Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

I det andra fallet där delaktigheten motiveras för att öka produktiviteten är medel
och mål klart avskilda. 56
En slutsats som han drar är att det ofta handlar om fördelning och former för
makt. Makt i begreppet delaktighet uppstår i en fördelning av beslutsmakt och
resurser. Paldanius utvecklar kopplingen mellan delaktighet och demokrati
och menar att en demokrati bygger på att alla medborgare är delaktiga i
beslutet om vem som ska styra eller vem som ska handla. Att säga att något
är demokratiskt skulle kunna innebära att legitimera något. Ett exempel
skulle kunna vara att legitimera delaktighet som demokratisk princip.
Det betydelsefulla i delaktighet utgår från att det är nära förknippat med
medborgarens/individens självkänsla och självförverkligande.
Demokrati som begrepp kan tolkas på olika sätt, anser Paldanius. Demokrati
inom en organisation som skolan kan handla om samtliga aktörers möjlighet
att påverka besluten inom den egna skolan. I detta sammanhang skulle det
innebära styrelsens roll t.ex. de enskilda ledamöternas möjligheter att utkräva
ansvar för de fattade besluten, säger han vidare: ”det kan också innebära
frågor om den enskildes rätt mot kollektivet, eftersom demokrati också kan
innebära samhällets respekt för alla människors lika värde”. 57 Skoldemokrati
är deltagardemokrati, anser Paldanius, och hävdar att det är de som berörs
av besluten själva ska delta i beslutsfattandet.
Lundström anser att demokrati bör ses som en maktstruktur där alla individer
inom ett demons ges samma rätt att utöva makt över en stat. På frågan vad
skoldemokrati innebär, menar Lundström att det inte är helt enkelt att besvara
den frågan därför att skoldemokrati kan vara flera olika saker. Det handlar
om att ge elever större inflytande i skolan men vidare att skoldemokrati inte
är samma sak som elevinflytande. Skoldemokrati innebär kollektiv makt för
elever via demokratiska beslutsregler. Elevinflytande omfattar individuellt och
kollektivt inflytande som inte bygger på en maktrelation. 58 Överförs detta
resonemang till de lokala styrelserna skulle det innebära att föräldrar genom
denna styrelse får kollektiv makt via demokratiska beslutsregler.
56 Ibid, s 28.
57 Ibid, s 37.
58 Lundström, M. (1999) Demokrati i skolan, i Det unga folkstyret. Demokratiutredningen
SOU 1999:93.
31