are, after all, local government officials with responsibilities
clearly defined by state and municipality - which could lead to problems in
the transfer of power and authority from a principal to a school board. The
local board should be allowed to function as an executive board, where the
principal is responsible for carrying out the decisions that are made.
As things are today, the board can paradoxically help to reinforce the
principal’s role since in practice s/he functions as chairperson without
formally being so, and is forced to assume two roles simultaneously -
executive and decision-maker.
Municipalities are under an obligation to both evaluate and follow the
development of the local boards, but this study shows that in many ways
this is a neglected area. Annual reports and regular evaluations would most
157

certainly play a significant part in the development of the boards. Evaluation
should be seen as an important means of finding out in which respects the
boards are successful, where they are less so, and which aspects of their work
require attention. If a local school board is to be able to develop, it is also
necessary for the politically responsible committee to show an interest
in its work and provide active support. The results of the present study
indicate that the committees concerned provide insufficient support,
inspiration and feedback.
158

Referenser
Almgren, Ellen (2000). Föräldrar för inflytande och inflytande för föräldrar: effekter av ett
utökat föräldrainflytande. En utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser med
föräldramajoritet. Stockholm: Skolverket.
Andersson, Inger & Nilsson, Ingrid (2000). New Political Directions for the Swedish
School. Educational Review, Vol. 52 (2), ss 155-162.
Colnerud, Gunnel & Granström, Kjell & Zetterholm Ankarstrand, Ingegerd (2001).
Lokala styrelser med föräldramajoritet - inflytande på riktigt eller på låtsas ? (Rapport 2001:3)
Centrum för kommunstrategiska studier. Linköpings universitet.
Davidson, Bo & Patel, Runa (1994). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Linköping: Studentlitteratur.
Ds 1997:57. En värdegrundad skola - idéer om samverkan och möjligheter. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Duit, Anders & Möller, Tomas (1997). Demokrati på prov. Erfarenheter av försöksverksamhet
med föräldrastyrda skolor. Dnr 96:1961. Stockholm: Skolverket.
Englund, Tomas (1999). Den svenska skolan och demokratin. Möjligheter och begränsningar.
I Det unga folkstyret. SOU 1999:93. Demokratiutredningen. Stockholm: Fakta Info
Direkt, ss 13-50.
Hoff, Jens (1993). Medborgerskab, brugerrolle og magt. I Andersen, Johannes. m.fl. (1993)
Medborgerskab - Demokrati og politisk deltagelse. Herning: Systime, ss 75-106.
Höök, Johan (2000). Intern kommunal kompetensfördelning. Akademisk avhandling.
Uppsala: Iustus förlag.
Jarl, Monica.(1999). Brukardeltagande på gott och ont. I Det unga folkstyret. SOU 1999:93
Demokratiutredningen. Stockholm: Fakta Info Direkt, ss 153-170.
Johansson, Gunilla & Wahlberg Orving, Karin (1993). Samarbete mellan hem och skola.
Erfarenheter från elevers, föräldrars och lärares arbete. Akademisk avhandling. Pedagogiska
institutionen, Umeå universitet.
Johansson, Olof & Kallós, Daniel (1996). Tänk utveckling. I Johansson, Olof och Kallós,
Daniel (red.) Tänk utveckling ! En antologi om skolans kvalitet och effektivitet - vad kan ledaren
göra ?, Umeå. Rektorsutbildningens skriftserie nr 3, ss 173-184.
Johansson, Olof & Kallós, Daniel (1996). Tiden ropar efter starka ledare. I Johansson, Olof
och Kallós, Daniel (red.) Tänk utveckling ! En antologi om skolans kvalitet och effektivitet - vad
kan ledaren göra ?, Umeå. Rektorsutbildningens skriftserie nr 3, ss 9-20.
Jönsson, Ingrid (1999). Föräldrarnas roll i den formella styrningen av skolan. I Lindkvist,
Lars, Löwstedt, Jan & Torper, Ulf (red.) En friare skola. Om styrning och ledning av den lokala
skolan. Lund: Studentlitteratur, ss 159-184.
159

