Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

Under 1970-talet inleddes en omfattande decentraliseringsprocess som ökade
i slutet av 1980-talet. Det var under denna period som stark kritik riktades
mot den allt större byråkratiska välfärdsstaten. En förnyelse av den offentliga
sektorn önskades och syftet var att förbättra användandet av samhällets
resurser. Det sågs från politiskt håll som en rättighet för de medborgare som
utnyttjade vissa kommunala tjänster att vara med och påverka såväl kvalitet
som att delta i beslutsprocessen. Det var främst demokratiska motiv som
låg bakom diskussionerna till en förnyelse av den offentliga sektorn. Det var
också ett nytt synsätt som innebar att en ”individcentrerad” demokrati var
på väg att ersätta en ”samhällsorienterad” demokrati. 7 Det är mot denna
bakgrund som debatten om föräldrainflytande ska ses. En ”individcentrerad”
demokrati innebär att varje enskild medborgare ges ett större inflytande
över sina egna livsvillkor. Denna debatt förekom inom närmiljön, arbetet,
barnomsorgen och skolan. Flera forskare beskriver detta inflytande som en
demokratiseringsvåg och menar att genom att låta de personer som utnyttjar
verksamheten de så kallade ”brukarna” bli delaktiga i beslutsprocessen har
man sett räddningen för den offentliga sektorns legitimitet och ett genombrott
för medborgarskapstanken. 8
Föräldrarnas roll i skolan diskuterades livligt under 1980-talet och var föremål
för flera statliga utredningar. 9 Det fanns en ambition att från regeringshåll
att verka för ett större inflytande för föräldrar. Med kommunaliseringen
av skolan i slutet av 1980-talet avtog den statliga detaljregleringen. Det
blev en utveckling från en hårt regelstyrd skola till en målstyrd skola där
kommunen är huvudman och har frihet att välja sina egna vägar för att
uppnå de nationella målen. Kommunalisering av skolan pågick i ett skede då
det var en omfattande decentralisering från den centrala politiska nivån till
kommunerna. I kommunallagen infördes möjligheter att på olika sätt och i
olika utsträckning delegera beslutanderätt och ansvar för olika verksamheter
till de berörda. Vidare infördes också möjlighet till villkorad delegation och
inrättande av självförvaltningsorgan. 10
7 SOU 1990:44
8 Lindbom, A. (1995). Medborgarskapet i välfärdsstaten. Föräldrainflytande i skandinavisk
grundskola. och Hoff, J. (1993). Medboragrskab, brugerrolle og magt, s 75-106.
9 SOU 1985:30 och SOU 1988/89:4
10 Villkorad delegation innebär att beslutanderätt kan delegeras till personalen i en
viss verksamhet med förbehållet att brukarnas synpunkter skall inhämtas före beslut.
Självförvaltningsorgan ger möjligheter för personalen att tillsammans med brukarna sköta
driften av en anläggning eller institution.
11