Ösby träsk Ösby träsk är en näringsrik sjö med bergiga ... - Basetool
Ösby träsk Ösby träsk är en näringsrik sjö med bergiga ... - Basetool
Ösby träsk Ösby träsk är en näringsrik sjö med bergiga ... - Basetool
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong><br />
<strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> n<strong>är</strong>ingsrik <strong>sjö</strong> <strong>med</strong> <strong>bergiga</strong> stränder och djupa vatt<strong>en</strong> (7 m). In<strong>sjö</strong>ar kallas<br />
<strong>en</strong>ligt äldre språkbruk i östra Svealand ofta för <strong>träsk</strong>. Under j<strong>är</strong>nåldern var <strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong> <strong>en</strong><br />
del av <strong>en</strong> inre farled mellan Bagg<strong>en</strong>sfj<strong>är</strong>d<strong>en</strong> i väster och Torsby-fj<strong>är</strong>d<strong>en</strong> i öster. Sundet blev<br />
så småningom p g a landhöjning<strong>en</strong> ofarbart för båtar m<strong>en</strong> kvarstod länge som vinterväg för<br />
sk<strong>är</strong>gårdsborna som <strong>med</strong> häst och släde h<strong>är</strong> g<strong>en</strong>ade över isarna till huvudstad<strong>en</strong> ännu på<br />
1800-talet.<br />
1. <strong>Ösby</strong> torp<br />
Torpet låg ursprunglig<strong>en</strong> under <strong>Ösby</strong> gård. Det omnämns i skriftliga källor 1714. Det<br />
nuvarande husets ålder <strong>är</strong> okänd, m<strong>en</strong> det finns på fotografier från 1800-talets slut. Huset<br />
förlängdes 1988. <strong>Ösby</strong>dal<strong>en</strong>s bostadsbebyggelse från omkring 1990 kryper n<strong>är</strong>a inpå torpet.<br />
N<strong>är</strong>mast stugan finns rester av åkerg<strong>är</strong>det Nedre Vret<strong>en</strong>. Kring g<strong>är</strong>det växer träd och<br />
buskar typiska för äldre odlingsmarker såsom ek, <strong>en</strong>, sälg, björk, slån och nypon. Vid<br />
<strong>sjö</strong>strand<strong>en</strong> finns två jättegrytor och två små älvkvarnar. Jättegrytor <strong>är</strong> hålliknande<br />
naturbildningar i berg utsvarvade av inlandsis<strong>en</strong> för 10 000 år sedan (se Offer-källorna).<br />
Älvkvarnar, eller s k skålgropar, <strong>är</strong> små urgröpningar inknackade av människor.<br />
Fornlämningstyp<strong>en</strong> brukar dateras till bronsålder, m<strong>en</strong> h<strong>är</strong> ligger groparna på vikingatid<strong>en</strong>s<br />
höjdnivå. Långt in i historisk tid har man smort in groparna <strong>med</strong> fett eller lagt mynt i dem<br />
som offer till överjordiska väs<strong>en</strong>, t ex älvor.<br />
2. Talläng<strong>en</strong><br />
Äng<strong>en</strong> har tillhört <strong>Ösby</strong> torp. Kvar från tid<strong>en</strong> som odlingsmark finns bl a odlingsrös<strong>en</strong> i<br />
skogsbrynet, st<strong>en</strong>ar som plockats från äng<strong>en</strong>. På västra sidan av Talläng<strong>en</strong>, mellan två<br />
huslängor, finns <strong>en</strong> förhistorisk gravhög, 5,5 m i diameter och 0,6 m hög. På fornlämning<strong>en</strong><br />
växer <strong>en</strong> stor ek. Ekar anses utgöra livsrum för flest arter i Sverige. Några arter som <strong>är</strong><br />
knutna till ekar <strong>är</strong> svavelticka, oxtungesvamp, brun trädmyra, ekoxe och skogsduva. Från<br />
