Sammanfattning av studien på svenska
Sammanfattning av studien på svenska
Sammanfattning av studien på svenska
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
När jag gifter mig ska jag göra det <strong>på</strong> riktigt<br />
Berättelser om barn, brudar och bröllop<br />
Inledning<br />
Under 2000-talet har antalet vigslar stadigt ökat i Sverige. Bröllop, och relationer som kan<br />
leda till giftermål, är också heta ämnen i dagens populärkultur. Bröllop säljs ofta med<br />
motiveringen att det är en <strong>av</strong> livets största upplevelser och de kommersiella intressena kring<br />
riten är <strong>på</strong>tagliga. En förändring som skett under de senaste årtiondena är att andelen<br />
svenskkyrkliga vigslar har minskat, från att ha varit i tydlig majoritet till att nu ha en motsatt<br />
ställning. Tiden för ingåendet <strong>av</strong> äktenskapet har också förskjutits. Idag har de flesta som<br />
gifter sig levt samboende flera år och hunnit bli föräldrar. Dessa förhållanden har lett till<br />
många frågor hos mig: Vilken betydelse har barnen för beslutet om giftermål? Vilka<br />
föreställningar finns om bröllop, brud och brudgum och hur <strong>på</strong>verkar dessa föreställningar<br />
parens förberedelser inför bröllopen? Finns det några skillnader i förståelsen <strong>av</strong> de olika<br />
vigselformerna och hur yttrar det sig i så fall? Vad symboliserar vigseln som rit för nyblivna<br />
föräldrar? För att få svar <strong>på</strong> frågor som dessa krävs en kvalitativ studie.<br />
Det här är en studie om bröllops meningssammanhang. 16 unga vuxna, de flesta är nyblivna<br />
föräldrar, berättar om sina bröllop. Berättelserna startar med beslutet om giftermål och<br />
<strong>av</strong>slutas med upplevelsen <strong>av</strong> vigseln. Hälften <strong>av</strong> de intervjuade vigs borgerligt och resten<br />
genom Svenska kyrkans vigselordning. Studiens syfte är att förstå den mening som unga<br />
vuxna skapar i sina bröllop och i berättelserna om dem. Den övergripande frågan är: Vilka<br />
meningsskapande processer synliggörs i intervjupersonernas bröllopsberättelser, sett ur olika<br />
samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv? Ett sätt att närma sig den mening som<br />
människor skapar genom ord och handling är att fråga efter deras syften/motiv. Ett annat är att<br />
efterfråga vilka innebörder/betydelser de ger handlingarna. Jag studerar båda dessa<br />
perspektiv. Den övergripande frågan innehåller två delar, vilka kan fördjupas genom följande<br />
underfrågor: (1) vilka motiv till och betydelser <strong>av</strong> bröllopet framträder i intervjupersonernas<br />
berättelser? samt (2) vilken förståelse <strong>av</strong> intervjupersonernas meningsskapande leder olika<br />
samhälls- och kulturvetenskapliga perspektiv till?<br />
I <strong>av</strong>handlingen finns fyra empiriska kapitel, vilka motsvarar olika delar <strong>av</strong> bröllopsprocessen:<br />
(1) beslutet att gifta sig, (2) val <strong>av</strong> vigselform, (3) förberedelser inför bröllopet och<br />
(4) utformande och upplevelse <strong>av</strong> vigseln. I analysen arbetar jag utifrån ovanstående<br />
underfrågor i varje kapitel. De teoretiska perspektiv som används är: familjesociologi, ritteori,<br />
religionssociologi, genusteori och kultursociologi. Dessa perspektiv framträder i olika hög<br />
grad i de fyra kapitlen.<br />
Tidigare forskning och användbara teorier<br />
Tidigare forskning om bröllop och äktenskap tydliggör det heterosexuella äktenskapet som<br />
norm i dagens Sverige, även om det kan betraktas som ett högriskprojekt. Bröllop är en del <strong>av</strong><br />
