Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

More documents

Recommendations

Info

De båda representanterna för föräldrarna anser att styrelsens verksamhet inte har varit så utvecklande, mycket beroende på att det har tagit mycket tid att sätta sig in i arbetsordningen. De menar att föräldrar inte är medvetna om vilket ansvar och vilka befogenheter de i dagsläget har. Det stora problemet är budgeten. Enligt arbetsordningen har de ansvar för budgeten, men i praktiken är det inte så. I början fanns upplevelsen av att styrelsen fungerade som ett skolråd, men idag fattar styrelsen beslut i frågor. Det är en viktig skillnad jämfört med tidigare då det handlade om att samråda. Föräldrarna i en styrelse är delaktiga i beslut, vilket innebär att de har ett ansvar. De båda tror på en utveckling av styrelsens arbete när de större frågorna på central nivå är lösta. Dialog och samverkan som förekommer med rektorn fungerar bra. Däremot behöver styrelsen delegera ärenden till arbetsgrupper. Lärarnas representanter är inte helt positiva till styrelsen. De ser ingen större skillnad mellan skolråd och denna styrelse. De upplever att det finns en del brister i styrelsen beroende på att de inte har hittat sin form ännu. Det råder en osäkerhet om vilka uppgifter och vilket uppdrag som styrelsen har. Styrelsen är dålig på att delegera uppdrag till övriga föräldrar och personal. Lärarna menar att det är en process som tar tid för att den ska kunna fungera tillfredsställande. Men de anser att det finns en öppenhet och en dialog på skolan där de upplever att de som personal inte känner sig hotade. Lärarna betonar att deras roll i styrelsen är att föra in pedagogiska frågor men de anser att föräldrarna har svårt för den pedagogiska diskussionen. De ser föräldrarna som en resurs i skolans arbete och de tror också, att genom att skolan har en lokal styrelse bidrar det till ett ökat samarbete mellan föräldrar och personal. Föräldrar som väljer den här skolan har möjlighet att påverka verksamheten vid skolan. Vid skolan finns många invandrarfamiljer och det uppfattas som negativt att de inte finns någon invandrarförälder som sitter med i styrelsen. G- skolan G- skolan ligger i en medelstor stad. Skolan startade sin verksamhet höstterminen 1994 och är inrymd i ett nedlagt köpcentrum. Det kommunala folkbiblioteket finns inrymt i skolans lokaler och skolan samverkar med biblioteket. Eleverna har tillgång till biblioteket med dess bibliotekarie under skoldagen. Vid G-skolan finns 450 elever med förskola, och år 1-9. Förskolan för 6-åringar är integrerad i skolans verksamhet. Skolbarnsomsorg för elever 104
i åldrarna 6-9 år finns vid skolan. Skolan bygger nya lokaler i anslutning till de befintliga vilket innebär att elevantalet på högstadiet hösten 1999 ökar till 750 elever. Antalet anställda vid skolan är 60. Skolan är uppbyggd med en organisation som omfattar förskolegrupp och år 1 som samverkar. År 2 och år 3 samverkar. År 4, år 5 och år 6 samverkar. År 7, år 8 och år 9 samverkar. För närvarande finns det tre paralleller på högstadiet. Idag finns det totalt sex arbetslag som samverkar vid skolan. Åldersblandad undervisning förekommer för år 1-6, och i vissa delar för år 7-9. Undervisningen är blandad när det gäller år 1-9. Samarbete förekommer mellan de olika grupperingarna kring teman och projekt. För eleverna eftersträvas en hög grad av inflytande och medbestämmande. Enklare form av självförvaltning tillämpas. Skolans lokaler uthyrs när undervisning inte förekommer och underhållsarbeten läggs ut på entreprenad. Skolan har samverkan med Socialförvaltningens omsorgsenhet med arbetsinsatser i ett café. I kommunen har nyligen en omorganisation gjorts, vilket för G-skolans del inneburit nya rektorer från årsskiftet. De har varit anställda inte fullt tre månader när denna studie genomförs. Rektorerna har valt att dela på ansvaret på följande sätt. Tom ansvarar för två förskolor och år 6-9 och Göran för två förskolor och år 6-9. Vissa förändringar i arbetsfördelningen blir det under hösten 1999. Båda rektorerna upplever att det råder oklarheter inom många områden. I sina roller söker de sig fram i sitt arbetssätt. Områdeschefen har sitt kontor vid skolan. Hon har tidigare varit rektor vid denna skola. När skolan startades var avsikten att, föräldrar skulle vara delaktiga i skolans verksamhet. Skolan skulle bli en naturlig del av bostadsområdet. Biblioteket placerades i skolan och man hoppades att det också skulle innebära en öppenhet i förhållande till alla boende i området. Den dåvarande rektorn startade föräldraråd som enligt föräldrar och övrig skolpersonal fungerande väl. Ett starkt föräldraengagemang byggdes upp. Rektorn kom med initiativet till att ansöka om att få delta i försöksverksamheten med lokala styrelser med föräldramajoritet. Frågan om lokal styrelse var också föremål för en enkätundersökning bland samtliga föräldrar och personal. Efter diskussion i föräldrarådet och mellan föräldrar och personal bildades en arbetsgrupp som fick i uppdrag att utarbeta ett förslag till arbetsordning. Förlaget publicerades i skolans informationsblad och godkändes i föräldrarådet. Den lokala styrelsen bildades 10 juni 1997. Idag finns ett starkt engagemang för styrelsen. 105