1500-talet gjorde stat<strong>en</strong> anspråk på ekarna som växte i böndernas marker. De behövdes<br />
för byggande av fartyg till krigsflottan. Först 1830 fick bönderna lösa ut ekarna, ekar på<br />
övrig mark släppte stat<strong>en</strong> 1875 - det hade då blivit brukligt <strong>med</strong> j<strong>är</strong>nskrov.<br />
3. Offerkällorna<br />
På bergsrygg<strong>en</strong> söder om stig<strong>en</strong> finns flera jättegrytor, runda till ovala i tv<strong>är</strong>snitt och i <strong>en</strong><br />
del fall två meter djupa. De bildades av inlandsis<strong>en</strong> för 10 000 år sedan g<strong>en</strong>om att starkt<br />
strömmande smältvatt<strong>en</strong> tvingat st<strong>en</strong>ar i rotation mot berget. Jättegrytor har alltid fängslat<br />
folkfantasin, som gav dem ett mystiskt ursprung. De har i vissa fall, som trolig<strong>en</strong> h<strong>är</strong>,<br />
använts som offerkällor. Namnet och sambandet <strong>med</strong> de inknackade offerskålarna,<br />
älvkvarnarna, vid <strong>Ösby</strong> torp talar för det. Att offra mynt i jättegrytor ansågs i sk<strong>är</strong>gård<strong>en</strong><br />
<strong>med</strong>föra god fiskelycka.<br />
4. Alstrandskog<br />
Strax nordost om offerkällorna ligger ett alk<strong>är</strong>r. Variation<strong>en</strong> i k<strong>är</strong>ret <strong>med</strong> bl a vatt<strong>en</strong>pölar<br />
och torrare tuvor gör att många olika arter kan finna livsutrymme. K<strong>är</strong>r <strong>är</strong> s<strong>är</strong>skilt viktiga<br />
för mossor, svampar, insekter och fåglar. Några vanliga arter i alk<strong>är</strong>r <strong>är</strong> grönsiska,<br />
svarthätta, brakved, sv<strong>är</strong>dslilja, älgört, alticka och groddjur. Fällda träd avslöjar att <strong>Ösby</strong><br />
<strong>träsk</strong> också bebos av bävrar.<br />
5. Torpet Tallvret<strong>en</strong><br />
Torpet anlades 1802 och kallades då äv<strong>en</strong> "Nöjet". Det låg på Betsede gårds marker.<br />
Efterled<strong>en</strong> i namnet Tallvret<strong>en</strong> syftar på de smala g<strong>är</strong>d<strong>en</strong>a söder om torpet, vret betyder<br />
nämlig<strong>en</strong> smal åker eller äng omgiv<strong>en</strong> av skog. Ängarna hålls nu öppna av betande hästar.<br />
Betet <strong>är</strong> <strong>en</strong> förutsättning för att hålla kvar d<strong>en</strong> öppna kulturmark<strong>en</strong> <strong>med</strong> dess s<strong>är</strong>präglade<br />
flora och fauna. Nuvarande bostadshus <strong>är</strong> uppfört kring sekelskiftet 1900. Ut<strong>med</strong> väg<strong>en</strong> till<br />
torpet finns husgrunder efter ekonomibyggnader.<br />
N<strong>är</strong>a grunderna finns flera gamla äppelträd.<br />
6. Sofielunds trädgårdsmästarebostad<br />
Det röda huset på höjd<strong>en</strong> söder om väg<strong>en</strong> till Tallvret<strong>en</strong> var tidigare<br />
trädgårdsmästarebostad för fastighet<strong>en</strong> Sofielund (se Sofielund). Byggnad<strong>en</strong> kan<br />
ursprunglig<strong>en</strong> ha varit torpet "Flit<strong>en</strong>" <strong>en</strong>ligt <strong>en</strong> karta från 1865. Husets nuvarande utse<strong>en</strong>de<br />
h<strong>är</strong>rör huvudsaklig<strong>en</strong> från sekelskiftet 1900.<br />
7. Informationsskylt om landhöjning<strong>en</strong><br />