den växande upplevelseindustrin och materialitet liksom autenticitet värderas högt i<br />
bröllopskulturen. Min studie ger ökad förståelse för hur normer och värderingar <strong>på</strong>verkar<br />
brudpar i samband med deras bröllop samt vad äktenskapet betyder för dem. Tidigare<br />
forskning visar även att riten (däribland vigseln) är en viktig länk i relationen mellan Svenska<br />
kyrkan och dess medlemmar. Riten har tolkats som en arena för religiositet. Jag anser att<br />
kvalitativa studier behövs för att närmare förstå vilken betydelse relationen till Svenska
kyrkan har för medlemmarna när de väljer vigselform samt vad riter som vigseln kan betyda<br />
för dem. Min studie kan bidra till en sådan förståelse. Den lilla borgerliga vigseln har inte i<br />
någon nämnvärd utsträckning undersökts tidigare och jag ser min forskning som ett svar <strong>på</strong><br />
<strong>av</strong>saknaden <strong>av</strong> kunskap kring denna vanligt förekommande vigselform.<br />
Familj och relationer är centrala teman i de intervjuades berättelser, särskilt när det handlar<br />
om besluten om giftermål och om hur paren förbereder bröllopen. Sociologerna Anthony<br />
Giddens, Ulrich Beck och Elisabeth Beck-Gernsheim betonar individualiseringens inverkan<br />
<strong>på</strong> familjelivet. Teorierna kan bidra till ökad förståelse för hur intervjupersonerna skapar<br />
mening i sina relationer – såväl till sin partner som till eventuella barn – samt i äktenskapet.<br />
Jämställdhet/jämlikhet är enligt teorierna centralt i nutida relationer, vilket bekräftas i de<br />
intervjuades berättelser. I berättelserna om hur paren förbereder inför sina bröllop och i deras<br />
föreställningar om vad en brud och brudgum är problematiseras denna strävan efter jämlikhet.<br />
Genusteoretikerna Raewyn Connell och Yvonne Hirdman problematiserar kring de strukturer<br />
som enligt dem <strong>på</strong>verkar relationerna mellan män och kvinnor. Deras perspektiv kan öka<br />
förståelsen för den spänning som blir synlig i förberedelserna inför ett bröllop. Genom att i<br />
analysen <strong>av</strong> de intervjuades berättelser om sina relationer kombinera teorier som fokuserar <strong>på</strong><br />
subjektet med dem som fokuserar strukturerna hoppas jag nå en balans som är fruktbar.<br />
I bröllopsberättelserna framkommer en tydlig skillnad mellan dem som gifter sig kyrkligt och<br />
dem som har en borgerlig vigsel. Enligt kultursociologen Pierre Bourdieu kan skillnaderna<br />
grupperna emellan relateras till klass (kapital). Jag lutar mig mot denna teori i analysen <strong>av</strong> val<br />
<strong>av</strong> vigselform och kombinerar den med ett genusteoretiskt perspektiv i de delar <strong>av</strong><br />
<strong>av</strong>handlingen som betonar relationen mellan man och kvinna. I berättelserna om vilken<br />
vigselform som paren valt samt hur de har utformat och upplevt vigseln framträder en<br />
komplex bild <strong>av</strong> religion och människors relationer till Svenska kyrkan. Linda Woodheads,<br />
Paul Heelas och Ina Rosens religionssociologiska perspektiv kan vidga förståelsen för de<br />
intervjuades förhållanden till religion och kyrka. Samtliga lyfter fram fokuseringen <strong>av</strong><br />
individen (subjektet) som ett utmärkande drag i dagens västerländska samhälle. Beträffande<br />
vigseln som rit synliggör intervjupersonernas berättelser deltagarnas olika förhållningssätt och<br />
tolkningar. Det handlingsteoretiska perspektiv som Catherine Bell, Caroline Humphrey och<br />
James Laidlaw förespråkar är individfokuserat och öppnar för ökad förståelse för hur<br />
brudparen skapar mening i vigseln.<br />
