Lars Gäfvert - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet
Lars Gäfvert - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet
Lars Gäfvert - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Lars</strong> <strong>Gäfvert</strong><br />
820709-6911<br />
Min kritik är egentligen snarare att en sådan argumentation ställer filosofin som en bland många likartade<br />
vetenskaper och samhälls<strong>för</strong>eteelser. Efter att på detta sätt börjat jäm<strong>för</strong>a den med andra vetenskaper kan<br />
man bara använda liknande argument <strong>för</strong> att rättfärdiga filosofin som <strong>för</strong> att rättfärdiga någon annan vetenskap.<br />
Jag menar att man då missar det som är speciellt med filosofi, och det som ger filosofin sitt verkliga<br />
värde.<br />
Till filosofins <strong>för</strong>svar<br />
Istället <strong>för</strong> att söka ett värde <strong>för</strong> filosofin i kraft av tillämpningar i samhället vill jag istället söka ett värde<br />
i filosofin i de egenskaper där den skiljer sig från andra vetenskaper. Till skillnad från många andra vetenskaper<br />
har filosofin inte utvecklats på ett linjärt sätt. När nya teorier lanserats har de inte som ett nytt<br />
trappsteg i utvecklingen ersatt äldre teorier. Istället <strong>för</strong> en trappa är en trädliknelse mer träffande, och en ny<br />
lanserad teori bildar istället snarare en ny gren som kan växa <strong>vid</strong>are parallellt med andra grenar. Med tiden<br />
visar det sig möjligen att vissa grenar brister allt<strong>för</strong> lätt <strong>för</strong> att överleva någon längre tid i den filosofiska<br />
debatten. Många grenar lever dock <strong>vid</strong>are och resultatet blir en betydligt mer <strong>för</strong>grenad krona än i andra<br />
vetenskaper.<br />
Men har denna <strong>för</strong>grening något värde? Leder den inte bara till <strong>för</strong>virring? Nja, kanske leder den till viss<br />
<strong>för</strong>virring, men jag skulle nog säga att en sådan ovisshet i så fall kan vara bättre än en allt <strong>för</strong> stark övertygelse<br />
om vad som är rätt eller sant. Men det jag vill framhålla här är att <strong>för</strong>greningen visar att filosofiska<br />
teorier ofta kan överleva, och fortsätta vara djupt intressanta, flera tusen år efter att de formulerats. En teori<br />
om vad som är ett gott liv kan fortfarande vara intressant även om den formulerats under antiken. Medan<br />
teorier om exempelvis tallkottskörtelns funktion eller om vad som orsakar åskväder från samma tid allt<br />
som oftast reducerats till historisk kuriosa. Mot denna bakgrund är det inte orimligt att tänka sig att om<br />
ytterligare ett par tusen år så kommer vi ha bytt ut mycket av det vi nu håller <strong>för</strong> vetenskapligt sant, medan<br />
vi fortfarande kan tycka att filosofiska teorier från antiken är intressanta.<br />
De flesta kan nog hålla med om att en intressant tanke kan ha ett värde, om än kanske inte så stort.<br />
Möjligen <strong>för</strong> att den <strong>vid</strong>gar våra vyer, utvecklar vårat sätt att tänka eller helt enkelt underhåller oss. Om en<br />
sådan tanke <strong>för</strong>blir intressant över lång tid mångfaldigas detta värde genom att fler och fler kan ta del av<br />
den genom tiderna. Denna egenskap hos filosofin, att kunna skapa tankegångar som är intressanta <strong>för</strong> oss<br />
människor oberoende av vilken tid vi lever i, hävdar jag är nära på unik. Detta bestående värde är en av de<br />
egenskaper vi bör grunda vår värdering av filosofin på. Denna egenskap menar jag är tillräcklig <strong>för</strong> att vi bör<br />
studera historiska filosofiska teorier <strong>för</strong> att både utveckla och bevara dessa, men också formulera nya teorier<br />
<strong>för</strong> framtiden. Detta oberoende av om det i dagens samhälle finns någon direkt tillämpning <strong>för</strong> dem. För<br />
hur kan en samtida tillfällig tillämpning vägas emot ett evigt värde?<br />
Mitt andra <strong>för</strong>slag till var<strong>för</strong> vi bör värdera filosofin högt vilar på något mer anspråksfulla antaganden<br />
om människans natur, men kanske kommer några av er ändå att hålla med mig. Jag ser hos människan ett<br />
ständigt strävande att uppnå mål och överskrida gränser. Hos dem som fått sina grundläggande behov<br />
uppfyllda ser jag att strävandet ändå fortsätter mot nya mål och nya gränser. Utöver mer världsliga mål<br />
såsom rikedom, makt eller trygghet har många genom historien ägnat sig åt att <strong>för</strong>söka öka sin <strong>för</strong>ståelse<br />
av världen och sig själva. Som <strong>för</strong>klaring till strävande efter <strong>för</strong>ståelse tycker jag mig se en fascination av<br />
sanning hos människan. Oberoende av vad det gäller ser vi ett värde i att ha hittat kunskap som vi anser vara<br />
sann. Detta sökande efter sanning och ökad <strong>för</strong>ståelse av världen har genom historien bidragit till stora<br />
framsteg inom forskning och vetenskap, och denna utveckling kommer med största sannolikhet fortsätta i<br />
framtiden. Med detta ständiga strävande efter sanningar är det inte underligt att vi också börjat intressera<br />
oss <strong>för</strong> att hitta sanningar i frågor som inte enkelt kan besvaras med experiment eller observationer.<br />
2