Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

More documents

Recommendations

Info

den obligatoriska särskolan. Regeringen har den 29 mars 2001 beslutat att försöksverksamheten ska förlängas med två år, vilket innebär att försöket kommer att pågå till och med utgången av juni 2003. En lokal styrelse kan inrättas för en hel skola eller en del av en skola. Styrelsen har befogenhet att fatta beslut om frågor som ligger på nämnden i den enskilda kommunen eller rektor genom reglering i grundskoleförordningen (1994:1194), särskoleförordningen (1995:206) och i läroplanen för den obligatoriska skolan (Lpo 94). 4 Beslut om inrättande av lokal styrelse fattas av kommunfullmäktige. Varje skola med lokal styrelse utarbetar en arbetsordning som fastställs av den politiska nämnd som ansvarar för skolan i den enskilda kommunen. Arbetsordningen kan variera mellan kommuner och skolor beroende på nämndens beslut. Genom inrättandet av lokala styrelser lämnar nämnden över vissa ansvars- och beslutandefunktioner medan det övergripande ansvaret för verksamheten ligger kvar hos nämnden. De lokala styrelserna är skyldiga att följa skollag och läroplan. Den kommun som inrättar en lokal styrelse för en eller flera skolor ska anmäla detta till Skolverket. Skolverket har uppdrag av regeringen att följa utvecklingen av försöksverksamheten. De skolor som deltar i försöksverksamheten ska också utvärderas lokalt och vara öppna för utvärdering från Skolverket. 5 Bakgrund Skolan i Sverige har historiskt sett varit starkt centralt styrd och detaljreglerad. Om man jämför med andra offentliga verksamhetsområden är skolan det område där den statliga styrningen varit mest påtaglig och genomgripande. 6 Skolplaner och innehållet i undervisningen har på statlig nivå fastslagits in i minsta detalj. Det fanns riktade stadsbidrag till lokaler och material, vilket bidrog till att staten även hade möjlighet att styra detta. 4 Försöksverksamheten regleras i förordningen (SFS 1996:605 med ändringar 1997:643 och 1998:749) om försöksverksamhet med lokala styrelser i skolan samt av bestämmelserna i kap18-22 § kommunallagen (KL) om självförvaltningsorgan. Med nämnd avses den politiska nämnd som ansvarar för skolverksamheten i den enskilda kommunen. Förordningen finns som bilaga 1. 5 I mars 2001 hade 220 skolor inrättat lokala styrelser. Samtliga grundskolor i Jönköpings kommun är inte medräknade då initiativet till lokala styrelser kom från centralt kommunhåll. I hela landet finns 4981 grundskolor enligt Skolverkets rapport nr.157. Beskrivande data om barnomsorg och skola. (1998) Trots en låg numerär deltar mer än en fjärdedel av landets kommuner i försöksverksamheten. 6 Lindbom, A. (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. <strong>Föräldrainflytande</strong> i skandinavisk 10 grundskola.
Under 1970-talet inleddes en omfattande decentraliseringsprocess som ökade i slutet av 1980-talet. Det var under denna period som stark kritik riktades mot den allt större byråkratiska välfärdsstaten. En förnyelse av den offentliga sektorn önskades och syftet var att förbättra användandet av samhällets resurser. Det sågs från politiskt håll som en rättighet för de medborgare som utnyttjade vissa kommunala tjänster att vara med och påverka såväl kvalitet som att delta i beslutsprocessen. Det var främst demokratiska motiv som låg bakom diskussionerna till en förnyelse av den offentliga sektorn. Det var också ett nytt synsätt som innebar att en ”individcentrerad” demokrati var på väg att ersätta en ”samhällsorienterad” demokrati. 7 Det är mot denna bakgrund som debatten om föräldrainflytande ska ses. En ”individcentrerad” demokrati innebär att varje enskild medborgare ges ett större inflytande över sina egna livsvillkor. Denna debatt förekom inom närmiljön, arbetet, barnomsorgen och skolan. Flera forskare beskriver detta inflytande som en demokratiseringsvåg och menar att genom att låta de personer som utnyttjar verksamheten de så kallade ”brukarna” bli delaktiga i beslutsprocessen har man sett räddningen för den offentliga sektorns legitimitet och ett genombrott för medborgarskapstanken. 8 Föräldrarnas roll i skolan diskuterades livligt under 1980-talet och var föremål för flera statliga utredningar. 9 Det fanns en ambition att från regeringshåll att verka för ett större inflytande för föräldrar. Med kommunaliseringen av skolan i slutet av 1980-talet avtog den statliga detaljregleringen. Det blev en utveckling från en hårt regelstyrd skola till en målstyrd skola där kommunen är huvudman och har frihet att välja sina egna vägar för att uppnå de nationella målen. Kommunalisering av skolan pågick i ett skede då det var en omfattande decentralisering från den centrala politiska nivån till kommunerna. I kommunallagen infördes möjligheter att på olika sätt och i olika utsträckning delegera beslutanderätt och ansvar för olika verksamheter till de berörda. Vidare infördes också möjlighet till villkorad delegation och inrättande av självförvaltningsorgan. 10 7 SOU 1990:44 8 Lindbom, A. (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. <strong>Föräldrainflytande</strong> i skandinavisk grundskola. och Hoff, J. (1993). Medboragrskab, brugerrolle og magt, s 75-106. 9 SOU 1985:30 och SOU 1988/89:4 10 Villkorad delegation innebär att beslutanderätt kan delegeras till personalen i en viss verksamhet med förbehållet att brukarnas synpunkter skall inhämtas före beslut. Självförvaltningsorgan ger möjligheter för personalen att tillsammans med brukarna sköta driften av en anläggning eller institution. 11