De olika teorierna fokuserar i olika hög grad <strong>på</strong> spänningen mellan individ/aktör och struktur.<br />
Detta är ett medvetet val från min sida. I genusteorierna och kultursociologin synliggörs<br />
strukturernas inverkan <strong>på</strong> människors liv. Jag hävdar att dessa perspektiv <strong>på</strong> ett fruktbart sätt<br />
kan balansera, och till viss del kombineras med, den individ/aktörsaspekt som ovan nämnda<br />
familjesociologer, religionssociologer samt ritteoretiker betonar.<br />
Metod<br />
Jag har genomfört intervjuer och valt att använda tolkande reflexiv intervjumetod i<br />
kombination med narrativ metod. Utgångspunkten för mig har varit att en persons berättelser<br />
till både innehåll och form säger något om såväl personen som det han/hon talar om. Varje<br />
berättelse präglas också <strong>av</strong> den kontext den berättas i. Berättelsens syfte, relationen mellan<br />
berättare och lyssnare och berättarens känslostämning är något <strong>av</strong> allt det som <strong>på</strong>verkar<br />
berättelsen. Jag har intervjuat 16 kvinnor och män i åtta par. Varje person intervjuades två<br />
gånger, före och efter bröllopet. Totalt genomfördes 32 intervjuer. Intervjupersonerna är i<br />
åldrarna 24-40 år. De bor i en medelstor stad och en mindre ort i norra Sverige. Fyra par gifte<br />
sig svenskkyrkligt och resten borgerligt. Intervjuerna var temabaserade med såväl öppna som
mer specifika frågor. Efter intervjuerna lyssnade jag igenom materialet och gjorde en<br />
noggrann utskrift <strong>av</strong> dem. Analysen <strong>av</strong> intervjumaterialet har skett i två steg. Först har jag<br />
gjort en (1) lodrät analys som skär rakt igenom varje enskild intervju, och sedan gått över till<br />
en (2) vågrät analys som går över samtliga intervjuer. Forskningsetiskt har jag följt de fyra<br />
allmänna huvudkr<strong>av</strong> som finns <strong>på</strong> forskningen inom humaniora och samhällsvetenskap:<br />
informationskr<strong>av</strong>et, samtyckeskr<strong>av</strong>et, konfidentialitetskr<strong>av</strong>et och nyttjandekr<strong>av</strong>et.<br />
Bröllop förenar och skiljer<br />
Det centrala resultat som kommit fram i <strong>studien</strong> är att bröllop både förenar och skiljer<br />
människor åt. På mikronivå, två individer emellan, är riten å ena sidan förenande.<br />
Intervjupersonerna motiverar giftermålet med att det stärker banden inom familjen. Detta<br />
gäller dels känslomässigt, dels juridiskt och ekonomiskt. Barnet är centralt i sammanhanget.<br />
Förenandet gestaltas <strong>på</strong> olika sätt i flera <strong>av</strong> vigslarna, framför allt genom att brudparen lyfter<br />
fram barnets betydelse i vigseln. Den juridiska aspekten <strong>av</strong> föreningen är en given effekt <strong>av</strong><br />
vigseln och den känslomässiga upplevs <strong>av</strong> några <strong>av</strong> de intervjuade. Samtidigt finns det<br />
föreställningar om hur brud och brudgum ska bete sig och framträda i bröllopssammanhanget<br />
som kan ha en särskiljande effekt <strong>på</strong> man och kvinna. I berättelserna om<br />
bröllopsförberedelserna verkar det vara försvarbart att kvinnan är projektledare och mannen<br />
bara följer med. Enligt bröllopsnormen är bruden dagens huvudperson, vilket understödjer en<br />
könsgrundad arbetsdelning. Den romantiska kärleken, som bröllop inte minst inom<br />
populärkulturen i hög grad symboliserar, är enligt min tolkning en <strong>på</strong>drivande faktor i<br />
skapandet <strong>av</strong> denna situation. Men strävan efter jämlikhet gör sig <strong>på</strong>mind i flera pars<br />
