Fördjupning för Umeå universitetsstad

Stadsledningskontoret
Utvecklingsavdelningen
Översiktsplan Umeå kommun
Fördjupning för Umeå universitetsstad
med miljökonsekvensbeskrivning MKB
Samrådshandling oktober 2010
1

2
Översiktsplan Umeå kommun. Fördjupning för Umeå universitetsstad
Samrådshandling hösten 2010
Planen är utarbetad av Stadsledningskontoret på uppdrag av kommunstyrelsens närings- och planeringsutskott.
Planen är en av sju fördjupade översiktsplaner som presenteras under åren 2009-2011.
Godkänd för samråd av kommunstyrelsens närings- och planeringsutskott.
Projektgruppen:
Umeå kommun har sedan många år tillsammans med Landstinget och Umeå universitet en arbetsgrupp
som samarbetat i planerings- och trafikfrågor som rör sjukhus- och universitetsområdet.
Arbetsgruppen har i föreliggande planarbete bestått av Isabella Forsgren, Björn Johansson och Fredrik
Forsell från Umeå kommun, Torgny Jonsson Umeå universitet, AnnaCarin Dahlgren och Ulf Olofsson
Landstinget samt trafikkonsult Curt L Sandberg och landstingets konsult Karin Nyberg White arkitekter.
Planförslaget har utarbetats av arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren, Gillark Sundsvall i samarbete med
Bengt Schibbye, Schibbye Landskap Härnösand. Bearbetningar av planen har gjorts av Umeå kommun.
Övriga medarbetare:
Därtill har ett antal medarbetare från Umeå kommun bistått i planarbetet. Dessa är Pernilla Helmersson-
planerare (div. texter, formgivning och layout), Doris Grellmann- naturvårdsplanerare och Anna
Flatholm-landskapsarkitekt (grönstruktur), Per Hänström- miljöinspektör och Annika Söderlund- miljöinspektör
(MKB).
Politisk styrgrupp:
Avstämningar har löpande gjorts i kommunstyrelsens näringslivs- och planeringsutskott som utgjort
den politiska styrgruppen.
Kartor och illustrationer:
Kartor: Hans Gillgren samt Curt L Sandberg
Illustrationer: Hans Gillgren, Gillark
Sektion samt skisser Gösta Skoglunds väg: WSP
Foton där inte annat anges: Umeå kommun och Hans Gillgren, Gillark
Flygbilder: Lars Lindh, Samhällsbyggnadskontoret
Översiktsplanen på webben: www.umea.se/universitetsstaden
Samråd pågår under tiden; 2010-XX-XX till 2010-XX-XX.

Innehållsförteckning (Ska uppdateras!)
sid nr
Sammanfattning 4
1 Introduktion 6
1.1 Umeå universitetsstad- en plats
i förändring 6
1.2 Multiarena på Hamrinsberget? 8
1.3 Vad är en fördjupad översiktsplan? 10
1.4 Tidigare översiktsplan 10
1.5 Stadsdelsnamnet Umeå universitetsstad 11
1.6 Planområdets avgränsning 11
2 Strategiska överväganden för
Umeås tillväxt 12
2.1 Utvecklingsstrategier för hållbar tillväxt 12
2.2 Tillväxtscenario 200 000 invånare 14
2.3 Människan i staden 15
3 Planförslaget 15
3.1 Helhetsgrepp och utformningsprinciper 15
3.2 Allmänt om plankartan 16
3.3 Plankartor 18
3.4 Trafikstruktur 24
3.5 Platser och stadshuvudstråk 27
3.6 Kvartersbebyggelse 32
3.7 Stadskaraktär 33
3.8 Grönstruktur 34
3.9 Dagvatten 37
4 Genomförande 38
4.1 Organisation, ansvar och resurser x
4.4 Detaljplanering och projektering x
4.5 Etappindelning och tidplan x
sid nr
5 Planeringsförutsättningar 39
5.1 Olika stadsbyggnadsprinciper 39
5.2 Dagens struktur 42
5.3 Bebyggelsestruktur i
angränsande stadsdelar 43
5.4 Sjukhus- och universitets-
områdets framväxt 47
5.5 Kulturmiljövärden 48
5.6 Trafik och trafiksystem för buss, bil,
cykel och gående 49
5.7 Grönstruktur, naturmiljö och
friluftsliv 55
5.8 Vatten och avlopp, fjärrvärme samt el 58
5.9 Geoteknik 58
5.10 Miljöstörningar, hälsa och
säkerhet 59
6 Översiktsplanens konsekvenser
och MKB 60
6.1 Planen och dess jämförelsealternativ 61
6.2 Miljöbedömning 63
6.3 Riskanalys X
6.4 Konsekvenser på miljömål
och hur de beaktas X
6.5 Uppföljning X
6.6 Uppfyllelse horisontella mål
Umeå kommun X
3

SAMMANFATTNING
Sammanfattning
Den fördjupade översiktsplanen för Umeå universitetsstad
syftar till att skapa bästa möjliga förutsättningar
för fortsatt stark utveckling av sjukhus- och
universitetsområdet. Mot bakgrund av Botniabanans
färdigställande, byggande av resecentret Umeå Östra
och den planerade sträckningen av E4 i Kolbäcksvägen
har ett behov av en översyn av stadsutvecklingen i
området identifierats.
Mål och utgångspunkter
Målet för planen och dess genomförande är att stödja
pågående och planerade utvecklingssatsningar och
skapa en stadsdel för utbildning, forskning, sjukvård
samt områdesanknuten företagsutveckling av hög
klass.
Exempel på frågeställningar som fungerat som utgångspunkter
för planarbetet är kopplingen mellan
Umeå Östra och sjukhus- och universitetsområdet,
utformning av östra infarten från det planerade E4läget,
intresse för byggande av bostäder och verksamheter
på exempelvis Hamrinsberget och Lilljansberget
samt Landstingets utvecklingsplan och hur den påverkar
stadsdelens utformning.
Handlingens disposition
Handlingen inleds med en redovisning av planförslaget
följt av ett avsnitt om genomförandefrågor. En
beskrivning och analys av olika stadsbyggnadsprinciper
samt nuvarande struktur bildar grund för planens
ställningstaganden.
Nästföljande kapitel utgörs av en nulägesbeskrivning
där landskap, bebyggelse- och grönstruktur samt
kulturmiljövärden beskrivs tillsammans med förutsättningar
som exempelvis topografi, vatten och avlopp
samt kommunikationer.
Handlingens avslutande delar behandlar samt konsekvenser
av planförslaget.
4
Planförslaget
Grundlinjer i planförslaget är att stadsdelen successivt
omformas till en tydlig stadsstruktur med ett blandat
innehåll. Behov finns av en struktur med ett bättre
markutnyttjande för skapande av en tätare och mer
attraktiv stadsmiljö. Nuvarande säckgator och separerade
trafiksystem m.m. har resulterat i en svårorienterad
trafikmiljö med otydliga entréer.
Grundelement i en kvartersstad införs såsom ett
sammanhängande gatunät med stadsgator där olika
trafikslag samlas för större valfrihet i vägval. Bebyggelse
i stadskvarteren utformas med en tydlig entrésida
som vänder sig mot gatan så att trafikangöring kan ske
från omgivande gator på kvarteret. Parkeringsbehov
för boende och arbetande löses framför allt på kvartersmark
i källarplan samt i nya parkeringshus.
Nya platser föreslås som fungerar som tydliga entréer
till området och ger ökade möjligheter till stadslivshöjande
verksamheter såsom butiker, caféer och annan
service i byggnaders bottenvåningar längs huvudstråken.
Uppgången från resecentret föreslås landa vid en ny
entréyta kallad ”sjukhusplatsen” som fungerar som entré
till sjukhuset och angöring för biltrafik från området
med passagerare till Umeå Östra. Platsen kan även
med fördel kompletteras med en byggnad med publika
verksamheter som bidrar till ökat stadsliv.
Från ”sjukhusplatsen” skapas en ny stadsgata, kalllad
”sjukhusallén”, i riktning mot universitetet som är
öppen för både bil- och busstrafik och utformas med
kvartersstadsmässighet med breda gångstråk på gatans
båda sidor. Vidare föreslås infarten till området, från
Strombergs väg, tydliggöras och kompletteras med ett
par portalbyggnader. Ett nytt stråk, benämnt ”universitetsesplanaden”,
kopplar samman ”Strombergs plats”
och ”Universitetsplatsen” och utformas med en kvadratisk
cirkulationsplats.
Planen möjliggör även ny bebyggelse för boende och
verksamheter på exempelvis Lilljansberget, Hamrinsberget
och i Nydala stad.
Planförslagets grönstruktur syftar till att komplettera
det etablerade parkstråket från Mariehem till universitetsdammen
med parkmiljöer av olika karaktär.
Bland annat föreslås ett nytt parkstråk som tydligare
knyter samman Stadsliden med Nydalasjön.

8:2
STADSLIDEN
STADSLIDEN
(PLYMEN)
22
12
4
STEN-
2:2
25
28 29 30 31 32
23
2:2
KROSSEN
SKAT-
14
S:6
5:1
25
3 BOET
2
26
27
5
5:14
7
1
STENKROSSEN
2
TJÄDERVINET
STADSLIDEN
4
5
5:15
BISKOPSMÖSSAN
6
1
3
LÄRKDRILLEN
7 STADSLIDEN
2
STADSLIDEN
5:16
5:1
6
2
8:3
5
1
VAX-
SKIVLINGEN
ÖSTERÅKER 1:4
7 6
5
4
9
GULDSKRINET
3
2
8
5
7:1
10
7 2
VITRISKAN
1
11
4
STADSLIDEN
6
STADSLIDEN
5:17
UGGLELÅTEN
2:4
STADSLIDEN
2:2
9
2
TOFSSKIVLINGEN
2:121
5:18 1
7 12 5
5
2:123
10
1 2:122
2
18
4
6
13
9
4
11
19
3
5
2:124
MANDELRISKAN
25
10
ÄTTIK-
12 7:2
8
VÄSTERTEG
18
14
20
2
SOPPEN
STADSLIDEN
4
2
11 2:119
13
5:19
7
7
12
7
ETERN
3
9
21
14 3
1
1
12
6
STADSLIDEN
10
11
5
RÖDSKIVLINGEN
FLUGSVAMPEN
8
GULDSKRINET
13
2:2 2 5
22
RÖKSVAMPEN
5
11
STADSLIDEN
1
5:21
1
7
1
7
11
10
4
14
10
STADS-
6:1
23
12
LI-
4
3
11
DEN
42:1
6
1
5:22
15
6
13
2
9
8
12
TRATTSKIVLINGEN
5
1
16
24
2
BLODRISKAN
9
5
8
9
6
STEN-
4
7
16
17
26
10 6
STADSLIDEN
14
8
11
3
2:3
4
27
ÄGGSVAMPEN
SOPPEN
STADSLIDEN
3
6
8
15
2:4
11
2:3
2
7
13
7
5
FJÄLLSKIVLINGEN
5:20
VÄSTERTEG
2
1
STADSLIDEN
14
5
1
4
12
16
3
6:71
1
3
3
6
4
4
28 2
2
17
TAGGSVAMPEN
6:1
16
4
6
5
1
STADSLIDEN
5
3
3
29
8:4
MUSSERONEN
NATUR
18
2
3
13
11
1
32 S:1
14
12
6:2
31
30
STADSLIDEN
5
10
STADBLA
35
6:3
34
1
33
2
8
S:1 4
3
5
3
2
6
KREMLAN
15
7
13
10
14
12
11
15
14
4
16
11
9
9
12
17
18
8
7:4
10
13
19
ACKJAN S:1
7
20
6
7
21
10
8
7
22
8
6
23
STADSLIDEN
7
1
4
ACKJAN
5
6
8
5
2:2
11 SLÄDEN
8
3
7
1
5
2
4
STADSLIDEN
MURKLAN
9 4
STADSLIDEN
3
9
SKIDSTAVEN
2
6
6:1
6:2
6
1
1
RISSLAN
STÖT-
1
8:6
4 14
11 3
18
TINGEN
KANTARELLEN
12
19
20
6
4
10
21
17
22 2 5
3
3
2:3
23
16
24
5
VÄSTERTEG
25
15
STADSLIDEN
7
26
27 PULKAN S:1
11
3
DRUMLINEN
7:3 14
4
29
6:62
2
1
12
2
1
3
11
BRÄTTET
3
11
6:4
10
STADSLIDEN
7 9 1
13
2:3
8
4
7
10
NATUR
10
12
2
12
9
11
STÄVEN
3
1
3
2:3
8:5
11
13
9
3
10
10
7
1
2:3
2
2:3
3
14
11
1
1
AXTORP 6
CHAMPINJONEN
7
6
12
LYAN
STADSLIDEN
5
6:1
1
5
1
2
STADSLIDEN
8
SPANTET
MÅLET
4
2:3
KÄLKEN
TRÄDGÅRDEN
2
1
4
VÄSTERTEG
UMEÅ
2
STADBLA
4
2:1
3
10:10
STADSLIDEN
STARTEN
6:1 1
NYDALA
1
VÄSTERTEG
STADSLIDEN
3
2
13
4 VÄSTERTEG
10:10
2:3
4
1:52
STADSLIDEN
3
2:3
STADSLIDEN 1 10:37
6:1
3
RULLSTENEN
VERKSTADEN
15
2
2
KRICKAN
TROSSEN KLYVAREN
2
DUVAN
UMEÄLVEN
4
1
2
3
12
TALJAN
6
5
RENEN
HINGSTEN
DOVHJORTEN
(ÅKERIET)
(TULL-
(BAN-
VAKTS-
KVARNEN)
STUGAN)
FÅRTICKAN
Stadsgata
Lokalstadsgata
TUNNELBACKEN
17
19
2
3
17
3
15
SMÖRSOPPEN
STADSLIDEN 5 10
STADSLIDEN
1
2
2
12
4
8
9
14
2
13
Stadsgata
STADBO
LUSTGÅRD
BERGHEMSSKOLAN
SKIDBACKEN
Lokalstadsgata
LUNDAGÅRD
Stadsdelsgata
1
KARLSBORG
Stads-
LAPPKASTET
Stadsgata
NATURPARK
Stadsdelsgata
Stadsdelsgata
BLÄCKSVAMPEN
PULKAN
FINGERSVAMPEN
OLOFSDAL
STADBLA
Lokalstadsgata
NATURPARK
Stadsdelsgata
PARK
Stadsdelsgata
Lokalstadsgata
Stadsdelsgata
Stadsdelsgata
STADBLA
DOCENTEN
Stadsdelsgata
NATUR
Stadsgata
DOKTORN
STADBLA
NATURPARK
STADBLA
Stadsdelsgata
NATUR-
PARK
Stadsdelsgata
STADBO
Stadsdelsgata Stadsdelsgata
NATURPARK
Stadsdels-
plats
NYDALASJÖN
2
2:1
VÄSTERTEG
PROFESSORN
7:69
SOFIEHEM
SOFIEHEM 8:2
18:1
SOFIEHEM
VÄSTERTEG
2:4
2:1
STIPENDIET
TRON
1
7:67
VÄSTERTEG
2
7:52
18:1
4:51
VÄSTERTEG
VÄSTERTEG
18:1
4:57
HJÄRTAT TANDEN
1
7:60
7:51
3
8:2
7
1
5
25 24
3
4:51
VÄSTERTEG
NYDALA
HOPPET GRANITEN
1:52
7:63
SOFIEHEM
4:37
2:1
2
7:54
VÄSTERTEG
2:1
LYKTAN
40
7:55
4:51 39 8
2
23
ÖN 4:34
VÄSTERTEG
26
6:7
16
20 21
22 S:1
1
7:56
18 19
17
VÄSTERTEG
15
22
27 22 2
S:1
7:67
VÄSTERTEG
14
6:43
3
3
13
47
7:57
6:41
20
2
ÖN 6:7-6:12, 6:30, 6:64, 10:1 OCH
31
12
46
MEDICINAREN 30
LYKTGUBBEN
19
45
32
VÄSTERTEG
ÖNSTRAND 2:1 S:
21
PRECEPTORN
1
11
29
33
44
28 7:58
28
4 18
2
10
28
34
SOFIEHEM
9
43
27
17
S:1
6:70 SOFIEHEM
35
29 20 8
42
VÄSTERTEG
ÖNSTRAND 2:1 S: 2:1
2:2
27
26
36
41
2:4
7 37
6:27 25 40
7:59
5
V-TEG
1
6
24
38
39
6:71 30 19
15
26
5 7:54
23
SOFIEHEM
TEGSSKOGEN
4 NYDALA
30
14 2:2
1
6:7
TALL-
3
1:52
6:30 31 18
BACKEN
ODONTOLOGEN
6
1
13
24 25
31
7:44
3
2:2
8
HOPPET
12
1
32
17 VÄSTERTEG
SOFIEHEM
1
11
23
50:1
7
2:2
ALFEN
10
16
1
1
2:1
9
15
MAGISTERN
6:8
8
34
1
11
15
9
2
1
5
1
1
8 2
URANET
DRAKEN
7:42 21 2
DUNGEN KVARTSEN NICKELN ÄLVGUBBEN 7:65
SOFIEHEM
NORNAN
35
3
ÖBERGSLIDEN
12
7
5:2
2
4
4
TOMTEBO
18
8
5:8
17
4
1
16
4
3
SOFIEHEM S:2
SOFIEHEM
2
14
2:2
13
3
36
14
6
7:25
S:2
3
3
7
3
13
2:1
14
4
2 3
5:8 5:38
4
1
MINERALET
2:2
5
2
6
13
2:2
TOMTEBO
2
1
2:1
5
9
4
4
5:22
BERGATROLLET
TOMTEBO
2:1
SOFIEHEM
1
GRÖSSJÖSKOGEN
5
2:1
2:2
5:9
SOFIEHEM
12
1
5:38
1
3
8
SOFIEHEM
S:2 11
5
TOMTEBO
UMEÅ
4
7
16
2:2
2
1
54
55
56
15
2:3
3:1
5:22
53
TROLLSKOGEN
50 51
52
5:38
2:1
7
11
8
6
ZINKEN
13
7
2 GULDET 10
GÄRDSRÅET
5:8
SOCIONOMEN
3
3
49
5:22 6 1
3
14
LICENTIATEN
1
2
8
13
48
S:2
6
3
3
12
47
9
12
46
2
1
18 4
5
SKOGEN
1
45
3
11
42 43
44
2
2
KANDIDATEN
41
9 2
4
VITTERGUBBEN S:1
10 37 38 39
40
5:8 11 5 8
6:21
11
1 19
5:40
GRANSKOGEN 5
4 SILVRET
9
34 35 36
OSKARSBO
3
33
32
8
12
30 31
29
6:32 4 5
7
ÄLVSGÅRD
1 2 SOFIEHEM S:2
10
6:17
14
6
SOFIEHEM
5
ÖBERGSÅKERN
5
4
4
14
15
6
5
14
6
5
6
12
6
7
1
12
2
8
10
9
4
1
10
9
3
4
7
9
16
8
6
3
1
8
9 4
2 5 2:3 9
6
6
24
6
ÖSKOGEN LABORATORN
8
13
28
9
3
7
13
5
8
7
9
3
10
10
2
VATTEN-
LEDNINGS-
TOMTEN
3:2
7:7
2
21
KONTROLLEN
13
2
UMEÅ
MÅRDEN
LÄROVERKET
FLYTTBLOCKET
2:1
VÄSTERTEG
12
UMEÅ
18
2:3
1
3:1
LAPPKASTET
1
VÄSTERTEG
10:10
16
STADBLA
4
13:81
UMEÅ
15
7:5
3
11
ISTAPPEN
6
2:1
NATUR
8
14
VÄSTERTEG
7
13
10:37
11
8:1
10
5
STADSLIDEN
8 6:1
8
9
10
VÄSTERTEG
7
LAPPKASTET
17 6
18
21
1 15:82
15:83
20
S:2
S:1
1
ÄLGOXEN
1
STADSLIDEN
15 2
6:6
DUVAN
PARK
NYDALA
1:52
STADSLIDEN
13
12
5
2:3
11
STADSLIDEN
FLYTTBLOCKET
2:3
1
NYDALA
9
STADBLA
1:52
VÄSTERTEG
10
Entré-
VÄSTERTEG
15:90
13:81
16 15 STADSLIDEN
plats
UNIV
S:1
VÄSTERTEG
6:6
17
8 7
10 TÄRNAN
15:91
10
8
11
12
UMEÅ
SOFIEHEM
11
14
3:1
UNIV
2:1
8
16 STADSLIDEN
12
9
7
11
2:3
UVEN
VÄSTERTEG
6
8:2
STADSLIDEN
17
13:81
10
6:6
STADSLIDEN
9 1
6:6
3
Stads-
4
STADBLA
dels
12
SPORT
VÄSTERTEG
UMEÅ 2:1
11
S:1
12
plats
13:81
UVEN
UNIV
STADSLIDEN
SOFIEHEM
10
18
13
6:1
18
3:12
ÄRLAN
6
19
1
4
Stads-
39
2
24
44
5
dels
26
SOFIEHEM
3:12
plats
4
VÄSTERTEG
23
3
3:4
30
STADSLIDEN
UNIV
NATUR
31
UMEÅ
13:76
32
3:1
6:6
VIPAN
Stads-
SPORT
28
29
35
24 27
dels Stadsgata
plats
STADBLA
HUNDEN
STADSLIDEN
21
28
6:8
VÄSTERTEG
45
26
STADSLIDEN
STADSLIDEN
6:6
13:76
29
6:7
8:4
30
27
2
4
S:1
VÄSTERTEG
UTTERN
8:5
18
1
13:83
8:12
17
8:6
24
(MASSÖREN)
VÄSTERTEG
2
HUNDEN
8:7
VÄSTERTEG
SOFIEHEM
SOFIEHEM
13:74
25
2:1
6
13:83
3
Entré- 2:4
VÄSTERTEG
7
13:75
UMEÅ 2:1
4
14
8 SOFIEHEM
UMEÅ 2:1 Entré-
5
2:1
plats
13
SIKEN
9
SOFIEHEM
6
plats
3:1
10
Entré-
Stadsgata
7
SOFIEHEM
2:1
VÄSTERTEG
SOFIEHEM
Resecentrum
3:11
13:67
13:67
3
plats
9
6 VÄSTERTEG
Umeå Östra
SOFIEHEM
8:15
HOVEN
13:81
UMEÅ 2:1
3:2
8:16 5
13
(SOLVIK)
12
8
STADBLA
VÄSTERTEG
5 2:157
8:17
9
13:66
STADBLA
8:16
SORKEN
SJUKVÅRD
4
VÄSTERTEG
VÄSTERTEG
13:62
6
13:56
3
1 STADBO
Stadsdels-
KURATORN
3
BARNHEMMET
STADBLA
plats
VÄSTERTEG
UMEÅ 8:18
2 S:
13:59
2
VÄSTER-
SJUKVÅRD
VÄSTERTEG
STADBO
TEG
VÄSTERTEG
13:34
SOFIEHEM
13:61
13:60
13:35
3:1
(ÖLÖTEN)
VÄSTERTEG
13:55
8:20
PARK
S:
TOMTEBO
V-TEG
PARK
13:34
2:1
13:35
VÄSTERTEG
SOFIEHEM
13:54
3:1
SOFIEHEM
3:1
3:5
Entréplats
SOFIEHEM
VÄSTERTEG
STADBLA
3:1
VÄSTERTEG
13:81
13:71
STADBLA
STADBO
(SÅGVERKET)
SOFIEHEM
2:156
VÄSTERTEG
13
3:17
TUNNELBACKEN
13:72
1
ÖBACKASÅGEN
3
0
11
1
8
2
UMEÅ 8:12
3:17
3:38
19
3
22
3:16
6
5
22
8:13
11
11 12 5 13 14 15 16
19:3
3:26 19:2
3:15
3
10
4
9
2
19:4
19:5
19:1
TEG S:1
5
0
11
1
7
1:86
12
11
8:9
18
ÖN 6:7-6:12, 6:30, 10:1 OCH
2
8
12
3
13
1
4
13
19
8
14
5
8:10
8
1:47
6
16
14
TEG S:1
11
6:30
15
11
16
0
19:6
9
10
7
9
17
1
18
12
7
9
11
13
19
13
2
9
14
10
12
11
20
10
9
21
3
8
11
22
13
12
6
4
12
10
2
23
13
31
13
413
__
1
8
9 3
5 8:8
25
10
UMEÅ 8:19
2
11
8:16
10
12
11
1
3
2 8:14
4
UMEÅ 8:16
SOFIEHEM 8:1
1
8:3
2
2
SOFIEHEM 2:1
20
19
17
9
6
5
4
1
SOFIEHEM
18:1 3
2:2
TEG S:1
14
13
14
12
24
7
15
2
15
5
14
13
11
0
16
25
12
16
1
17
14
15
18
15
26
19
22
13
20
16
23
11
10
9
27
13
8
7
21
24
17
22
18
17
28
23
14
19
24
18
20
29
25
7
11
26
15
27
30
19
12
28
16
8
9
29
10
31
21
17
13
11
3
30
20
22
18
11
32
10
9
31
21
8
4
23
31
35
19
14
36
33
32
24
25
32
8
22
5
26
34
33
28
34
27
35
35
1
36
2
17
25
34
16
32
29
28
27
18
5
6
30
19
7
20
8
35
31
26
21
9
37
34
22
8 8 8 8
7
23
33
8
38
29
0
28
1
36
27
9
2
8
9
7
6
31
5
3
0
29
26
8
4
8
30
13
1
6
7
5
5
6
29
19
8
14
2
2
36
30
33
27
19
26
7
8 8 8 8
2
18
8
31
34
29
28
19
30
35
32
8 8 8 8
4
7
6
1
2
8
15
0
7 7 7 7
8
7
9
6 6 6 6
5
2
10
5 5 5 5
2
37
31
16
5
6
11
36
17
9
13
8
12
33
38
6 6 6 6
5 5 5 5
3
37
34
7 7 7 7
8 8 8 8
7 7 7 7
6 6 6 6
4
7
5 5 5 5
18
8
38
35
5
40
5 5 5 5
4 4 4 4
3
6 6 6 6
7
40
21
40
21
9
10
11
12
13
41
19
12
11
7 7 7 7
8
22
11
8
7
6
8
9
10
8
6
4
10
7
5
6
20
22
42
13
23
13
12
8
23
13
14
15
13
6
15
16
15
9
17
7
42
21
18
16
19
10
11
7
10
4
7
14
8
17
22
19
10
15
18
20
43
16
19
21
23
21
20
16
22
17
16
14
9
8
8
9
5
10
6
12
7
8
15
16
22
44
17
21
24
18
23
23
22
19
14
25
24
23
20
27
28
25
22
20
22
29
28
18
24
14
30
15
19
24
19
15
25
13
26
31
20
16
10
33
24
28
16
14
15
30
35
16
22
11
17
12
32
26
24
28
27
38
35
18
37
38
35
20
22
34
28
24
40
30
21
38
29
17
41
19
Entréplatser som ger tydliga infarter
till stadsdelen
25
40
39
29
41
20
38
40
16
21
38
15
37
20
39
21
36
30
22
38
37
35
34
14
37
33
13
27
26
12
23
22
32
31
25
36
28
35
30
28
24
33
27
17
15
29
26
32
16
13
25
29
31
1
15
33
10
38
37
9
10
1
2:1
-
29
7 33 10
6
13
30
32
14
24
31
17
20
15
30
19
26
25
27
16
28
17
18
19
24
20
25
26
29
27
21
28
29
30
21
23
27
22
24
21
22
20
22
21
19
25
20
23
28
27
30
21
26
25
25
31
24
27
26
27
22
26
24
22
22
32
25
24
23
26
29
4
25
27
28
22
28
23
30
26
22
24
28
25
26
22
27
23
25
25
26
26
26
6
2:1
25
23
25
26
31
24
32
25
25
23
22
24
4:3
9
29
4
31
28
27
25
26
25
23
30
24
26
26
21
25
24
21
22
27
21
2
24
25
24
22
22
27
24
20
2:1
22
28
30
16
21
22
21
22
25
20
22
23
21
23
24
24
25
25
25
22
25
25
24
25
SOFIEHEM 4:5
15
22
24
25
24
25
25
17
24
25
26
25
27
25
25
28
29
29
20
SOFIEHEM 4:5
SOFIEHEM
31
30
26
20
27
24
21
28
26
22
27
10
25
29
27
9
8
28
27
27
26
15
29
26
10
28
27
26
26
26
19
22
21
20
20
26
26
21
22
27
30
27
23
2:2
5:1
24
23
28
24
28
28
23
28
27
22
21
28
28
26
31
22
21
30
29
25
26
31
22
21
30
31
22
21
22
3
SOFIEHEM
2:2
2
32
22
21
21
21
30
21
21
1
22
31
22
24
29
32
30
25
23
24
23
22
31
23
23
23
34
27
28
31
22
23
25
26
30
23
24
23
24
35
24
24
24
31
25
24
25
26
24
27
25
25
27
34
4
28
33
28
29
30
30
29
25
24
32
25
30
26
26
26
27
31
31
29
28
33
26
30
29
31
32
33
32
30
26
33
1
25
34
34
31
28
26
35
29
28
27
33
32
34
35
28
33
29
29
31
30
36
34
32
26
31
38
30
35
39
32
27
31
38
40
28
39
29
29
32
29
41
31
25
35
30
30
25
43
30
33
31
26
26
36
31
35
34
40
31
34
35
34
42
41
32
33
32
44
25
34
45
26
26
27
25
27
28
44
33
33
40
26
35
37
46
41
35
Stadsgator i huvudstråk som
ger grund för stadsliv
44
42
36
34
33
36
34
33
34
25
28
35
26
36
35
34
35
37
34
38
35
27
37
34
34
27
39
43
40
33
26
28
25
42
33
33 33
33
34 34
37
34
41
25 25
43
34
35
40
38
36
44
29 29
34
25 25
35 35
30 30
39
36 36
35
34
31 31
38
32 32
42
45
37
36
33
4
43
35
41
36
39
38
40
27 27
42
42
43
43
36
41
43
37
41 41
42 42
STADSLIDEN
35
35
2
36
33 33
34 34
35 35
36 36
37 37
6:6
42
38 38
39 39
40 40
43
44
44
41 41
42 42
STADSLIDEN
28 28
28 28
35
42
43 43
43
43
30 30
46 46
40
39
34
36
43
35
45
45
29 29
32 32
46
STADSLIDEN
31 31
30 30
48 48
46 46
42
40
40
36
35
38
30 30
29 29
30 30
44 44
45 45
46 46
31 31
29 29
47 47
47 47
34
41
37
41
40
35
46
41
31 31
30 30
2:1
44
41
47
1
2
4
6
30 30
31 31
30 30
30 30
38
42
41
36
33 33
43
37
43
41
42
40
32 32
46
39
45
43
13
32 32
33 33
36 36
42
42
42
35 35
32 32
41
42
42
38
42
42
41
42
42
42
40
43
SOFIEHEM
2:2
41
33 33
40
32 32
24
28
36 36
35 35
34 34
39
35 35
40
43
43
43
42
43
37 37
1
1
38 38
34 34
32 32
31 31
43
30 30
37
43
39
40
36
41
41
36
42
42
33
36 36
40
35 35
38
30 30
40
40
39 39
26 27
38 38
37 37
37
42
43
36
41
35
42
43
41
38
43
STADSLIDEN
37 37
36 36
35 35
34 34
35
39
41
42
40
31 31
40
36
42
37
35
34
36
40
38 38
34 34
41
41
32
41
38 38
39
39
33
31
42
37
37
40
38
39 39
35
36 36
34 34
32
38
33
38
31
37 37
36 36
35 35
34 34
33 33
32
32
39
42
33
TALL- VITTERGUBBEN
39
37 37
36 36
37
37 37
36 36
33
39
41
38
40 40
39
32
39
40
40
36
38 38
38 38
33
37
34
35
45 45
40 40
39 39
39
35
30
39
36
38
39
38
35
34
37
37
34
34
36
36
30
38
40 40
38
36
42 42
39
41 41
40 40
37
34
36
33
37
37
43 43
33
41 41
34
30
39
38
30
2
35
41 41
37
35
31
36
39
40 40
38
40
46 46
41 41
40 40
35
37
38
31
4
36
39
35
30
39
2
40 40
39
36
39
41 41
40
40 40
37
40
38
45 45
41 41
39
SOFIEHEM
2:4
40
41 41
41 41
40 40
45 45
44 44
40 40
41
41 41
3
43 43
44 44
43 43
41 41
TEG S:1
TEG S:1
Gatunät som ger flexibilitet i
vägval. Inga säckgator.
Plankarta samt förslag till utforming av stråket mellan resecentret och universitetet. Plankartan i större skala redovisas på sidorna
18-19. Se tydligare illustration av stråket på sidan 27.
36
TOMTEBO
NATURPARK
VÄSTERTEG
7:54
VÄSTERTEG
7:66
7:53
VÄSTERTEG
VÄSTERTEG
7:61
VÄSTERTEG
13:78
NYDALA 1:52
NYDALA
1:52
NYDALA
1:52
TECKENFÖRKLARING
Plangräns
Gräns för användningsområde
Illustrationslinjer
Användning av mark- och vattenområden
För fullständiga rekommendationer om markanvändning och utformning, se
beskrivningen
Gator, vägar och platser
Stadsgata
Stadsdelsgata
Lokalstadsgata
Entréplats
Stadsdelsplats
Bebyggelsekvarter
STADBLA
STADBO
SJUKVÅRD
UNIV
SPORT
Parker och grönområden
NATUR
NATURPARK
PARK
UMEÅ
UNIVERSITETSSTAD
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Umeå kommun, Västerbottens län
PLANKARTA
SAMRÅDSHANDLING 2010-09-14
UMEÅ KOMMUN
0 50 100 200 300 m
Stadsgata med funktion och utformning som huvudgata i stadsmiljö
med kantsten och trädplantering. Se sektion i beskrivningen
Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som
uppsamlingsgata för lokalgator i stadsdelen . Se sektion i
beskrivningen
Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som lokalgata i
stadsdelen. Se sektion i beskrivningen
Plats som utformas som en tydlig entré till stadsdelen
Plats som utformas som en central plats i stadsdelen
Stadsbebyggelse med blandat innehåll med tydliga kvartersgränser
Stadsbebyggelse med huvudsakligen bostäder
Bebyggelse för sjukvård och forskning
Bebyggelse för högre utbildning, forskning och företag med koppling
till sjukhus, forskning och utbildning
Bebyggelse och andra anläggningar för sport och friskvård
Område där forskning och utbildning i samverkan mellan Umeå
universitet och Norrlands Universitetssjukhus prioriteras
Område närmast stadsgatorna med stadsbebyggelse där kommersiella
lokaler i gatuplanet prioriteras för att gynna stadsliv. Bebyggelsen skall
stötta gaturummet och gärna ligga i kvartersgräns
Illustration av behovet av parkytor i ungerfärligen dessa lägen för att
grönstrukturen i helhet ska bli bra
Naturmark utan vårdande insatser, normalt skog
Vårdad naturmark med öppna gräsytor och gallrade skogsytor
Anlagda och vårdade parker i olika ambitionsnivåer
Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren
5
SAMMANFATTNING