Kristoffersson, Margaretha (1999). Lokala styrelser med föräldramajoritet - en ny möjlighet
för skolutveckling ? En undersökning av nio lokala styrelser i grundskolan. Stockholm:
Skolverket.
Lindbom, Anders (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. Föräldrainflytande i skandinavisk
grundskola. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Lundström, Mats (1999). Demokrati i skolan? I Det unga folkstyret. SOU 1999:93.
Demokratiutredningen. Stockholm: Fakta Info Direkt, ss 51-120.
Paldanius, Sam (1999). Delaktighet, demokrati och organisationsförändring i skilda verkligheter.
Filosofiska fakulteten. Licentiatavhandling 29/1999. Institutionen för pedagogik och
psykologi. Linköpings universitet.
Pettersson, Olof & Westholm, Anders & Blomberg, Göran (1989). Medborgarnas
makt. Stockholm: Carlssons.
Pettersson, Olof. (1999). Samhällskonsten. Stockholm: SNS Förlag.
Proposition (1988/89:4). Propositionen om skolans utveckling och styrning. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
Proposition (1990/91:18). Propositionen om ansvaret för skolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Proposition (1995/96:157). Lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan och den
obligatoriska särskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Ravn, Birte (1989). Myter, magt och muligheder - folkeskolens samarbejde. Veile: Kroghs
förlag.
Ritchey, Elisabeth (1998). Föräldrar i skolan - är det nåt att ha? En beskrivning av hur det
gick till när ett antal skolor bestämde sig för att inrätta lokala styrelser med föräldramajoritet.
Stockholm: Skolverket.
Rönnerman, Karin (2000). Att växa som pedagog. IPD-rapport nr. 2000:23. Göteborgs
universitet. Institutionen för pedagogik och didaktik.
SFS (1991: 900). Kommunallagen (1991:900). Stockholm: Allmänna förlaget.
SFS 1994:1194. Grundskoleförordningen. Stockholm: Fritzes.
SFS 1995:206. Särskoleförordningen. Stockholm: Fritzes.
SFS 1996:605. Förordning om försöksverksamhet med lokala styrelser inom skolan.
Stockholm: Fritzes
SFS 1997:643. Förordning om ändring i förordningen (1996:605) om försöksverksamhet med
lokala styrelser inom skolan. Stockholm: Fakta Info Direkt.
SFS 1998: 749. Förordningen om ändring i förordningen ( 1996:605) om försöksverksamhet med
lokala styrelser inom grundskolan och den obligatoriska särskolan. Svensk författningssamling.
Stockholm: Fakta Info Direkt.
SKOLFS 1994:1194. Förordningen om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Skolans författningssamling. Stockholm: Fritzes
160

Skolverket (1994). Attityder till skolan. Skolbildsundersökning 1993/94 (Rapport nr.
72) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1996). Bilden av skola. (Rapport nr. 100) Stockholm: Skolverket.
Skolverket (1998). Beskrivande data om barnomsorg och skola. (Rapport nr. 157) Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2000). Barnomsorg och skola 2000. Skolverkets lägesbedömning. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2000). Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. En
sammanfattning av förutsättningarna för och erfarenheterna av lokala styrelser och en summering
av genomförda utvärderingar. Dnr 2000:615. Stockholm: Skolverket
Starrin, Bengt & Svensson, Per-Gunnar (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori.
Lund: Studentlitteratur
Ståhle, Ylva (2000). Föräldrainflytande i skolan. Behov eller politisk viljeyttring ? FoU-rapport
2000:2. Stockholm: Forsknings och utvecklingsenheten. Socialtjänstförvaltningen.
SOU 1985:30. Skola för delaktighet. Demokratiutredningen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 1990:44. Demokrati och makt i Sverige. Maktutredningens huvudrapport. Stockholm:
Allmänna förlaget.
SOU 1995:103. Föräldrar i självförvaltande skolor. Delbetänkande av Skolkommittén.
Stockholm: Utbildningsdepartementet
SOU 1995:105. Försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet inom grundskolan
och den obligatoriska särskolan. (1996:605) ändrade (1997:643) och (1998:749). Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SOU 1996:22. Inflytande på riktigt- Om elevers rätt till inflytande, delaktighet och ansvar.
Stockholm: Fritzes.
SOU 1997:121. Skolfrågor: Om skola i en ny tid. Slutbetänkande av Skolkommittén. Statens
offentliga utredning. Stockholm: Fritzes.
SOU 1999:93. Det unga folkstyret. Demokratiutredningen. Stockholm: Fakta Info
Direkt.
Svenska Kommunförbundet, Cirkulär 1996:101.
Statistiska centralbyrån och Svenska Kommunförbundet (1998). Vad kostar verksamheten i
din kommun. Olofström: MaxiPrint AB.
Torper, Ulf (1999). Lokala styrning och utvärdering I Lindkvist, Lars, Löwstedt, Jan &
Torper, Ulf (red.) En friare skola, Lund: Studentlitteratur, ss 134-158.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen
och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes.
161

