Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

Pettersson ser demokratins idé på följande sätt. 59 Demokrati är en kontinuerlig
process. Det är individernas fria val som individualismen betonar medan
kollektivismen framhåller att det är gemenskap och sammanhållning
som är demokrati. En viktig del är autonomiprincipen där demokrati
innebär att det råder ett ansvarstagande både individuellt och kollektivt.
De lokala styrelsernas ledamöter, anser Pettersson, tar både ett individuellt
och kollektivt ansvar.
Den svenska demokratin har förändrats från en samhällscentrerad, det vill
säga starkt kollektivt förankrad, till en idag mer individcentrerad demokrati.
Vad betyder denna utveckling inom skolans område? Englund menar att det
har skett en förändring som innebär att skolans demokratiska roll, när det
gäller i betydelsen relationen till och förberedelse för den stora demokratin, är
försvagad och att andra krav ställs på skolan idag. 60 Han menar att tanken på
att utveckla demokratin som allas gemensamma angelägenhet inom skolans
ram har fått minskad betydelse. Utvecklingen har under senare tid bidragit
till att vad som kallas demokrati på individ- och familjenivå, ”det vill
säga skolan som enhet för självförvaltning/plats för inflytande där ett
civilrättsligt språk har ersatt ett politiskt språk”. 61 Medborgarskapet
betraktas som juridisk status där individens rättigheter till staten framhålls.
Englund skriver:
32
Paradoxen beträffande skolans sätt att fungera är således att skolans historiska relation
till gemensamma demokratisträvanden, syftande till folksuveränitet genom skapandet av
potentiellt delaktiga och deliberativt kapabla medborgare .......kraftfullt förskjutits i enlighet
med ett individualistiskt och familjegrundat demokratiprojekt. 62
För skolans del har detta inneburit att skolan i vissa avseenden betraktas som
en privat angelägenhet, exempelvis utryckt som rättighet för föräldrar att välja
skola, också fristående skolor. Detta visar på att det familjegrundade projektet
har ersatt skolans historiska relation till demokratin.
Föräldrars delaktighet och samverkan i skolan har förändrats genom åren.
Från situationen i mitten av 1990-talet då det handlade det om att lämna
upplysningar och rådgöra om elevernas förhållande i skolan till dagens
59 Pettersson, O. (1999) Samhällskonsten.
60 Englund, T. (1999) Den svenska skolan och demokratin, i Det unga folkstyret.
Demokratiutredningen SOU 1999:93.
61 Ibid, s 36.