Page 1 and 2: öräldrainflytande i grundskolan E
Page 3 and 4: (Parents involvment in compulsory s
Page 5 and 6: INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 In
Page 7: Kapitel 1 Inledning Skolkommittén,
Page 11 and 12: obligatoriska skolan och särskolan
Page 13 and 14: I kapitel två behandlas förordnin
Page 15 and 16: med lokala styrelser med föräldra
Page 17 and 18: elever ingå som röstberättigade
Page 19 and 20: i dessa frågor går inte att över
Page 21 and 22: ser det som positivt att föräldra
Page 23 and 24: Kapitel 3 Metod, termer och begrepp
Page 25 and 26: C: större stad. C-skolan: år 1- 5
Page 27 and 28: Genomförandet av undersökningen U
Page 29 and 30: I det andra fallet där delaktighet
Page 31 and 32: situation med val av skola samt inf
Page 33 and 34: Vissa rektorer kan uppfatta att de
Page 35 and 36: använder sig i studien Att växa s
Page 37 and 38: Kapitel 4 Fallbeskrivningar av nio
Page 39 and 40: någon gång i mitten av 1990 då d
Page 41 and 42: varit med under ett år. Det är et
Page 43 and 44: säger Majvor, som är en av lärar
Page 45 and 46: är bagateller tex. ”boll eller p
Page 47 and 48: Föräldern, Aurora, tror att ett s
Page 49 and 50: med förskolan och med arbetslivet,
Page 51 and 52: där sammandrag av styrelseprotokol
Page 53 and 54: ett brett brukarengagemang. Brukarn
Page 55 and 56: B-skolan. Tycker rektor att detta s
Page 57 and 58: föräldrar har möjlighet att läm
Page 59 and 60:
Henrik menar att de ser för mycket
Page 61 and 62:
B- skolan har organiserat sin verks
Page 63 and 64:
Min uppgift är att bevaka personal
Page 65 and 66:
Vid denna styrelse har man två mö
Page 67 and 68:
Protokoll sänds in varje månad ti
Page 69 and 70:
det gäller elev- och föräldrainf
Page 71 and 72:
de ska arbeta. Alla arbetsgrupper h
Page 73 and 74:
och turbulensen påverkar föräldr
Page 75 and 76:
är begränsad till en timme mellan
Page 77 and 78:
Den biträdande rektorn vid D-skola
Page 79 and 80:
De finns tre representanter för el
Page 81 and 82:
Sedan ett antal år har det vid sko
Page 83 and 84:
Hur upplevs E-skolans styrelse och
Page 85 and 86:
engagemang för skolans verksamhet
Page 87 and 88:
Det har diskuterats om man ska fast
Page 89 and 90:
E- skolans styrelse arbetar utifrå
Page 91 and 92:
Eleverna ser sina roller i styrelse
Page 93 and 94:
för styrelsen, ekonomisk prognos,
Page 95 and 96:
som styrelsen anser att de vill dis
Page 97 and 98:
Han ser det som att kommunstyrelsen
Page 99 and 100:
Det är svårt att veta vilken styr
Page 101 and 102:
I denna styrelse råder en mycket g
Page 103 and 104:
i åldrarna 6-9 år finns vid skola
Page 105 and 106:
Arbetsordningen för G- skolan har
Page 107 and 108:
Jag anser att rektor och ordförand
Page 109 and 110:
studiecirklar, att använda skolan
Page 111 and 112:
samverkan mellan föräldrar och sk
Page 113 and 114:
dagordningar, protokoll och mötest
Page 115 and 116:
Vid skolan finns ett informationsbl
Page 117 and 118:
men sedan måste man ha klart för
Page 119 and 120:
en nedskärning av personal. Jag an
Page 121 and 122:
Delegering av uppgifter från styre
Page 123 and 124:
att många frågor är svårbegripl
Page 125 and 126:
och skola, program för mobbning sa
Page 127 and 128:
att jag anser att styrelsen är all
Page 129 and 130:
En stor fråga som styrelsen har di
Page 131 and 132:
På frågan om uppdrag från styrel
Page 133 and 134:
Vid I- skolan är man oklar med vil
Page 135 and 136:
Rektorn upplever att det är svårt
Page 137 and 138:
Kapitel 5. Diskussion I detta avslu
Page 139 and 140:
segdragna, där samma frågor åter
Page 141 and 142:
i varje enskild kommun. Det visar s
Page 143 and 144:
Jag anser att en årlig verksamhets
Page 145 and 146:
I början av försöksperioden var
Page 147 and 148:
antal skolbarnsföräldrar som inte
Page 149 and 150:
skolpersonal är bristfällig och f
Page 151 and 152:
kommunal tjänsteman med ett av sta
Page 153 and 154:
throw light on what happens within
Page 155 and 156:
observed, or the interests of a boa
Page 157 and 158:
Referenser Almgren, Ellen (2000). F
Page 159 and 160:
Skolverket (1994). Attityder till s
Page 161 and 162:
1. att besluta om fördelningen av
Page 163 and 164:
Bilaga 2 Till kommunansvarig för D
Page 165 and 166:
arbetsinsats i styrelsen? Vad kräv
Page 167 and 168:
engagemang? Finns elevernas lärand
Page 169 and 170:
Grundskoleförordningen.GrF E E F F
show all

Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?