Bilaga 1
SFS nr: 1996:605
Departement: Utbildningsdepartementet
Rubrik: Förordning (1996:605) om försöksverksamhet med lokala styrelser
inom grundskolan och den obligatoriska särskolan
Utfärdad: 1996-06-06. Ändring införd: t.o.m. SFS 1998:749.
Tidsbegränsad: 2001-07-01
1 § En kommun får enligt bestämmelserna i 7 kap. 18-22 §§ kommunallagen
(1991:900) om självförvaltningsorgan och i denna förordning inrätta
lokala styrelser i grundskolan och den obligatoriska särskolan.
2 § En lokal styrelse som avses i 1 § får, trots vad som föreskrivs i 2 kap. 1
§ andra stycket andra meningen skollagen (1985:1100), under den nämnd
som utgör styrelse för utbildningen ha hand om frågor som rör verksamheten
i grundskolan och den obligatoriska särskolan. Uppgifter som enligt
grundskoleförordningen (1994:1194), särskoleförordningen (1995:206) och
förordningen (SKOLFS 1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet
ankommer på styrelsen för utbildningen eller rektorn får endast överlåtas till
en lokal styrelse i den utsträckning som anges i 5-9 §§. Nämnden får inte
avhända sig det övergripande ansvaret för verksamheten. Den lokala styrelsen
får inte besluta i frågor som avser individuella fall.
3 § En lokal styrelse kan omfatta en hel skola eller en del av en skola.
4 § I en lokal styrelse skall som ledamöter ingå företrädare för elevernas
vårdnadshavare och för de anställda vid skolan. Rektorn skall alltid ingå
som ledamot i styrelsen. Företrädare för eleverna får också ingå i styrelsen.
Nämnden får besluta att även andra skall ingå som ledamöter. Med
vårdnadshavare jämställs den som varaktigt bor tillsammans med elevens
vårdnadshavare och eleven. Företrädarna för elevernas vårdnadshavare skall
vara fler än övriga ledamöter. Företrädare för eleverna skall ha rätt att närvara
och yttra sig vid sammanträdena. Förordning (1997:643).
5 § Följande uppgifter som enligt grundskoleförordningen (1994:1194) vilar på
styrelsen för utbildningen får överlåtas på en lokal styrelse:
162

1. att besluta om fördelningen av timmar enligt 2 kap. 4 §, 2. att ansvara för
att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen som elevens val enligt 2 kap.
20 §, och 3. att besluta om lärotider enligt 4 kap. 1- 3 §§.
Förordning (1997:643).
6 § Följande uppgifter som enligt grundskoleförordningen (1994:1194) vilar
på rektorn får överlåtas på en lokal styrelse:
1. att besluta om friluftsverksamhet enligt 2 kap. 5 §, 2. att besluta
om skolans val enligt 2 kap. 21 §, och 3. att besluta om arbetsplanen
enligt 2 kap. 23 §.
Förordning (1997:643).
7 § Följande uppgifter som enligt särskoleförordningen (1995:206) vilar på
styrelsen för utbildningen får överlåtas på en lokal styrelse:
1. att besluta om fördelningen av timmar enligt 2 kap. 4 §, 2. att ansvara för
att eleverna erbjuds ett allsidigt urval av ämnen som elevens val enligt 2 kap. 8
§, och 3. att besluta om lärotider enligt 4 kap. 1 - 3 §§.
8 § Följande uppgifter som enligt särskoleförordningen (1995:206) vilar på
rektorn får överlåtas på en lokal styrelse:
1. att besluta om friluftsverksamhet enligt 2 kap. 5 §, 2. att besluta om
skolans val enligt 2 kap. 9 §, och 3. att besluta om arbetsplanen enligt
2 kap. 12 §.
9 § Följande uppgifter som enligt avsnitt 2.8 i förordningen SKOLFS
1994:1) om läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet vilar på rektorn får
överlåtas på en lokal styrelse:
1. ansvaret för den lokala arbetsplanen, 2. utformningen av skolans arbetsmiljö,
3. den komptensutveckling som krävs för att personalen professionellt skall
kunna utföra sina uppgifter, 4. utvecklingen av formerna för samarbetet
mellan skolan och hemmen och för föräldrarnas information om skolans mål
och sätt att arbeta och om olika valalternativ, 5. upprättandet, genomförandet,
uppföljningen och utvärderingen av skolans handlingsprogram för att
163