INTRODUKTION
1 Introduktion
1.1 Umeå universitetsstad- en plats
i förändring
Umeå universitetsstad har vi valt att kalla den stadsdel
som omfattar Norrlands universitetssjukhus, Umeå
universitet, Statens Lantbruksuniversitet, resecentrum
Umeå Östra och som gränsar till befintliga bostadsområden
Ålidhem, Berghem, Sofiehem, Nydalahöjden och
det planerade Öbacka Strand.
Stadsdelen har haft en oerhört stark utveckling den
senaste tioårsperioden. Betydande investeringar görs
och planeras i exempelvis infrastruktur, verksamheter,
forskning och avancerad sjukvård. Umeå universitetsstad
har fått en allt viktigare funktion som kompletterande
kärna i Umeå vilket ställt nya krav på den befintliga
stadsstrukturen och aktualiserat behovet av en
ny fördjupad översiktsplan.
Med Botniabanan skapas nya strömmar av människor
och trafik i området kring Umeå universitetsstad
liksom helt nya förutsättningar för kollektivt resande.
Resecentrat Umeå Östra blir det resecentrum i
Umeå som bedöms få det största flödet resenärer. To-
6
E4-bron
De centrala
stadsdelarna
Staden mellan
broarna
Kyrkbron
Konstnärligt
Campus
Resecentrum
Umeå Östra
Umeå
universitetsstad
Infart blivande
E4
Exempel på aktuella stadsutvecklingsprojekt, som bidrar till skapande av en dynamisk och levande stad och som knyter samman stadens centrala
delar och Umeå universitetsstad, är till exempel Staden mellan broarna och Konstnärligt campus liksom satsningar kring Umeå Östra.
Illustration: Pernilla Helmersson
talt uppskattas antalet resor till och från området på
sikt uppgå till cirka 3 500 per dygn. Tre av fyra resor
till och från Umeå Östra beräknas ske med gång- och
cykel.
För att på bästa sätt kunna tillvarata den potential
som följer med Botniabanan är det viktigt att skapa
bra kopplingar till målpunkter i området vilket ställer
krav på att trafiklösningarna i området kring Umeå
universitetsstad är säkra, tillgängliga och trygga liksom
har hög orienterbarhet och funktionalitet.
Genom detta kan kollektivtrafikens konkurrenskraft
öka och områdets attraktivitet och roll som regional
målpunkt stärkas.
Norrlands viktigaste utvecklingsmiljö
Umeå är en dynamisk tillväxtkommun som bidrar till
tillväxten i hela regionen. År 2008 antog kommunfullmäktige
ett nytt mål att Umeå kommun ska bli 200 000
invånare senast 2050. Av vikt är att kunna erbjuda attraktiva
miljöer för boende, företag, rekreation och annat.
De senaste tio åren har Umeå haft som målsättning att
minst hälften av den nya bebyggelsen ska tillkomma som
så kallad kompletteringsbebyggelse. Syftet är att uppnå
en hållbar, värdetät struktur och bygga ”mera stad”.
Umeå universitetsstad har en nyckelroll i denna strävan
som Norrlands viktigaste utvecklingsmiljö.

Vision
Det övergripande målet är att utveckla en stadsdel för
utbildning, forskning, sjukvård och områdesanknuten
företagsutveckling i internationell toppklass. Umeå
universitetsstad ska vara en attraktiv stadsdel som lever
dygnet runt med en blandning av verksamheter, bostäder,
service och handel.
I planen prövas en fördubbling av antalet invånare
enligt det scenario som presenteras i Fördjupningen
för Umeå där antalet invånare föreslås öka med 15 000
personer inom de centrala stadsdelarna där Umeå universitetsstad
ingår.
Förutsättningar
Universitets- och sjukhusområdet har planerats och
byggts ut i etapper enligt funktionsområdesstadens
principer med ett område för varje verksamhet sammanbundet
av ett trafiksystem med biltrafik skiljt
från gång- och cykeltrafik.
Successiva dellösningar för trafiken, särskilt i områdets
centrala del mellan universitetet och vid infarten
till sjukhuset från Holmsundsvägen, har resulterat i en
svåröverskådlig stadsmiljö med bussterminal, parkeringsplatser,
angöringar, bilvägar och gång- och cykelvägar.
Förutom universitetets ursprungsidé från Århus,
med gula tegelbyggnader kring en fågeldamm, saknas
en sammanhållande stadsbyggnadsidé.
Behov finns vidare av en tydlig, tillgänglig och lättorienterad
trafikstruktur för alla trafikslag, alternativa
vägar att ta sig till olika entréer och verksamheter i
området och till exempel grönstruktur med parkstråk
och nya platser för möten som kan fungera som entréer
till olika delar av området.
Ambitionen är att skapa en stadsmässig struktur
och en mångsidig, levande och attraktiv stadsdel väl
sammanlänkad med intilliggande stadsdelar och Centrala
Umeå.
Mål för planarbetet
En målsättning för planarbetet har varit att skapa en
flexibel utvecklingsbejakande plan som på bästa sätt
tillvaratar de positiva utvecklingseffekter som bl.a.
Botniabanan medför och medverkar till en fortsatt attraktiv
utbyggnad av området. Andra målsättningar
har varit att:
• Säkerställa expansionsmöjligheter för sjukhuset,
universiteten samt områdesanknutna företag.
• Integrera universitetsstaden med centrala Umeå
och angränsande delar.
• Skapa en god tillgänglighet till området från övriga
staden, länet och regionen.
• Utveckla en stadsdel med god orienterbarhet och
tydliga entréer.
• Upprätta av ett genomförandeavtal med berörda
parter som ekonomiska medaktörer för de i närtid,
mest väsentliga investeringarna.
Utgångspunkter
Sammanfattningsvis har följande faktorer fungerat
som utgångspunkter för arbetet med den fördjupade
översiktsplanen.
• Botniabanans tillkomst och det nya resecentrumet
medför behov av väl fungerande kopplingar
till sjukhus- och universitetsområdet där personer
lätt kan orientera sig till såväl sjukhusets
som universitetets olika entréer samt mellan
målpunkter i stadsdelen.
• Den planerade E4-dragningen i Kolbäcksvägen
blir östra infarten till universitetsområdet från
Strombergs väg en betydelsefull entré med potential
att fungera som skyltfönster till norra
Sveriges viktigaste utvecklingsområde inom utbildning,
kvalificerad sjukvård samt avknoppningsföretag.
• Nybyggnad och omlokalisering av verksamheter
vid sjukhuset innebär att nya entréer skapas
samtidigt som byggnader och ytor frigörs och
kan nyttjas för andra verksamheter.
• Önskemål om att tydligare integrera sjukhus-
och universitetsmiljöerna. Med en nära koppling
mellan verksamheterna ges unika möjligheter
att utveckla kreativa forskningsmiljöer i
närheten av klinikerna.
• Krav på att tillgodose parkeringsmöjligheter för
besökare nära viktiga målpunkter och att dessa
ytor är väl integrerade i stadsmiljön.
• Attraktiva möjligheter att skapa en blandad stad
på Uminovaområdet som utgör en naturlig fortsättning
på staden väster om Kolbäcksvägen och
Tomtebo.
• Behov av god framförhållning för möjligheterna
att komplettera området med verksamhetsytor
men även bostäder.
7
INTRODUKTION

INTRODUKTION
1.2 Multiarena på Hamrinsberget?
Under 2009 lyftes Hamrinsberget, som ligger inom
planavgränsningen, som ett av tre studerade lägen för
en eventuell framtida så kallad multiarena i Umeå.
De två andra lägena ligger vid Umestan samt vid den
nuvarande godsbangården vid Ridvägen.
De tre föreslagna platserna har översiktligt utvärderats
i en preliminär genomförbarhetsstudie ut-
Lägesanalys Hamrinsberget. Källa: Pöyry Architects Oy, 2009.
Lägesanalys Hamrinsberget. Källa: Pöyry Architects Oy, 2009.
8
förd av Pöyrö Architects Oy (Umeå multiarena,
2009 08 24). En lokalisering på Hamrinsberget
bedömdes kunna bidra till skapandet av ett urbant
centrum i området och kunna komplettera utbyggnaden
av Umeå Östra på ett positivt sätt. Vidare
sågs möjlighet att Hamrinsbergets exponerade läge
skulle innebära att arenan blev ett mycket synligt
landmärke. Utrymmet för närbesläktade kommerciella
exloateringar i direkt anslutning till arenan
ansågs dock som begränsade.

Konsekvenser för planen
Val av Hamrinsberget som plats för en multiarena innebär
nya förutsättningar och medför en rad konsekvenser
för det framarbetade planförslaget.
Många överlagrande utvecklingspotentialer
Även utan en arena på Hamrinsberget överlagras flera
intressen och möjliga utvecklingseffekter på samma
geografiska yta. Samtidigt som olika utvecklingseffekter
kan bidra till att stärka varandra finns risk att utvecklingsmöjligheter
begränsas och blir till hinder för
en optimal utveckling i det fall alltför många anspråk
samlas i ett område.
I området kring resecentrum finns dels potentialför
utveckling som följd av samverkan och kopplingar
mellan universiteten och universitetssjukhuset samt
möjligheter till företagsutveckling. Dessutom medför
Botniabanan och de ökande resandeströmmarna utvecklingseffekter
i form av att lägen i närheten av resecentrum
blir attraktiva för företagsutveckling.
Behov av bra kommunkationer och ytor för kringverksamheter
Viktiga förutsättningar är exempelvis goda kommunikationer
till och från området. Hamrinsberget är
i detta hänseende väl försörjt. Närhet finns till både
buss, järnväg och området ligger inom gång- och cykelavstånd
för ett stort antal boende i Umeå. Förutsättningarna
för trafikflödena kommer att utredas
mer i detalj inför ett eventuellt genomförandebeslut.
En arena innebär inte bara intressanta möjligheter i
sig utan ställer dessutom krav på att tillräckliga möjligheter
finns för utveckling av närbesläktade verksamheter
i arenans närområde. En arenas markbehov är alltså
större än själva arenafastigheten.
Förutom ytor för utveckling av kommerciella verksamheter
finns behov av ytterligare ytor för exempelvis
tillfartsvägar där åskådare rör sig till och från olika
evenemang.
Ökade kommerciella förutsättningar
Med en arena i området kan de kommersiella förutsättningarna
förbättras. Dels kan befintliga kommersiella
lokaler och restauranger dra nytta, dels kan ytterligare
verksamheter etableras. Förutsättningar skapas
för tillväxt av arbetstillfällen inte minst inom serviceyrken.
Behov att omprioritera
En konsekvens av en arenaetablering inom området
är att det blir nödvändigt att prioritera andra ytor för
nya universitetsanknytna verksamheter. Exempelvis
genom förtätning och/eller ett starkare fokus på denna
typ av verksamhetsytor mellan friidrottsarenan vid
IKSU och Lilljansberget.
Andra frågeställningar med koppling till planförslaget,
som följer med val av Hamrinsberget för en eventuell
multiarena, är hur förutsättningar för utveckling
av kringverksamheter, såsom service i anslutning till
arenan kan säkras samt hur de överlagrande potentialerna
kan tillvaratas.
Blir Hamrinsberget, till vänster i bildens överkant, aktuellt för en arenaläge blir det sannolikt nödvändigt att göra omarbetningar av
planförslaget. Exempelvis måste andra ytor avsättas för utveckling av universitetsanknytna verksamheter.
9
INTRODUKTION

INTRODUKTION
1.3 Vad är en fördjupad översiktsplan?
Enligt plan- och bygglagen kan en fördjupad översiktsplan
ange markanvändning och ge rekommendationer
för detaljplanering och byggande på ett mer detaljerat
sätt än den kommunomfattande översiktsplanen. I befintlig
stadsbebyggelse, där huvudfrågan handlar om
hur förändring och tillskott skall inpassas för att en
önskad stadskaraktär ska uppnås, är en relativt hög detaljeringsgrad
motiverad. Planens syfte är att lägga fast
de viktigaste stadselementen som huvudgatustruktur,
grönstruktur samt ange stadskaraktär.
Samråd och utställning
Samråd är en obligatorisk del av översiktsplanearbetet
där syftet är att inhämta synpunkter från kommunmedborgare,
myndigheter, organisationer samt internt
inom kommunen. De synpunkter som framkommer
samlas i en samrådsredogörelse där även de förändringar
synpunkterna föranlett redovisas.
Nästföljande skede är utställning. Då ställs det justerade
översiktsplaneförslaget ut i minst två månader.
Utställningen ger berörda parter möjlighet att reagera
på de förändringar som gjorts efter samrådet. I detta
skede ska Länsstyrelsen lämna ett granskningsyttrande.
Efter utställningen samlas inkomna synpunkter i
ett utlåtande.
Antagande i kommunfullmäktige
Det är kommunfullmäktige som slutligen antar den
fördjupade översiktsplanen. Beslutet i kommunfullmäktige
har då föregåtts av godkännande i näringslivs-
och planeringsutskottet samt kommunstyrelsen.
Allmänna intressen
En obligatorisk del i översiktsplanen är att behandla de
allmänna intressena enligt plan- och bygglagen samt
miljöbalken. Allmänna intressen är, till skillnad mot
enskilda, gemensamma för medborgarna. De kan vara
riksintressen, strandskydd, natur- och kulturvård
m.m. Enskilda intressen beaktas i kommande detaljplanering.
10
Detaljplanering
Innan någon bebyggelse kan komma till stånd krävs i
regel också en detaljplan som mer precist reglerar tillkommande
bebyggelse. Detaljplanen ska bygga vidare
på översiktsplanens tankegångar och rekommendationer.
Vanligen inleds detaljplanearbetet med ett så kalllat
programsamråd. Denna fördjupning ersätter dock
den delen av detaljplanearbetet.
1.4 Tidigare översiktsplan
Den fördjupade översiktsplanen för Umeå universitetsstad
ersätter den tidigare så kallade KRUT-planen som
antogs 1998. Den tidigare KRUT-planen angav i grova
drag olika zoner för universitetets och sjukhusets framtida
expansion samt områden för bostäder och utvecklingsföretag.
Kring resecentret Umeå Östra redovisades
ett utredningsområde. Planen beskrivs utförligare i avsnittet
Översiktsplanens konsekvenser och MKB (miljökonsekvensbeskrivning)
och utgör ett nollalternativ
för planens miljöbedömning.
1998 års KRUT-plan med plankarta
Översiktsplaneprocessen består av ett antal olika steg där möjlighet finns att påverka vid flera tillfällen. Processen inleds ofta med ett program-
eller dialogskede och följs av samråd och utställning som är obligatoriska skeden. Efter planen antagits av kommunfullmäktige följer i regel en
detaljplaneringsprocess som liknar översiktsplaneprocessen.

