Bilaga 1. Olika typer av urin- inkontinens och - SBU
Bilaga 1. Olika typer av urin- inkontinens och - SBU
Bilaga 1. Olika typer av urin- inkontinens och - SBU
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
drabbar vävnadsförändringar med åren ofta blåsan <strong>och</strong> <strong>urin</strong>röret, som hos<br />
den inkontinenta vidgas trattformigt i sin första del [26]. Vinkeln mellan<br />
blåsa <strong>och</strong> <strong>urin</strong>rör utplånas <strong>och</strong> elasticiteten <strong>av</strong>tar i <strong>urin</strong>rörets vägg. Slemhinnornas<br />
genomblödning minskar liksom spänningen i bäckenbottnen.<br />
Alla dessa faktorer anses bidra till att <strong>urin</strong>rörets slutningsmekanismer<br />
försvagas. Östrogenbrist efter klimakteriet är en omdiskuterad men möjlig<br />
bidragande orsak till degeneration i bäckenets vävnader [7]. Nervtrådarna<br />
ligger glesare <strong>och</strong> nervretningen åstadkommer inte lika effektiv muskelspänning<br />
hos ansträngningsinkontinenta som friska [28].<br />
Med hjälp <strong>av</strong> urodynamisk metodik brukar man skilja på å ena sidan<br />
den <strong>inkontinens</strong> som tycks orsakad <strong>av</strong> vävnadsförändringar i <strong>urin</strong>rörets<br />
vägg eller störning i den nervösa styrningen <strong>och</strong> å den andra den <strong>inkontinens</strong>,<br />
som beror på bristande förankring <strong>av</strong> blåshals <strong>och</strong> <strong>urin</strong>rör till<br />
bäckenringen. Det förra tillståndet, slutningsmuskelinsufficiens (ISD =<br />
internal sphincter deficiency), förekommer oftare hos kvinnor över 60 år<br />
men också i yngre ålder efter underlivsoperationer <strong>och</strong> strålbehandling<br />
samt vid låga ryggskador som diskbråck. Urinrörets tryck är lågt redan i<br />
vila <strong>och</strong> patienterna läcker ofta redan då de går i långsam takt på slät<br />
mark. Den andra typen som kallas äkta ansträngnings<strong>inkontinens</strong><br />
(GSI = genuine stress incontinence) ger läckage först vid större ansträngning<br />
som hosta, skratt, eller vid tungt lyft. Den karaktäriseras urodynamiskt<br />
<strong>av</strong> ett normalt eller nästan normalt vilotryck i <strong>urin</strong>röret. Vid<br />
ansträngning däremot sjunker <strong>urin</strong>röret nedåt <strong>och</strong> bakåt. Urinrörets<br />
slutningstryck blir lägre än blåstrycket <strong>och</strong> patienten läcker. En klassisk<br />
indelning <strong>av</strong> ansträngnings<strong>inkontinens</strong> sker efter läckagets svårighetsgrad.<br />
Vid grad I läcker man bara vid hosta, vid grad II vid fysisk ansträngning<br />
t ex lyftarbete <strong>och</strong> vid grad III läcker man ideligen så fort man går [11].<br />
Om en man har symtom som tyder på ansträngningsläckage måste man<br />
misstänka en medfödd missbildning, neurologisk sjukdom, bäckenskada,<br />
tumör eller komplikation efter prostataoperation. Prostataoperation för<br />
godartad körtelförstoring, som numera nästan alltid utförs genom <strong>urin</strong>röret,<br />
kompliceras <strong>av</strong> <strong>urin</strong><strong>inkontinens</strong> hos mindre än 1 procent <strong>av</strong> patienterna<br />
[18]. Risken för bestående besvärande <strong>urin</strong><strong>inkontinens</strong> varierar däremot<br />
till mellan 2 <strong>och</strong> 5 procent hos män, som opererats för prostatacancer<br />
med så kallad radikal prostatektomi [3]. Vid sådant ingrepp <strong>av</strong>lägsnas<br />
också körtelkapseln <strong>och</strong> sädesblåsorna. De närmaste månaderna efter<br />
280 BEHANDLING AV URININKONTINENS