förebygga och motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning
och rasistiska beteenden bland elever och anställda, 6. utvecklingen av
samarbetsformer mellan förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att
stödja varje elevs mångsidiga utveckling och lärande, 7. samverkan med
förskolan för att skapa förutsättningar för en samsyn och ett förtroendefullt
samarbete, 8. samverkan med mottagande skolor och arbetslivet utanför skolan,
och 9. utvecklingen av skolans internationella kontakter.
Förordning (1998:749).
9 a § Elever som deltar i styrelsearbete har rätt till det extra stöd i skolarbetet
som behövs på grund av uppdraget. Förordning (1997:643).
9 b § Trots vad som sägs i 7 kap. 21 § kommunallagen (1991:900) om rätt
till ekonomiska förmåner för ledamöter i självförvaltningsorgan bestämmer
kommunen om företrädare för eleverna i en lokal styrelse skall ha rätt till
ersättning för sitt uppdrag. Förordning (1997:643).
9 c § I slutbetyget skall det anges om eleven har deltagit som ledamot i en
lokal styrelse. Förordning (1997:643).
10 § En kommun som har beslutat att delta i försöksverksamheten skall
anmäla detta till Statens skolverk. I anmälan skall det finnas en beskrivning
av verksamheten vid den aktuella skolan. Vidare skall det av anmälan framgå
1. vilka motiv kommunen har för att delta i försöksverksamheten, 2. hur den
skall utforma försöksverksamheten, 3. vem som är ordförande i den lokala
styrelsen, 4. hur många ledamöter som ingår i den lokala styrelsen samt hur de
utses, och 5. hur kommunen avser att utvärdera verksamheten.
Kommunen skall till anmälan bifoga den arbetsordning som nämnden har
fastställt för den lokala styrelsen.
11 § Beslut som avses i 5 och 7 §§ får överklagas enligt bestämmelserna i 10
kap. kommunallagen (1991:900) om laglighetsprövning. En lokal styrelses
beslut i andra frågor enligt denna förordning får inte överklagas.
164

Bilaga 2
Till kommunansvarig för Datum ………
den lokala styrelsen vid ………………………..
Jag heter Margaretha Kristoffersson och genomför på uppdrag av Skolverket en
utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet.
I utvärderingens andra fas har ett begränsat antal skolor valts ut för att ingå
i en undersökning. Det som är av intresse är den lokala styrelsens inre liv,
utveckling och arbetsinsatser under försöksperioden.
………………………… är en av dessa skolor. Jag besöker skolan under tiden
………… för att träffa elever, lärare, rektor och föräldrarepresentanter.
Följande frågor är jag intresserad av att få en uppfattning om.
Frågeunderlag vid samtal med kommunansvarig.
Vilken dialog förekommer mellan kommunen och …………………….. som
har lokal styrelse med föräldramajoritet?
Hur upplever Du att den lokala styrelsen fungerar?
Vilken inställning har kommunen till att skolor inrättar lokala styrelser?
På vilket sätt stödjer och inspirerar Ni skolor som har lokal styrelse?
Vilken uppföljning har Ni från kommunens sida till lokala styrelser?
Vad tror Du är den största nackdelen och den största fördelen med
föräldramajoritet i de de lokala styrelserna?
Arvodering till styrelseledamöter?
Vilka effekter och förväntningar tror Ni blir resultatet av lokal styrelse?
Tack på förhand.
Margaretha Kristoffersson
165

Bilaga 3
Till rektor Datum………
i den lokala styrelsen vid……………………………….
Jag heter Margaretha Kristoffersson och genomför på uppdrag av Skolverket en
utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet.
I utvärderingens andra fas har ett begränsat antal skolor valts ut för att ingå
i en undersökning. Det som är av intresse är den lokala styrelsens inre liv,
utveckling och arbetsinsatser under försöksperioden.
………………………. är en av dessa skolor. Jag besöker skolan under tiden
…………. för att träffa elever, lärare, rektor och föräldrarepresentanter.
18 maj deltar jag i styrelsemötet. Följande frågor är jag intresserad av
att få en uppfattning om.
Frågeunderlag inför samtal med rektor.
Försöksverksamhetens initialskede
Vem kom med initiativ till att ansöka om försöksverksamheten? Fanns
det tidigare någon form av föräldrainflytande över skolan? Vilket
intresse fanns bland föräldrarna för att delta aktivt i lokal styrelse med
föräldramajoritet?
Hur skulle du beskriva skolans upptagningsområde med avseende på
klasstillhörighet?
Styrelsenivå
Antal styrelsemöten per år? Styrelsens sammansättning? Föräldrarnas
bakgrund? Könssammansättning i styrelsen? Närvarofrekvens vid
styrelsemöten? Vem är ordförande? Hur ser Du på ordföranderollen i styrelsen?
Vem skriver dagordning? Hur uppfattar Du stämningen på styrelsemöten?
Vilka frågor diskuteras i styrelsen? Vilka frågor
saknar Du?
Rektorsnivå
Hur upplever rektor sin ”nya roll” i en skola med lokal styrelse? Finns det
en maktförskjutning? Sker förändringar i kommunikationen mellan rektor
och skolstyrelsen i den enskilda kommunen? Hur upplever Du din egen
166

