Fördjupning för Umeå universitetsstad

3 Planförslaget
3.1 Helhetsgrepp och utformningsprinciper
Planens inriktning är att skapa en tydlig stadsstruktur
med ett blandat innehåll. Universitetets långsiktiga expansionsbehov
bedöms kunna klaras genom en förtätning
av den så kallade kompaktzonen vilket i stort sett
motsvarar de bebyggda delarna. Detta gör det möjligt
att nyttja de östligare delarna, som tidigare reserverats
för universitetet, till andra ändamål.
Sjukhusets utbyggnadsbehov är inriktat på att utveckla
vårdverksamheterna österut i den södra delen
och forsknings- och utbildningsverksamheten i
den norra närmast universitetet. Med nya entréer runt
sjukhusområdet finns behov av ett gatunät som ger
tydlig orienterbarhet i området.
Planen föreslår införande av kvartersstadens grundelement
för att lösa flera problem och skapa ett bättre
markutnyttjande och en tätare och mer attraktiv stadsmiljö.
Förslaget innebär:
• Att gatunät införs istället för säckgator för att
sprida trafiken och ge större valfrihet i vägval och
underlätta tillgängligheten.
• Stadsgator istället för separerade trafiksystem. En
stadsgata innebär samordnad biltrafik på samma
gata, dvs bussar och bilar på samma yta.
• Kantstensangöring samt viss kantstensparkering.
• Gångbanor på båda sidor av gatorna.
• Hög kvalitet i utformning med kantsten, träd, belysning,
möblemang.
• Rumslig stadga och orienterbarhet genom t.ex.
byggnader i kvartersgräns.
• Stadslivsgynnande verksamheter i gatuplanet, särskilt
längs huvudstråken.
• Lokalisering av publikdragande aktiviteter med entréer
längs huvudstråken.
• Platser för att skapa tydliga orienteringspunkter i
stadsmönstret.
Fem steg mot en mer blandad stad
Planen innebär att universitetsstaden successivt byggs
om från nuvarande funktionsseparerade ”förortsmiljö”
till en blandad stad genom ett fempunktsprogram enligt
följande:
1. Gatunät
Principen om ett sammanhängande gatunät läggs fast
och genomförs successivt under stadsdelens fortsatta
utbyggnad. Strukturens grunddrag som exempelvis
huvudstråkens läge och utformning, läggs fast. Läget
för mindre gator i kvartersstrukturen löses senare i detaljplaneringsskedet.
2. Platser och stadshuvudstråk
Ett flertal nya platser skapas. Dels entréplatser som utgör
attraktiva infarter till stadsdelen, dels stadsdelsplatser
som bildar orienteringspunkter och möjliggör
stadslivsgynnande service som till exempel caféer och
matställen. Därtill skapas tre huvudstråk i form av
stadsgator.
3. Grönstruktur
Grönstrukturen med parkstråk av olika karaktär läggs
fast. (Se avsnitt 3.8)
4. Stadskaraktär
De ingående delarnas stadskaraktär fastläggs som
grund för senare detaljplanering. (Se avsnitt 3.7).
5. Kvartersbebyggelse
Stadsbebyggelsen ges en tydlig offentlig sida mot gatan
och en mer halvprivat in mot kvarteret. (Se avsnitt
3.6).
17
PLANFÖRSLAG