Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

More documents

Recommendations

Info

verksamhet. Rektorn är positiv till den lokala styrelsen, men tycker att utvecklingen av styrelsearbetet går trögt. Han är sekreterare i styrelsen och upplever att han själv driver styrelsen. Han säger: ”Driver jag den inte blir det inget.” Han tror att styrelsen finns kvar så länge rektorn, lärarna och den centrala förvaltningen är intresserade av den lokala styrelsen. Hans argument för detta är att föräldrar inte har tid. Rektorn anser att arbetsordningen är för omfattande och borde begränsas till några områden. Rektors syn på ordförande och den samverkan som förekommer dem emellan är positiv. Ordförande är driftig och de samverkar med dagordningen. Rektorns anser att arbetet med den lokala styrelsen tar mycket tid i anspråk. Lärarna tror att det just nu är en modefluga att inrätta lokala styrelser. De upplever att skolan har en styrelse som är kompetent och kan mycket. Flera av föräldraledamöterna är egna företagare och mycket aktiva. De tror att det fungerar så länge det finns aktiva föräldrar och menar att det måste vara kontinuitet i styrelsen för att det ska fungera på ett bra sätt. Skolan har haft stora besparingskrav. Med gemensam kraft har styrelsen engagerat sig för att inga nedskärningar får göras bland personalen, vilket har fått gehör från politiker. Lärarrepresentanterna påpekar att personalärenden har tagits upp vid några tillfällen, vilket de ställer sig mycket tveksamma till. Rektorn har klargjort att det inte ska tas upp. Styrelsen har missbrukat sin roll, då individuella frågor har berörts. Lärarna tror att flera föräldrar tänkte sig att i och med att det blev en styrelse skulle lärare som föräldrar var missnöjda med avskedas. Föräldrarna anser att den lokala styrelsen innebär en radikal förändring inom skolverksamheten. De får en inblick i skolan och kan påverka skolans utveckling på ett helt annat sätt idag än tidigare. Styrelsens roll, som föräldrarna ser det, är att förbättra situationen i skolan och skapa arbetsro. Besluten kommer närmare föräldrarna. Styrelsen, menar de, har försökt att vara öppen men de anser att det är svårt att veta om de når ut till övriga föräldrar. De båda föräldrarna anser i motsats till rektor att det är föräldrarna som driver frågorna i styrelsen. Det finns två elevrepresentanter i styrelsen. Föräldra- och lärarrepresentanterna anser att eleverna har svårigheter i styrelsen. Det fungerar inte tillfredsställande. De tror att eleverna upplever det för svårt att delta i styrelsen. på grund av 124
att många frågor är svårbegripliga. Eleverna själva ser det som viktigt att få föra fram de frågor som känns angelägna för dem. Elevernas frågor har gällt mögelproblem i klassrum och önskemål utrustning till skolan. Dessa frågor har de fått gehör för, vilket de menar är positivt. Den kommunikation som förekommer mellan styrelse, övriga föräldrar och personal fungerar tillfredsställande. Information angående styrelsens verksamhet och annan skolinformation består av ett informationsblad som går ut till alla föräldrar och personal vid skolan. Referensgruppsföräldrar har funnits innan styrelsen bildades och visar sig vara en fungerande länk mellan styrelsen och föräldrar. Styrelsen delegerar ärenden till referensgruppsföräldrar. Vid nyval till styrelsen blir föräldrar ofta rekryterade från referensgruppsföräldrar. Trots detta anser lärarna att det är få av föräldrarna som har kännedom om den lokala styrelsen. Utvärdering av styrelsen ska göras varje år i samband med att skolans verksamhet utvärderas. Det framkommer att ingen utvärdering är gjord av styrelsen men att de har för avsikt att göra det. I- skolan Skolan ligger i ett bruksamhälle med ca. 5000 invånare. I-skolan byggdes 1953 och är kommunens äldsta nu fungerande högstadieskola. Skolan rymde då både realskola och mellanstadium. I samband med att <strong>grundskolan</strong>s högstadium inrättades 1965 ersattes realskolan. 1975 fanns vid skolan 930 högstadieelever och 150 elever på yrkesskolan. En ny skola byggdes och togs i bruk 1976. Bakgrunden till varför den nya skolan byggdes var att elevantalet var stort med bara en skola och därför ville man fördela eleverna vid två skolor. I den nya skolan placerades elever som kom från de mindre orterna utanför tätorten. Tätortens skola blev I-skolan. I kommunen fanns nu två högstadieskolor. Elevantalet minskade. Efter kommunalt uppslitande diskussioner bestämdes det att skolan i ytterområdet skulle läggas ned och I-skolan, som låg i tätorten skulle behållas. En sammanslagning av de båda skolorna gjordes 1997. Föräldrar och personal var missnöjda med sammanslagningen och det var vid denna tid mycket debatt i lokalpressen. Under tiden som det diskuterades mycket om sammanslagningen föddes idén om att inrätta en lokal styrelse med föräldramajoritet. 125