1.5 Stadsdelsnamnet Umeå
universitetsstad
Till skillnad från de angränsande stadsdelarna
Ålidhem, Berghem, Sofiehem, Nydalahöjd, Ålidhöjd
och Öbacka strand saknar Umeå universitetsstad ett
egentligt namn. Området omnämns på kartor som
universitets- och sjukhusområdet. Eftersom ambitionen
är att skapa en mer mångsidig och stadsmässig
stadsdel har namnet Umeå universitetsstad valts. Ordet
universitet finns i de båda huvudverksamheternas
namn Norrlands universitetssjukhus och Umeå universitet.
Planområdets avgränsning
1.6 Planområdets avgränsning
För att binda samman det aktuella området med angränsande
stadsdelar samt skapa en långsiktig stadsstruktur
har planområdet avgränsats i väster längs
järnvägen, i norr längs Strombergs väg, i öster längs
Nydalahöjd fram till Nydalasjön och i söder längs norra
gränsen av Tomtebo samt längs Ålidbacken.
11
INTRODUKTION

STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT
2 Strategiska överväganden för
Umeås tillväxt
Detta kapitel beskriver de överväganden och strategier
som föreslås för att vi ska nå de övergripande målen om
hållbar tillväxt mot 200 000 invånare år 2050. Strategierna
presenteras i Fördjupningen för Umeå (samråd
hösten 2010) som fungerar som ett paraply för övriga fördjupade
översiktsplaner inom Umeå kommun.
2.1 Utvecklingsstrategier för hållbar
tillväxt
I syfte att uppnå en hållbar stadsutveckling i ett
200 000 invånareperspektiv har ett antal strategier
formulerats. Strategierna tar utgångspunkt i Aalborgåtagandena
och ligger till grund för det scenario för bebyggelseutvecklingen
som presenteras på nästföljande
uppslag.
Fem-kilometersstaden- den täta staden!
Umeås tillväxt bör så långt det är möjligt samlas
inom femkilometersradier från stadskärnan eller
universitetsområdet. Det möjliggör en stad som gynnar
gång- och cykeltrafik och skapar en hög tillgänglighet
utan att för det skull vara transportintensiv.
En väl definierad och tydlig stadsgräns skulle bidra
till en långsiktig och önskvärd komplettering av Umeå
stad. Den stora delen av tillväxten bör rymmas inom
denna radie eller inom lämpliga områden där kollektivtrafikens
stomlinjer kan förlängas.
En tät kompakt och funktionsblandad stad med
korta geografiska avstånd minskar transportbehovet
och gör alternativ till bilen såsom gång och cykel mer
konkurrenskraftiga.
12
Mer stad! - Komplettering som vitaliserande kraft
Kommunen ska planera för att komplettera staden genom
att lägga nya stadsdelar intill de gamla och därigenom
skapa en större investeringsvilja i det befintliga
fastighetsbeståndet, framförallt i centrum!
”Mer stad” uppnås inte enbart genom att bygga högre
hus utan genom att lägga nya tätbebyggda blandstadskvarter
intill de gamla, så att staden gradvis växer
samman till ett mer sammanhängande stadslandskap
med allt som förknippas med det goda stadslivet.
Skapa hög täthet i nya stadsdelar
En exploatering med tät blandstadsbebyggelse liknande
Öns föreslagna bebyggelse skulle inledningsvis,
innan en hel stadsdel är utbyggd, kunna ta stöd av,
men samtidigt stödja, de näraliggande ”glesa” stadsdelarnas
utbud av service och andra nyttigheter och på
längre sikt kunna generera ett eget utbud av sådant
som förknippas med ett mer utvecklat stadsliv.
Illustrationer: Maria Löfgren

Tillväxt i kollektivtrafikstråk och omvandling av
trafikleder
En grundbult för att uppnå den förtätning som följer
av tillväxtmålet är att ny tät kvartersbebyggelse planeras
längs de stråk som gynnar kollektiv trafiken på
bästa sätt. Med en sådan strategi kan vi erbjuda stora
grupper boende och yrkesverksamma en kollektivtrafik
med hög turtäthet, ett måste för att kollektivtrafiken
ska passa in som färdmedel i människors
komplexa vardag. En bra och lönsam kollektivtrafik
förutsätter en tätare stad och en stabil struktur som resenären
kan lita på – tänk spår, men använd buss.
En ny ringled runt Umeå ger möjligheter att omvandla
befintliga infrastrukturytor i staden. Det finns en
stor potential i en effektivare användning av stadens
trafikytor och att dessa anpassas till stadsmässiga krav
på utformning och funktion. Vägarnas barriäreffekter
minskar och nya samband stimuleras.
Satsa på offentliga rum och parker!
I den täta staden blir de offentliga rummen allt
viktigare. De offentliga rummen ska generellt utformas
med en skala som ger attraktiva, trygga och
upplevelserika platser och stråk med plats för rekreation
och grönska. Där finns liv och rörelse dagar
och kvällar, under alla årstider.
Alla ska vara med!
En hållbar stad kan bara byggas med dem som ska
leva i staden. All planering ska genomsyras av öppenhet,
demokrati och jämställdhet. Vi ska utveckla
det offentliga rummet så att alla, flickor och
pojkar, kvinnor och män kan vistas där på lika villkor.
Utgå ifrån barn, ungdomar och personer med
funktionshinder vid byggandet av staden – det leder
till en stad för alla!
Illustrationer: Maria Löfgren
13
STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT

STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT
2.2 Tillväxtscenario
Utifrån de tidigare beskrivna strategierna har ett scenario
formulerats för Umeås framtida tillväxt i ett
200 000 invånareperspektiv. Tillväxten föreslås framförallt
koncentreras till stadens centrala delar och befintliga
stadsdelar. Därtill föreslås några nya områden
i Umeås närhet. Utveckling föreslås även i kommundelarna
samt exempelvis i byar inom några intressanta
stråk.
Idag bor cirka 11 000 personer i centrala
Umeå och 1 500 inom sjukhus- och universitetsområdet.
Planen föreslår att
antalet boende ökar med cirka 15 000
personer.
Stråket uppströms älven
via E12 med Baggböle,
Kåddis, Brännland och
Sörfors
14
Byar i stråk
+ 3 000 pers
Tillväxt föreslås även inom
befintliga byar som ligger i
vissa intressanta stråk. Stråken
sammanfaller med Länstrafikens
linjer och fler boende innebär att
kollektivtrafiken kan stöttas.
Stråket förbi Röbäck via Skraveljö,
Yttersjö och Hössjö
Hörnefors spås en
tillväxt bl.a. mot bakgrund
av Botniabanan
och sitt havsnära
läge. Idag bor 2 700
personer i
Stråket längs väg 363
till Tavelsjö via Tjälamark,
Håkmark och
Hissjö
Stadsdelarna
+ 20 000 pers
Centrala delarna
dvs. inkl. Umeå
universitetsstad
+15 000 pers
Hörnefors
+4 000 pers Obbola
+3 000 pers
Stråket till kusten och
Norrmjöle och Sörmjöle
via Stöcksjö, Stöcke och
Ström
För övriga Umeå föreslås en ökning med 25
procent eller 20 000 personer. Olika områden
har olika förtätningspotential. Vidare
studier för att undersöka kompletteringspotentialen
i de olika områdena.
Obbola har möjlighet
att växa med ca 3 000
personer vilket skulle
motsvara en fördubbling
mot idag.
Visionsbild av ett framtida tätare Umeå. Visionen beskrivs i Fördjupningen för
de centrala stadsdelarna. Samråd hösten 2010.
Nya områden
+ 15 000 pers
I scenariot föreslås även nya områden. Dit
hör I20, Brännlandsberget, Tegelbruksberget,
Umåkersterrängen och eventuellt
Skravelsjö. Dessa ligger i närheten av Umeå,
är möjliga att nå genom förlängning av
kollektivtrafiklinjer och bidrar stöttande till
stadens handelsstruktur.
Sävar får, med en Norrbotniabana,
mycket fina förutsättningar att
utvecklas och föreslås växa med
drygt 6 000 personer. År 2008 bodde
drygt 6 000 personer i Sävar varav 2
700 i tätorten. Med en Norrbotnia-
Holmsund
+2 000 pers
Kust och älv
+ 2 000 pers
Sävar
+6 000 pers
Innertavle-
Täfteåstråket
mot Sävar
I centrala Holmsund
bor drygt 6 000 personer
och föreslås växa
med 2 000 personer.
Många vill bo nära
vattnet. Umeå har en
lång kuststräcka som
kan erbjuda många fina
lägen. Idag bor t.ex. 2 400
personer längs kusten
och i planen föreslås
att ytterligare 2 000 ska
kunna bo i dessa lägen.
Tillväxtscenario 200 000 invånare. Illustration: Maria Löfgren

2.3 Människan i staden
Planering för ökad hälsa och
tillgänglighet
Hur vi utformar våra städer och stadsdelar har stor inverkan
på vår hälsa. Stadsplaneringen påverkar inte
minst hur vi rör oss i vardagen. Närhet till service och
handel är en väsentlig faktor för ökad vardagsrörelse,
liksom utformningen av promenad- och cykelvägar.
Om fler kan gå och cykla på bekostnad av bilåkande
ger det ökad hälsa liksom minskade problem med buller
och luftföroreningar.
Tillgänglighet i stadsplaneringen rör egentligen två
skilda områden. Dels gäller det framkomlighet framförallt
för människor med begränsad rörlighet, dels
tillgänglighet till service och de funktioner som människor
behöver i vardagen. Det gäller alltså både att
bostäder, butiker och service kan nås utan trappor
eller att lutningar, där man behöver ta sig fram med
rullstol, är tillräckligt flacka liksom att kunna handla
och komma till och från skola eller arbete på ett bra
sätt. För att uppnå en ökad närhet är det viktigt att
blanda funktioner som boende och arbetsplatser.
Trygghet
Staden behöver även planeras för att bidra till ökad
trygghet. Trygghet är ett komplext begrepp där känslan
av trygghet och faktisk trygghet inte alltid går
hand i hand. Det är dock viktigt att arbeta med båda
delarna parallellt.
Att vistas bland många människor och vara sedd
är för många en grundläggande faktor för känslan av
trygghet. Blandade stadsmiljöer som är befolkade under
stora delar av dygnet kan bidra till det. Andra fak-
torer som är viktiga att uppmärksamma är hållplatser
för kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och parkeringsplatsers
placering liksom att grönytor, som på
dagtid känns trygga, kan ge en motsatt upplevelse
kvälls- och nattetid.
Barn i staden
Staden måste särskilt tillgodose goda levnadsvillkor
för barn. Stadsrummet måste anpassas till barns behov
och skapa miljöer som gör att barn kan röra sig, leka,
uppleva och växa upp utan att utsättas för hälsorisker.
Det finns behov av säkra trafikmiljöer som är anpassade
efter barnens förutsättningar vilket är en avgörande
för att skapa attraktiva stadsmiljöer för barn.
Hur fritt barn kan röra sig beror på om det finns ett
säkert när av gång- och cykelvägar som leder till viktiga
platser för barnen som skola, idrottsanläggningar,
torg m.m.
Vi ska erbjuda miljöer s om inbjuder till rörelse i
vardagslivet och som bidrar till bättre hälsa. Det handlar
t.ex. att kunna gå, cykla eller åka kollektivt till skolan
istället för att bli skjutsad med bil. Barn behöver
bra utemiljöer som inbjuder till lek och utrymme att
upptäcka världen på egen hand eller i grupp.
Barn väljer inte alltid sin miljö och är samtidigt ofta
särskilt känsliga för miljöexponeringar. Vuxna har
därför ett ansvar för att barnen ska slippa farliga miljöer
och skadlig exponering vilket ställer krav på den
fysiska planeringen exempelvis i vilka miljöer som förskolor,
skolor, lekplatser och liknande placeras. De faktorer
som går att påverka, främst gårdarnas placering i
förhållande till trafikerade vägar och vägtrafikens intensitet
ska vara vägledande.
15
STRATEGISKA ÖVERVÄGANDEN FÖR UMEÅS TILLVÄXT

Flygfoto över universitetsstaden med angränsande stadsdelar
16

3 Planförslaget
3.1 Helhetsgrepp och utformningsprinciper
Planens inriktning är att skapa en tydlig stadsstruktur
med ett blandat innehåll. Universitetets långsiktiga expansionsbehov
bedöms kunna klaras genom en förtätning
av den så kallade kompaktzonen vilket i stort sett
motsvarar de bebyggda delarna. Detta gör det möjligt
att nyttja de östligare delarna, som tidigare reserverats
för universitetet, till andra ändamål.
Sjukhusets utbyggnadsbehov är inriktat på att utveckla
vårdverksamheterna österut i den södra delen
och forsknings- och utbildningsverksamheten i
den norra närmast universitetet. Med nya entréer runt
sjukhusområdet finns behov av ett gatunät som ger
tydlig orienterbarhet i området.
Planen föreslår införande av kvartersstadens grundelement
för att lösa flera problem och skapa ett bättre
markutnyttjande och en tätare och mer attraktiv stadsmiljö.
Förslaget innebär:
• Att gatunät införs istället för säckgator för att
sprida trafiken och ge större valfrihet i vägval och
underlätta tillgängligheten.
• Stadsgator istället för separerade trafiksystem. En
stadsgata innebär samordnad biltrafik på samma
gata, dvs bussar och bilar på samma yta.
• Kantstensangöring samt viss kantstensparkering.
• Gångbanor på båda sidor av gatorna.
• Hög kvalitet i utformning med kantsten, träd, belysning,
möblemang.
• Rumslig stadga och orienterbarhet genom t.ex.
byggnader i kvartersgräns.
• Stadslivsgynnande verksamheter i gatuplanet, särskilt
längs huvudstråken.
• Lokalisering av publikdragande aktiviteter med entréer
längs huvudstråken.
• Platser för att skapa tydliga orienteringspunkter i
stadsmönstret.
Fem steg mot en mer blandad stad
Planen innebär att universitetsstaden successivt byggs
om från nuvarande funktionsseparerade ”förortsmiljö”
till en blandad stad genom ett fempunktsprogram enligt
följande:
1. Gatunät
Principen om ett sammanhängande gatunät läggs fast
och genomförs successivt under stadsdelens fortsatta
utbyggnad. Strukturens grunddrag som exempelvis
huvudstråkens läge och utformning, läggs fast. Läget
för mindre gator i kvartersstrukturen löses senare i detaljplaneringsskedet.
2. Platser och stadshuvudstråk
Ett flertal nya platser skapas. Dels entréplatser som utgör
attraktiva infarter till stadsdelen, dels stadsdelsplatser
som bildar orienteringspunkter och möjliggör
stadslivsgynnande service som till exempel caféer och
matställen. Därtill skapas tre huvudstråk i form av
stadsgator.
3. Grönstruktur
Grönstrukturen med parkstråk av olika karaktär läggs
fast. (Se avsnitt 3.8)
4. Stadskaraktär
De ingående delarnas stadskaraktär fastläggs som
grund för senare detaljplanering. (Se avsnitt 3.7).
5. Kvartersbebyggelse
Stadsbebyggelsen ges en tydlig offentlig sida mot gatan
och en mer halvprivat in mot kvarteret. (Se avsnitt
3.6).
17
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
3.2 Allmänt om plankartan
Plankartan redovisas på nästföljande uppslag och visar
förslag på användning av mark- och vattenområden
inom planområdet.
Planens utgångspunkt i utvecklande av stadsdelen
enligt kvartersstadsprinciper illustreras med ett svagt
mönster i botten av plankartan.
Kommerciella lokaler längs huvudstråk
samt forskning och utbildning i
samverkan
Områden närmst huvudstråken utformas med
stadsbebyggelse där kommerciella lokaler i gatuplanet
prioriteras för att gynna ett ökat ”stadsliv”. Principen
illustreras med streckad yta på plankartan.
Bebyggelsen ska stötta gaturummet och placeras
med fördel på kvartersgräns. Service- och verksamhetslokaler
fungerar som en förstärkning av bebyggelsestråken.
Vissa ytor t.ex. längs delar av huvudstråk är markerade
i två färger på plankartan och illustrerar områden
där forskning och utbildning i samverkan prioriteras.
Norrlands universitetssjukhus
I planområdets sydvästra del illustreras ytor avsedda i
huvudsak för sjukhusets verksamhet och för dess framtida
utveckling.
I området mellan Köksvägen och Tvistevägen och
vidare på norra sidan av Ålidbacken längs Ålidbacken
illustreras sjukhusets expansionsområde. Området utformas
med en tätare kvartersform. Publika verksamheter
och bostäder placeras mot huvudstråket.
18
Umeå universitet och Statens lantbruksuniversitet
Områden markerade i röd färg på plankartan illustrerar
ytor för Umeå universitet, Statens Lantbruksuniversitet
(SLU) och företag med koppling till sjukhus,
forskning och utbildning. Universitetets utvecklingsbehov
löses framförallt genom förtätning i anslutning
till nuvarande område.
Nya byggnader för universitetets behov, företag, bostäder
och service kan exempelvis tilkomma vid den
nya infarten till universitetet,längs universitetsvägen
framför Aula Nordica samt mellan SLU och Umeå
universitet.
Sport och friskvård
Ytor avsedda för bebyggelse och andra anläggningar
med koppling till sport och friskvård markeras i blått.
Området inrymmer IKSU´s verksamheter samt en friidrottsanläggning
öster om IKSUs verksamheter.
Blandad stadsbebyggelse
Områden vid Lilljansberget, Hamrinsberget och längs
vissa sträckor av Gösta Skoglunds väg, Ålidbacken och
Kolbäcksvägen avsätts för stadsbebyggelse med ett
blandat innehåll. Bebyggelsen placeras inom en struktur
där kvartersgränserna tydliggörs. En platsbildning
skapas i centrum av kvarteren vid den nya idrottsplatsen
vid IKSU. Hamrinsberget är ett möjligt läge för
en multiarena och i det fall något annat läge väljs pla-

neras området för bebyggelse utformas med en kvartersstruktur.
För Nydala stad förordas en tätare kvartersstad
med byggnader i kvartersgräns i 4-5 våningar
längs områdets huvudgata med öppnare bebyggelse
i andra delar. Området vid Olofsdal avsätts för boende
och eller verksamhetsytor exempelvis för nystartade
företag etcetera.
Stadsbebyggelse, bostäder
Områden markerade i orange färg på plankartan illustrerar
områden avsatta i första hand för bostadsbebyggelse.
Vid Nydala stad avsätts området närmast sjön för
bostadsbebyggelse som ansluter bebyggelsen på Tomtebo.
Kvartersgrupperna avgränsas med ett grönstråk
och knyts samman av ett kollektivtrafikstråk som förlängs
till Tomtebo.
Gator, vägar och platser
Plankartan illustrerar ett sammanhängande gatunät.
Gatunätet är indelat i huvudstråk med stadsgator
i stadsmiljö samt andra gator med funktioner som
stadsgator, stadsdelsgator etcetera.
Entréplatser pekas ut vid infarten till området vid
Kolbäcksvägen, Holmsundsvägen och från Strombergs
väg. Dessutom anges lägen för olika stadsdelsplatser.
Natur- och parkmark
Plankartan illustrerar parker och andra grönområden
med tre olika gröna nyanser. Behovet av ytterligare
parkytor eller ”grönsläpp” inom bebyggelseytor i ungefärliga
lägen illustreras med en svagare grön ton samt
streckade linjer.
Vid Lilljansberget avsätts ett skogsområde som naturmark.
Andra ytor avsätts som vårdad naturmark
med öppna gräsytor och gallrade skogsytor. Parkytor
finns exempelvis vid universitets- och sjukhusdammen.
19
PLANFÖRSLAG

