Kursplan - Institutionen för idé - Umeå universitet

Välfärdssamhällets utveckling
The Emergence of the Welfare State
Högskolepoäng: 7,5
Kurskod: 1HI012
Ansvarig institution: Institutionen för Idé- och samhällsstudier
Huvudområde: Historia
Nivå: Grundnivå
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna: Högskoleexamensnivå
Betygsgrader: Väl godkänd, Godkänd, Underkänd
Utbildningsområde: Humanistiskt.
Kursen kan läsas fristående eller som programkurs inom Sociologiprogrammet
1. Beslut om fastställande
Kursen är inrättad av Humanistiska fakultetsnämnden vid Umeå universitet och kursplanen
har fastställts 2007-06-05 att gälla från 2007-07-01. Reviderad 2008-03-10.
2. Innehåll
Det allmänna syftet är att ge en allmänt orienterande beskrivning av välfärdssamhällets
utveckling från liberal filantropi till folkhem och välfärdsstat från slutet av 1800-talet fram
till 1990-talet. Här behandlas välfärdssamhällets ekonomiska och idéhistoriska ursprung i
liberal filantropi och välgörenhet under slutet av 1800-talet och hur detta byggs ut från
lokala till nationella projekt under början av 1900-talet. Här tecknas också en linje från
privata initiativ på det sociala området i lokalsamhället till kommunalisering och senare
församhälleligande via den offentliga sektorn under 1960 - 1990-talet. Detta bildar sedan
avstamp för att visa på olika perspektiv och teman på välfärdssamhällets utveckling.
3. Förväntade studieresultat
Efter avslutat moment ska studenten:
- övergripande kunna beskriva välfärdssamhällets ekonomiska och idéhistoriska
ursprung i liberal filantropi och välgörenhet under slutet av 1800-talet och hur detta
byggs ut från lokala till nationella projekt under början av 1900-talet.
- ha kännedom om en utvecklingslinje från privata initiativ på det sociala området i
lokalsamhället till kommunalisering och senare församhälleligande via den
offentliga sektorn under 1960 - 1990-talet.
- ha kännedom om olika perspektiv och teman på välfärdssamhällets utveckling.
4. Förkunskapskrav
Standardbehörighet B.1. Dispens från detta medges för studerande
inom Sociologiprogrammet.
5. Undervisningens uppläggning
Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna avser att
fördjupa eller tydliggöra händelseförlopp, dess orsaker och verkan.

6. Examination
Examinationen sker muntligt och skriftligt. Med muntlig examination avses exempelvis
muntlig tentamen, muntliga redovisningar eller seminarier. Med skriftlig examination avses
exempelvis skrivsalstentamen, hemtentamen eller rapportskrivning.
För studerande som inte godkänts vid det ordinarie provet anordnas ytterligare provtillfälle
efter någon tid. Den som godkänts i prov får inte undergå prövning för högre betyg.
Studerande som två gånger har underkänts i prov har rätt att hos Humanistiska
fakultetsnämnden begära att annan examinator utses för att bestämma betyg.
7. Tillgodoräknande
Ansökan om tillgodoräknande enligt Umeå universitets examensordning görs på särskild
blankett och ställs till Registrator, Umeå universitet, 901 87 Umeå.

8. Kurslitteratur 2009-11-05
Obligatorisk litteratur:
Gunnar Broberg & Mattias Tydén, Oönskade i folkhemmet: Rashygien och
steriliseringar i Sverige (Stockholm 2005).
Roddy Nilsson, Kontroll, makt och omsorg: Sociala problem och socialpolitik i
Sverige 1780-1940 (Lund 2003).
Klas Åmark, Hundra år av välfärdspolitik: Välfärdsstatens framväxt i Norge
och Sverige (Umeå 2005), urval.
Referenslitteratur:
I framtidens tjänst: Ur folkhemmets idéhistoria (Stockholm 1986).
Dessutom läses en av följande böcker:
Peder Aléx, Den rationella konsumenten: KF som folkuppfostrare 1899-1939
(Stockholm 1994).
Helena Bergman, Att fostra till föräldraskap: Barnavårdsmän, genuspolitik
och välfärdsstat 1900-1950 (Stockholm 2003).
Jenny Björkman, Vård för samhällets bästa: Debatten om tvångsvård i svensk
lagstiftning 1850-1970 (Stockholm 2001).
Johan Edman, Torken: Tvångsvården av alkoholmissbrukare i Sverige 1940-
1981 (Stockholm 2004).
Malin Junestav, Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning
1930-2001 (Uppsala 2004).
Sofia Kling, Vi våga ej helt leva: Barnbegränsning, sexualitet och genus under
den svenska fertilitetstransitionen (Umeå 2007). Finns att köpa från
institutionen.
Maija Runcis, Makten över barnen: Tvångsomhändertagande av barn i
Sverige 1928-1968 (Stockholm 2007).
Per Wisselgren, Samhällets kartläggare: Lorénska stiftelsen, den sociala
frågan och samhällsvetenskapens formering 1830-1920 (Eslöv 2000).
Utöver detta tillkommer ett kurskompendium med källtexter som tillhandahålls
av institutionen.