Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Försöksverksamheten har pågått i fem år och nu förlängts med ytterligare<br />
två år. Det intresse som finns för att delta i försöksverksamheten är inte stort.<br />
Efter fem år finns det i landet 220 styrelser, vilket kan tyda på att föräldrar<br />
ännu inte är beredda att ta det ansvar som en lokal styrelse medger. Andra<br />
förklaringar kan vara att initiativet till försöksverksamheten kommit från<br />
regeringen och inte från föräldrarna själva. Det finns vid många skolor andra<br />
fungerande former för föräldrainflytande, vilket kan ha medfört att dessa skolor<br />
inte är intresserade att införa styrelser med föräldramajoritet.<br />
Genom inrättandet av lokala styrelser med föräldramajoritet förändras<br />
formellt sett styrningen av skolan. Den politiska nämnden har huvudansvaret<br />
att tillse att skolverksamheten följer skollag, läroplan och skolförordningen<br />
i övrigt. De är delar av detta ansvarsområde som den politiska nämnden<br />
lämnar ifrån sig till den lokala styrelsen. Negativa effekter som t.ex. att<br />
skollag och skolförordning ej helt och hållet efterlevs eller att det egna barnet<br />
prioriteras före skolan som helhet kan uppstå. Det ställs nya och eventuellt<br />
högre krav på de politiskt ansvariga på central nivå och lokal nivå att tillse<br />
att sådana effekter ej uppstår.<br />
Min studie visar att föräldrarna inte fullt ut har utnyttjat sina befogenheter<br />
och möjligheter till att ta reellt ansvar och befogenheter i den lokala styrelsen.<br />
En förklaring till detta är att rollfördelningen i styrelsen är oklar. Det<br />
bör klargöras vilket ansvar och vilka befogenheter som gäller för de<br />
lokala styrelserna med föräldramajoritet. En tydlig beslutsordning bör<br />
finnas, som visar vad som ligger på den kommunala nämnden, lokala<br />
styrelsen eller hos rektor.<br />
Styrelsemedlemmarna upplever en ökad delaktighet i skolans verksamhet<br />
och att en större samverkan förekommer mellan föräldrar, elever, lärare och<br />
rektor. Trots detta står många föräldrar utanför och har dålig kännedom<br />
om styrelsens verksamhet. Det svaga intresset bland föräldrarna kan bero<br />
på bristfällig kommunikation mellan styrelsen och föräldragruppen.<br />
Det kan också vara en av anledningarna till att det är svårt att rekrytera<br />
styrelseledamöter och att representativiteten i styrelsen är ett problem. Frågan<br />
om representativitet bör uppmärksammas.<br />
Den roll som rektor har i förhållande till styrelsen är problematisk och kan<br />
leda till lojalitetskonflikter. Det finns en stor risk att rektor uppfattar sig<br />
vara underställd den kommunala nämnden och inte styrelsen. Rektor är<br />
152