Danske Research - Danske Bank

More documents

Recommendations

Info

Nordic Outlook Konsumtionen kräver nytt bränsle Våra prognoser bygger på antagandet om en dämpad, men ändå tydligt positiv lönetillväxt, vilket tillsammans med ett omfattande socialförsäkringssystem innebär att hushållens disponibelinkomster kan upprätthållas relativt väl under hela prognosperioden. Disponibelinkomsterna väntas växa med 2,3% 2010 och 1,7% 2011. Givet utvecklingen i ekonomins totala inkomster får detta anses vara mycket gynnsamt, och ett kvitto på stabiliseringspolitikens framgång. Faktum är att köpkraften för ett medianhushåll (två vuxna, två barn, villa och en bil), förvisso enligt ”gangsterkalkyler”, har stigit med någonstans mellan 6-7000 kronor netto per månad från september 2008 till dags dato. I samma andetag ska också sägas att de svenska hushållens drastiskt ökande räntekänslighet, via en stigande skuldbörda och allt kortare bindningstider, också kommer att innebära snabbt fallande köpkraft när Riksbanken inom kort inleder sina åtstramningar. Ovanstående motiverar vår prognos om en fortsatt stark konsumtionsnivå, men en relativt svag respons i konsumtionstermer, när arbetsmarknaden väl börjar ta fart igen. Sammantaget förväntar <strong>Danske</strong> <strong>Bank</strong> att konsumtionstillväxten blir 2,1% å/å för innevarande år och något lägre 1,8% å/å för nästkommande år. Importen fortsatt stark, varför nettoexporten är svag Importneddragningarna under slutet av 2008 och huvuddelen av 2009 har varit dramatiska. Men den starka konsumtionstillväxten och en lagercykel som går mot sitt slut, har också inneburit att nettoexporten inte har utvecklats riktigt så gynnsamt som kunde ha förväntats. Framförallt eftersom exportnedgången har varit än tydligare. Men vi närmar oss nu slutet på denna utvecklingsfas, och nettoexporten bör därför beräknas återkomma som en drivkraft – om än i lägre utsträckning än i tidigare återhämtningsfaser – inom kort. Med tanke på den svaga utgångspositionen medför även en mer positiv vy på exporten att tillväxtbidraget från nettoexporten kommer att vara negativt med 1,2 p.e. 2010 och svagt positivt med 0,3 p.e. 2011. Resursutnyttjandet är fasansfullt lågt, varför Riksbanken kan gå långsamt fram Vi har nu gått igenom huvuddragen i den svenska konjunkturcykeln och intrycket bör vara en svår men gradvis lättande lågkonjunktur. När vi summerar de olika BNP-komponenterna förväntar vi att efter 2009, med det svåraste BNP-fallet i modern tid, -4,7% å/å – få till stånd en viss återhämtning under 2010 då tillväxten beräknas bli 1,5% å/å. Året därefter, 2011, tas de första tydligare stegen mot ett mer balanserat resursutnyttjande då tillväxten väntas nå 2% å/å. Resursutnyttjandet kommer oaktat detta att förbli extremt lågt under hela prognosperioden, till och med värre än under vår egen bank- och finanskris i början av 1990-talet. Från ett ekonomisk-politiskt perspektiv är det här bekymmersamt då det riskerar att driva löne- och inflationsförväntningar allt för lågt, kanske till och med till deflationära nivåer. 6 | 8 april 2010 Disposable income and consumption 7 6 5 4 3 2 1 % y/y Disposable income, vol. % y/y 0 -1 Consumption, vol. 98 00 02 04 06 08 10 Source: KI and SCB. Own calculations. Imports and net exports contribution 2.5 p.p. 2.0 % y/y 1.5 1.0 0.5 0.0 Imports (vol) >> -0.5 -1.0 -1.5
