Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

More documents

Recommendations

Info

min studie har styrelserna varit igång minst ett år när studien genomförs. Det framkommer vid samtliga fall att det tar lång tid innan styrelsen hittar former, många har problem med att få det att flyta med dagordning och protokoll. Det tycks innebära att det handlar om mer än ett års verksamhet innan styrelsen betraktar sig som en styrelse. Frågan som kan ställas är om detta är ett övergående fenomen. Som jag tidigare har nämnt är också rektors roll av stor betydelse och helt avgörande för styrelsens utveckling är den samverkan som förekommer mellan rektor och ordförande. Styrelserna är sammansatta av föräldrar, lärare och rektor. De elever som ingår i styrelsen har som regel yttrande- och närvarorätt vid styrelsemötena. Representativiteten i styrelsen kan ifrågasättas. Skolverket skriver följande: 150 Det verkar som om många styrelser inte består av ledamöter som väl representerar sin valförsamling utan av föräldrar som är villiga att ställa upp. Samma förhållande kan också gälla för lärarrepresentanterna men vanligtvis har val förrättats inom ramen för ett kollegium vilket gör att lärarrepresentanterna kan anses vara representativa. 223 Styrelsens representativitet är av stor betydelse anser Skolverket och det blir därför viktigt för styrelsens framtida utveckling att valförfarandet ses över. Representativ sammansättning av styrelsen är ett problem. Det handlar om ”villighet att ställa upp” som gäller. 224 En annan betydelsefull faktor är kommunikationen mellan styrelsemedlemmarna och övriga föräldrar samt övrig skolpersonal. Styrelsemedlemmarna är valda och ska företräda elever, föräldrar samt personal. Ytterligare en faktor som får stor betydelse är beslutsordning. Skolverket skriver: Det är av stor vikt att kommunen inordnar den lokala styrelsen i en tydlig beslutsordning där nämnden har ett övergripande ansvar, den lokala styrelsen ett verksamhetsansvar och rektor ett verkställighetsansvar. Uppgifter och mandat för kommunala nämnden, den lokala styrelsen och för rektor måste ses över på ett sammanhängande och övergripande sätt så att rollfördelning och beslutsordning blir tydlig. 225 När det gäller representativiteten i styrelsen i min studie kan den också ifrågasättas på grund av att antalet föräldrar som är på valbar plats är mycket lågt vid samtliga styrelser. Kommunikationen till övriga föräldrar och 223 Ibid., s 52. 224 Colnerud, G. , Granström, K. , & Zetterholm Ankarstrand, I. Lokal styrelser med föräldramajoritet- inflytande på riktigt eller på låtsas ? 225 Ibid., s 52.
skolpersonal är bristfällig och flera styrelser anser att detta är problematiskt. Beslutsförfarandet är också ett område som måste ses över, anser alla undersökta styrelser. De anser att det är av stor vikt att det blir en tydlig beslutsordning där det klargörs vad som ligger på nämnden, den lokala styrelsen och rektor. Framtiden för försöksverksamheten med lokal styrelse I den politiska debatt som förts om försöksverksamhet med lokal styrelse med föräldramajoritet ses föräldrainflytandet som en demokratisk rättighet som bör utvidgas. Föräldrar ses som en viktig resurs som tillför skolan värdefull kunskap. 226 Inrättandet av lokala styrelser bygger på att det är den lokala skolans behov som ska stå i centrum vilket ger till följd att skolor förväntas arbeta med angelägna frågor som gäller enbart för den lokala skolan. Genom inrättandet av lokala styrelser med föräldrarmajoritet har beslutanderätt, som tidigare, enligt grundskoleförordningen och läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, legat under rektor och den ansvariga politiska nämnden, överförts till styrelsen. Eftersom föräldrar är i majoritet har de nu en maktposition i styrelsen som medför att de nu kan bestämma också i frågor som rör den lokala arbetsplanen, fördelning av timmar, budgetmedel etc. 227 Genom den maktförskjutning som införandet av lokal styrelse innebär kan problem uppstå för de politiska organen att utöva den kontroll över verksamheten som skolans huvudman kräver. 228 Skolan kan inte enbart ses som ett intresse för elever och föräldrar som berörs av dess verksamhet utan den är främst en angelägenhet för alla medborgare. Medborgarnas skattepengar finansierar delvis skolans verksamhet och medborgarna borde också ha rätt att påverka den. Det finns ett samhällsintresse som kan komma i konflikt med en lokala styrelsens intressen. Olika partsintressen möts i skolan. De parter som är intresserade av att påverka skolans verksamhet är bl.a. politiker, tjänstemän, rektor, lärare, föräldrar och elever. I lokala styrelser dominerar en part, vilket kan vålla problem. Vilka parters frågor får utrymme? Går det att enas om en gemensam policy? 226 Ibid. 227 Se vidare i SOU 1996:605 228 Jarl, M. (1999) Brukardeltagande på gott och ont i Demokratiutredningen. 1999:93 Det unga folkstyret. Statens offentliga utredning, s 153-173. 151