arbetsinsats i styrelsen? Vad krävs av Dig som styrelseledamot? Ges tid till
styrelsearbetet? Sker utbildning för styrelseledamöter?
Kommunikation
På vilket sätt sker kommunikationen om skolan och dess arbete? Hur sker
informationen från den lokala styrelsen till alla i skolan. På vilket sätt
inhämtas frågor från föräldrar och övrig personal i skolan? Vilka är lokala
styrelsens framtidsvisioner som Du ser det?
Tack på förhand.
Margaretha Kristoffersson
167

Bilaga 4
Till styrelseledamöter Datum ……….
i den lokala styrelsen vid……………………….
Jag heter Margaretha Kristoffersson och genomför på uppdrag av Skolverket en
utvärdering av försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet.
I utvärderingens andra fas har ett begränsat antal skolor valts ut för att ingå
i en undersökning. Det som är av intresse är den lokala styrelsens inre liv,
utveckling och arbetsinsatser under försöksperioden.
………………………….. är en av dessa skolor. Under tiden …………….
finns jag på skolan för att träffa elever, lärare, rektor och föräldrarepresentanter.
18 maj deltar jag i styrelsemötet. Följande frågor är jag intresserad av
att få en uppfattning om.
Frågeunderlag inför samtal med styrelseledamöter.
Arbetet i styrelsen på skolnivå.
Vilken sammansättning har styrelsen? Hur tycker Du att arbetet i styrelsen
har fungerat hittills? Hur upplever Du din arbetsinsats i styrelsen? Vad
krävs av Dig som styrelseledamot? Vilka frågor diskuteras i styrelsen? Vilka
frågor saknar Du? Har styrelsearbete förändrats över tid? Delegeras styrelsen
olika uppdrag till lärare, elever och föräldrar? Hur uppfattas stämningen på
styrelsemöten? Vilka är lokala styrelsens framtidsvisioner?
Föräldranivå
På vilket sätt anser föräldrarna att styrelsen har påverkat inflytandet
över skolans arbete? Har föräldrarnas engagemang utanför styrelsen
ökat? Hur upplever föräldrar styrelsens arbete? Har relationen förändrats
mellan klasslärarna och föräldrarna eller rektor och föräldrar i en skola
med lokal styrelse?
Elevnivå
Har inflytandet för eleverna förändrats efter införandet av lokal styrelse?
Har en lärande miljön för eleverna utvecklats genom föräldrarnas ökande
168

engagemang? Finns elevernas lärande i fokus för styrelsens arbete? Är eleverna
representerade i styrelsen?
Lärarnivå
Anser lärarna att styrelsen har påverkat lärarnas inflytandet över skolans inre
arbete och lärarnas undervisning? Har lärarollen förändrats? Hur upplever
lärarna den lokala styrelsens arbete?
Tack på förhand.
Margaretha Kristoffersson
169

Bilaga 5
Arbetsordning.
Följande arbetsuppgifter är enligt arbetsordningen överlåtna till den lokala
styrelsen.
Under 1 ) anges de arbetsuppgifter som överlåtits till den lokala styrelsen.
Under 2 ) anges de uppgifter som styrelsen faktiskt arbetar med enligt
studier av protokoll .
A,B,C o.s.v. betecknar de undersökta skolorna.
Grundskoleförordningen.GrF A A B B C C D D
1 2 1 2 1 2 1 2
- fördelning av timmar x x x
- allsidigt urval, elevens val x x x x
- lärotider x x x x x
- friluftsverksamhet x x x x
- skolans val x x x x x
- arbetsplanen x x x x x x
Lpo 94
- lokala arbetsplanen x x x x x x
- skolans arbetsmiljö x x x x x x x x
- personalens kompetensutveckling x x x x
- samarbetet hem och skola x x x x x x x x
- program för mobbning x x x x x
- samverkan med förskola och fritidshem x x x x x x x
- samverkan skola/arbetsliv x x x x x
- internationella kontakter x x x x
Arbetsuppgifter utanför förordningstexten
- budget, ekonomifrågor på delegation x x x x
- personalrekrytering, personalfrågor. x x
- skolans organisation x x x x
- lokalernas användning x x x
- fördelning av klasser och grupper, 4 kap.4 § x x
- schema x
- inriktning på skolutveckling x x
- matsedel och kosthåll x
- läromedel
170