20
PLANFÖRSLAG
Plankarta
UMEÄLVEN
Stadsgata
Stadsdelsgata
Stadsdelsgata
STADBLA
STADBLA
STADBO
UNIV
UNIV
NATUR
PARK
NATUR
PARK
UNIV
NATUR
STADBLA
Entré-
plats
Entréplats
STADBLA
STADBLA
SJUKVÅRD
STADBLA
SPORT
Stads-
dels-
plats
Stadsdelsgata
Stadsdelsgata
Stadsgata
STADBLA
Stadsgata
STADBO
Stadsgata
Entré-
plats
Stads-
dels-
plats
Entré-
plats
Stadsgata
Stads-
STADB
NATUR
Lokalstadsgata
Lokalstadsgata
Lokalstadsgata
NATURPARK
Stadsgata
SPORT
STADBLA
NATURPAR
Stadsdelsgata
Stads-
dels-
plats
Stadsdelsgata
Entré-
plats
Stadsdelsgata
STADBLA
STADBLA
SJUKVÅRD
STADBLA
PARK
NATURPARK
Lokalstadsgata
STADBLA
STADBLA
Stadsdelsgata
Resecentrum
Umeå Östra
PARK
UNIV
STEN-
SKAT-
KROSSEN
BOET
VERKSTADEN
STENKROSSEN
TJÄDERVINET
BISKOPSMÖSSAN
BLÄCKSVAMPEN
SKIVLINGEN
VAX-
LÄRKDRILLEN
TOFSSKIVLINGEN
UGGLELÅTEN
VITRISKAN
RÖDSKIVLINGEN
FLUGSVAMPEN
SOPPEN
ÄTTIK-
ETERN
MANDELRISKAN
GULDSKRINET
SOPPEN
STEN-
BLODRISKAN
FJÄLLSKIVLINGEN
ÄGGSVAMPEN
RÖKSVAMPEN
GULDSKRINET
TRATTSKIVLINGEN
FINGERSVAMPEN
MUSSERONEN
TAGGSVAMPEN
OLOFSDAL
SMÖRSOPPEN
KREMLAN
ACKJAN
MURKLAN
SLÄDEN
RISSLAN
STÖT-
SKIDSTAVEN
KANTARELLEN
TINGEN
DRUMLINEN
PULKAN
BRÄTTET
FÅRTICKAN
TROSSEN KLYVAREN
STÄVEN
TALJAN
CHAMPINJONEN
MÅLET
AXTORP
KÄLKEN
LYAN
TRÄDGÅRDEN
SPANTET
ISTAPPEN
SKIDBACKEN
LAPPKASTET
LAPPKASTET
LÄROVERKET
KONTROLLEN
FLYTTBLOCKET
MÅRDEN
BERGHEMSSKOLAN
STARTEN
FLYTTBLOCKET
LAPPKASTET
DUVAN
DUVAN
ÄLGOXEN
RULLSTENEN
TÄRNAN
RENEN
KRICKAN
ÄRLAN
UVEN
UVEN
VIPAN
(MASSÖREN)
UTTERN
HOVEN
(SOLVIK)
HUNDEN
HINGSTEN
HUNDEN
SIKEN
KURATORN
BARNHEMMET
SORKEN
(ÅKERIET)
(ÖLÖTEN)
VAKTS-
(BAN-
(SÅGVERKET)
STUGAN)
ÖBACKASÅGEN
TUNNELBACKEN
DOVHJORTEN
TUNNELBACKEN
(TULL-
KVARNEN)
DOCENTEN
KARLSBORG
LUSTGÅRD
DOKTORN
PROFESSORN
TRON
STIPENDIET
HJÄRTAT TANDEN
LUNDAGÅRD
HOPPET GRANITEN
MEDICINAREN
PRECEPTORN
GULDET
DUNGEN KVARTSEN N
GRÖSSJÖSKOGEN
MAGISTERN
HOPPET
ÖBERGSÅKERN
BACKEN
TALL-
ODONTOLOGEN
ÖBERGSLIDEN
TROLLSKOGEN
ZINKEN
TALL-
LICENTIATEN
SOCIONOMEN
TEGSSKOGEN
ÖSKOGEN LABORATORN
URANET
OSKARSBO
GRANSKOGEN SILVRET
KANDIDATEN
SKOGEN
ÄLVSGÅRD
22
STADSLIDEN
STADSLIDEN
8:2
23
26 27
25
2:2
12
STADSLIDEN
13
1
2:2
5:1
14
2
STADSLIDEN
24
2
3
25
28 29 30 31
S:6
32
4
27
4
26
28
5
5:14
7
6
1
3
2
5
4
STADSLIDEN
3
6
5:15
1
3
9 4
6
6
5
8:3
2
8
5
9
4
1
7 6
3
7 12 5
5:18 1
13
6
18
4
2
7 STADSLIDEN
2:2
9
2
4
6
STADSLIDEN
1
10
5
1
5
19
3
18
20
14
2
8
3
11
1
13
5:19
11
3
1
14 1
2
STADSLIDEN
5:16
5:1
13
8
STADSLIDEN
6
6
6
12
9
STADSLIDEN
2:4
STADSLIDEN
5:17
4
2
STADSLIDEN
11
9
4
12 8
7:2
10
5
11
2
10
21
9
7
3
12
7
7
25
3
5
8
2
7 2
10
7:1
1
6
2
3
5
4
STADSLIDEN
2:3
5:20
STADSLIDEN
5:21
STADSLIDEN
6:2
5:22
DEN
LI-
STADS-
6:1
6:1
1
STADSLIDEN
6:3
14
13
12
7
11
8
9
16
15
2
14
3
4
5
6
12
11
10
8
9
10
24
23
9
8
12
1
2
3
10
17
2
28 2
4
4
5
15
6
3
1
3
16
12
6
1
4
14
5
14 STADSLIDEN 2:4
1
2
5
7
13
7
2
15
8
11
3
6
9
16
5
6
10
17
4
14
13
7
26
10 6
7
STADSLIDEN
9
8
7 4
3
1
1
7
10
11
4
5
5
2:2 2 22
15
1
2
27
12
17
2:3
4
3
11
13
3
2
18
8:4
29
3
5
1
4
16
6
35
10
1
5
14
32 12
S:1
16
11
STADSLIDEN
17
3
4
5
30
19
31
2
4
8
2
33
1
1
34
9
3
S:1 4
7
3
4
5
6
6
14
15
12
2
11
3
10
9
8
19
18
17
16
15
14
10
13
11
12
9
8
7:4
5
6
7
9
10
2 5 2:3 9
7
6
20
ACKJAN S:1
7
13
STADSLIDEN
1
4
7
24
23
22
21
5
6
7
8
11
10
5
8
6
8
2
6
9
3
9 STADSLIDEN
4
4
2
STADSLIDEN
5
1
3
7
8
2:2
8:6
14
4 11 3
1
STADSLIDEN 5 10
1
1
6
6:1
6:2
10
20
6
4
12
19
18
3
13
22 2 5
17
14
21
7
2
25
15
5
24
16
2:3
3
23
28
4
7:3 14
27 3
11
PULKAN S:1
26
STADSLIDEN
8
2
12 1
2
1
13
29
4
10
11
6:4
3
5
3
11
8
4
4
13
2:3
7 9 1
STADSLIDEN
2
12
10
2
10
7
9
3
3
2:3
1
3
STADSLIDEN
11
2
9
8
12
10
3
6
13
9
8:5
11
2
1
7
2:3
2
12
1
2
10
7
6
1
1
11
14
3
2:3
STADSLIDEN
8
7
5
6
2
1
1
1
2
12
4
5
4
5
6
1
STADSLIDEN
6:1
2
UMEÅ
2:3
1
2
11
UMEÅ
2:1
16
15
14
13
12
11
7:5
4
3
8
7
6
15
2
6
6:6
7
8
6
9
10
11 12 5 13 14 15 16
8 6:1
17
1
3:1
1
18
2:3
UMEÅ
12
21
2
2
7:7
13
12
11
STADSLIDEN
2:3
5
2
STADSLIDEN
2:1
19
UMEÅ
2
20
13
11
4
13
2
2
3
STADSLIDEN
1
2:3
20
21
22
S:2
17 18 1
6
10
9
STADSLIDEN
1
6:6
15 2
4
STADSLIDEN
2:3
3
2:3
STADSLIDEN
1
STADSLIDEN
3
6:1
16 15 STADSLIDEN
19
S:1
1
6:1 1
STADSLIDEN
3
1
2:1
3
9 3
4
9
STADSLIDEN
5
10
8:1
S:1
17
18
19
10
8 7
11
10
8
6:6
11
13
SOFIEHEM
UMEÅ
13
12
8
3:1
2:1
14
16 STADSLIDEN
7
11
9
12
TEG S:1
413
9 1
6:6
STADSLIDEN
6:6
10
13:81
STADSLIDEN
VÄSTERTEG
2:3
2
18
3
4
5
6
UMEÅ 2:1
8:2
10
9
11
12
S:1
17
13
2
3
19
6
39
1
4
3:12
18
6:1
SOFIEHEM
STADSLIDEN
3
12
22
24
2
5
44
26
SOFIEHEM
3:12
23
3
4
__
28
30
31
32
29
8:3
UMEÅ
3:1
3:4
STADSLIDEN
6:6
SOFIEHEM 2:1
SOFIEHEM
STADSLIDEN
6:6
STADSLIDEN
6:8
STADSLIDEN
6:7
SOFIEHEM
8:9
27
S:1
30
31
18
25
2
4
8:5
24
8:6
17
8:12
1
3:1
6
SOFIEHEM
4
14
UMEÅ 2:1
7
7
SOFIEHEM
10
12
11
8:16 5
4
10
UMEÅ 2:1
9
3
UMEÅ 8:12
3:2
10
8:15
SOFIEHEM
4
8:16
12
21
8:4
29
8:10
13
28
3
6
25
2:1
2:4
8
2 8:14
3:11
SOFIEHEM
2
5 8:8
8:7
2:1
11
8 SOFIEHEM
UMEÅ 2:1 5
9
13
2:1
35
24 27
1
6
26
45
2
3
1
UMEÅ 8:18
1
4
6
2
3
2
SOFIEHEM
2:1
8:20
13
SOFIEHEM
2:156
3:1
8:16
3:1
UMEÅ 8:19
SOFIEHEM
3:5
3:1
9
8:17
8
UMEÅ 8:16
5 2:157
3:17
3
-
1
3:17
SOFIEHEM
3:1
SOFIEHEM
2
8:13
3:16
5
SOFIEHEM
6
SOFIEHEM 8:1
SOFIEHEM
3:38
2:2
2:2
SOFIEHEM
2:4
3:26 19:2
19:3
4
3:15
19:6
1
5:1
1
2:2
19:4
1:47
19:1
19:5
2:2
18:1 3
SOFIEHEM
1
1:86
2
SOFIEHEM
2:1
2:4
SOFIEHEM
18:1
SOFIEHEM 8:2
2
18:1
2
2
1
18:1
4:57
1
4
TEG S:1
4:51
SOFIEHEM 4:5
4:51
8:2
SOFIEHEM
25 24
7
3
4
5
1
1
1
2
3
2
4:51 39 8
40
2:1
SOFIEHEM 4:5
2:1
4:37
6:7
26
ÖN 4:34
23
6:43
27 22 2
22
1
21
20
19
2
3
6:41
ÖN 6:7-6:12, 6:30, 6:64, 10:1 OCH
21
3
28
1
ÖNSTRAND 2:1 S:
SOFIEHEM
4 18
28
29
20
ÖN 6:7-6:12, 6:30, 10:1 OCH
6:70
17
SOFIEHEM
5
2
2 10
1
13
3
14
13
14
15
16
17
18
19
20
5:2
3
3
SOFIEHEM S:2
6
7
2
SOFIEH
S:2
5:9
5:22
5:38
2
1
38
1
2
2:1
2:1
2:2
2:2
2:2
6
2:1
5
15
13
12
9
8
SOFIEHEM
SOFIEHEM
2:2
1
1
SOFIEHEM
S:2 11
4
TEG S:1
6:8
5
34
15
11
15
1
1
8
1
17
32
12
1
8
2:2
1
7:44
31
6:30 31 18
24 25
6
13
5:8
4
35
36
4
12
TEG S:1
5:8
5:38
5:22
UMEÅ
3:1
9
8
7
7
4
2:1
6
16
17
11
7
2:2
5
1
9
4
18
2
10
12
10
9
3
3
6
10
8
1
5:22 3
6 2
3
5:8 4
5:38
10
37
2
4
7 33 10
16
10
2:2
6:7
14 2:2
30
1
5
6:27
2:2
2:2
2:2
5
6:71 30 19
26
15
SOFIEHEM
16
ÖNSTRAND 2:1 S: 29 27
2:1
2:2
7
23
1
4:3 11
SOFIEHEM
1
2:1
14
13
3
3
3
7:25
6:30
6
2:1
9
1
1
SOFIEHEM
7:65
7:42 21 2
8 2
4 7
6:32 5
12
8
8
4
4
5
5:40
1 19
6:21
5:8 11 11
5 8
4
9 2
9
2:1
3
SOFIEHEM
5
14
20
6:17
1 2 10
SOFIEHEM S:2
30
40
20
30
10
20
16
15
35
35
25
25
5
12
16
13
14
40
40
40
41
40
40
41
41
40
40
40
40
41
41
41
41
41
41
41
41
41
41
46
46
45
45
45
40
40
36
39
37
41
41
42
42
40
40
39
38
41
41
39
38
40
41
41
41
41
40
40
40
40
39
40
40
39
39
45
45
45
44
44
33
33
35
35
37
37
34
34
33
36
36
37
37
36
36
36
36
37
37
34
38
38
40
40
35
38
38
39
39
40
40
40
40
39
37
38
38
37
36
35
34
38
37
36
37
35
35
36
36
37
38
39
38
38
39
39
43
43
30
32
32
34
34
35
35
30
30
34
34
31
31
32
31
35
35
36
36
37
37
34
34
38
38
32
32
34
34
36
36
36
36
37
37
38
38
32
32
45
31
31
43
30
30
32
32
42
33
33
36
36
35
35
32
32
42
41
40
33
33
32
32
36
31
31
33
30
30
30
31
31
35
35
34
34
35
35
36
36
37
37
38
38
39
39
43
43
43
43
44
44
29
44
44
47
47
45
45
46
46
46
31
31
44
30
30
30
30
47
29
29
31
31
30
30
30
30
33
33
46
30
30
45
43
43
42
41
45
46
41
42
43
44
45
46
46
47
47
48
48
46
46
43
43
42
42
42
42
41
41
41
41
40
40
39
39
38
38
37
37
36
36
36
36
35
35
35
35
34
34
34
34
33
33
33
33
32
32
31
31
30
30
30
30
40
41
42
41
43
44
42
43
43
43
44
43
42
41
40
39
38
37
36
37
36
33
33
33
34
37
36
37
38
39
25
26
26
25
25
26
27
27
26
28
25
25
25
25
25
27
27
28
28
28
28
32
32
29
29
29
43
33
26
26
34
40
42
41
44
45
27
27
28
44
26
46
44
33
34
28
35
36
37
38
39
43
40
42
40
29
29
25
26
27
28
29
30
30
31
31
32
33
34
36
37
39
40
41
40
41
41
42
42
43
43
43
43
41
35
26
26
28
32
36
37
38
38
39
38
40
41
41
42
43
42
42
42
41
41
40
40
39
39
39
39
39
38
35
38
39
31
32
40
41
29
30
33
34
39
38
35
34
33
36
31
30
29
32
31
30
29
28
27
26
25
25
25
26
26
28
29
30
31
32
33
29
34
35
35
36
34
35
37
37
39
40
42
43
42
42
40
41
43
42
42
42
40
23
23
24
27
28
22
28
27
26
25
24
28
27
26
25
24
24
21
22
20
21
20
20
21
22
22
21
20
21
22
23
22
21
21
21
21
22
23
23
24
25
25
32
35
38
40
41
41
40
38
37
36
35
33
32
31
30
24
25
26
27
27
26
27
25
28
27
26
25
24
24
22
21
15
16
17
18
19
20
21
21
22
22
23
25
26
27
24
27
27
28
25
26
25
26
23
23
22
22
22
21
22
23
23
22
23
24
25
23
27
28
29
30
27
28
29
30
31
32
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
34
32
35
34
33
36
33
34
35
36
37
38
40
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
25
28
27
26
28
27
29
29
28
30
31
9
11
12
13
14
15
16
17
28
29
30
31
29
31
29
30
30
31
32
33
34
35
11
10
9
10
9
9
10
11
12
17
16
18
19
19
18
19
22
23
11
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
24
25
4
4
4
4
8
5
5
5
5
6
6
6
6
7
7
7
7
22
8
8
21
22
26
8
25
24
27
12
13
14
15
13
13
14
15
16
17
18
19
19
20
21
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
22
23
26
27
26
44
43
37
11
42
12
13
38
14
36
35
22
23
24
40
36
11
35
34
33
40
41
32
42
31
11
8
5
5
5
5
26
7
7
7
7
24
25
22
8
8
8
8
28
24
26
22
25
22
8
29
24
28
23
22
21
29
24
21
34
22
8
24
13
34
5
5
5
5
6
6
6
6
36
7
7
7
7
38
8
28
37
39
19
29
27
14
38
8
8
8
8
31
7
7
7
7
32
33
6
6
6
6
5
5
5
5
21
22
23
7
5
19
18
17
21
5
16
6
15
39
38
22
37
8
21
23
24
25
28
30
31
35
33
22
37
38
25
26
9
15
8
25
24
29
7
13
30
21
32
33
31
12
8
13
25
7
12
24
24
6
5
24
11
21
25
28
6
28
10
5
13
12
9
16
17
18
19
20
22
24
26
28
30
25
11
24
26
5
6
26
26
25
7
25
10
25
24
8
7
8
9
10
11
15
16
17
18
27
27
28
29
30
31
29
30
30
29
8
8
9
8
6
7
8
8
9
12
11
13
14
11
10
9
8
9
7
8
9
10
13
14
20
22
24
23
24
25
26
28
28
27
24
11
10
9
19
20
21
22
29
30
32
31
23
22
23
24
25
10
11
11
12
13
14
13
14
15
16
17
18
21
21
19
20
22
23
21
34
35
33
33
34
35
31
31
30
32
31
33
34
34
35
38
41
42
42
42
43
43
42
41
41
41
40
42
41
40
39
38
37
36
33
34
15
14
13
12
13
13
14
15
16
17
18
19
21
22
26
25
26
26
27
24
25
30
31
31
21
22
21
20
22
22
22
24
25
26
27
28
29
31
29
28
27
26
28
27
26
26
26
26
30
30
29
30
28
29
25
40
27
19
20
25
39
38
37
36
25
35
24
34
17
41
23
28
34
33
16
30
35
27
42
42
35
15
24
40
39
35
37
35
7
6
35
34
2
35
8
23
14
22
36
26
15
24
21
35
3
16
37
35
25
15
4
26
16
1
28
0
17
32
31
2
30
29
14
23
25
21
15
20
24
16
30
36
35
25
5
17
6
1
36
17
19
32
25
25
1
36
24
23
7
24
0
25
23
35
36
2
38
26
27
2
2
35
27
0
30
30
8
28
34
2
25
4
0
1
36
33
32
3
4
30
1
38
25
32
7
28
5
39
33
31
31
18
19
20
2
27
23
33
33
31
12
25
14
22
27
16
22
40
8
34
27
42
43
8
8
29
37
43
43
24
35
8
8
8
8
29
39
4
26
6
6
6
6
6
7
0
1
3
4
2
5
2
3
1
4
5
6
7
7
6
7
7
7
8
7
9
10
10
11
29
36
7
29
40
40
39
31
30
41
22
38
26
27
30
37
42
8
22
28
43
36
26
8
8
8
20
36
30
25
15
32
24
35
25
35
34
34
13
35
8
2
16
9
33
26
36
34
28
34
35
36
34
34
26
34
31
32
31
22
3
7
21
31
8
9
23
24
10
4
28
34
33
0
31
37
38
39
1
25
35
22
5
1
2
3
4
5
6
7
10
11
12
0
2
3
4
5
6
6
7
8
9
10
19
20
23
24
25
22
28
30
31
34
35
34
33
32
33
38
37
30

