vägledning för god miljöpraxis vid prospektering i skyddade ... - JIMAB

RIKTLINJER FÖR GOD MILJÖPRAXIS VID PROSPEKTERING
13. Uppstart
13.1 Kommunikation planering
En tidig, öppen och fungerande dialog mellan prospektörer och fastighetsägare
underlättar även senare skeden i processen. Det är därför viktigt att redan på
prospekteringsstadiet bedriva verksamheten på ett sådant sätt och med en sådan
öppenhet att sakägare och andra ges relevant information och gott bemötande.
God planering bör inkludera:
Samråd med berörda parter genom hela projektet.
Att lokala myndigheter hålls kontinuerligt informerade om alla planer.
Att inom området för undersökningstillståndet så tidigt som möjligt klargöra
lagkrav och andra belagda restriktioner från berörda parter.
Att ha i åtanke specifika karaktäristiska eller fysiska begränsningar i
landskapet och miljön vid utformandet av projekteringsplanen.
Systematiskt identifiera potentiella miljöeffekter och kartläggning av
metoder och tekniker som eliminerar eller minimerar miljöeffekterna till
acceptabla nivåer.
Utveckla projektplaner som minimerar markpåverkan och användning av
mark.
Uppskatta den totala projektkostnaden, inkluderat eventuellt arbete för
efterarbete och skadeåtgärder.
Utse lämpligt utbildad personal och entreprenörer, samt tillhandahålla
nödvändig utbildning.
Försäkra om att personal och entreprenörer förstår miljöåtagandet och krav
för hälsa och säkerhet.
Ta fram olycksplaner som möjliggör en snabb och passande reaktion på
eventuella miljö- och hälsoolyckor.
Utforma program för miljöövervakning, redovisning och rapportering, för att
försäkra och visa på ett tillmötesgående av reglerande krav inkluderat
återställande av mark.
Sker prospektering inom rennäringens betesmarker bör samråd ske med
berörd sameby.
- 38 -