Lars Gäfvert - Institutionen för lingvistik vid Göteborgs universitet

Lars Gäfvert
820709-6911
Min kritik är egentligen snarare att en sådan argumentation ställer filosofin som en bland många likartade
vetenskaper och samhällsföreteelser. Efter att på detta sätt börjat jämföra den med andra vetenskaper kan
man bara använda liknande argument för att rättfärdiga filosofin som för att rättfärdiga någon annan vetenskap.
Jag menar att man då missar det som är speciellt med filosofi, och det som ger filosofin sitt verkliga
värde.
Till filosofins försvar
Istället för att söka ett värde för filosofin i kraft av tillämpningar i samhället vill jag istället söka ett värde
i filosofin i de egenskaper där den skiljer sig från andra vetenskaper. Till skillnad från många andra vetenskaper
har filosofin inte utvecklats på ett linjärt sätt. När nya teorier lanserats har de inte som ett nytt
trappsteg i utvecklingen ersatt äldre teorier. Istället för en trappa är en trädliknelse mer träffande, och en ny
lanserad teori bildar istället snarare en ny gren som kan växa vidare parallellt med andra grenar. Med tiden
visar det sig möjligen att vissa grenar brister alltför lätt för att överleva någon längre tid i den filosofiska
debatten. Många grenar lever dock vidare och resultatet blir en betydligt mer förgrenad krona än i andra
vetenskaper.
Men har denna förgrening något värde? Leder den inte bara till förvirring? Nja, kanske leder den till viss
förvirring, men jag skulle nog säga att en sådan ovisshet i så fall kan vara bättre än en allt för stark övertygelse
om vad som är rätt eller sant. Men det jag vill framhålla här är att förgreningen visar att filosofiska
teorier ofta kan överleva, och fortsätta vara djupt intressanta, flera tusen år efter att de formulerats. En teori
om vad som är ett gott liv kan fortfarande vara intressant även om den formulerats under antiken. Medan
teorier om exempelvis tallkottskörtelns funktion eller om vad som orsakar åskväder från samma tid allt
som oftast reducerats till historisk kuriosa. Mot denna bakgrund är det inte orimligt att tänka sig att om
ytterligare ett par tusen år så kommer vi ha bytt ut mycket av det vi nu håller för vetenskapligt sant, medan
vi fortfarande kan tycka att filosofiska teorier från antiken är intressanta.
De flesta kan nog hålla med om att en intressant tanke kan ha ett värde, om än kanske inte så stort.
Möjligen för att den vidgar våra vyer, utvecklar vårat sätt att tänka eller helt enkelt underhåller oss. Om en
sådan tanke förblir intressant över lång tid mångfaldigas detta värde genom att fler och fler kan ta del av
den genom tiderna. Denna egenskap hos filosofin, att kunna skapa tankegångar som är intressanta för oss
människor oberoende av vilken tid vi lever i, hävdar jag är nära på unik. Detta bestående värde är en av de
egenskaper vi bör grunda vår värdering av filosofin på. Denna egenskap menar jag är tillräcklig för att vi bör
studera historiska filosofiska teorier för att både utveckla och bevara dessa, men också formulera nya teorier
för framtiden. Detta oberoende av om det i dagens samhälle finns någon direkt tillämpning för dem. För
hur kan en samtida tillfällig tillämpning vägas emot ett evigt värde?
Mitt andra förslag till varför vi bör värdera filosofin högt vilar på något mer anspråksfulla antaganden
om människans natur, men kanske kommer några av er ändå att hålla med mig. Jag ser hos människan ett
ständigt strävande att uppnå mål och överskrida gränser. Hos dem som fått sina grundläggande behov
uppfyllda ser jag att strävandet ändå fortsätter mot nya mål och nya gränser. Utöver mer världsliga mål
såsom rikedom, makt eller trygghet har många genom historien ägnat sig åt att försöka öka sin förståelse
av världen och sig själva. Som förklaring till strävande efter förståelse tycker jag mig se en fascination av
sanning hos människan. Oberoende av vad det gäller ser vi ett värde i att ha hittat kunskap som vi anser vara
sann. Detta sökande efter sanning och ökad förståelse av världen har genom historien bidragit till stora
framsteg inom forskning och vetenskap, och denna utveckling kommer med största sannolikhet fortsätta i
framtiden. Med detta ständiga strävande efter sanningar är det inte underligt att vi också börjat intressera
oss för att hitta sanningar i frågor som inte enkelt kan besvaras med experiment eller observationer.
2