På <strong>en</strong> telefonstolpe intill väg<strong>en</strong> till Tallvret<strong>en</strong> finns <strong>en</strong> informationsskylt om hur vatt<strong>en</strong>nivån<br />
var på plats<strong>en</strong> under förhistorisk och historisk tid. Dalsänkan var under förhistorisk tid ett<br />
smalt vatt<strong>en</strong>drag mellan <strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong> och Betsedevik<strong>en</strong>/Torsbyfj<strong>är</strong>d<strong>en</strong><br />
8. Sofielund<br />
Det gula huset <strong>med</strong> brutet tak kallas Sofielund. Husets nuvarande utse<strong>en</strong>de h<strong>är</strong>rör från<br />
omkring 1900. Sofielund anlades 1847 som sommarnöje åt f d hovfrök<strong>en</strong> Sofia Magdal<strong>en</strong>a<br />
Ehr<strong>en</strong>granat, d<strong>är</strong>av namnet. Till Sofielund hörde bl a <strong>en</strong> större trädgård som sköttes av <strong>en</strong><br />
trädgårdsmästare.<br />
9. Betsede<br />
Betsede villaområde anlades 1907 på Betsede gårds forna marker. Goda
ångbåtsförbindelser och planer på <strong>en</strong> j<strong>är</strong>nväg Stockholm-Ålstäket var viktiga orsaker till<br />
villasamhällets tillkomst.<br />
Av gård<strong>en</strong> Betsede återstår snickarglädjevillan Katrineberg från 1800-talets slut, som vid<br />
1900-talets början var lanthandel, och Betsede krogtorp omnämnt på 1700-talet. Krog<strong>en</strong><br />
hade ett strategiskt läge d<strong>är</strong> vinterväg<strong>en</strong>, d<strong>en</strong> forna <strong>sjö</strong>led<strong>en</strong>, korsade<br />
stockholmslandsväg<strong>en</strong> (Betsedeväg<strong>en</strong> och Sofielundsväg<strong>en</strong>). Namnet Betsede syftar<br />
trolig<strong>en</strong> på de gamla kommunikations-lederna. Efterled<strong>en</strong> ed i namnet betyder land mellan<br />
två vatt<strong>en</strong> d<strong>är</strong> man måste dra över båt<strong>en</strong>. Betydels<strong>en</strong> av namnets förled <strong>är</strong> inte säker, Bets<br />
kan betyda betesmark eller bara båt.<br />
10. Halvmilst<strong>en</strong>, verkstadshus och Betsede <strong>träsk</strong><br />
Betsedeväg<strong>en</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> del av d<strong>en</strong> gamla stockholmslandsväg<strong>en</strong> (se Betsede). Kvar från<br />
landsvägstid<strong>en</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> halvmilst<strong>en</strong> från 1770-talet, idag dock felaktigt vänd mot<br />
Aspviksväg<strong>en</strong>. Det lilla verkstadshuset "Guss Motor" byggdes på 1930-talet som mjölkaff<strong>är</strong><br />
<strong>med</strong> servicepump. Sumpmark<strong>en</strong> bakom och framför verkstad<strong>en</strong> var på 1600-talet <strong>en</strong> mar, d<br />
v s <strong>en</strong> grund vik, på 1800-talskartor kallad Betsede <strong>träsk</strong>. Mar<strong>en</strong> har utvecklats till <strong>en</strong> våt<br />
k<strong>är</strong>rskog (se Alstrandskog).<br />
11. Torpet Höjd<strong>en</strong><br />
På höjd<strong>en</strong> ovanför Aspviksväg<strong>en</strong> mittemot Betsedeinfart<strong>en</strong> finns resterna av torpet Höjd<strong>en</strong>.<br />
Torpet, som finns utritat på <strong>en</strong> karta från 1804, anlades 1802 och låg under gård<strong>en</strong><br />
Kårboda. Vid 1800-talets slut beboddes d<strong>en</strong> lilla stugan av skomakare Möller <strong>med</strong> hustru,<br />
