Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

More documents

Recommendations

Info

Det visar sig att i 133 styrelser är ordförande företrädare för elevernas vårdnadshavare/sammanboende. 215 I min egen studie har initiativet till att bilda en lokal styrelse i samtliga fall kommit från den enskilda skolan. I några av de styrelser jag har undersökt förekommer elevrepresentanter med närvaro- och yttranderätt men ingen elev är vald som ledamot. Representanter från politiker och andra brukare förekommer. Vid samtliga av mig granskade styrelser är det föräldrar som är ordförande. Enligt utvärderingen <strong>Föräldrainflytande</strong> och inflytande över föräldrar framkommer det att det finns några motiv som är avgörande för att föräldrar vill delta i det lokala styrelsearbetet. 216 En förutsättning som belyses utgår ifrån en upplevd problemsituation i skolan som flera kan samlas kring. Det finns ett antal lokala styrelser som tillkommit av orsaken att skolan varit nedläggningshotad. En annan förutsättning utgår ifrån att man inte är helt tillfredsställd med skolan vilket gör att föräldragruppen aktivt vill förbättra förhållanden i skolan och engagera sig i skolans utveckling. Den lokala skolan ses då som en möjlighet för påverkan. Paralleller kan dras till min studie där det var en skola som lades ned vilket gjorde att föräldragruppen aktivt ville påverka beslutet och därför bildade en lokal styrelse. Orsaker till det låga antalet lokala styrelser kan vara dålig informationsspridning. 217 Skolverket hävdar att den information som de gav nästan uteslutande riktade sig till kommunerna och kommunernas företrädare. 218 Detta kom att innebära att informationens genomslagskraft blev beroende av de attityder som kommunens företrädare visade. Information har också givits av Svenska kommunförbundet med ett speciellt informationsmaterial om lokala styrelser, men materialet har uppfattats som svårt på grund av att det återgav lag- och förordningstexter. Genom samarbete med Riksförbundet Hem och Skola har rikskonferenser och seminarieserier runt om i landet under flera år informerat om utvecklingen under den pågående försöksverksamheten. Det som framkommer är att trots denna information finns det ett stort 215 Uppgifterna är hämtade från Skolverkets databas om försöket med lokala styrelser med 148 föräldramajoritet. 216 Rapporten är den tredje utvärderingen av lokala styrelser med föräldrar i majoritet finansierad av Skolverket och skriven av Ellen Almgren (2000). 217 Ibid. 218 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet.
antal skolbarnsföräldrar som inte känner till möjligheten att inrätta lokala styrelser. Det råder samma förhållande i min studie där det visar sig att kommunikationen är problematisk. Många föräldrar känner inte till att det finns en lokal styrelse vid skolan. Det finns också föräldrar som vet att det finns en lokal styrelse men de vet inte vad de gör och de upplever att de får dålig information om vad styrelsen arbetar med. Det framkommer att det tar tid att bilda en styrelse. Det krävs fyra intressenter: kommunen, skolans personal, rektor och föräldrar, som gemensamt ska arbeta mot samma mål och utifrån samma grundföreställning. Rektors inställning till bildandet av den lokala styrelsen har varit helt avgörande. Detta framkommer vid några av utvärderingarna. 219 Rektor har i sin roll som verksamhetsansvarig möjlighet att påverka sin personal i en önskad riktning. Rektor har också kontakter med föräldragruppen genom t.ex. föräldraförening eller råd. I sin roll som rektor finns oftast ett samarbete med kommunala nämnden och skolförvaltningen. Det finns inga lärare som har tagit initiativ för att inrätta en lokal styrelse utan bildandet av lokal styrelse har oftast tagits av rektor eller föräldrarna. Initiativet till att starta lokal styrelse har i min studie också varit rektor eller föräldrarna. Utvärderingarna visar på att det oftast tar 1-1,5 år innan de involverade i styrelsen anser att de är en styrelse. 220 Det är en relativt lång tid och beror sannolikt på att det är flera aktörer med olika intressen som ska spela på samma planhalva. Rektor blir viktig pådrivare för styrelsens arbete. Dialogen mellan rektor och ordförande visar sig vara avgörande för styrelsens arbete. 221 Några svårigheter med den lokala styrelsen anges i Skolverkets rapport. 222 Genom att föräldrar är i majoritet i styrelsen och kan förbereda sig före styrelsemötet och diskutera sig samman innebär det att de alltid kan få sina önskemål uppfyllda genom majoritetsbeslut. Det faktum att föräldrar är i majoritet kan uppfattas som ett stort ansvar. Kan gruppen föräldrar tillräckligt mycket om skolan för att i vissa frågor ha den totala makten? I 219 Ritchy, E. (1998) Föräldrar i skolan - är det nå´t att ha? och Kristoffersson, M. (1999) Lokala styrelser med föräldramajoriteten ny möjlighet för skolutveckling? 220 Ibid. 221 Kristoffersson, M. (1999) Lokala styrelser med föräldramajoritet - en ny möjlighet för skolutveckling? 222 Skolverket. (2001) Fem år av försöksverksamhet med lokala styrelser med föräldramajoritet. 149
