Fördjupning för Umeå universitetsstad

More documents

Recommendations

Info

GENOMFÖRANDE 4 Genomförande • Organisation, ansvar och resurser • Detaljplanering och projektering • Etappindelning och tidplan Avsnittet utvecklas! 40
5 Planeringsförutsättningar 5.1 Olika stadsbyggnadsprinciper Stadsbyggnadshistorien, såväl i Sverige som över världen, uppvisar två grundläggande olika förhållningssätt till stadsbyggande. Under åtskilliga tusen år har den täta kvartersstaden varit den bäst fungerande och därmed givna formen. Detta eftersom stadens idé är att samla verksamheter nära varandra för att människor lätt ska kunna utbyta varor och tjänster, åsikter och erfarenheter utan att färdas långa sträckor. Under första halvan av 1900-talet växte funktionsområdesstaden fram och har präglat stadsbyggandet helt under 1900-talets andra hälft. Istället för blandningen av funktioner i kvartersstaden utformades områden efter funktion. Gatans blandning av olika trafikslag med närhet till kvarterens innehåll ersattes med separerade trafiksystem för att öka säkerheten. Särskil- Kvartersstaden är uppbyggd av ett gatunät, rätvinkligt eller böjt, där gatorna har gångbanor. Mellan gatorna finns kvarter eller offentliga utrymmen som torg, platser, parker eller institutionskvarter. Byggnaderna ligger vanligen i kvartersgräns och skapar tydliga gaturum och omslutna gårdar inne i kvarteren. da vägar för biltrafik, gång- och cykeltrafik, busstrafik och för olika typ av biltrafik infördes. Gångtunnlar gjorde korsningar mellan gångtrafik och biltrafik säkrare. Ökad bilanvändning gjorde det möjligt att röra sig över större områden och städerna bredde ut sig med nya handelsplatser, arbetsområden, bostadsområden och fritidsområden sammanbundna av ett vägnät. Behovet av parkeringsplatser ökad och fick en framträdande roll i stadsmiljön i funktionsområdesstaden. Bostadsområden byggdes ofta byggts med biltrafikmatning utifrån för att göra dem bilfria inne i området. Från säckgator vid parkeringsplatser nås entréerna via ett körbart gångvägssystem som bara är tänkt att användas i undantagsfall. Detta ledde till att det ofta var svårt att hitta i denna typ av områden vilket vanligen krävde informationstavlor för besökare. Kvartersstadens orienterbarhet efter adresser längs körbara gator fungerar inte i dessa områden. Funktionsområdesstaden är uppbyggd av funktionsområden för bo - städer, skolor, arbetsplatser, fritidsområden och handel. De sammanbinds med ett separat system av traf ikleder, gång- och cykelvägar och ibland bussgator. 41 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Page 1 and 2: Stadsledningskontoret Utvecklingsav
Page 3 and 4: Innehållsförteckning (Ska uppdate
Page 5 and 6: 8:2 STADSLIDEN STADSLIDEN (PLYMEN)
Page 7 and 8: Vision Det övergripande målet är
Page 9 and 10: Konsekvenser för planen Val av Ham
Page 11 and 12: 1.5 Stadsdelsnamnet Umeå universit
Page 13 and 14: Tillväxt i kollektivtrafikstråk o
Page 15 and 16: 2.3 Människan i staden Planering f
Page 17 and 18: 3 Planförslaget 3.1 Helhetsgrepp o
Page 19 and 20: neras området för bebyggelse utfo
Page 21 and 22: ata 25 28 29 30 31 32 S:6 38 38 4 E
Page 23 and 24: 23 PLANFÖRSLAG
Page 25 and 26: 25 PLANFÖRSLAG
Page 27 and 28: Biltrafik Utformningen av gatunäte
Page 29 and 30: Vy från uppgång från resecentrum
Page 31 and 32: Infart mot universitetet från Stro
Page 33 and 34: När Kolbäcksvägen blir E4 blir i
Page 35 and 36: 3.7 Stadskaraktär Sjukhus- och uni
Page 37 and 38: Behovet av park- och naturmiljöer
Page 39: Tallskog vid Kolbäcksvägen Parkmi
Page 43 and 44: Kvartersstad och funktionsstad- exe
Page 45 and 46: 5.3 Bebyggelsestruktur i angränsan
Page 47 and 48: Skolgatan, öst på stan. Kungsgata
Page 49 and 50: 5.4 Sjukhus- och universitets- omr
Page 51 and 52: 5.6 Trafik och trafiksystem för bu
Page 53 and 54: Busstrafik 2007/2008, totalt vinter
Page 55 and 56: Illustration över Universitetsväg
Page 57 and 58: Mariehemsängarna 5.7 Grönstruktur
Page 59 and 60: Landskapet Landskapet inom planomr
Page 61 and 62: 5.8 Vatten och avlopp, fjärrvärme
Page 63 and 64: Femkilometersstaden med föreslaget
Page 65 and 66: 65 PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR
Page 67 and 68: vägar för olika trafikslag där g
Page 69: Betydande Noll-alternativet Planfö

Fördjupning för Umeå universitetsstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?