Grundskoleförordningen.GrF E E F F G G H H I I
1 2 1 2 1 2 1 2 1 2
- fördelning av timmar x x x
- allsidigt urval, elevens val x x x x x
- lärotider
- friluftsverksamhet x x
- skolans val x x x x x
- arbetsplanen x x x x x x
Lpo 94
- lokala arbetsplanen x x x x x
- skolans arbetsmiljö x x x x x x x x x x
- personalens kompetensutveckling x x x x x
- samarbetet hem och skola x x x x x x x x x x
- program för mobbning x x x x x x x x x x
- samverkan med förskola och fritidshem x x x x x x
- samverkan skola/arbetsliv x x x x x
- internationella kontakter x x x
Arbetsuppgifter utanför förordningstexten
- budget, ekonomifrågor på delegation x x x x x
- personalrekrytering, personalfrågor. x x
- skolans organisation x x x x
- lokalernas användning x x x x
- fördelning av klasser och grupper, 4 kap.4 § x x x x
- schema x x
- inriktning på skolutveckling x x
- matsedel och kosthåll x
- läromedel x x
171

Licentiatavhandlingar vid
Pedagogiska institutionen,
Umeå Universitet.
1. Andersson, Håkan. Skolbetygens betydelse i skolan och vid övergången till
arbetslivet. l987.
2. Hoas, Helena. Den lärda skolan på Gotland. En fallstudie av ett landsortsläroverks
omvandling, 1987.
3. Raninge, Ola. Folkskolans framväxt och lärarnas insatser i södra Västerbotten,
1842-1942. 1988.
4. Mattsson, Hans. Proven i skolan, sedda genom lärarnas ögon. 1990.
5. Edqvist, Torsten. Två rapporter om speciallärarutbildning: Specialläraren
under utbildning och i arbete. Speciallärarutbildning igår, idag och imorgon.
Inför en ny speciallärarutbildning: Några reflektioner kring det som varit och
tankar om framtiden. l990.
6. Ross, A. De värnpliktigas mentala prestationsförmåga vid inskrivningsprövningar
i Sverige l969-1979: Studier av resultat i de psykologiska inskrivningsproven och av
relationer mellan prestationsförmåga och bakgrundsvariabler. 1990.
7. Sällström, Bert. Undervisning i yrkesförberedande utbildning. 1991.
8. Cullblom, Ester. Värdera eller värderas. Empirisk studie i självuppfattning
bland tornedalingar. 1994.
9. Allergren, Björn. Testprestation vid början och slutet av högskoleutbildning. En
tvärsnittsstudie med studerande vid två utbildningslinjer. 1995.
10. Stoltz Bergqvist, Elsebeth. Om vikten av arbete och mening med livet. Yrkesinriktad
rehabilitering av synskadade. 1996.
11. Häggström, Ingrid. Hur långt har 8-9-åringar kommit i sin läsutveckling?
Resultat från de nationella utvärderingarna i den svenska grundskolan 1989
och 1996.
12. Gu, Limin. Chinese Daycare in Cultural Change. 1996.
13. Berglund, Margaretha. Omsorg, vård och undervisning. En studie av den
ideologiska grundsynen i arbetsstuga och fritidshem med exempel från Luleå
och Stockholm. 1997.
14. Unander, Ruth. Videokonferens i distansutbildning. En studie av interaktion. 1999.
15. Johansson, Annika. Är det alltid rätt person som vinner? Bedömningarnas reliabilitet
och validitet inom bedömningssporterna acroski och rytmisk gymnastik. 2001.
16. Eklund, Stig. Lärarutbildning – mer än ämnen. 2002.
17. Kristoffersson, Margaretha. Föräldrainflytande i grundskolan. En undersökning av
nio lokala styrelser med föräldramajoritet i grundskolan. 2002.
172