Page 1 and 2:
öräldrainflytande i grundskolan E
Page 3 and 4:
(Parents involvment in compulsory s
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 In
Page 7 and 8:
Kapitel 1 Inledning Skolkommittén,
Page 9 and 10:
Under 1970-talet inleddes en omfatt
Page 11 and 12:
obligatoriska skolan och särskolan
Page 13 and 14:
I kapitel två behandlas förordnin
Page 15 and 16:
med lokala styrelser med föräldra
Page 17 and 18:
elever ingå som röstberättigade
Page 19 and 20:
i dessa frågor går inte att över
Page 21 and 22:
ser det som positivt att föräldra
Page 23 and 24:
Kapitel 3 Metod, termer och begrepp
Page 25 and 26:
C: större stad. C-skolan: år 1- 5
Page 27 and 28:
Genomförandet av undersökningen U
Page 29 and 30:
I det andra fallet där delaktighet
Page 31 and 32:
situation med val av skola samt inf
Page 33 and 34:
Vissa rektorer kan uppfatta att de
Page 35 and 36:
använder sig i studien Att växa s
Page 37 and 38:
Kapitel 4 Fallbeskrivningar av nio
Page 39 and 40:
någon gång i mitten av 1990 då d
Page 41 and 42:
varit med under ett år. Det är et
Page 43 and 44:
säger Majvor, som är en av lärar
Page 45 and 46:
är bagateller tex. ”boll eller p
Page 47 and 48:
Föräldern, Aurora, tror att ett s
Page 49 and 50:
med förskolan och med arbetslivet,
Page 51 and 52:
där sammandrag av styrelseprotokol
Page 53 and 54:
ett brett brukarengagemang. Brukarn
Page 55 and 56:
B-skolan. Tycker rektor att detta s
Page 57 and 58:
föräldrar har möjlighet att läm
Page 59 and 60:
Henrik menar att de ser för mycket
Page 61 and 62:
B- skolan har organiserat sin verks
Page 63 and 64:
Min uppgift är att bevaka personal
Page 65 and 66:
Vid denna styrelse har man två mö
Page 67 and 68:
Protokoll sänds in varje månad ti
Page 69 and 70:
det gäller elev- och föräldrainf
Page 71 and 72: de ska arbeta. Alla arbetsgrupper h
Page 73 and 74: och turbulensen påverkar föräldr
Page 75 and 76: är begränsad till en timme mellan
Page 77 and 78: Den biträdande rektorn vid D-skola
Page 79 and 80: De finns tre representanter för el
Page 81 and 82: Sedan ett antal år har det vid sko
Page 83 and 84: Hur upplevs E-skolans styrelse och
Page 85 and 86: engagemang för skolans verksamhet
Page 87 and 88: Det har diskuterats om man ska fast
Page 89 and 90: E- skolans styrelse arbetar utifrå
Page 91 and 92: Eleverna ser sina roller i styrelse
Page 93 and 94: för styrelsen, ekonomisk prognos,
Page 95 and 96: som styrelsen anser att de vill dis
Page 97 and 98: Han ser det som att kommunstyrelsen
Page 99 and 100: Det är svårt att veta vilken styr
Page 101 and 102: I denna styrelse råder en mycket g
Page 103 and 104: i åldrarna 6-9 år finns vid skola
Page 105 and 106: Arbetsordningen för G- skolan har
Page 107 and 108: Jag anser att rektor och ordförand
Page 109 and 110: studiecirklar, att använda skolan
Page 111 and 112: samverkan mellan föräldrar och sk
Page 113 and 114: dagordningar, protokoll och mötest
Page 115 and 116: Vid skolan finns ett informationsbl
Page 117 and 118: men sedan måste man ha klart för
Page 119 and 120: en nedskärning av personal. Jag an
Page 121: Delegering av uppgifter från styre
Page 125 and 126: och skola, program för mobbning sa
Page 127 and 128: att jag anser att styrelsen är all
Page 129 and 130: En stor fråga som styrelsen har di
Page 131 and 132: På frågan om uppdrag från styrel
Page 133 and 134: Vid I- skolan är man oklar med vil
Page 135 and 136: Rektorn upplever att det är svårt
Page 137 and 138: Kapitel 5. Diskussion I detta avslu
Page 139 and 140: segdragna, där samma frågor åter
Page 141 and 142: i varje enskild kommun. Det visar s
Page 143 and 144: Jag anser att en årlig verksamhets
Page 145 and 146: I början av försöksperioden var
Page 147 and 148: antal skolbarnsföräldrar som inte
Page 149 and 150: skolpersonal är bristfällig och f
Page 151 and 152: kommunal tjänsteman med ett av sta
Page 153 and 154: throw light on what happens within
Page 155 and 156: observed, or the interests of a boa
Page 157 and 158: Referenser Almgren, Ellen (2000). F
Page 159 and 160: Skolverket (1994). Attityder till s
Page 161 and 162: 1. att besluta om fördelningen av
Page 163 and 164: Bilaga 2 Till kommunansvarig för D
Page 165 and 166: arbetsinsats i styrelsen? Vad kräv
Page 167 and 168: engagemang? Finns elevernas lärand
Page 169 and 170: Grundskoleförordningen.GrF E E F F
show all

Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?