Page 1 and 2:
öräldrainflytande i grundskolan E
Page 3 and 4:
(Parents involvment in compulsory s
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 In
Page 7 and 8:
Kapitel 1 Inledning Skolkommittén,
Page 9 and 10:
Under 1970-talet inleddes en omfatt
Page 11 and 12:
obligatoriska skolan och särskolan
Page 13 and 14:
I kapitel två behandlas förordnin
Page 15 and 16:
med lokala styrelser med föräldra
Page 17 and 18:
elever ingå som röstberättigade
Page 19 and 20:
i dessa frågor går inte att över
Page 21 and 22:
ser det som positivt att föräldra
Page 23 and 24:
Kapitel 3 Metod, termer och begrepp
Page 25 and 26:
C: större stad. C-skolan: år 1- 5
Page 27 and 28:
Genomförandet av undersökningen U
Page 29 and 30:
I det andra fallet där delaktighet
Page 31 and 32:
situation med val av skola samt inf
Page 33 and 34:
Vissa rektorer kan uppfatta att de
Page 35 and 36:
använder sig i studien Att växa s
Page 37 and 38:
Kapitel 4 Fallbeskrivningar av nio
Page 39 and 40:
någon gång i mitten av 1990 då d
Page 41 and 42:
varit med under ett år. Det är et
Page 43 and 44:
säger Majvor, som är en av lärar
Page 45 and 46:
är bagateller tex. ”boll eller p
Page 47 and 48:
Föräldern, Aurora, tror att ett s
Page 49 and 50:
med förskolan och med arbetslivet,
Page 51 and 52:
där sammandrag av styrelseprotokol
Page 53 and 54:
ett brett brukarengagemang. Brukarn
Page 55 and 56:
B-skolan. Tycker rektor att detta s
Page 57 and 58:
föräldrar har möjlighet att läm
Page 59 and 60:
Henrik menar att de ser för mycket
Page 61 and 62:
B- skolan har organiserat sin verks
Page 63 and 64:
Min uppgift är att bevaka personal
Page 65 and 66:
Vid denna styrelse har man två mö
Page 67 and 68:
Protokoll sänds in varje månad ti
Page 69 and 70:
det gäller elev- och föräldrainf
Page 71 and 72:
de ska arbeta. Alla arbetsgrupper h
Page 73 and 74:
och turbulensen påverkar föräldr
Page 75 and 76:
är begränsad till en timme mellan
Page 77 and 78:
Den biträdande rektorn vid D-skola
Page 79 and 80:
De finns tre representanter för el
Page 81 and 82:
Sedan ett antal år har det vid sko
Page 83 and 84:
Hur upplevs E-skolans styrelse och
Page 85 and 86:
engagemang för skolans verksamhet
Page 87 and 88:
Det har diskuterats om man ska fast
Page 89 and 90:
E- skolans styrelse arbetar utifrå
Page 91 and 92:
Eleverna ser sina roller i styrelse
Page 93 and 94:
för styrelsen, ekonomisk prognos,
Page 95 and 96:
som styrelsen anser att de vill dis
Page 97 and 98: Han ser det som att kommunstyrelsen
Page 99 and 100: Det är svårt att veta vilken styr
Page 101 and 102: I denna styrelse råder en mycket g
Page 103 and 104: i åldrarna 6-9 år finns vid skola
Page 105 and 106: Arbetsordningen för G- skolan har
Page 107 and 108: Jag anser att rektor och ordförand
Page 109 and 110: studiecirklar, att använda skolan
Page 111 and 112: samverkan mellan föräldrar och sk
Page 113 and 114: dagordningar, protokoll och mötest
Page 115 and 116: Vid skolan finns ett informationsbl
Page 117 and 118: men sedan måste man ha klart för
Page 119 and 120: en nedskärning av personal. Jag an
Page 121 and 122: Delegering av uppgifter från styre
Page 123 and 124: att många frågor är svårbegripl
Page 125 and 126: och skola, program för mobbning sa
Page 127 and 128: att jag anser att styrelsen är all
Page 129 and 130: En stor fråga som styrelsen har di
Page 131 and 132: På frågan om uppdrag från styrel
Page 133 and 134: Vid I- skolan är man oklar med vil
Page 135 and 136: Rektorn upplever att det är svårt
Page 137 and 138: Kapitel 5. Diskussion I detta avslu
Page 139 and 140: segdragna, där samma frågor åter
Page 141 and 142: i varje enskild kommun. Det visar s
Page 143 and 144: Jag anser att en årlig verksamhets
Page 145 and 146: I början av försöksperioden var
Page 147: antal skolbarnsföräldrar som inte
Page 151 and 152: kommunal tjänsteman med ett av sta
Page 153 and 154: throw light on what happens within
Page 155 and 156: observed, or the interests of a boa
Page 157 and 158: Referenser Almgren, Ellen (2000). F
Page 159 and 160: Skolverket (1994). Attityder till s
Page 161 and 162: 1. att besluta om fördelningen av
Page 163 and 164: Bilaga 2 Till kommunansvarig för D
Page 165 and 166: arbetsinsats i styrelsen? Vad kräv
Page 167 and 168: engagemang? Finns elevernas lärand
Page 169 and 170: Grundskoleförordningen.GrF E E F F
show all

Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?