ata
25
28 29 30 31 32
S:6
38 38
4
EN
26 27
LÄRKDRILLEN
2
A
34 34
40
36
STADSLIDEN
UR
42
37
T
Stadsdelsgata
NATUR
tadsgata
35
34
36
39 39
31 31
40
35 35
41
36 36
SOFIEHEM
2:4
41
32
41
3
38 38
37 37
39
39
33
31
38 38
34 34
SOCIONOMEN
3
1
6:1
1
TJÄDERVINET
1
STADSLIDEN
6:1 1
42
37
37
40
38
39 39
STADSLIDEN
RULLSTENEN
STADSLIDEN
6:1
6:6
STADBLA
SOFIEHEM
2:1
STADBLA
PARK
3:1
STADBLA
DOKTORN
2
2
STADSLIDEN
2:3
4
ETERN
STADSLIDEN
6:3
2
DRUMLINEN
1
FLYTTBLOCKET
1
FLYTTBLOCKET
1
STADSLIDEN
6:1
STADSLIDEN
6:7
VÄSTERTEG
13:81
SOFIEHEM
Entré- 2:4
plats
3
3
TEG S:1
STADSLIDEN
6:1
STADBLA
NATURPARK
VÄSTERTEG
10:37
TEG S:1
(PLYMEN)
VÄSTERTEG
6:62
VÄSTERTEG
10:37
VÄSTERTEG
13:81
VÄSTERTEG
13:76
VÄSTERTEG
6:71
VÄSTERTEG
10:10
VÄSTERTEG
STADBLA
ÖSTERÅKER 1:4
NATUR
Stadsdelsgata
2:119
VATTEN-
LEDNINGS-
TOMTEN
3:2
VÄSTERTEG
10:10
42:1
NYDALA
NYDALA
2:121
2:123
2:124
NATUR-
PARK
1:52
1:52
VÄSTERTEG
13:83
2:122
VÄSTERTEG
10:10
VÄSTERTEG
13:81
VÄSTERTEG
13:76
STADBO
Stadsdelsgata
STADBO
VÄSTERTEG
Stadsdelsplats
NATURPARK
13:81
VÄSTERTEG
13:83
VÄSTERTEG
15:82
15:83
6 VÄSTERTEG
13:81
35
32
38
33
2:2
34 34
38
31
32
36 36
32
39
33 33
42
33
37 37
35 35
34 34
39
36 36
37
SOFIEHEM
33
37 37
36 36
SOFIEHEM
5:2
39
41
36 36
38
39
32
37 37
39
40
1
40
36
40 40
33
37
38 38
34
39
38 38
35
30
39
35
36
39 39
38
39
38
35
34
37
37
34
45 45
34
36
40 40
36
30
38
40 40
38
36
39
37
34
36
33
42 42
37
41 41
40 40
37
33
SOFIEHEM
34
43 43
30
39
41 41
38
30
35
37
35
31
36
41 41
39
38
35
40
41 41
40 40
40 40
37
38
31
SOFIEHEM
2:4
TOMTEBO
2:1
VÄSTERTEG
Stadsdelsplats
NYDALASJÖN
STADBO
Stadsdelsgata Stadsdelsgata
15:90
VÄSTERTEG
15:91
TOMTEBO
VÄSTERTEG
13:74
VÄSTERTEG
13:75
NATURPARK
13:66
VÄSTERTEG
13:62
VÄSTERTEG
13:81
NYDALA
1:52
VÄSTERTEG
13:67
VÄSTERTEG
VÄSTERTEG
13:61
13:67
VÄSTERTEG
13:56
VÄSTERTEG
S:
13:59
VÄSTER-
TEG
VÄSTERTEG
13:34
13:60
13:35
VÄSTERTEG
13:55
S:
V-TEG
13:34
13:35
VÄSTERTEG
13:54
VÄSTERTEG
13:71
VÄSTERTEG
13:72
VÄSTERTEG
NYDALA 1:52
VÄSTERTEG
7:54
VÄSTERTEG
7:66
7:53
VÄSTERTEG
2:1
VÄSTERTEG
7:69
VÄSTERTEG
7:67
VÄSTERTEG
7:52
VÄSTERTEG
VÄSTERTEG
7:60
7:51
3
VÄSTERTEG
NYDALA
GRANITEN
1:52
7:63
2
7:54
VÄSTERTEG
LYKTAN
7:55
VÄSTERTEG
16
20 21
22 S:1
1
7:56
18 19
17
VÄSTERTEG
15
S:1
7:67
VÄSTERTEG
14
13
47
7:57
31
12
46
30
45
LYKTGUBBEN
32
VÄSTERTEG
11
29
33
44
7:58
2
10
28
34
9
43
27
S:1
SOFIEHEM
35
8
42
VÄSTERTEG
26
36
41
2:4
7 37
25
40
7:59
V-TEG
1
6
24
38
39
5 7:54
23
4 NYDALA
1
3
1:52
1
3
VÄSTERTEG
50:1
ALFEN
1
1
8
1
9
2
1
2
URANET
DRAKEN
2
KVARTSEN NICKELN ÄLVGUBBEN NORNAN
7
2
4
TOMTEBO
8
4
1
3
SOFIEHEM S:2
SOFIEHEM
2
2:2
3
6
S:2
3
7
4
3
4
1
MINERALET
5
6
TOMTEBO
4
4
BERGATROLLET
TOMTEBO
2:1
1
5
2:1
SOFIEHEM
1
3
S:2 11
5
TOMTEBO
2
1
54
55
56
15
2:3
53
50 51
52
ZINKEN
13
2 GULDET 10
GÄRDSRÅET
3
3
1
49
2
14
13
48
S:2
3
12
VITTERGUBBEN
47
9
12
46
1
4
45
3
11
42 43
44
2
2
41
4
VITTERGUBBEN S:1
10 37 38 39
40
8
11
5
4 SILVRET
9
34 35 36
3
33
32
30 31
29
5
7
SOFIEHEM S:2
10
6
5
4
36
39
46 46
35
30
39
40 40
39
36
39
40
37
41 41
40 40
40
38
45 45
39
41 41
40
40 40
45 45
44 44
41 41
41 41
40 40
41
43 43
41 41
44 44
43 43
41 41
36
VÄSTERTEG
7:61
13:78
NYDALA
1:52
NYDALA
1:52
TECKENFÖRKLARING
Användning av mark- och vattenområden
För fullständiga rekommendationer om markanvändning och utformning, se
beskrivningen
Gator, vägar och platser
Stadsgata
Stadsdelsgata
Lokalstadsgata
Entréplats
Stadsdelsplats
Bebyggelsekvarter
STADBLA
STADBO
SJUKVÅRD
UNIV
SPORT
Parker och grönområden
NATUR
NATURPARK
PARK
UMEÅ
UNIVERSITETSSTAD
FÖRDJUPAD ÖVERSIKTSPLAN
Umeå kommun, Västerbottens län
PLANKARTA
SAMRÅDSHANDLING 2010-09-14
UMEÅ KOMMUN
0 50 100 200 300 m
Plangräns
Gräns för användningsområde
Illustrationslinjer
Stadsgata med funktion och utformning som huvudgata i stadsmiljö
med kantsten och trädplantering. Se sektion i beskrivningen
Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som
uppsamlingsgata för lokalgator i stadsdelen . Se sektion i
beskrivningen
Stadsgata med kantsten och trottoar med funktion som lokalgata i
stadsdelen. Se sektion i beskrivningen
Plats som utformas som en tydlig entré till stadsdelen
Plats som utformas som en central plats i stadsdelen
Stadsbebyggelse med blandat innehåll med tydliga kvartersgränser
Stadsbebyggelse med huvudsakligen bostäder
Bebyggelse för sjukvård och forskning
Bebyggelse för högre utbildning, forskning och företag med koppling
till sjukhus, forskning och utbildning
Bebyggelse och andra anläggningar för sport och friskvård
Område där forskning och utbildning i samverkan mellan Umeå
universitet och Norrlands Universitetssjukhus prioriteras
Område närmast stadsgatorna med stadsbebyggelse där kommersiella
lokaler i gatuplanet prioriteras för att gynna stadsliv. Bebyggelsen skall
stötta gaturummet och gärna ligga i kvartersgräns
Illustration av behovet av parkytor i ungerfärligen dessa lägen för att
grönstrukturen i helhet ska bli bra
Naturmark utan vårdande insatser, normalt skog
Vårdad naturmark med öppna gräsytor och gallrade skogsytor
Anlagda och vårdade parker i olika ambitionsnivåer
Arkitekt SAR/MSA Hans Gillgren
21
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Trafikstrukturkarta: Curt L Sandberg.
22

23
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Grönstrukturkarta
24

25
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Planförslag
tillhör även
MKB
3.4 Trafikstruktur
Allmänt
Områdets trafikstruktur byggs upp kring det nuvarande
huvudstråket mellan Strombergs väg och Kolbäcksvägen
(Universitetsvägen-Petrus Laestadius väg-
Gösta Skoglunds väg). Anslutningarna av detta stråk
förstärks med tydliga platsbildningar.
Detta innebär att viss genomfartstrafik kan förekomma
på detta huvudstråk. Det är dock viktigt att
genomgående busstrafik kan passera genom området.
Övriga anslutningar av området till det övergripande
vägnätet har mera lokala funktioner. För att förbättra
tillgängligheten och orienterbarheten i området kan
gatunätet på sikt utvecklas med ett kvartersanpassat,
sammanhängande gatunät inom områdets olika delar.
Lokala busslinjer med hållplatser inom området. Karta: Curt L Sandberg.
26
Kollektivtrafik
Riktlinjer
• Utformningen av bussterminalen vid sjukhuset
föreslås förändras så att en gen sträckning mellan
Holmsundsvägen och Petrus Laestadius väg erhålls.
Terminalen utformas som en mittseparerad
gata med hållplatser och ges sådan bred d att även
eventuell biltrafik kan tillåtas. Gena gångförbindelser
mellan terminalen och resecentret Umeå
östra respektive universitetet tillskapas.
• För busslinjer som angör området från norr mot
de sydöstra stadsdelarna nyttjas även framdeles
hållplatserna på Petrus Laestadius väg.
• Efter utbyggnad av området öster om Kolbäcksvägen
kan busslinjer förläggas till gatunätet i detta
område med koppling till busstråket genom
Tomtebo.

Biltrafik
Utformningen av gatunätet ska inriktas på att huvuddelen
av biltrafiken angör området dels från norr via
Strombergs väg/Universitetsvägen, dels från öster via
Kolbäcksvägen (ny E4)/Gösta Skoglunds väg. Övriga
befintliga anslutningar till det övergripande vägnätet
bibehålls, vilket motverkar stora trafikkoncentrationer
i huvudstråkets anslutningar och trafikarbetet på gatunätet
minimeras.
Nuvarande gata Lasarettsbacken med sträckning
norr om Hotell Björken föreslås bibehållen tills vidare.
På sikt kan denna eventuellt stängas vid exploatering
på Hamrinsberget och då kan frågan om att tillåta biltrafik
genom den nya bussterminalen aktualiseras.
En ny väg för utryckningsfordon till och från universitetssjukhusets
akutintag föreslås utbyggd med anslutning
till Holmsundsvägen söder om cirkulationsplatsen
vid Umeå Östra.
Lilljansvägen föreslås utgå som gata och en ny gata
tillkommer i Rullstensgatans förlängning med anslut-
Trafikstruktur, Universitetsstaden. Karta: Curt L Sandberg.
ning till Petrus Laestadius väg norr om IKSU. Det nya
området i öster ansluts dels till Kolbäcksvägen i samma
plats som Gösta Skoglunds väg, dels till Tomtebovägen.
Axtorpsvägen föreslås ansluten direkt till Strombergs
väg i korsningen med Universitetsvägen (föreslagen
cirkulationsplats).
Snedbild över Hamrinsberget samt området för Umeå Östra, Norrlands universitetssjukhus
m.m.
27
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Dagens trafikstruktur i området kring sjukhuset och Umeå universitet. Karta:
Curt L Sandberg.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykeltrafiken är idag väl separerad från övrigt
gatunät. Stråket längs Gösta Skoglunds väg förstärks
i samband med gatans ombyggnad.
För gång- och cykeltrafik till/från resecentret Umeå
Östra skapas gena förbindelser mot bussterminalen
och universitetet. Nya gång- och
cykelstråk föreslås lokaliserade dels
längs Petrus Laestadius vägs östra
sträckning, dels till dalgången öster
om Lilljansberget i nuvarande
sträckning av Lilljansvägen. Det senare
ansluter i norr till stråket mot
Mariehemsdalen och i söder mot
Nydalasjön och Tomtebo med planskild
korsning med Kolbäcksvägen
(ny E4).
Parkering (bör vara
underrubrik till biltrafik)
Tillgången på parkering är i dag utspridd
inom området, speciellt parkering
för besökare till sjukhuset.
28
Trafikstruktur vid resecentrum, sjukhuset och universitetet efter ombyggnad
av stråket. Karta: Curt L Sandberg.
På sikt är det nödvändigt att mera lättillgängliga och
samlade parkeringslösningar anordnas i anslutning till
det övergripande vägnätet med syfte att minimera söktrafik
i området. Detta accentuerar behovet av såväl
parkering för nya verksamheter som ersättning av nuvarande
parkeringsplatser som utgår som följd av plan-
För att genomföra kvartersstadsidéerna krävs att markparkeringarna ersätts. I kartan ovan visas
förslag till möjliga lägen för parkeringsanläggningar illustrerat med en radie för gångavstånd
på 300 meter.

Vy från uppgång från resecentrum med Tandläkarhögskolan till höger i bild.
Från platsen är det svårt att t.ex. veta var universitetet befinner sig.
3.5 Platser och stadshuvudstråk
I syfte att öka orienterbarheten och ge möjlighet för
koncentration av stadslivshöjande verksamheter som
butiker, service, matställen m.m. föreslås ett antal nya
platser som namnges och utformas med individuell
karaktär. Det är dels entréplatser som blir naturliga
”portar” till stadsdelen, dels stadsdelsplatser som bildar
olika centralpunkter inne i stadsdelen. Den enda
tidigare platsen med en sådan karaktär är den utanför
Universum och Aula Nordica.
Stadshuvudstråken bildar tydliga stadsgator med
olika trafikslag samlade. Gaturummet betonas med
butiker, caféer och servicefunktioner längs gatan.
Kvarteren fungerar som en gräns mot gatan och bör
vara slutna mot huvudstråken men kan vara öppnare
Umeå Östra
Sjukhusplatsen
Huvudentré
NUS
Illustration av samma vy efter ombyggnad av stråket med Sjukhusallén
från sjukhusplatsen, stråket mot universitetet. Illustration: Hans Gillgren.
i andra delar. För att de nya huvudgatorna ska bilda
tydliga stråk och för att gaturummet ska stöttas är det
viktigt att de får en stark utformning samt trädplanteras
innan bebyggelse som fullföljer gaturummet kommer
till.
Sjukhusplatsen
Den östra entrén till resecentrum Umeå Östra bör
ligga på en entréplats som förslagsvis kallas Sjukhusplatsen.
Funktionellt blir den en angöring för biltrafik
med passagerare till Umeå Östra. Platsen inramas naturligt
i öster av sjukhusets huvudentré men bör även
ges en avgränsning mot norr i form av en byggnad.
Denna byggnad kan gärna inrymma publika verksamheter
som exempelvis hotell som kan bidra till att ge
en känsla av stadsliv åt platsen.
Tandläkarhögskolan
”Dallasentrén”
Hotell Björken
Universitets
platsen
Illustration av planerad utformning av stråket med Sjukhusallén, Sjukhusplatsen samt Universitetsplatsen med bland annat bussterminal.
Se sektion nästa sida. Illustration: WSP
Samverkanshuset
29
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Sjukhusallén
En ny stadsgata utvecklas mellan nuvarande infart
från Holmsundsvägen diagonalt rakt upp mot universitetet.
Gatan utformas, på kvartersstadsvis, för
en blandning av bil- och busstrafik med breda gång-
och cykelstråk på båda sidor. I den övre delen placeras
busshållplatser längs gatans båda sidor. Dessa ersätter
därmed nuvarande bussterminal. Från den norra en-
Illustration av sektion för stråket med busshållplatser på gatans båda sidor med breda gång- och cykelstråk. Illustration: WSP.
30
Strombergs
plats
Universitetsesplanaden
Universitetsplatsen
Universumesplanaden
trén skapas angöringsfickor för biltrafik till sjukhuset.
Allén trädplanteras utanför gång- och cykelbanorna
och utformas med cirkulationsplatser i korsningar till
andra gator.
Nya byggnader längs allén ger stöd till det diagonala
gaturummet som motvikt till den nord-sydliga bebyggelsestrukturen
i området.
Universitetsplatsen
Korsningen mellan Sjukhusallén och Universitetsesplanaden
utformas som cirkulationsplats och bildar
tillsammans med angränsande kontorsbebyggelse den
centrala platsen i stadsdelens västra del.
Platsens dignitet som fysiskt centrum för Umeås
och norra Sveriges viktigaste arbetsplats, utbildnings-
och forskningsstadsdel kan motivera en lämplig utsmyckning
som dessutom även kan fungera som landmärke
i syfte att ytterligare underlätta orienteringen.
Universumesplanaden
Österut från Universitetsplatsen dras ett rakt östligt
stråk som mynnar vid infarten till Universum. Även
detta stråk utformas som en esplanad med parkering i
mitten och bör få byggnader på ömse sidor som sluter
gaturummet. Framför Universums entré bör ett torg
skapas.
Illustration av möjlig utformning av Strombergs plats, Universitetsesplanaden, Universitetsplatsen samt Universumesplananden. Karta: Hans Gillgren.

Infart mot universitetet från Strombergs väg. Här är det nödvändigt att etablera
en tydligare bilinfart.
Strombergs plats och Universitetsesplanaden
För att inte inbjuda till onödig biltrafik till universitetet
via Sjukhusallén är det viktigt att etablera en tydligare
bilinfart från Strombergs väg. Dagens svåröverskådliga
trafiksystem med planskild anslutning till Berghem
med sväng söderut och sen via en cirkulation norrut
och under Strombergs väg ersätts med en cirkulationsplats.
Från Strombergs plats dras ett nytt huvudstråk
in mot universitetet, Universitetsesplanaden fram till
Universitetsplatsen. Strombergs plats kan ges stöd som
en entréplats med ett par portalbyggnader i söder vid
Möjlig utformning av Strombergs väg. Karta: Hans Gillgren.
Illustration av möjlig utformning av Universitetsesplanaden från Strombergs
plats. Entréplatsen kan ges stöd av portalbyggnader. Illustration: Hans Gillgren.
universitetsesplanaden. Esplananden kan utformas som
en med trädplanterad mitt och gång- och cykelbanor på
båda sidor samt angörings- och korttidsparkeringsfickor
längs körbanorna.
Strombergs väg
Öster om Strombergs plats breddas Strombergs väg till
en boulevard, dvs en trädplanterad gata, förslagsvis med
separerade körfält. En möjlighet är att bibehålla en lokalgata
närmast universitetet för att uppnå angöring och
busshållplatser nära universitetet och som idag utnyttja
området mellan gatorna för markparkering.
En annan möjlighet är
att lägga samman gatorna
till en och acceptera blandning
av trafik till Mariehem
med trafiken till universitetet.
En sådan lösning ger
mer utrymme för utbyggnad
av universitetet eller
verksamheter med nära
koppling till universitetet.
Detta särskilt i det fall parkeringsbehovet
löses genom
parkeringshus.
31
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Gösta Skoglundsväg och cirkulation vid Köksvägen. Gösta Skoglundsväg västerut med IKSU till vänster i bild.
Gösta Skoglunds allé
Det östvästliga huvudstråket Gösta Skoglunds väg bildar
från Köksvägen till IKSU-hallen med en klassisk
rak gatusträckning i den i övrigt rätvinkliga bebyggelsestrukturen.
Den blir därmed ett naturligt infartsstråk
från blivande E4 i Kolbäcksvägen som är på väg
Gösta Skoglunds väg blir mer stadsmässig och trädplanteras med gång- och cykelbanor på båda sidor. Illustration: WSP.
Östra delen av Gösta Skoglunds väg förbi IKSU och anslutning mot blivande E4. Illustration: WSP.
32
att utvecklas till en stadsgata med utrymme för stadsservice
i kvarteren närmast gatan. Dagens raka sträckning
fullföljs fram till Kolbäcksvägen med en vinkel i
höjd med IKSU-hallen. Gatan utformas som en allé
med trädplantering och gång- och cykelbanor på bägge
sidor.

När Kolbäcksvägen blir E4 blir infarten från Kolbäcksvägen och Strombergs
väg ett viktigt infartsstråk.
Gösta Skoglunds Plats
Korsningen mellan Gösta Skoglunds Allé och Kolbäcksvägen
bör utvecklas som en tydlig entréplats till
Universitetsstaden från öster. Bebyggelse kring denna
plats bör få en högre täthet och kan med fördel inrymma
kommersiella verksamheter. Även en byggnad
i form av ett landmärke som signalerar samhörighet
med universitetet bör finnas på denna plats. Kolbäcksvägen
utformas som en förstadsgata på en sträcka norr
och söder om platsen. Även kvarteren närmast Kolbäcksvägen
kan rymma kommersiella verksamheter.
Strombergsväg från Kolbäcksvägen liknar idag mer en landsväg än en viktig
entré till norrlands viktigaste arbetsplats- och utvecklingsområde.
Gösta Skoglunds plats sedd från Kolbäcksvägen mot söder.
Gösta Skoglunds plats med möjlig omgivande kvartersbebyggelse. Illustration:
Hans Gillgren.
33
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Nydala esplanad och Nydalaplatsen
I förlängningen österut från Gösta Skoglunds plats
mot Nydalasjön dras Nydala Esplanad fram till Nydalaplatsen
som bildar central plats i denna stadsdel.
Kommerciella lokaler bör planeras både längs esplanaden
och vid platsen. Från Nydalaplatsen går ett stråk
söderut som ansluter Tomtebos rätvinkliga struktur.
Möjlig utformning av Nydala esplanad och Nydalaplatsen. Befintlig bebyggelse
på Tomtebo i bakgrunden. Illustration: Hans Gillgren.
Kvartersstaden är uppbyggd av ett gatunät, rätvinkligt eller böjt, där gatorna
har gångbanor. Mellan gatorna finns kvarter eller offentliga utrymmen som
torg, platser, parker eller institutionskvarter. Byggnaderna ligger vanligen i
kvartersgräns och skapar tydliga gaturum och omslutna gårdar inne i kvarteren.
Principen ska tillämpas för Umeå universitetsstad.
34
3.6 Kvartersbebyggelse
Ett grundläggande element är införande av bebyggelse
enligt kvartersstadsprincipen. I stadskvarter sker all trafikangöring
från de gator som omger kvarteret. Bebyggelsen
måste därför utformas med en tydlig entrésida
som vänder sig mot gatan. Detta är en förutsättning
för orientering efter gatuadresser och angöring för såväl
biltrafik som gång- och cykeltrafik. Inne i kvarteret kan
halvprivata och privata ytor som är bilfria skapas.
Denna principutformning är viktig för att skapa såväl
tydlighet kring vilka ytor som är tillåtna för biltrafik
och vilka som är garanterat bilfria som en orienterbarhet
i staden. Denna princip skall tillämpas i den
fortsatta om- och utbyggnaden av Universitetsstaden.
Konvertering av funktionsområdesstaden till en kvartersstad innebär principiellt
en indelning i gator och kvarter, platser och parker och en struktur i gatunät
och platser. Illustration: Hans Gillgren.
Funktionsområdesstaden är uppbyggd av funktionsområden för bostäder,
skolor, arbetsplatser, fritidsområden och handel. De sammanbinds med ett separat
system av trafikleder, gång- och cykelvägar och ibland bussgator.

3.7 Stadskaraktär
Sjukhus- och universitetsområdet m.m
Universitetsstaden har idag en stadskaraktär som i den
västra delen är en blandning av en tät bebyggelsestruktur
i ett rätvinkligt system, främst inom sjukhus- och
universitetsområdena, och en trafikstruktur med tydliga
förortsdrag som utifrånmatning, separering samt
ytkrävande parkeringsplatser.
Denna västra del av stadsdelen del bör utvecklas
till en tät klassisk stad med kvartersbebyggelse i fyra
till sex våningar med byggnader i kvartersgräns.
Parkeringsbehovet för arbetande och boende löses
framförallt genom parkering på kvartersmark i källarplan
i nya byggnader samt i parkeringshus. Besöks-
och angöringsparkering bör huvudsakligen ordnas
på gatumark med parkering i mitten av esplanaderna
samt genom kantstensparkering. Besöksparkering till
sjukhuset kan dock behöva ordnas genom parkeringshus
i anslutning till entréerna, främst huvudentrén
och norra entrén.
Hamrinsberget
Område för universitetsanknutna verksamheter och
blandad stadsbebyggelse. Översta delen av Hamrinsberget
utgör ett utmärkt läge för en märkesbyggnad
med koppling till universitetet. Läget möjliggör även
ett stråk från administrationsbyggnaderna upp till toppen.
Bebyggelsen bör utformas så att en allmänt tillgänglig
utsiktsplats bibehålls. Området är ett av tre studerade
lägen för en eventuell multiarena i Umeå.
Gösta Skoglunds Allé
Stadskaraktären närmast allén bör bestå av tät stadsbebyggelse
i fyra till sex våningar. Bebyggelsen bör
placeras i kvartersgränsen och inrymma lokaler för
kommersiella verksamheter i gatuplanet för att bidra
till ökat stadsliv längs gatan. Parkering sker i huvudsak
på kvartersmark, helst som källarparkering i nya
hus eller markparkering avskilt inne i kvarteren. Angöringsparkering
sker i p-fickor längs huvudstråket
och som kantstensparkering på tvärgatorna.
Gösta Skoglunds allé- Ålidbacken
Stadskaraktären mellan Gösta Skoglunds allé och
Ålidbacken bör utifrån den relativt rätvinkliga grundstruktur
som finns idag med Gösta Skoglunds allé,
Ålidbacken, Köksvägen och Tvistevägen fullföljas
med ett rätvinkligt gatunät. Detta mönster sammanfaller
med den utvecklingsplan Landstinget skisserar.
Stadskaraktären närmast Köksvägen bildar därmed
en förlängning av sjukhusområdets stadskaraktär med
tät bebyggelse i en skala av fyra till sex våningar med
byggnader huvudsakligen placerade i kvartersgräns. I
de östra delarna av området kan bebyggelsen ha en mer
öppen stadskaraktär. Byggnaderna kan dock gärna placeras
i kvartersgräns för tydliggöra gaturummen.
Lilljansberget
Lilljansberget har bebyggts i delar som gränsar till Strombergs
väg. För nya områden längs Petrus Leastadius
väg anger topografin en naturlig grund för stadskaraktären.
En kvartersstruktur med ett böljande gatunät
som följer topografin och en mer öppen stadsbebyggelse
i samma anda som Berghem är här naturlig. Petrus
Laestadius väg bildar här den naturliga stadsdelsgatan
och bebyggelsen bör förhålla sig till den som huvudstråk
även om den inte skall vara ett kommerciellt
stråk.
Nydala stad
Stadskaraktären bör vara en tätare kvartersstad i fyrafem
våningar med byggnader i kvartersgräns mot esplanaden
och platsen, och en öppnare bebyggelse i övriga
delar.
35
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Universitetsdammen
3.8 Grönstruktur
Allmänt
Grönstruktur är ett viktigt stadselement. Det gröna
kan bidra till att ordna staden i greppbara områden
och binda samman staden till en enhet. Vegetation
tillför skönhet och struktur samt bidrar till igenkänning
och orienterbarhet. Att staden är överblickbar är
viktigt och grönstrukturen kan dessutom bidra till en
lugnande effekt på människor och trafik. En tät stad
kan kännas grön och lummig i det fall de gröna ytorna
är välplanerade. Genom att bygga om breda gator till
vackra esplanader och gator kan signalera lägre hastighet.
Det är viktigt med ett nätverk med gröna områden
som bidrar till människors hälsa och trivsel.
Den övergripande grönstrukturen i planområdet
kompletterar det etablerade parkstråket i dalgången
från Mariehem ner till universitetets fågeldamm. Ett
nytt parkstråk dras längs Lilljansvägen i dalgången öster
om Lilljansberget och kopplas samman med området
kring Nydalasjön. På detta sätt knyts Nydalaområdet
och Stadsliden samman vilket ligger i linje med
den övergripande grönstrukturplaneringen för Umeå
36
stadsbygd. I detaljplaneskedet bör parkstråk inom varje
stadsdelsområde skapas som knyter samman stadskvarteren
med den övergripande grönstrukturen.
Grönstrukturen inom planområdet ska tillgodose
både sociala och ekologiska funktioner som bidrar
till att bevara den biologiska mångfalden. För att tillgodose
behovet av gröna lugna oaser, rekreation och
motion i en tätbefolkad och under dagtid levande universitets-
och sjukhusmiljö, ställs höga krav på utformning
och gestaltning av grönstrukturen. Eftersom det
är svårt att tillgodose samtliga gröna rekreationsbehov
inom planområdet är det viktigt med tydliga, lättorienterade
och trygga stråk mot större rekreationsområden
som Stadsliden, Nydalaområdet samt Strandpromenaden
längs Umeälven.
Områdets karaktär ska förstärkas med trädplanteringar
längs gång- och cykelvägar samt boulevarder. Entré-
och stadsdelsplatser ska förstärkas med gröna planteringar
som bidrar till Universitetsstadens karaktär.
Även i ett större landskapsperspektiv är de ekologiska
funktionerna i form av spridningskorridorer viktiga
för bevarande av stadens biologiska mångfald.