ambitioner att dela lika <strong>på</strong> arbetet eller bryta den patriarkala strukturen vid val <strong>av</strong> efternamn.<br />
Bröllops förenande kraft visar sig även <strong>på</strong> mesonivå, inte minst i brudparens förhållande till<br />
släkten. Särskilt den kyrkliga vigseln beskrivs som ett bra tillfälle att samla släkt och vänner.<br />
Flera borgerliga vigslar är däremot hemliga, i syfte att hålla släkt och vänner borta från dem.<br />
Själva riten har både en förenande och separerande effekt. Den samlar människor i en<br />
gemensam handling men upplevelsen <strong>av</strong> den är individuell och tolkningarna kan skilja sig åt<br />
från person till person. De som väljer att gifta sig med enbart ett fåtal vittnen närvarande,<br />
kanske i hemlighet, lämnar helt riten som kollektiv företeelse åt sidan.<br />
På makronivå, i samhället, framträder bröllopets enande betydelse i att samtliga som gifter sig<br />
blir en del <strong>av</strong> ett kollektiv genom att de följer normen för vad en ”riktig” familj är. Detta<br />
framställs också som ett motiv till äktenskap hos flera <strong>av</strong> de intervjuade. Samtidigt separerar<br />
det de gifta från personer som inte är gifta vilket också kan ses som en <strong>av</strong> ritens funktioner.<br />
En jämförelse de två vigselgrupperna (borgerlig respektive kyrklig) emellan visar <strong>på</strong><br />
ytterligare aspekter <strong>av</strong> särskiljande. Enligt min tolkning <strong>av</strong> normen för ”riktigt” bröllop<br />
uppkommer en åtskillnad <strong>av</strong> människor som resulterar i två grupper, de som gör vad ”man<br />
ska” göra och de som inte gör det. Min tolkning är att bröllopsnormen upprätthålls genom den<br />
offentliga mediala bröllopsberättelsen men kanske främst genom människors praktiker. Hur<br />
brudpar väljer att utforma sina bröllop, genom val <strong>av</strong> vigselform, klädsel, antal gäster osv,<br />
skapar och upprätthåller normerna för vad ett ”riktigt” bröllop är och därmed också hur en<br />
”riktig” brud respektive brudgum ser ut. Normerna skiljer människor åt i fråga om klass och<br />
genus. En ”riktig” brud och brudgum klär sig enligt klädkoderna för respektive kategorier i<br />
bröllopsfältet och får del <strong>av</strong> den makt som ett uppfyllande <strong>av</strong> idealet eller normen medför.<br />
Den som inte följer normen befinner sig i marginalen. De kyrkliga paren gifter sig ”<strong>på</strong><br />
riktigt”. Dessa par har förhållandevis starkt ekonomiskt kapital och kan vara en betydande<br />
målgrupp för upplevelseindustrin, vilken riktat in sig <strong>på</strong> bl a bröllop. De borgerliga brudparen
skiljer sig från normen. Den lilla intima vigsel som de har valt får sällan många spaltmetrar<br />
bland de offentliga berättelserna och förblir därmed osynlig.<br />
Detsamma gäller <strong>på</strong> metanivå, inom forskningen. I studier <strong>av</strong> bröllop kan olika<br />
forskningsdiscipliner mötas, vilket min <strong>av</strong>handling är ett exempel <strong>på</strong>. Men i själva urvalet <strong>av</strong><br />
vilken typ <strong>av</strong> bröllop som studeras görs ofta prioriteringar som har en effekt <strong>av</strong> åtskillnad.<br />
Tidigare forskning kring bröllop har fokuserat <strong>på</strong> de svenskkyrkliga vigslarna samt trenden<br />
med stora bröllop. Det finns säkert goda skäl till dessa val men resultatet blir att den lilla<br />
borgerliga vigseln åter hamnar i de storstilade bröllopens skugga. Min <strong>av</strong>handling bidrar till<br />
synliggörandet <strong>av</strong> den vanligt förekommande, men publikt närmast osynliga riten, den lilla<br />
borgerliga vigseln.