Page 1 and 2:
öräldrainflytande i grundskolan E
Page 3 and 4:
(Parents involvment in compulsory s
Page 5 and 6:
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kapitel 1 In
Page 7 and 8:
Kapitel 1 Inledning Skolkommittén,
Page 9 and 10:
Under 1970-talet inleddes en omfatt
Page 11 and 12:
obligatoriska skolan och särskolan
Page 13 and 14:
I kapitel två behandlas förordnin
Page 15 and 16:
med lokala styrelser med föräldra
Page 17 and 18:
elever ingå som röstberättigade
Page 19 and 20:
i dessa frågor går inte att över
Page 21 and 22:
ser det som positivt att föräldra
Page 23 and 24:
Kapitel 3 Metod, termer och begrepp
Page 25 and 26:
C: större stad. C-skolan: år 1- 5
Page 27 and 28:
Genomförandet av undersökningen U
Page 29 and 30:
I det andra fallet där delaktighet
Page 31 and 32:
situation med val av skola samt inf
Page 33 and 34:
Vissa rektorer kan uppfatta att de
Page 35 and 36:
använder sig i studien Att växa s
Page 37 and 38:
Kapitel 4 Fallbeskrivningar av nio
Page 39 and 40:
någon gång i mitten av 1990 då d
Page 41 and 42:
varit med under ett år. Det är et
Page 43 and 44:
säger Majvor, som är en av lärar
Page 45 and 46:
är bagateller tex. ”boll eller p
Page 47 and 48:
Föräldern, Aurora, tror att ett s
Page 49 and 50:
med förskolan och med arbetslivet,
Page 51 and 52:
där sammandrag av styrelseprotokol
Page 53 and 54:
ett brett brukarengagemang. Brukarn
Page 55 and 56:
B-skolan. Tycker rektor att detta s
Page 57 and 58:
föräldrar har möjlighet att läm
Page 59 and 60:
Henrik menar att de ser för mycket
Page 61 and 62:
B- skolan har organiserat sin verks
Page 63 and 64:
Min uppgift är att bevaka personal
Page 65 and 66:
Vid denna styrelse har man två mö
Page 67 and 68:
Protokoll sänds in varje månad ti
Page 69 and 70:
det gäller elev- och föräldrainf
Page 71 and 72:
de ska arbeta. Alla arbetsgrupper h
Page 73 and 74:
och turbulensen påverkar föräldr
Page 75 and 76:
är begränsad till en timme mellan
Page 77 and 78:
Den biträdande rektorn vid D-skola
Page 79 and 80:
De finns tre representanter för el
Page 81 and 82:
Sedan ett antal år har det vid sko
Page 83 and 84:
Hur upplevs E-skolans styrelse och
Page 85 and 86:
engagemang för skolans verksamhet
Page 87 and 88:
Det har diskuterats om man ska fast
Page 89 and 90:
E- skolans styrelse arbetar utifrå
Page 91 and 92:
Eleverna ser sina roller i styrelse
Page 93 and 94:
för styrelsen, ekonomisk prognos,
Page 95 and 96: som styrelsen anser att de vill dis
Page 97 and 98: Han ser det som att kommunstyrelsen
Page 99 and 100: Det är svårt att veta vilken styr
Page 101 and 102: I denna styrelse råder en mycket g
Page 103 and 104: i åldrarna 6-9 år finns vid skola
Page 105 and 106: Arbetsordningen för G- skolan har
Page 107 and 108: Jag anser att rektor och ordförand
Page 109 and 110: studiecirklar, att använda skolan
Page 111 and 112: samverkan mellan föräldrar och sk
Page 113 and 114: dagordningar, protokoll och mötest
Page 115 and 116: Vid skolan finns ett informationsbl
Page 117 and 118: men sedan måste man ha klart för
Page 119 and 120: en nedskärning av personal. Jag an
Page 121 and 122: Delegering av uppgifter från styre
Page 123 and 124: att många frågor är svårbegripl
Page 125 and 126: och skola, program för mobbning sa
Page 127 and 128: att jag anser att styrelsen är all
Page 129 and 130: En stor fråga som styrelsen har di
Page 131 and 132: På frågan om uppdrag från styrel
Page 133 and 134: Vid I- skolan är man oklar med vil
Page 135 and 136: Rektorn upplever att det är svårt
Page 137 and 138: Kapitel 5. Diskussion I detta avslu
Page 139 and 140: segdragna, där samma frågor åter
Page 141 and 142: i varje enskild kommun. Det visar s
Page 143 and 144: Jag anser att en årlig verksamhets
Page 145: I början av försöksperioden var
Page 149 and 150: skolpersonal är bristfällig och f
Page 151 and 152: kommunal tjänsteman med ett av sta
Page 153 and 154: throw light on what happens within
Page 155 and 156: observed, or the interests of a boa
Page 157 and 158: Referenser Almgren, Ellen (2000). F
Page 159 and 160: Skolverket (1994). Attityder till s
Page 161 and 162: 1. att besluta om fördelningen av
Page 163 and 164: Bilaga 2 Till kommunansvarig för D
Page 165 and 166: arbetsinsats i styrelsen? Vad kräv
Page 167 and 168: engagemang? Finns elevernas lärand
Page 169 and 170: Grundskoleförordningen.GrF E E F F
show all

Föräldrainflytande i grundskolan - Barnverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?