Behovet av park- och naturmiljöer inom
planområdet
Inom sjukhus- och universitetsområdet finns få områden
avsatta som park eller grönområden inom befintliga
detaljplaner. Se kartbild nedan. De ytor som i
detaljplan avsatts för detta ändamål är har därtill låga
sociala kvaliteter.
Behovet att nå gröna miljöer vid sjukhusvistelser eller
t.ex. för personer som arbetar eller studerar inom
området är samtidigt stort. Behovet ökar även i takt
med områdets utvecklas exempelvis med fler boende
i området.
Planförslaget illustrerar ett minimibehov av park
och gröna miljöer och visar på viktiga stråk och grönytor.
Vid detaljplaneändringar eller när nya detaljplaner
tas fram bör hänsyn tas till behovet av park- och
naturmiljöer.
Befintliga detaljplaner inom fördjupningsområdet. Gröna ytor visar områden
inom detaljplan som är avsatta som park, plantering alternativt natur.
Viktiga gröna stråk och platser
Grön korridor mellan Stadsliden och
Nydala
Genom planområdet sträcker sig en av Umeås mest
betydelsefulla ekologiska korridorer från Stadsliden till
skogarna kring Nydala. En viktig förutsättning, för att
Stadsliden även i fortsättningen ska kunna behålla ett
fungerande skogsekosystem utan större lokala utbrott
av t.ex. sork eller andra växtätande djur, är att det finns
spridningskorridor där små och mellanstora däggdjur,
insekter och fåglar kan förflytta sig. Stråket mellan
Stadsliden och Nydala är den enda skogskorridoren
utan större barriärer i form av bebyggelse eller vägar.
För att inte isolera Stadsliden från omgivande skogar
är det viktigt att behålla den naturliga skogsmiljön i
korridoren vid Lilljansberget så att arterna kan förflytta
sig på ett bra sätt. Stråket har även ett högt värde för
närrekreation för universitetsområdet.
Naturskogsmiljön, väster om Lilljansberget, består
av tallhed på kuperad blockig mark medan den succesivt
övergår i en mer flack granskog vid Nydalasjön.
Barrskogsområdet, norr om Nydala stad, erbjuder ytterligare
upplevelsevärden i form av en öppen våtmark
med hjortron och en variationsrik bäckmiljö längs
Nydala med Marieområdet i fonden. Bäckmiljö och parkstråk vid Mariehemsängarna.
37
PLANFÖRSLAG

PLANFÖRSLAG
Kolbäcken. Området bör göras mer tillgängligt. Stigarna
i området fortsätter genom naturområdena öster
om Noret till Kinabron. Öster om Lilljansberget,
mot bebyggelsen, skapas ett smalt öppet parkstråk som
erbjuder öppen utsikt från vägen mot bostadsmiljöerna.
Närmst bebyggelsen sparas en genomsiktlig skogsskärm.
Sjukhusdammen
Parken kring sjukhusdammen är en viktig grön oas
med en vattenspegel som är öppen hela året. Parken
har en stor fördel i att den ligger nära sjukhuset och är
lättillgänglig. Ett viktigt karaktärsdrag är att parken
erbjuder en lugn miljö och ger en känsla av avskildhet
mitt i det omgivande bruset.
Grönstråk mellan Universitetsdammen och Mariehemsängarna
Från Universitetsdammen till Mariehemsängarna eftersträvas
ett kontinuerligt öppet parkstråk som inbjuder
till spontanidrott och möten i det fria. Dammarna
och bäcksmiljöerna ska utgöra de dominerande karaktärsdragen
med en variationsrik naturligt vegetation
längs strandpartierna. Förutom större öppna gräsytor
ska även några skogsdungar och större solitära skuggande
träd finnas. Väster om dammen i Olofsdal bevaras
en skogsfond mot vägen som också fungerar som
ekologisk korridor i anslutning till Lilljansberget med
en mer öppen parkmark mot bebyggelse i Olofsdal
38
som bjuder på vila, rekreation och avskildhet. Vid gestaltning
av området måste hänsyn tas till att området
fungerar som fördröjningsytor för dagvatten.
Parken norr om Petrus Laestadius väg
Denna park har en viktig funktion som en nära grön
oas för studerande och forskare i de närliggande institutionerna.
Parken bjuder på vila och samtal i det fria
med öppna gräsytor och sittplatser i en avskild miljö.
Ålidhöjds park, väster om Kolbäcksvägen
I Ålidhöjds park anläggs en naturlig våtmark som fördröjningsmagasin
för Kolbäcken som sedan fortsätter
som bäckmiljö in i Ålidhemsområdet. För att skapa en
lugn miljö och känsla av avskildhet i parken bevaras
en skogsfond mot Kolbäcksleden och Petrus Laestadiusvägen
medan det skapas bättre kontakt mellan bostadshusen
med öppna ytor och viloplatser.
Parkstråket genom Nydala stad
Även om parken i Nydala stad främst utgör ett bostadsnära
naturområde för de boende i området är det
även ett förbindande stråk mellan naturområdet i norr
och de gröna områden som sträcker sig mot Grössjöns
naturreservat i söder. I den norra delen får parken en
särskild karaktär av Kolbäcken som rinner i en mer öppen
och vårdad parkmiljö, främst med lövskogsdungar
och sociala mötesplatser för boende.

Tallskog vid Kolbäcksvägen
Parkmiljö vid sjukhusdammen
Parkstråk mot älven från Umeå Östra
3.9 Dagvatten
Mera hårdgjorda ytor t.ex. vid Lilljansberget och utbyggnad
av universitetsområdet skulle innebära ett
ökat dagvattentillflöde. Redan idag är dagvattensystemet
redan på gränsen att klara belastningen vid stora
regn. Området omkring universitetsdammen är instängt
och därför kan nivårerna stiga med flera meter
innan det blir en naturlig avrinning via omgivande
mark.
En utgångspunkt är att ytterligare exploatering får
inte medföra ökad belastning på befintligt dagvattensystem
och recipienter. Detta innebär att lokalt omhändertagande
av dagvatten på tomtmark och allmän
mark måste tillämpas. Ett principförslag för vatten och
avlopp bör ett i tidigt skede tas fram.
Grön oas vid universitetssjukhuset
39
PLANFÖRSLAG

GENOMFÖRANDE
4 Genomförande
• Organisation, ansvar och resurser
• Detaljplanering och projektering
• Etappindelning och tidplan
Avsnittet utvecklas!
40

5 Planeringsförutsättningar
5.1 Olika stadsbyggnadsprinciper
Stadsbyggnadshistorien, såväl i Sverige som över världen,
uppvisar två grundläggande olika förhållningssätt
till stadsbyggande. Under åtskilliga tusen år har den
täta kvartersstaden varit den bäst fungerande och därmed
givna formen. Detta eftersom stadens idé är att
samla verksamheter nära varandra för att människor
lätt ska kunna utbyta varor och tjänster, åsikter och erfarenheter
utan att färdas långa sträckor.
Under första halvan av 1900-talet växte funktionsområdesstaden
fram och har präglat stadsbyggandet
helt under 1900-talets andra hälft. Istället för blandningen
av funktioner i kvartersstaden utformades områden
efter funktion. Gatans blandning av olika trafikslag
med närhet till kvarterens innehåll ersattes med
separerade trafiksystem för att öka säkerheten. Särskil-
Kvartersstaden är uppbyggd av ett gatunät, rätvinkligt eller böjt, där gatorna
har gångbanor. Mellan gatorna finns kvarter eller offentliga utrymmen som
torg, platser, parker eller institutionskvarter. Byggnaderna ligger vanligen i
kvartersgräns och skapar tydliga gaturum och omslutna gårdar inne i kvarteren.
da vägar för biltrafik, gång- och cykeltrafik, busstrafik
och för olika typ av biltrafik infördes. Gångtunnlar
gjorde korsningar mellan gångtrafik och biltrafik
säkrare.
Ökad bilanvändning gjorde det möjligt att röra sig
över större områden och städerna bredde ut sig med
nya handelsplatser, arbetsområden, bostadsområden
och fritidsområden sammanbundna av ett vägnät. Behovet
av parkeringsplatser ökad och fick en framträdande
roll i stadsmiljön i funktionsområdesstaden.
Bostadsområden byggdes ofta byggts med biltrafikmatning
utifrån för att göra dem bilfria inne i området.
Från säckgator vid parkeringsplatser nås entréerna
via ett körbart gångvägssystem som bara är tänkt att
användas i undantagsfall. Detta ledde till att det ofta
var svårt att hitta i denna typ av områden vilket vanligen
krävde informationstavlor för besökare. Kvartersstadens
orienterbarhet efter adresser längs körbara gator
fungerar inte i dessa områden.
Funktionsområdesstaden är uppbyggd av funktionsområden för bo -
städer, skolor, arbetsplatser, fritidsområden och handel. De sammanbinds
med ett separat system av traf ikleder, gång- och cykelvägar
och ibland bussgator.
41
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
De orangefärgade ytorna är restytor mellan olika slags trafikanläggningar. Restytorna är svåra att använda och kräver skötsel för att inte växa igen.
Karta: Hans Gillgren.
Ytkrävande stadsform
Funktionsområdesstaden har till skillnad från kvartersstaden
ofta krävt större ytor. Svårbyggbara markpartier
har ofta undvikits av ekonomiska skäl. Separerade
trafiksystem ställer krav på större ytor och restpartier
är vanliga mellan såväl olika trafiksystem som
mellan de olika funktionsområdena. Dessa restpartierna
är ofta kvarbliven natur, vanligen i form av igenväxande
grässlänter eller slyskog. Resultatet har ofta
blivit en gles stadsbygd med stora avstånd som är ansträngande
att röra sig i som fotgängare och ofta förutsätter
förflyttning med bil.
Förtätningstendenser
Såväl universitetets och sjukhusets inre organisation
som sambandet mellan dem vad gäller forskning och
utbildning är utvecklingen inriktad på korta avstånd
mellan olika delar av verksamheten. Universitetet har
under många år verkat för en tätare miljö med nära
kontakter genom påbyggnader, utbyggnader av befintliga
byggnader samt inglasade gångar mellan olika
42
byggnader.
Den fortsatta utvecklingen följer denna inriktning.
En förtätning av hela stadsdelen med mindre ytkrävande
trafiklösningar och möjligheter till ny bebyggelse i
de centrala delarna ligger i linje med denna strävan.
Stadsbyggnadsprincip
I planarbetet har olika lösningar i linje med såväl
funktionsområdesplanens principer som kvartersstadens
prövats. Funktionsområdesstadens fördelar
med större flexibilitet överskuggas av dess
nackdelar med sämre orienterbarhet, mindre yteffektivitet
och ovårdade restpartier, otrygghet i
gångtunnlar och gångvägar ute i skogen och svårigheten
att skapa traditionellt stadsliv med butiker,
caféer och service intill huvudstråken. Behoven
av en struktur för bättre orienterbarhet, möjlig
förtätning i stadsdelens centrala delar och tydligare
infart från öster har entydigt pekat mot att införa
kvartersstadens strukturella element.

Kvartersstad och funktionsstad- exempel från Umeå
I kvartersstaden samnyttjas gatuutrymmet för olika trafikslag.
Angöringsparkering kan oftast ordnas på små
ytor. Butiker och servicelokaler i kvarteren ligger nära
både gång- och biltrafik.
Funk tionsområdesstaden skapar sällan gaturum
längs sina traf ik l e d er utan det b lir restpar tier
mellan de olika funktionerna.
Kvartersstaden är yteffektiv och ger korta avstånd
mellan olika verksamheter.
Viktiga trafikknutpunkter saknar ofta platsbildningar
med fondbyggnader.
Umeå universitetsstad gränsar till ett flertal stadsdelar såsom Öst på stan, Berghem och Ålidhem.
Kvartersstadens struktur är uppbyggd av torg
och platser och stråk mellan viktiga platser i staden
som till exempel i Umeå mellan rådhuset
och järnvägsstationen.
De trivsamma miljöerna i funktionsområdesstaden
ligger ofta långt inne i området långt
från biltrafiklederna.
43
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
5.2 Dagens struktur
Stadsdelen är succesivt planerad och utbyggd med ett
antal för sin funktion specialutformade områden som
sammanbundets med ett vägsystem med separerade
vägar för olika trafikslag.
Sammantaget har detta givit en svåröverskådlig trafikstruktur
med i många hänseende dålig orienterabarhet
och riskfyllda korsningar mellan de olika trafikslagen.
Detta särskilt vad gäller området mellan infarten
från Holmsundsvägen vid sjukhuset och Umeå
universitet. Det finns behov av en trafikstruktur med
större tydlighet samt alternativa vägar att ta sig till och
För biltrafiken är det svårt att veta hur man ska köra för att komma till universitetet.
Från Strombergs väg är det otydligt hur man tar sig till universitetet eller till exempel
Berghem.
44
mellan målpunkter i stadsdelen.
Den kommande E4-dragningen i Kolbäcksvägen skapar
en helt ny infart till stadsdelen från öster genom
Gösta Skoglunds väg. Denna infart och området i närheten
kommer att fungera som ett ”skyltfönster” till
oområdet och bli den infartsväg många besökare till
området kommer att välja.
Universitets- och sjukhusområdet uppfattas
idag som ett område åtskiljt från centrala Umeå
och Öst på stan genom Holmsundsvägen, järnvägen
och en nivåskillnad på mellan 15- 20 meter.
Nivåskillnader, kommunikationsleder m.m. gör att Universitetsstaden upplevs
åtskild från andra delar av Umeå.

5.3 Bebyggelsestruktur i angränsande
stadsdelar
Umeå Universitetsstad ligger i östra delen av Umeås
stadsområde och gränsar till flera olika stadsdelar
med varierande karaktär. Umeå grundades, som en av
många norrländska och finska städer som anlades av
Gustaf II Adolf under trettioåriga kriget, för att reglera
och beskatta böndernas handel. Staden fick som de
flesta andra städer på 1640-talet en enkel rutnätsplan
som i huvudsak finns kvar i de centrala delarna.
När staden växte i västlig och östlig riktning förlängdes
rutnätet och kompletterades med esplanader.
1864 års stadsplan reglerade utvidning och gatunät
och 1879 års plan lade in Östra och Västra Esplanaderna
i gränsen för den äldre staden. Dessa esplanader
räddade de östra delarna av staden när hela centrala
staden förstördes i en brand 1888. Efter branden
återuppbyggdes staden i samma skala som tidigare
med i huvudsak tvåvånings trähus. Gatorna planterades
med björkar vilket kommit att bli något av Umeås
signum. 1895 utvidgades staden mot norr när järnvägen
var klar och en axel bildades mellan rådhuset och
järnvägsstationen.
Umeå enligt 1899 års stadskarta. De centrala delarna har efter branden fått samma stadsstruktur som de östra. Järnvägen ger ett naturligt brott mot
stadens rätvinkliga struktur österut.
Umeå före branden år 1888. Foto från tidningen Västerbotten 2/87.
45
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Universitetsstaden från öster
Olika stadsdelars framväxt samt karaktär. Illustration: Hans Gillgren.
46

Skolgatan, öst på stan. Kungsgatan, öst på stan.
Villabebyggelse längs Sofiehemsvägen. Västra delen av Ålidhem. Stadsdeln är idag ett bostadsområde med stor lummighet.
Öst på stan
Universitetsstaden gränsar närmast i väster till Öst på
stan som är den östligaste delen av den äldsta staden.
Holmsundsvägen och järnvägen utgör en bred barriär
med få passagepunkter. Öst på stan karakteriseras av
en glesare kvartersstadsbebyggelse, huvudsakligen i trä
och i en i förhållande till centrala Umeå böjt gatunät.
Bebyggelsen är mestadels från 1920 till 1940-tal med
visst tillskott från senare tid.
Sofiehem
Sofiehem ligger söder om sjukhusområdet på samma
bergsrygg som sjukhuset med en villastadskaraktär
med ett relativt rätvinkligt gatunät och glesare bebyggelse
från 1940-50-tal.
Ålidhem
Ålidhem är ett av Umeås så kallade miljonprogramsområden
som byggdes 1966-73 och som till stor del
bebos av studenter. Området är byggt i två till tre våningar
i en tät och rätvinklig stadsstruktur och enhetligt
i rött tegel med ett litet köpcentrum och skolor
centralt i området. Trafiksystemet bygger i huvudsak
på utifrånmatning med stora parkeringsplatser och pdäck
i områdets utkanter. Entréerna nås genom körbara
gångvägar. Området är idag mycket lummigt till
följd av de omfattande trädplanteringar som genomfördes
när området byggdes.
47
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Punkthus vid Axtorpsvägen, Berghem. Låg trähusbebyggelse på Nydalahöjd.
Torget på Tomtebo vid Vättarnas allé.
Berghem
Berghem bygger på en kvartersstadstruktur med tydliga
gator som har gångbanor och en ofta markerad
gräns för kvarteren med häckar och staket. Bebyggelsen
följer dock inte kvarterets gräns mot gatan utan
ligger friare inne i kvarteren på ett typiskt 1950-60-
talsvis. Gatunätet är sammanhängande utan säckgator
men dock inte rätvinkligt utan böjer sig efter bergssluttningens
topografi. Södra delen domineras av flerfamiljshus
i rött tegel. Den norra delen består av småhus.
Nydalahöjd
Nydalahöjd byggdes på 1990-talet med en blandning
av tvåvånings trähus i gårdsformation och högre tegelhus
i 4-7 våningar. Inom området finns såväl studentbostäder
som vanliga lägenheter. Stadsstrukturen är relativt
upplöst med en genomgående väg och säckgator,
parkeringar och körbara gångvägar till entréerna. Ursprunglig
skog är sparad i hög grad vilket ger stadsdelen
ett intryck av bosättning ute i skogen.
48
BoKlok-hus på Tomtebo
Tomtebo
Tomtebo började byggas ut i den norra delen under
1980-talet i en klassisk rutnätsstadsform med en central
gata som är reserverad för buss- och cykeltrafik
och en platsbildning i centrum av området. Bebyggelsen
varierar mellan tvåvånings trähus och tegelbyggnader
i 4-5 våningar. Södra delen är fortfarande under
utbyggnad, bl.a med enplans trähus och ett större
kollektivhus. Det rätvinkliga gatunätet medger ingen
genomsilning av trafiken, utan biltrafik matas genom
säckgator från Tomtebovägen. Stadsdelen är helt omgiven
av skog, har nära till Nydalasjön men saknar helt
utblickar över sjön.

