Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

B- skolan har organiserat sin verksamhet med intressegrupper för att arbeta
på bredden. Fler föräldrar vill man ska bli delaktiga i skolverksamheten.
Styrelsen ska delegera uppgifter som hör hemma till dessa intressegrupper,
men det fungerar inte som det var planerat. När det gäller övriga föräldrars
engagemang vid skolan ger Gustav följande uttalande:
Föräldrar i allmänhet tror jag inte vet så mycket vad styrelsen har gjort trots att vi skickar
hem brev varje termin och talar om vad vi håller på med samt informerar på föräldramöten.
Viktiga delar att ta tag i är; hur får man en större bredd på föräldraengagemang, på vilket
sätt ska det arbetas för att åstadkomma större uppslutningar på föräldramöten, hur ska det
fungera med kontaktnätet, vad gör kontaktföräldrar och vad gör styrelsemedlemmar. 116
Birgitta är föräldrarnas representant. Hon var ersättare tidigare och sitter som
ordinarie ledamot sedan vårterminen 1999. Hon tycker att det börjar fungera
med styrelsearbetet nu men att strukturen har tagit tid. Mycket arbete ligger
på ledamöterna. Styrelsen måste planera vad den ska göra. När föräldrar
lämnar sin post i styrelsen är det önskvärt att dessa ska vara en kraft och
fortsätta som kontaktförälder eller delta i arbetsgrupper. Hon ser det som
angeläget att fler blir delaktiga i skolans verksamhet och att engagemanget
från föräldrar ökar. Arbetsgrupperna ska inte bara vara medlemmar från
styrelsen. Hon ser det som ett måste att delegera till andra utanför styrelsen.
De har kontaktpersoner som är föräldrar vid skolan men hon menar att
deras uppgifter ska specificeras. I verksamhetsordningen ska det tydligt
framgå vad som ligger på kontaktpersonen. Birgitta är osäker på den
lokala styrelsen och säger:
Jag kan fundera på vilken plats vi får i den lokala styrelsen? Vad händer på den kommunala
nivån? På vilket sätt försöker man trimma detta? Ska vi köra vår så kallade ideella
verksamhet? Vad händer med den gamla organisationen? Det finns ingen kommunal
insyn. Ska en styrelse anpassas till hur stor skolan är. Frågan återstår - vad har man
tänkt sig? 117
Birgitta upplever att det är många praktiska frågor som diskuteras i
styrelsen . I och med planeringen av högstadieskolan handlar det mycket om
fastighetsfrågor. Vi kan inte styra över fastighetsförhandlingar utan det är en
hel del väntan och många frågor har bordlagts. Frågor som saknas är agenda
21-perspektiv, tycker Birgitta. Att vidga föräldrainflytandet är syftet med
styrelsen, men hur det arbetet ska se ut, det vet hon inte, och påpekar
116 Ibid.
117 Intervju. 1999-02-25
63