Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
På flera skolor har valdeltagandet till styrelsen sjunkit. Det är svårigheter<br />
med rekrytering till den lokala styrelsen vid flera av de undersökta skolorna.<br />
Oftast övertalar man föräldrar till att ställa upp vilket innebär att det många<br />
gånger knappast är tal om att de personer som utses är representativa för de<br />
grupper som de företräder. Flera av föräldrarna menar att man måste höja<br />
statusen på styrelsen. Det empiriska materialet visar på att det är svårigheter<br />
att nå ut till alla föräldrar vilket innebär att information om vad styrelsen<br />
arbetar med blir viktigt. Det är också av stor vikt att utveckla olika former för<br />
kontakt och kommunikation mellan styrelsen och övriga föräldrar, samtidigt<br />
som det kanske bidrar till att väcka intresse för styrelsens arbete. Några av de<br />
intervjuade föräldrarna framhåller vikten av att lägga möten på dagtid och<br />
”serva” styrelsen. Oftast är det tid som saknas till att vara väl förberedda inför<br />
styrelsemöten, vilket föräldrar upplever som negativt.<br />
Lokala styrelser medför ökade kostnader för kommunen. Ersättning utgår<br />
till ledamöter, kostnader för utbildning och information samt kostnader för<br />
ökad administration. I min undersökning visar det sig att vid en del skolor<br />
betalas arvodet från skolans budget. Vid en del skolor har styrelsen begränsat<br />
antal styrelsemöten som ska arvoderas. Det visar sig att ledamöter avstår<br />
från arvodet när ersättningen går från skolans budget. Höök skriver:<br />
” om fullmäktige fastställt en viss arvodesnivå för sammanträden kan<br />
inte ledamöterna frivilligt avstå från denna”. 209 Det är alltså inte tillåtet<br />
att avstå ifrån arvode.<br />
Nationella bilden av lokala styrelser<br />
Min undersökning genomfördes under våren 1999 och sedan dess har<br />
följande hänt inom detta område. Försöksverksamheten med lokala styrelser<br />
påbörjades den 15 juli 1996 och skulle pågå t.o.m. den 30 juni 2001. Enligt<br />
ett regeringsbeslut den 29 mars 2001 har verksamheten förlängts med två år,<br />
vilket innebär att försöksverksamheten pågår t.o.m. 30 juni 2003. Idag är ca.<br />
220 lokala styrelser registrerade hos Skolverket. Det finns skolor som har lokala<br />
styrelser, men som av olika skäl inte ingår i försöksverksamheten. 210 I landet<br />
finns ca. 5000 grundskolor som har formell möjlighet att inrätta lokal styrelse.<br />
211 Intresse för denna styrelseform är alltså svagt. Ca. 40% av landets kommuner<br />
deltar i försöksverksamheten med en eller flera lokala styrelser.<br />
209 Höök, J. (2000, s 273) Intern kommunal kompetensfördelning.<br />
210 I Jönköpings kommun har fullmäktige beslutat att samtliga skolor ska ha en lokal styrelse.<br />
146<br />
I kommunen finns 50 skolor.