5.4 Sjukhus- och universitets-
områdets framväxt
Sjukhuset placerades, i början av 1900-talet, en bit utanför
staden som en friliggande institution i skogen på
åsen intill älven och har sedan vuxit successivt norrut
och österut under hela 1900-talet på samma plats. Under
slutet av 1950-talet lokaliserades delar av tandläkar-
och läkarutbildning i anslutning till sjukhuset och
därmed lades grunden för Umeå universitet.
År 1963 beslutade regeringen att landets femte universitet
skulle förlägga i Norrland och Umeå. Universitetet
invigdes år 1965. Universitetets bebyggelse började
med byggnader för fysik och kemi söder om dammen i
början av 1960-talet och fortsatte i slutet av 1960-talet
med samhällsvetarhuset och biblioteket norr om dammen
och Universum söder om dammen. För hela området
hade Arkitekten Hans Brunnberg gjorde år 1962
en plan för hela området med inspiration från Århus
universitet med byggnader i gult tegel grupperade
kring en fågeldamm.
I slutet av 1960-talet tillkom mer storskalig bebyggelse
som ansågs mer rationell och flexibel och som
delvis skiljer sig från förebilden. Under en intensiv expansionsperiod
under 1990-talet skedde en förtätning
av det centrala området genom nya byggnader och påbyggnader.
I stadsdelens trafiksystem och yttre miljö har successivt
olika delförändringar gjorts. Till exempel förstärktes
och förlängdes det centrala parkstråket från universitetets
fågeldamm till området mellan patienthotellet
Björken och den norra entrén under 1990-talet. Biltrafiken
flyttades och en bussterminal anlades. Parkutvidgningen
innebar också att ett antal parkeringsplatser
flyttades.
Universitetsstaden karaktär idag
Stadsdelens karaktär är idag ett renodlat institutionsområde
för huvudsakligen sjukhus och universitet enligt
den funktionsseparerade stadens modell. Trafiksystemet
är separerat med olika vägar för olika trafikslag
där gång- och cykelvägar givits en central
placering. Bebyggelsen har en överraskande rätvinklig
struktur över hela området under det att vägnätet
slingrar runt utan någon tydlig koppling till bebyggelsens
rätvinklighet.
Den äldsta delen av universitetsområdet har en tydlig
kvartersstadsmässighet med utpräglade gaturum
och en stark täthet.
Bostadsområden
I stadsdelens södra del finns två bostadsområden, ett
med tillfälliga studentbostäder och ett som består av
punkthus.
Sjukhus- och universitetsområdet i början av 1970-talet. Sjukhusets äldsta delar nederst i bild. Universitetets första etapp uppe till
höger och den andra etappen uppe till vänster i bild.
Hans Brunnbergs plan från
1962
49
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
5.5 Kulturmiljövärden
Någon sammanfattande inventering av områdets kulturmiljövärden
finns ej genomförd. Universitetets
framväxt och arkitektoniska värden finns beskrivna
i skrifterna Ett universitet växer fram från 1995 och
UmU Arkitektur från 1999. Fastighetsägaren Akademiska
Hus utarbetade 1996 skriften Universitetsområdets
arkitektur- Riktlinjer för bevarande och utveckling
som tar upp värden i arkitektur och landskapsarkitektur.
Universitetsområdet
Universitetsområdet är utbyggt efter principen ”hus
i park” kring två tydliga landskapsrum, den centrala
fågeldammen och sportfältet i norr. Parkkaraktären
är en öppen, mer landskapslik park med dominans
av gräsytor. Den tidigaste utbyggnadsetappen
bär viss prägel av höga gavlar efter förebilden Århus
universitet, samtidigt som denna del är mest stadslik
med tydliga gaturum och tät bebyggelse. De olika utbyggnadsetapperna
bär tydlig prägel från sina respektive
årtiondens arkitektoniska ideal, men har också ett
gemensamt drag i det genomgående valet av gult tegel
som fasadmaterial. Detta ger en sammanhållen provkarta
på utvecklingen inom svensk arkitektur under
1900-talets senare hälft.
50
Fornlämningar
Sjukhusområdet
Sjukhusområdet visar på liknande sätt utvecklingen
från det första lasarettet i början av 1900-talet till
det sena 1900-talets blandade ideal med höga byggnadskomplex
i silverfärgad plåt och geriatrikbyggnadens
klassiska tegelarkitektur. De äldsta sjukhusmiljöerna
med den lilla sjukhusparken visar på dåtidens syn
på hur den läkande miljön skulle se ut vid sekelskiftet
1900. En lugn och hälsosam miljö i den friska skogen
en bit utanför staden. De större komplexen från
1940-talet och framåt har en mer industriell framtoning.
Administrations- och undervisningsbyggnaderna
på Hamrinsbergets kant visar 1950- och 60-talets
arkitektur.
Fornlämningar inom planområdet
I skogsdungen vid Olofsdal finns två bronsåldersrösen
men även skärvstensrösen. Strax söder om Lilljansvägen
finns det enda gravfältet inom Umeå stad. Fältet
består av ungefär fem järnåldersgravar som är mellan
2500 -3000 år. Ytterligare två stensättningar finns i direkt
anslutning till bebyggelsen vid Lilljansberget. Inom
universitetsområdet finns en kulturlämning i form
av en labyrint som bedöms vara sentida.

5.6 Trafik och trafiksystem för buss,
bil, cykel och gående
Trafik
Samtliga resor
I 2006 års resvaneundersökning uppgav drygt två av
tre personer, som besökte området, arbete eller studier
som ärende. Resterande andel angav övriga ärenden.
För samtliga ärenden användes cykel som färdsätt av
fler än varannan person. Färre än var tionde använde
buss och fler än var tredje bil. Färdsättsfördelningen
präglas i hög grad av att närmare åtta av tio studenter
utförde sina resor till fots eller med cykel.
Arbetspendling
Den förvärvsarbetande dagbefolkningen inom planområdet
uppgick år 2006 till cirka 10 800 personer.
Detta innebär att området är det största koncentrerade
arbetsområdet i Umeå. Ungefär sex av tio personer hade
sin bostad inom fyra kilometer från området, d.v.s.
inom rimligt gång- och cykelavstånd. I de närliggande
områdena Ålidbacken, Ålidhöjd och Nydalahöjden
bodde cirka 450 personer med arbetsplats vid sjukhuset
eller universitetet.
Resvaneundersökningen visade att av de intervjuade
personerna med arbetsplats inom planavgränsningen
var färdmedelsfördelningen från bostaden till arbetsplatsen,
genomfördes till fots eller med cykel av
drygt hälften (46 procent), 13 procent med buss och
38 procent med bil (29 procent som förare och nio
procent som passagerare).
Studenter
Heltidsstuderande vid Umeå universitet/NUS bor i regel
i angränsande områden och färdas till största delen
till fots eller med cykel till universitetet/sjukhuset.
Av resvaneundersökningen framgår att cirka 80
procent av de intervjuade personerna och som studerar
inom området bor i Ålidhemsområdet (inkl. Sofiehem,
Carlshem/Carlshöjd, Gimonäs och Carlslid),
Haga/Sandbacka/Berghem, Centrala Stan och Mariastadsdelarna/Nydalahöjden
samt Ålidhöjd. Från dessa
områden färdades i genomsnitt nästan nio av tio till
fots eller med cykel till universitetet/NUS. För studenter
boende i övriga stadsdelar i Umeå använde färre än
en av tre gång- eller cykel som färdmedel.
Inpendlingsområden till sjukhus- och universitetsområdet.
Illustration: Infraplan
Inpendlande studenter till sjukhus- och universitetsområdet.
Illustration: Infraplan.
51
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Busstrafik
Cirka 90 procent av den nuvarande busstrafiken (lokaltrafik
såväl som regionaltrafik) passerar genom, den
från biltrafik separerade, terminalen vid universitetssjukhuset
dvs. vid infarten från Holmsundsvägen/Lasarettsbacken.
Busstrafiken inom planområdet går i
övrigt på bilnätet (Petrus Laestadius väg, Axtorpsvägen,
Gösta Skoglunds väg, Tvistevägen och Köksvägen
samt Lilljansvägen).
Hållplatser är lokaliserade till NUS-terminalen, vid
Universum, Landstingshuset, Uminova Science Park
och Samhällsvetarhuset. År 2008 passerade dagligen
cirka 750 turer NUS-terminalen varav ungefär fyra av
tio turer tillhörde linjer mot norr och resterande mot
söder.
Nuvarande lokala busslinjer med hållplatser i området med cirklar illustrerande 300-400 meters gångavstånd. Karta: Curt L Sandberg.
52
Överväganden
Busstrafikens huvudlinjer kommer även fortsättningsvis
att trafikera nuvarande stråk. Förändringar kan
dock komma att ske för linjerna i områdets nordvästra
del som flyttas till Strombergs väg och linjen mot Nydalahöjden
(se illustration nedan gällande förändring
av Lilljansvägen).
Den svåröverskådliga trafikmiljön i området vid
NUS-terminalen har varit föremål för olika lösningar,
bl.a. med ett alternativ som innehåller en direktanslutning
från cirkulationsplatsen i den nya så kallade Storgatsviaduktens
korsning med Blå vägen/Holmsundsvägen.
Mot bakgrund av de stora nivåskillnaderna
i området har dock visats att utgångspunkten för en
ombyggnad ska vara nuvarande anslutning till Holm-

Busstrafik 2007/2008, totalt vintervardag (båda riktningarna) med ULTRA,
Länstrafiken samt flygbussarna. Illustration:
sundsvägen.
Med en diagonal, gen sträckning från Holmsundsvägen
mot Petrus Laestadius väg, söder om Hotell
Björken, kan både bussterminal och infartsgata inordnas
i ett gemensamt stråk. Denna utformning medverkar
till kortare färdvägar för busstrafiken genom området
och möjliggör även ett gent gångstråk mellan resecentret
Umeå Östra och universitetscampus.
Biltrafik
Området tangeras eller genomkorsas av två övergripande
trafikleder, Holmsundsvägen i väster och Kolbäckvägen
i öster. Avgränsningen i norr och söder utgörs av
huvudgatorna Strombergs väg respektive Ålidbacken.
Differentieringen av trafiknätet följs upp inom planområdet
med en central uppsamlingsgata (Gösta Skoglunds
väg-Universitetsvägen), som fördelar trafiken till
de olika delarna av området, och den i öster till universitetscampus
tangerande Petrus Laestadius väg.
In- och utfartstrafiken når området via Lasarettsbacken
i väster (NUS huvudentré m.m.), Universitetsvägen,
Axtorpsvägen och norra Petrus Laestadius väg i
norr, Gösta Skoglunds väg i öster och Köksvägen och
Tvistevägen i söder. Lilljansvägen i områdets östra del
har av endast marginell betydelse för områdets trafikförsörjning
och nyttjas i första hand för trafik till och
från Nydalahöjden.
Genomfartstrafik vid Universum, antal fordon per dygn (onsdag, 24/4 2002).
Illustration:
Området angörs av 30 000-35 000 bilar per vardagsdygn,
varav ca 30 procent uppskattats utgöras
av direkt genomfartstrafik genom området (Destinationsundersökning,
2002).
Infarterna i väster och norr trafikeras av sammanlagt
ca 21 000 bilar/dygn vilket utgör cirka två tredjedelar
av all trafik in och ut ur området. Infarten från
öster, Kolbäcksvägen, trafikeras av knappt 4 000 bilar
och från söder, via Köksvägen och Tvistevägen, av ca 7
000 bilar/dygn.
Trafikintensiteten på gatunätet inom området består,
förutom av genomfartstrafiken, främst av trafik
till och från parkeringsplatser vid NUS och vid universiteten.
Den mest belastade delen är sträckan Universitetsvägen-Petrus
Laestadius väg mellan Strombergs väg
och Köksvägen med 6 000-7 500 bilar/dygn.
Lasarettsbacken, mellan NUS infart och Petrus Laestadius
väg, passerar vid NUS bussterminal och norr
om Hotell Björken och fungerar som en viktig infartsgata
till hela området från väster och söder. Gatan är
utformad med anpassning till bussterminalen och skapar
en otydlig trafikmiljö med konflikter mellan biltrafik,
gång- och cykeltrafik och busstrafik.
Kolbäcksvägen är idag en tvåfältig huvudgata och
infartsväg av landsvägstyp. Vägen kommer att byggas
om till ny E4-genomfart med god framkomlighetsstandard
med fyra körfält och hastighetsbegränsningen
90 km/h.
53
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Överväganden
De tidigare intentionerna, att planera sjukhus- respektive
universitetsområdet som bilfria områden med utifrånmatning,
har visat sig försvåra tillgängligheten till
olika delområden. För biltrafiken har det medfört ett
svårorienterat vägnät med omvägar till målpunkterna
och koncentrerad trafikbelastning på olika delsträckor
om följd. Stora barriärer har skapats för de viktigaste
gång- och cykelstråken som hänvisats till plankorsningar.
Den planerade utökningen av verksamheter inom
planområdet kommer att medföra att antalet resor till
och från området ökar vilket ställer höga krav på så-
Nuvarande trafikstruktur. Karta: Curt L Sandberg.
54
väl tillgänglighet och trafiksäkerhet i trafikstrukturen.
Lokalisering av nya verksamheterna kommer även att
påverka trafikrörelserna till/ från och inom området.
Som ett led i att skapa ett gatunät som dels möjliggör
en större spridning av trafiken, dels ger en lugnare
trafikrytm, diskuteras ombyggnader av befintliga gator
med tydligare separering av gång- och cykeltrafiken
och säkrare plankorsningar.
Områdets stadsmässiga utformning kan förstärkas
genom uppbyggnaden av kvarter med gator i rutnät,
vilket underlättar delområdenas åtkomlighet från de
olika infarterna. För utformning av området vid NUSterminalen
se kartbild nästa sida.

Illustration över Universitetsvägen, Strombergsväg, samt entréområdet till
NUS.
I syfte att separera utryckningstrafiken till och från
akutmottagningen söder om NUS huvudentré har en
ny anslutning mellan Holmsundsvägen och akutintaget
diskuterats (se illustration ovan till höger).
För det genomgående trafikstråket Gösta Skoglunds
väg - Petrus Laestadius väg (väst) föreslås en utformning
med cirkulationsplatser i korsningarna och med
dubbelsidiga gång- och cykelbanor avskilda från biltrafiken
med trädallé. Gösta Skoglunds väg blir även
en utmärkande östlig infart från det nya E4-läget i
Kolbäcksvägen.
Nuvarande utformning av Strombergs väg är en väg
i park med planterade sidoområden och öppna diken,
vilket inbjuder till högre hastigheter än den skyltade
(50 km/h). Med en ombyggnad till en mera stram,
stadsmässig utformning i likhet med Gösta Skoglund
väg kan hastigheterna dämpas och gång- och cykelpassager
kan ske på ett mer trafiksäkert sätt.
På motsvarande sätt planeras en mera uppstramad
utformning av både Köksvägen och Tvistevägen.
Korsningen Strombergs väg-Universitetsvägen är
idag signalreglerad. Möjligheterna att bygga om denna
till cirkulationsplats bör studeras och då med förutsättningen
att även Axtorpsvägen ansluts till denna.
Lokaliseringen av den befintliga Lilljansvägen i dalgången
mellan campusområdet och Nydalahöjden har
ifrågasatts med hänsyn till dess marginella funktion
för trafikförsörjningen av planområdet. Därför diskuteras
möjligheterna att i stället bygga ut en ny förbindelse
tvärs dalgången som ansluter Nydalahöjd till
Petrus Laestadius väg norr om IKSU sportcentrum.
Lilljansvägen kan i det fallet byggas om till gång- och
cykelväg.
Utfartsväg, föreslagen ny ambulansinfart. Illustration: Curt L Sandberg.
Gång- och cykeltrafik
Gång- och cykeltrafiken är separerad från biltrafiken
med eget nät inom bl.a. campusområdet, där Håkan
Gullesons väg utgör det genomgående stråket. Området
nås via planseparerade korsningar med Holmsundsvägen,
Strombergs väg, Kolbäcksvägen och
Ålidbacken samt norra Petrus Laestadius väg och Lilljansvägen.
Inom området i övrigt ligger gång- och cykelnätet i
plan med gatunätet. Större passager i plan med Gösta
Skoglunds väg utgörs av de tre stråken från Ålidhem
samt med Petrus Laestadius väg vid Hotell Björken
och Axtorpsvägen.
Överväganden
Med föreslagna gatuombyggnader inom området kan
biltrafikens barriäreffekter reduceras vid befintliga
gång- och cykelpassager. Nya gång- och cykelstråk föreslås
lokaliseras dels längs Petrus Laestadius vägs östra
sträckning, dels till dalgången öster om Lilljansberget
i nuvarande sträckning av Lilljansvägen. Det senare
kan ansluta i norr till stråket mot Mariehemsdalen
och i söder mot Nydalasjön och Tomtebo med planskild
korsning med Kolbäcksvägen (ny E4).
Den föreslagna utbyggnaden av korsningen Strombergs
väg-Universitetsvägen/Axtorpsvägen bör förutsätta
att nuvarande planskilda gång- och cykelpassage
under Strombergs väg bibehålls.
55
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Befintliga bilparkeringplatser år 2009. Illustration: Curt L Sandberg.
Parkering
Inom planområdet finns drygt 4 400 bilplatser för
arbets- och besöksparkering. (Bostadsområden vid
Klint-, Tviste och Kuratorvägen undantagna liksom
Lilljansberget vid Strombergsväg samt verksamheterna
i de sydöstra delarna, norr om Ålidbacken). 2 000 platser
är avsatta för universitetssjukhusets parkeringsbehov
och 1 650 för universitetens. För övriga verksamheter
finns cirka 850 bilplatser.
Parkeringsplatser finns i hela området med den
största delen lokaliserad till Landstingshuset vid Köksvägen,
där det totalt sett finns 900 bilplatser, samt ytterligare
700 vid norra delen av Petrus Laestadius väg.
56
Överväganden
Med planförslaget tas ytor, som i nuläget nyttjas för
parkering, i anspråk för ny bebyggelse. Detta innebär
att det blir nödvändigt att tillskapa nya parkeringsplatser
för att ersätta de som försvinner, och dessutom tillgodose
det parkeringsbehov som uppstår som följd av
nya verksamheter i området.
För att minimera omfattningen av parkeringsplatser
bör man överväga att ta ett samlat grepp gällande områdets
bilplatsbehov. Ett fåtal, strategiskt lokaliserade
parkeringsanläggningar bör därför tillskapas. På detta
sätt finns möjligheter att anordna parkeringar som
kan samnyttjas av olika verksamheter. (Men hur löser
vi detta?).

Mariehemsängarna
5.7 Grönstruktur, naturmiljö och friluftsliv
Vad är grönstruktur?
Länge har ett samlande begrepp saknats för allt det
viktiga som grönska, vatten, mark och allt levande står
för. År 1995 infördes begreppet grönstruktur i Plan-
och bygglagen. Där uppmärksammades stadens ”gröna
områden” för dess ekologiska, sociala och kulturella
värden som ska utgöra en självklar del i framtida bebyggelseplanering.
I begreppet ingår bland annat den
zon av naturmark som skiljer staden från landet, stora
och små naturområden såsom sjöar, bäckar och kuster,
parker, skol- och kyrkogårdar, alléer och andra gröna
områden, privata trädgårdar och bostadsgårdar samt
gröna restytor - både med natur- eller kulturprägel.
Grönstruktur är, liksom bebyggelse (bebyggelsestruktur)
och vägar/gator (infrastruktur) en del av staden.
Dessa tre strukturer bygger upp staden till vad
den är. Grönstrukturen omfattar således all mark som
inte är bebyggd eller belagd.
Grönstrukturens betydelse och funktion brukar
sammanfattas i de tre aspekterna ekologisk, social och
kulturell. Kännetecknande är att samma områden fyller
flera funktioner. En stadspark är ett kulturhistoriskt
värdefullt objekt, samtidigt som den har social
betydelse för både de kringboende och för staden som
helhet. Den innehåller dessutom gamla träd som är av
betydelse för den biologiska mångfalden.
Ett rikt växt- och djurliv i våra städer är viktigt
även för oss människor. Det ger oss positiva upplevelser
och naturkontakt har visat sig vara centralt
för barns utveckling. Men det är också många arter
som är hotade i skogs- och jordbrukslandskapet
som fått en fristad i stadens parker och bostadsgårdar.
Dessutom finns många lokalt anpassade
trädgårdsväxter som också behöver skydd.
Här kan vi genom rätt skötsel se till att få både positiva
naturupplevelser och bevara sällsynta arter.
57
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Grönstrukturen i planområdet
Planområdet omges av två viktiga naturområden. Dels
skogsområdet Stadsliden i norr, dels Nydalasjön i öster.
Dessa områden knyts samman med gröna stråk
längs Mariehemsparken genom Lilljansområdet. Denna
förbindelse är av stor betydelse för såväl områdenas
ekologiska funktioner som för friluftslivet.
På en mer detaljerad skalnivå knyts sjukhuset och
universitetsområdet till dessa större områden med
gång- och cykelvägar och bäckstråken når ända in
till den centrala vattenspegeln i universitetsområdet.
Hamrinsberget med sin storslagna utsikt över centrala
Umeå ligger dock som en solitär utan tydlig koppling
till övriga områden. Detsamma gäller för den gamla
sjukhusparken i sydväst, som på två sidor är avskuren
av stora vägar. Parken har stora vistelsevärden, främst
genom sina stora träd och dammen som man kan promenera
runt.
Centralt genom området löper en bäck och de tidigare
jordbruksmarkerna runt denna sköts idag som
öppna gräsytor med inslag av träddungar. Området är
mycket populärt bland kringboende som grönstråk.
Ytorna närmst Nydalasjön med tillrinningsområde har
stor betydelse för rekreation och rörligt friluftsliv. På
delar av ytan där universitetet årligen arrangerar den
stora brännbollsfesten anläggs nu en konstgräsplan.
Det öppna landskapet bryts på delen mellan Mariehemsvägen
och Lilljansvägen av ett igenvuxet område.
Lilljansområdet består av de två delarna Lilljansberget
och den igenvuxna dalgången där Lilljansvägen
löper idag. Berget har stora kvaliteter
för friluftsliv med flera motionsspår och koppling
till IKSU-hallen. Dalgången fungerar som en viktig
förbindelselänk mellan Stadsliden, via Mariehemsparken
till Nydalasjöns rekreationsområde.
Svanfamilj vid Nydala, sommaren 2008.
58
Värdefulla naturområden
Planområdet berör ej något område skyddat av bestämmelser
i Miljöbalkens 3 eller 4 kapitel. I ÖPL 98 anges
dock Nydala som natur- och rekreationsområde.
Campusområdets landskapsarkitektur
Campusområdet är avsiktligt format till ett centralt
parktema med öppna fält och vattenstråk med öppna
vattenytor som centrala element. Inspirationen är här
liksom för arkitekturen universitetsområdet i Århus.
Detta centrala parkrum har dock inte samma tydliga
rumslighet som i Århus. Avslutningen mot älven
är otydlig eftersom vattenstråket är kulverterat och de
öppna ytorna brutna av trafikleder och parkeringsplatser.
I riktlinjer för utvecklingen av campus (1996) talas
om betydelsen av att behålla den rumsliga strukturen
med logiska och uppfattbara sekvenser. Förutom
de två centrala parkrummen Dammen och Bollplanen
finns även Arboretat vid SLU som ett viktigt område
som ska förbindas med gång- och cykelvägar.
Det gröna ska också återfinnas i gatumiljöerna
genom trädplanterade gator. Denna för Umeå så
karaktäristiska gatutyp vill man också skapa inom
planområdet.
Vattenytor är dominerande element i utformningen av Campusområdets
landskapsarkitektur

Landskapet
Landskapet inom planområdet har två huvudkaraktärer.
Väster om Kolbäcksvägen finns skogklädda höjder,
förhållandevis branta moränsluttningar samt öppna
dalgångarna som dominerande element. Detta område
fungerar topografin rumsavgränsande. Öster om
Kolbäcksvägen finns istället låga moränåsar och mellan
dessa myrmark i högre utsträckning än öppna odlingar.
I detta fall är det vegetationen som avgränsar
rummet.
Mark och topografi
Terrängen runt Umeå tillhör den naturgeografiska regionen
”norrländsk kustslätt”, nr 29 i nordiska ministerrådets
indelning. Denna region omfattar hela kuststräckan
från Ångermanlandsgränsen i söder upp till
Haparanda i norr. Här har den kuperade, bergiga terrängen
som i Ångermanland når ända ut till kusten ersatts
av en flack morän- och sedimentkust, som här är
ungefär en mil bred. Berggrunden är mycket gammal,
mest ca 2000 miljoner år gamla sedimentära bergarter
och urgraniter. Bergets överyta är flack, med i detta
område finns vissa uppstickande höjder som Hamrinsberget,
Lilljansberget och Bräntberget.
Landskapets former är starkt präglade av inlandsisens
avsmältningsskede. Moränen i området fick en
väldigt tydlig riktning av isen. Här finns hela svärmar
av nord-sydliga moränåsar, så kallade drumliner, synliga
kring Nydalasjön. Mellan dessa finns ofta myrar.
I de dalgångar som har ett större vattendrag finns ofta
sandiga jordar och ibland också leror som brukas som
jordbruksmarker. Mariehemsdalen är ett exempel, liksom
de öppna områdena kring universitetet.
Hydrologiskt är området lite speciellt eftersom
avrinningsområdena är små. Tavelån i norr skär av
stora områden, och tillrinningen till Nydalasjön
är liten i förhållande till sin storlek. Avrinningen
från området är delvis kulverterad under sjukhus-
Flygbild från öster med Kolbäcksvägen och Gösta Skoglunds väg. Punkthusen på Ålidhöjd syns mitt i bilden. Till vänster i bild finns det flacka
skogslandskapet öster om Kolbäcksvägen och i bildens nedre kant skymtar myrområdet.
59
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
och universitetsområdet. Landskapet tillhör den
nordligt boreala zonen, som domineras av barrskogar.
På de sandiga och grovkorniga sedimenten dominerar
tallskogen, medan blandskogar med gran, tall och
lövträd finns där marken är fuktigare. Rikare växtlighet
finns framför allt i bäckraviner och sydsluttningar
med gynnsamt klimat.
Marken inom planområdet består av tre nord-sydliga
höjdryggar med morän och berg i dagen och sedimentområden
mellan dem och öster om dem. Den
västligaste går från Stadsliden på nivån 60 meter över
havet via Berghem och Hamrinsberget på knappt 40
meter över havet och följer sen Umeälven från Sofiehem
och söderut. Den mellersta utgår från Lilljansberget
och nivån 45 meter passerar IKSU-hallen på 40
meter och böjer av åt väster via Ålidhöjd på 35 meter
och sammanfogas med den västliga höjdryggen vid
Sofiehem på nivån 25 meter. Den östligaste höjdryggen
kommer från Mariehem och planar ut söder om
Nydalahöjden på nivån 33 meter. Dalgångarna mellan
höjdryggarna består av sediment och avvattnas åt sydväst
till Umeälven, den västligaste dalgången genom
universitets- och sjukhusområdet via Fågeldammen
och kulvertering.
Nydalasjöns vattenkvalitet
Den ekologiskt känsliga Nydalasjön hotas inte av planerna
på bebyggelse exempelvis i det område kallat
Nydala stad. Planområdet för Umeå universitetsstad
inte ligger inom sjöns avrinningsområdet. (Se kartbild
intill). Nydalasjön har en del av sin avvattning genom
ett myrområde öster om Kolbäcksvägen som har diken
och en mindre bäck, Kolbäcken, som korsar Kolbäcksvägen
strax söder om Gösta Skoglunds väg.
60
Planerna på bebyggelse, exempelvis gällande Nydala stad innebär inte ett hot
mot Nydalasjöns vattenkvalitet. I kartan visas Nydalasjöns avrinningsområde.