sex barn och <strong>en</strong> gesäll. S<strong>en</strong>are har det varit oxhus.<br />
12. Skogvaktarbostad<br />
Villan <strong>med</strong> brutet tak norr om Aspviksväg<strong>en</strong> <strong>är</strong> byggd omkring 1910. D<strong>en</strong> har fungerat som<br />
skogvaktarbostad åt Gustavsbergs porslinsfabrik som då ägde skog<strong>en</strong> kring <strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong>.<br />
13. <strong>Ösby</strong> gårds j<strong>är</strong>nåldersgravfält<br />
På ås<strong>en</strong> mellan <strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong> och <strong>Ösby</strong> gård ligger två gravfält från yngre j<strong>är</strong>nålder (ca 500-<br />
1100 e Kr) som har tillhört gård<strong>en</strong>. Nam-net <strong>Ösby</strong> <strong>är</strong> <strong>en</strong> sammandragning av Österby som<br />
sannolikt syftar på att bebyggels<strong>en</strong> låg öster om d<strong>en</strong> då mer betydande gård<strong>en</strong> Farsta.<br />
Gravfältet består av högar samt runda och kvadratiska st<strong>en</strong>sättningar. Högarna <strong>är</strong><br />
exponerade mot d<strong>en</strong> forna farled<strong>en</strong>, dag<strong>en</strong>s <strong>Ösby</strong> <strong>träsk</strong>. G<strong>en</strong>om att placera gravarna väl<br />
synliga gjorde man klart att trakt<strong>en</strong> var bebodd, m<strong>en</strong> höjdläget kan också ha haft <strong>en</strong><br />
religiös orsak. De döda brändes på bål och några personliga tillhörigheter kunde följa <strong>med</strong><br />
som gravgåvor. <strong>Ösby</strong> gårds nuvarande manbyggnad beskrevs på 1890-talet som gammal,<br />
och huset uppvisar drag som repres<strong>en</strong>terar allmog<strong>en</strong>s byggnadsskick ca 1750-1850. Huset<br />
har moderniserats på 1900-talet.<br />
14. Förhistorisk grav<br />
Vid <strong>en</strong> vik sydväst om <strong>Ösby</strong> gård ligger <strong>en</strong> <strong>en</strong>staka förhistorisk grav strax ovanför<br />
vikingatid<strong>en</strong>s strandlinje. Det <strong>är</strong> <strong>en</strong> kvadratisk st<strong>en</strong>sättning <strong>med</strong> <strong>en</strong> tydlig kantkedja av<br />
större st<strong>en</strong>ar. D<strong>en</strong> tycks vara exponerad mot vik<strong>en</strong>, som under vikingatid<strong>en</strong> (ca 800-1100 e<br />
Kr) sökte sig längre in d<strong>är</strong> det idag <strong>är</strong> sumpmark. Kanske var d<strong>en</strong> skyddade vik<strong>en</strong><br />
hamnplats för gård<strong>en</strong>s båtar, vilket st<strong>en</strong>sättning<strong>en</strong> möjlig<strong>en</strong> avsåg markera.<br />
15. Vilan<br />
Plats<strong>en</strong> d<strong>är</strong> finska krigsveteranklubb<strong>en</strong>s bastu idag ligger var i äldre tider d<strong>en</strong> omtyckta<br />
festplats<strong>en</strong> Vilan. Hit gick brukets be-folkning <strong>med</strong> kaffekorg och man dansade på de släta<br />
berghällarna.<br />
Beakta allemansrätt<strong>en</strong>. Hus i privat ägo betraktas på avstånd. Vänlig<strong>en</strong> beträd ej tomtmark.<br />
Text: Johan Aspfors, kommunantikvarie, V<strong>är</strong>mdö kulturkontor<br />
Jorid Hammersland, kommunekolog, V<strong>är</strong>mdö plan<strong>en</strong>het<br />
V<strong>är</strong>mdö kommun maj 2003
Change language