Nordic Outlook Produktiviteten (BNP per arbetad timma) har, som nämnts ovan, varit förvånansvärt svag under en längre period och vi har tillsammans med de flesta andra prognosmakare genomgående varit överdrivit optimistiska avseende detta mått. Detta är också den grundläggande orsaken till vår överskattning av arbetslöshetsgraden. Men de senaste månaderna verkar produktiviteten äntligen ha återvänt – BNP-utfallet för fjärde kvartalet var också det första kvartalet på mycket länge där produktiviteten faktiskt steg, om än mycket måttligt. Den trenden förväntar vi oss kommer att fortsätta, om inte annat på grund av att efterfrågan någonstans måste upphöra att falla och faktiskt återvända till positiva konsekutiva tillväxttakter. Totalt beräknas produktiviteten växa med cirka 2% å/å såväl 2010 som 2011. Och en produktivitetshöjning torde vara hett efterlängtad av företag som såg sina kostnader skjuta i höjden under 2008 och 2009. Enhetsarbetskostnaden, ULC, vilken justerar för arbetstagarnas andel av tillväxten i förädlingsvärdet, steg med mer än 6% å/å både 2008 och 2009, vilket raderade ut stora delar av de icke-finansiella företagens vinster. Som lök på laxen krävde långivarna samtidigt en allt högre andel av företagens kassaflöden, i form av högre kreditriskpremier och räntor. Dessa drivkrafter blir kvar under överskådlig framtid och försäkrar att omfattande program för kostnadskontroll kommer fortsätta att vara på plats. Mot denna bakgrund, med svag efterfrågan, högt kostnadstryck, fallande vinstandelar samt en hög arbetslöshetsgrad, ska arbetsmarknadens parter genomföra en av de mest omfattande avtalsrundorna någonsin. Det torde vara tillräckligt att konstatera att utsikterna för stora generella lönelyft är små och vi – i likhet med de flesta andra prognosmakare – förväntar oss historiskt låga löneavtal, vilket också verkar vara slutsatsen så här långt i avtalsrörelsen där nu, förutom industrin och andra mindre avtalsområden, även handeln har slutit sitt avtal. Inflationsutsikterna och penningpolitiken Vi har troligtvis aldrig tidigare stått inför en lika svår bedömning avseende inflationsutsikterna som nu. För att kort nämna någon uppsidesrisk: Vårt globala huvudscenario, där finansiella marknader återfår sin vitalitet, skulle potentiellt kunna leda in i en extrem, där både tillväxt och inflation mycket snabbt skjuter fart på grund av de starka likviditets- och tillväxtfrämjande åtgärder som har genomförts. På den andra sidan står risken för en dysfunktionell finansmarknad som när stimulanserna återtas blir oförmögen att föra vidare någon likviditet in i den reala ekonomin vilket i förlängningen leder till en deflationär, depressionslik utveckling. I vårt huvudscenario för såväl den globala som den svenska ekonomin förblir riskerna under kontroll, och förtroendet för ekonomisk politik förblir högt. Såväl tillväxt som inflation återvänder på ordnat sätt i ett medel- till långfristigt perspektiv. Priser på internationellt handlade produkter och svenska importpriser kommer därför efterhand att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärn-inflation (KPI rensat för mat, energi och räntor) är båda derivat av främst löneutvecklingen, och som nämndes ovan väntas denna att vara låg under hela prognosperioden (fram till 2012). Det låga resursutnyttjandet medför därmed att måtten på kärninflation trendmässigt faller tillbaka de 7 | 8 april 2010 Resource utilisation and inflation 4 % of potential % y/y 2 0 -2 Inflation (CPIF) >> -4 -6 -8
Page 2 and 3: Nordic Outlook Svensk ekonomi I vä
Page 4 and 5: Nordic Outlook Finansiella förhål
Page 8 and 9: Nordic Outlook närmaste åren, men
Page 10: Nordic Outlook Redogörelse Denna r

Danske Research - Danske Bank

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?