Page 1 and 2:
öräldrainflytande i grundskolan E
Page 3 and 4:
(Parents involvment in compulsory s
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 In
Page 7 and 8:
Kapitel 1 Inledning Skolkommittén,
Page 9 and 10:
Under 1970-talet inleddes en omfatt
Page 11 and 12:
obligatoriska skolan och särskolan
Page 13 and 14:
I kapitel två behandlas förordnin
Page 15 and 16:
med lokala styrelser med föräldra
Page 17 and 18:
elever ingå som röstberättigade
Page 19 and 20:
i dessa frågor går inte att över
Page 21 and 22:
ser det som positivt att föräldra
Page 23 and 24:
Kapitel 3 Metod, termer och begrepp
Page 25 and 26:
C: större stad. C-skolan: år 1- 5
Page 27 and 28:
Genomförandet av undersökningen U
Page 29 and 30:
I det andra fallet där delaktighet
Page 31 and 32:
situation med val av skola samt inf
Page 33 and 34:
Vissa rektorer kan uppfatta att de
Page 35 and 36:
använder sig i studien Att växa s
Page 37 and 38:
Kapitel 4 Fallbeskrivningar av nio
Page 39 and 40:
någon gång i mitten av 1990 då d
Page 41 and 42:
varit med under ett år. Det är et
Page 43 and 44:
säger Majvor, som är en av lärar
Page 45 and 46:
är bagateller tex. ”boll eller p
Page 47 and 48:
Föräldern, Aurora, tror att ett s
Page 49 and 50:
med förskolan och med arbetslivet,
Page 51 and 52: där sammandrag av styrelseprotokol
Page 53 and 54: ett brett brukarengagemang. Brukarn
Page 55 and 56: B-skolan. Tycker rektor att detta s
Page 57 and 58: föräldrar har möjlighet att läm
Page 59 and 60: Henrik menar att de ser för mycket
Page 61 and 62: B- skolan har organiserat sin verks
Page 63 and 64: Min uppgift är att bevaka personal
Page 65 and 66: Vid denna styrelse har man två mö
Page 67 and 68: Protokoll sänds in varje månad ti
Page 69 and 70: det gäller elev- och föräldrainf
Page 71 and 72: de ska arbeta. Alla arbetsgrupper h
Page 73 and 74: och turbulensen påverkar föräldr
Page 75 and 76: är begränsad till en timme mellan
Page 77 and 78: Den biträdande rektorn vid D-skola
Page 79 and 80: De finns tre representanter för el
Page 81 and 82: Sedan ett antal år har det vid sko
Page 83 and 84: Hur upplevs E-skolans styrelse och
Page 85 and 86: engagemang för skolans verksamhet
Page 87 and 88: Det har diskuterats om man ska fast
Page 89 and 90: E- skolans styrelse arbetar utifrå
Page 91 and 92: Eleverna ser sina roller i styrelse
Page 93 and 94: för styrelsen, ekonomisk prognos,
Page 95 and 96: som styrelsen anser att de vill dis
Page 97 and 98: Han ser det som att kommunstyrelsen
Page 99 and 100: Det är svårt att veta vilken styr
Page 101: I denna styrelse råder en mycket g
Page 105 and 106: Arbetsordningen för G- skolan har
Page 107 and 108: Jag anser att rektor och ordförand
Page 109 and 110: studiecirklar, att använda skolan
Page 111 and 112: samverkan mellan föräldrar och sk
Page 113 and 114: dagordningar, protokoll och mötest
Page 115 and 116: Vid skolan finns ett informationsbl
Page 117 and 118: men sedan måste man ha klart för
Page 119 and 120: en nedskärning av personal. Jag an
Page 121 and 122: Delegering av uppgifter från styre
Page 123 and 124: att många frågor är svårbegripl
Page 125 and 126: och skola, program för mobbning sa
Page 127 and 128: att jag anser att styrelsen är all
Page 129 and 130: En stor fråga som styrelsen har di
Page 131 and 132: På frågan om uppdrag från styrel
Page 133 and 134: Vid I- skolan är man oklar med vil
Page 135 and 136: Rektorn upplever att det är svårt
Page 137 and 138: Kapitel 5. Diskussion I detta avslu
Page 139 and 140: segdragna, där samma frågor åter
Page 141 and 142: i varje enskild kommun. Det visar s
Page 143 and 144: Jag anser att en årlig verksamhets
Page 145 and 146: I början av försöksperioden var
Page 147 and 148: antal skolbarnsföräldrar som inte
Page 149 and 150: skolpersonal är bristfällig och f
Page 151 and 152: kommunal tjänsteman med ett av sta
Page 153 and 154:
throw light on what happens within
Page 155 and 156:
observed, or the interests of a boa
Page 157 and 158:
Referenser Almgren, Ellen (2000). F
Page 159 and 160:
Skolverket (1994). Attityder till s
Page 161 and 162:
1. att besluta om fördelningen av
Page 163 and 164:
Bilaga 2 Till kommunansvarig för D
Page 165 and 166:
arbetsinsats i styrelsen? Vad kräv
Page 167 and 168:
engagemang? Finns elevernas lärand
Page 169 and 170:
Grundskoleförordningen.GrF E E F F
show all

Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?