5.8 Vatten och avlopp, fjärrvärme
samt el
Vatten och avlopp
Områdets topografi med en höjdpunkt inne i området
medför att områdets lutning är i flera väderstreck
innebär att avledning av dag- och spillvatten måste i
flera punkter från exploateringsområdet. Även om
dagvatten avleds i flera punkter så hamnar det till slut
i Sandbäcken. Avbördning till Sandbäcken får ej öka
vilket innebär att åtgärder inom området måste vidtas
för att inte riskera översvämningar.
Vatten och avlopp är utbyggt inom den bebyggda
delen av planområdet. De nord-sydliga huvudledningarna
för vatten och spillvatten korsar Lilljansberget.
Dessa ledningar ligger i en bergtunnel cirka 20 meter
under marken och ska därför inte vara något hinder
för exploateringen. I samma tunnel har Umeå Energi
en fjärrvärmeledning.
Fjärrvärme
Området är försörjt med fjärrvärme. Sjukhusområdet
har även fjärrkyla från Umeälven.
El
Planområdet genomkorsas i östra delen av en högspänningsledning
som följer Lilljansvägen och
Kolbäcksvägen.
Vatten- respektive spillvattenöversikt. Karta: Hans Gillgren.
5.9 Geoteknik
Någon översiktlig geoteknisk utredning för hela planområdet
finns ej genomförd, däremot finns ett flertal
undersökningar gjorda för mindre delområden där bebyggelse
varit aktuell.
Med ledning av topografi och vegetation kan antas att
höjdryggarna med morän och berg inte innebär några
bärighetsproblem för bebyggelse. Dalgångarna i områdets
östra del och myrområdet öster om Kolbäcksvägen
kan dock kräva olika slags åtgärder för att klara
stadsbebyggelse.
61
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
4.10 Miljöstörningar, hälsa och säkerhet
Buller
Umeå kommun har kartlagt den allmänna bullersituationen
i kommunen. Kartläggningen kan i planeringssituationer
indikera var man behöver ägna bullerfrågorna
särskild uppmärksamhet.
Vid nylokalisering av bebyggelse är utgångspunkten
Boverkets allmänna råd. Avsteg från huvudreglerna
genom tillämpning av tyst sida ska tillämpas inom hela
planområdet för att skapa acceptabla bostadsmiljöer
ur ett bullerperspektiv. Se även riktlinjer för bebyggelseplanering
i Fördjupningen för Umeå.
Helikopterbuller
Ambulanshelikopterns inflygningsvägar till dagens
helikopterplatta vid akutintaget ger bullerstörningar
främst i två sektorer. Dels i riktning sydväst som berör
Öbacka strand utanför planområdet, dels rakt söder
om plattan som berör befintlig bostadsbebyggelse
vid Ålidbacken.
Plattans läge intill högre byggnader gör att all inflygning
måste ske söderifrån. Inflygning norrifrån
sker därför över Nydalasjön och västerut över
Umeå kommun gjorde år 2008 en kartläggning av den allmänna bullersituationen som underlag för planering.
Bilden visar dygnmedelvärden upp till 70 dBA vid sjukhus- och universitetsområdet.
62
Ålidhem. Inflygning söderifrån sker längs Umeälven.
En framtida lösning med en ny helikopterplatta högst
upp på den högsta byggnaden skulle innebära en friare
inflygning som inte behöver passera bostadsbebyggelse,
t.ex längs Gösta Skoglunds väg. Föreslagna nya
områden ska klara flygbullernivån (FBN) 55 dBA och
säkra en godtagbar inomhusmiljö.
Trafikbuller från Botniabanan och
Holmsundsvägen
Botniabanan kommer att innebära bullerstörningar
som berör planområdets västra del. Trafikbuller från
Holmsundsvägen påverkar också de västligaste delarna
av planområdet. Ny bebyggelse intill Holmsundsvägen
och på Hamrinsberget måste därför utformas med
hänsyn till detta.
Trafikbuller längs Kolbäcksvägen/ nya E4
Områden utsatta för vägbuller gäller framförallt lägen
närmast blivande E4 i Kolbäcksleden, längs busstråket
samt längs Holmsundsvägen. Kolbäcksvägen kommer
att byggas om till ny E4 vilket innebär att trafiken och
ljudnivåerna kommer att öka.
En utgångspunkt för ny bebyggelse i anslutning till
dessa områden blir att man ska klara rekommendationer
i Boverkets byggregler (BBR). Detta kan handla
om åtgärder som tyst sida och ljudisolerande åtgärder.
Buller från verksamheter
Buller från större industriell
verksamhet förekommer inte
inom planområdet. Vid detaljplanering
av blandad stadsbebyggelse
är det viktigt att störningar
från verksamheter inte
drabbar intilliggande bostäder.

Femkilometersstaden med föreslaget stomlinjenät (Se fördjupningen för
Umeå) visar områden där det kan bli aktuellt att tillämpa begreppet tyst sidan
för avstag från huvudreglerna för buller.
Inflygningsvägar, ambulanshelikopter
Områden utsatta för flygbullernivå 55 dBA.
Luftföroreningar
Umeå har problem med bristfällig luftkvalitet i de centrala
delarna av staden. Se illustration nedan. Detta
beror på mycket trafik i kombination med ofördelaktig
meterologi vilkt medför att föroreningarna inte späds
ut i luftmassorna, så kallad inversion. Detta gör att
miljökvalitetsnormerna för kväveoxid överskrids och
regeringen förelade år 2006 kommunen att ta fram ett
åtgärdsprogram.
Intill de mest trafikerade gatorna inom planområdet
kan luftföroreningar från bil- och busstrafik förekomma.
I samband med detaljplanering för bostadsbebyggelse
i sådana lägen bör denna fråga utredas närmare.
Områden i Umeå där miljökvalitetsnormen för luft överskrids. Även intill de
mest trafikerade gatorna inom planområdet kan luftföroreningar förekomma.
Illustration: Royne Söderström.
63
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Transporter av farligt gods
Farligt gods kommer att transporteras längs blivande
E4 liksom längs Botniabanan. En riskanalys har gjorts
för Umeåprojektet och åtgärder har inarbetats i vägarbetsplanen.
Nödvändiga åtgärder är skyddsräcken s
om förhindrar avåkningar samt diken och magasin för
fördröjning och uppsamling av vätska i anslutning till
cirkulationsplatser för att minska risken för utsläpp till
Nydalasjön.
Risk för olycka med farligt gods för planerad bebyggelse
föreslås hanteras genom placering av bebyggelse,
med exempelvis kontor, medges fram till 50 meter
från motortrafikled medan tätare bostadsbebyggelse
placeras i andra led eller fram till 100 meter från
vägen. Bebyggelse närmast vägen förutsätts uppföras
med väl sammanhållen betongstomme.
Risk för översvämningar, ras och skred
Någon risk för översvämningar i lokala vattendrag eller
i Umeälven som kan drabba planområdet bedöms
ej finnas. Ej heller finns risk för ras och skred till följd
av stor nederbörd. Dagvattensystemet ligger dock på
gränsen att klara belastningen vid kraftig nederbörd.
Se avsnitt 3.9.
Ålidhemsanläggningen, sedd från öster, ligger strax utanför planområdet.
64
Markföroreningar
Inom planområdet finns inga kända tidigare verksamheter
som kan innebära risk för markföroreningar.
Möjligen kan marken vid gamla panncentraler lokalt
vara påverkad. Detta får undersökas närmare vid eventuella
ombyggnader.
Energianläggningar
Panncentralen vid Gösta Skoglunds väg är en reservanläggning
för framförallt sjukhuset med lager av
bränsle där det är nödvändigt med skyddsavstånd till
ny bebyggelse. Utgångspunkten är att ny bebyggelse
inte placeras närmare anläggningen än befintlig bebyggelse.
Ålidhems värmeverk som ligger strax utanför planavgränsningen
söder om Ålidbacken har en total kapacitet
på 298 MW och hanterar idag biobränsle. Närmast
anläggningen, norr om Ålidbacken bör bostäder
inte byggas utan hellre mindre bullerkänslig bebyggelse
såsom industrihus, kontor eller dylika lokaler. Bebyggelse
bör i höjd begränsas till halva skorstenshöjden.

65
PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB
Översiktsplanens konsekvenser
och MKB
Den fysiska planeringen ska medverka till att uppnå
en långsiktigt hållbar utveckling. I det arbetet är
kommunens översiktsplanering ett viktigt instrument.
För att avgöra hur den fördjupade översiktsplanen för
Umeå universitetsstad medverkar till en hållbar utveckling
ska det enligt miljöbalken upprättas en miljökonsekvensbeskrivning
(MKB).
Enligt plan- och bygglagen ska översiktsplanens
konsekvenser när det gäller inverkan på miljön, betydelsen
för hälsa och säkerhet, hushållning med naturresurser,
sociala och samhällsekonomiska aspekter
också tydligt framgå. En beskrivning av hur relevanta
miljökvalitetsmål beaktats i planen liksom en beskrivning
av de åtgärder som planeras för att förebygga,
hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan.
Syftet med miljöbedömningen och dokumentet
MKB är att integrera miljöaspekterna i planen. Enligt
förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar
ska en miljöbedömning göras för en översiktsplan enligt
4 kapitlet i plan- och bygglagen om planen anger
förutsättningar för kommande tillstånd eller åtgärder
upptagna i MKB-förordningen liksom även planer
som anger tillstånd för andra verksamehter eller åtgärder
än de i bilaga 1 och 3 (infrastrukturprojekt, projekt
för tätortsutveckling.
För Umeå universitetsstad gäller det planerad bebyggelse
vid Hamrinsberget, Nydala stad, m.fl. Även
påverkan på kultur- eller naturmiljöer kan innebära
betydande miljöpåverkan. En miljöbedömning ska således
göras.
eftersom alla översiktsplaner anger alltid förutsättningar
för någon eller flera av dessa verksamheter
Avgränsning
En MKB ska innehålla alternativ till planförslaget.
Enligt bestämmelserna om miljöbedömningar och 6
kap 12 § MB ska ”rimliga alternativ med hänsyn till
planens eller programmets syfte och geografiska räckvidd
också identifieras, beskrivas och bedömas”. Eftersom
översiktsplanen hanterar en rad frågor är det svårt
att redovisa olika alternativ. Miljöbedömningen fokuserar
på den betydande miljöpåverkan som planens genomförande
kan antas orsaka.
Diskussioner kring avgränsningen för miljöbedömningen
har förts med Länsstyrelsen Västerbotten inför
samrådsskedet. Avstämning kommer att ske inför
66
utställning. Planförfattarens förslag är att de aspekter
som ska beskrivas i miljöbedömningen är följande;
• Bebyggelse-/trafikstruktur
• Grönstruktur/rekreation
• Trafik; buller/luftföroreningar
• Dagvatten
• Risker/säkerhet, trygga miljöer
• Miljömålsuppfyllelse
Nollalternativet
I miljöbedömningen jämförs planförslaget med ett
nollalternativ som beskriver den troliga utvecklingen
för området i det fall planen inte genomförs där alternativet
kan ses som en framskrivning av nuläget.
Planförslaget för Umeå universitetsstad jämförs med
en fortsatt utveckling med den gällande, så kallade
KRUT-planen, som antogs år 1998 som grund. Planen
redovisar zoner för universitetets och sjukhusets
expansion. Förutom kompaktzonerna, som i huvudsak
utgörs av de bebyggda delarna, finns väl tilltagna utvecklingszoner
avsatta. Därtill redovisas särskilda områden
för framtida arbetsplatser och bostäder. Se kartbild
på nästa sida.
I dagsläget utgör sjukhus- och universitetsområdet
ett typiskt exempel på funktionsområdesstaden. Separationen
är tydlig mellan olika områden, sjukhuset,
universitetet, landstingsförvaltningen, några bostadsenklaver
samt mindre tomter för olika företags kontorsbyggnader.
Universitetets fortsatta expansion avsågs i första
hand förläggas inom den så kallade kompaktzonen
med inriktningen att endast lokaler för forskning och
högre utbildning med tillhörande administration samt
service skulle medges.
Tre olika expansionszoner redovisades för universitetet;
Lilljansberget- som avsågs nyttjas för rekreation
tills dess det behöver ianspråktas för bebyggelse, området
kring Nydalahöjden samt södra delen av Olofsdal,
som föreslogs för bostäder framförallt för studenter,
samt den tredje expansionszonen som avgränsas av
Kolbäcksvägen, Nydalasjön och är belägen på östra sidan
av noret vid Nydalasjön. Olofsdal föreslogs för bostäder.
Nydala stad, tidigare kallat Uminova stad, planerades
för arbetsplatser och en mindre del bostäder. Intresse
att utveckla området har saknats.
Utgångspunkten i KRUT-planen var att verksamheter
kopplat till sjukhuset ska medges inom sjukhusets
expansion och att universitetsanknutna verksamheter
ska utvecklas inom universitetens expansionszoner.
I området finns ett separat trafiksystem med olika

vägar för olika trafikslag där gång- och cykelstråken
givits en central placering. Trafiksystemet är dock inte
konsekvent utifrånmatat med säckgator utan består av
två ”ringar”.
Blandningen av biltrafik, busstrafik, gång- och cykeltrafik
i området vid NUS huvudentré vid Holmsundsvägen
är svåröverskådlig och skapar ett flertal
konfliktpunkter. Viktiga trafikpunkter som exempelvis
infarten till universitetet vid Lärarhögskolan och
infarten till området från saknar ofta platsbildningar
som stöds av fondbyggnader som skapar tydlighet och
orienterbarhet.
Med en fortsatt utveckling enligt KRUT-planen
kvarstår problematiken att området är svårorienterat.
Den svåröverskådliga trafikmiljön från infarten till
Holmsundsvägen kommer att kräva en lösning. En
möjlig åtgärd skulle kunna vara att stänga av möjligheten
för biltrafik att ta sig till universitetet och patient-
Den tidigare planen för sjukhus- och universitetsområdet antogs år 1998.
hotellet via infarten från Holmsundsvägen. Med en
renodlad utifrånmatning ges gång- och cykeltrafikanter
prioritet i området. Åtgärden skulle innebära större
framkomlighet för kollektivtrafiken. Universitetets
huvudinfart skulle då kunna bli från Strombergs väg.
Petrus Laestadius väg i den norra bågen, skulle kunna
nyttjas för att ta sig till universitetets övriga delar alternativt
via Köksvägen.
Både universiteten och universitetssjukhuset har
bedömt att de i huvudsak klarar att tillgodose de närmaste
50 årens expansion genom förtätning och komplettering
av kompaktzonerna. En följd av fortsatt utveckling
med baserat på den så kallade KRUT-planen
kan därmed inverka hindrande för annan markanvändning
liksom att funktionsintegrering försvåras.
67
ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB

ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB
Miljöbedömning
Nedan görs en identifiering och bedömning inom respektive
miljöaspekt med hjälp av en illustrerad barometer av
den tänkbara miljöpåverkan som alternativen kan tänkas
ge.
68
Stor positiv
miljöpåverkan 0
Positiv
miljöpåverkan 1
Liten positiv
miljöpåverkan 2
Ingen betydande
miljöpåverkan 3
Betydande Noll-alternativet Planförslaget
påverkan
Bebyggelse- och
trafikstruktur 5 Negativ miljöpåverkan 1 Positiv miljöpåverkan
Bedömning:
En utveckling enligt nollalternativet
och fortsatt utbyggnad av området
enligt funktionsområdesprincipen
innebär att mera mark behöver
tas i anspråk. Nollalternativet
innebär att funktionella, säkra och
tillgängliga kopplingar mellan resecentrum
Umeå Östra till de stora
målpunkterna saknas.
Möjligheterna att enkelt skapa
detta begränsas av bil-, busstrafik,
parkeringsytor, väntutrymmen liksom
bussterminalens nuvarande läge.
Orienterbarheten är dålig och
gör det svårt att uppfatta exempelvis
var universitetet ligger och hur
man på enklaste sätt tar sig dit.
Med det befintliga utifrånmatade
trafiksystemet med sina trafikleder
medför mer koncentrerad trafik
och till exempel högre hastigheter.
Problemet med söktrafik till
parkeringsplatser och entréer kvarstår.
Botniabanan kommer innebära
ökade resandeströmmar och nollalternativet
innebär sämre möjligheter
att dra nytta av och de fördelar
Botniabanan medför.
Stora områden är i planen avsatta
som expansionsytor för universitet
och universitetssjukhus vilket
begränsar möjligheten att nyttja
ytor för till exempel boende.
Liten negativ
miljöpåverkan 4
Negativ
miljöpåverkan 5
Stor negativ
miljöpåverkan 6
En utgångspunkt i planen är införande av kvartersstadselement
som möjliggör att bygga ”mera
stad”. Med planförslaget föreslås komplettering
av funktioner i området mot ett blandat innehåll.
En tätare stad innebär bättre nyttjande av
ytor. Med planen möjliggörs att exempelvis expansionsytor
för universitetet frigörs för andra
ändamål.
Planen skapar förutsättningar för en väl
fungerande trafikinfrastruktur som möjliggör
effektivt och attraktivt kollektivt resande liksom
bra sammanlänkning mellan tåg och exempelvis
buss. Med planen följer en ny trafiklösning
för stråket med bussterminalen. På så
sätt kan en tillgänglig, säker, orienterbar och
funktionell koppling mellan resecentrum och
viktiga entréer skapas. Lösningen är av vikt för
att skapa bäst möjliga förutsättningar för kollektivtrafikens
konkurrenskraft.
Den föreslagna strukturen ökar upplevelsen
av orienterbarhet, tydlighet och trygghet för resande.
Genom att skilja tillfarten för de akuta
ambulanstransporterna kan säkerheten öka. I
planen förordas samlade parkeringslösningar i
syfte att minimera söktrafik i området istället
för som idag enbart markparkeringar. .
Omvandling till stadsgator och innebär mindre
koncentration än ett utifrån matat system
vilket ger en lugnare trafikrytm. Även åtgärder
som cirkulationsplatser bidrar till detta och tillskapande
av platsbildningar ökar orienterbarheten.
Överlag skapar planen förutsättningar för
en mer blandad stadsdel där verksamheter och
fler boende bidrar till en mer levande stadsdel
under hela dygnet vilket bidrar till ökad trygghet.

Betydande Noll-alternativet Planförslaget
påverkan
Grönstruktur/
rekreation 4 Liten negativ miljöpåverkan 2 Liten positiv miljöpåverkan
Bedömning: Planområdet berörs ej av några rödlistade arter,
naturreservat etcetera. Nydala är dock
ett prioriterat rekreationsområde. I ett nära
perspektiv innebär nollalternativet inte några
betydande konsekvenser för den biologiska
mångfalden. I ett längre perspektiv finns
dock risk att viktiga ekologiska samband
äventyras.
I nuläget nyttjas Lilljansberget för rekreation
och friluftsliv och fungerar som en viktig
korridor framförallt för att knyta samman
Stadsliden med skogar vid Nydalasjön.
Sammanhängande stråk kan förbättra förutsättningarna
för djur och växter att spridas
mellan stadens omland och dess grönområden.
I nollalternativet är dock skogsområdet
i sin helhet avsatt för universitetets framtida
expansion.
Få ytor är avsatta för park eller natur i befintliga
detaljplaner och de få ytor som finns
har låga sociala kvaliteter. Området är generellt
sett underförsörjt när det gäller grönytor.
Bland annat finns brister gällande tillgång
till gröna oaser inom den så kallade
kompaktzonen, som kan erbjuda pauser och
fungera som mötesplatser för samtal och
som är av vikt för hälsa och välbefinnande.
Övergripande saknas en sammanhållen avvägning
och hänsynstagande om natur- och
rekreationsvärden. I den tidigare KRUTplanen
har viktiga ekologiska samband inte
analyserats eller säkerställts.
Inom planområdet finns ett antal fornlämningsmiljöer
som ej är säkerställda i den
nuvarande planen.
Planförslaget innebär att andelen skog i planområdet
minskar samtidigt som rekreationsytor
och viktiga ekologiska funktioner
säkerställs. Som följd av att området är underförsörjt
med grönytor och endast har få
park eller ytor avsatta i detaljplan har riktlinjer
tillförts om att behovet av grönytor ska
beaktas vid nya detaljplaner eller ändringar
av befintliga. Den gröna korridoren mellan
Stadsliden och Nydalasjön är en av Umeås
mest betydelsefulla ekologiska stråk vars
funktion lyfts i planförslaget.
Parken vid Patienthotellet försvinner som
en följd av ombyggnad av det så kallade stråket
med bussterminal. Därtill innebär planförslaget
att Hamrinsberget avsätts för verksamheter
och/eller boende vilket gör att
Hamrinsbergets funktion som rekreationsområde
försvinner. I planen föreslås dock att
en allmänt tillgänglig utkiksplats tillskapas.
Planen föreslår tillskapande av nya parkmiljöer.
I plankartan illustreras behovet av
parker och grönytor i framtida bebyggelseområden.
Dessa ytor länkas samman med
annan grön infrastruktur i området. Stråken
länkar i sin tur till större rekreationsområden
i närheten.
I planen tas hänsyn till de kulturvärden
som finns inom planområdet i form av fornlämningar.
Ingen verksamhet föreslås som
äventyrar dessa värden.
Detaljplaner inom fördjupningsområdet. Gröna ytor visar områden
inom detaljplan som är avsatta som park eller plantering alternativt
natur.
69
ÖVERSIKTSPLANENS KONSEKVENSER OCH MKB