Distriktskongress 2005 - S-info

Distriktskongress 

2005 

Lördagen den 9 april i Ronneby 

Socialdemokraterna 

Blekinge

08.30 

09.00 

09.30 

10.00 

10.30 

10.50 

11.45 

13.00 

11 

Preliminärt program 

vid distriktskongressen den 9 april 

Avprickning och kaffe 

Kongressen startar på Ron, Ronneby Brunn 

- distriktsordförande Mats Johansson talar 

Kongressförhandlingar 

Partistyrelsens representant 

Paus 

Panelsamtal 

Lunch 

Kulturarrangemang 


15.00 ca Kongressen avslutas

1. Kongressen öppnas 

2 

Förslag till 

Dagordning 

2. Fastställande av ombudsförteckning 

3. Fastställande av dagordning 

4. Val av 

a) 1 st ordförande 

b) 2 st sekreterare 

5. Val av 2 st protokolljusterare 

6. Val av 5 st ledamöter i rösträkningskommittén 

7. Verksamhetsberättelsen 

8. Landstingsgruppens rapport 

9. Riksdagsgruppens rapport 

10. Regiongruppens rapport 

11. Ekonomisk berättelse 

12. Revisorernas berättelse 

13. Beslut om ansvarsfrihet 

14. Distriktsstyrelsens förslag 

15. Motioner 

a) Policydokument för högskoleutbildning 

b) Ändring av stadgar § 4 moment 20 

16. Enkla frågor 

17. Val av ordförande, styrelse m m 

18. Kongressens avslutning

PARTIDISTRIKTETS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 

DISTRIKTSSTYRELSEN 

Ordförande 

Mats Johansson, Karlskrona 

Vice ordförande 

Marie Sällström, Trensum 

Ledamöter i distriktsstyrelsen 

Bernth Johnson, Tving 

Kerstin Andersson, Nättraby 

Nils-Olov Olofsson, Saxemara 

Margaretha Olsson, Vilshult 

Jan Björkman, Olofström 

Suzanne Svensson, Karlshamn 

Per-Olov Larsen, Sölvesborg 

Helene Björklund, Sölvesborg 

Johnny Håkansson, Kallinge 

Kerstin Gustafson, Karlshamn 

Magnus Johansson, Nättraby 

Christina Mattisson, Jämjö 

Teo Zickbauer, Ronneby 

Adjungerade i distriktsstyrelsen 

Angela Sandström, S-kvinnor Blekinge 

Bo Andersson, LO Blekinge 

Faraj Abu-iseifan, SSU Blekinge 

Hans Bülow, politisk chefredaktör Sydöstran 

Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge 

Verkställande utskottet 

Mats Johansson, Karlskrona 

Marie Sällström, Trensum 

Bernth Johnson, Tving 

Helene Björklund, Sölvesborg 

Nils-Olov Olofsson, Saxemara 

Adjungerade i verkställande utskottet 

Bo Andersson, LO Blekinge 

Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge 

Studieorganisatör 

Ombudsman Patrik Hansson 

Facklig ledare 

Suzanne Svensson, Karlshamn 

3 3

REVISORER 

Ordinarie 

Ingemar Nilsson, Karlskrona, 

Ingrid Gustavsson, Bräkne-Hoby 

Sterne Johannesson, Rödeby. 

Suppleanter 

Tommy Liljenberg, Olofström 

Roine Olsson, Sölvesborg 

Lisbeth Nilsson, Lyckeby. 

VALBEREDNING 

Ledamöter 

Per-Ola Mattsson, Karlshamn (ordförande) 

Tommy Svensson, Kallinge 

Jens Åberg, Sölvesborg 

Stig Janzon, Olofström 

Gerthie Olsson, Aspö 

Ann-Charlotte Svensson, Karlskrona 

Marianne Henriksson, Asarum 

Jan-Erik Abrahamsson, Mörrum 

Monica Ingvarson, Ronneby 

Magnus Manhammar, Karlskrona 

Suppleanter 

Lars-Göran Karlsson, Asarum (för Per-Ola Mattsson) 

Hans Häll, Ronneby (för Tommy Svensson) 

Roine Olsson, Sölvesborg (för Jens Åberg) 

Helmi Svensson, Vilshult (för Stig Janzon) 

Annelie Svensson, Rödeby (för Gerthie Olsson 

Kalle Sandström, Nättraby (för Ann-Charlotte Svensson) 

Vivianne Andersson, Hällaryd (för Marianne Henriksson) 

Rolf Persson, Kyrkhult (för Jan-Erik Abrahamsson) 

Annelie Rosengren, Sölvesborg (för Monica Ingvarson) 

Cecilia Eklund, Karlskrona (för Magnus Manhammar) 

PARTISTYRELSENS FÖRTROENDERÅD 

Ledamöter 

Kerstin Andersson, Nättraby 

Per-Ola Mattsson, Karlshamn 

Margaretha Olsson, Vilshult 

Per-Olov Larsen, Sölvesborg 

Ersättare 

JanAnders Palmqvist, Ronneby 

Jan-Anders Lindfors, Lyckeby 

4 

4

Rolf Persson, Kyrkhult 

Leif Håkansson, Asarum 

PARTIDISTRIKTETS FÖRTROENDERÅD 

Karlskrona arbetarekommun 

5 

Ledamöter 

Faraj Abu-iseifan, Lisa Maria Alexandersson, Bo Andersson, Kerstin Andersson, Percy 

Blom, Jan-Ove Carlsson, Eva-Britt Dahlström, John-Erik Danerklint, Ann-Christine Denebo, 

Per-Inge Gustavsson, Per-Gunnar Holgersson, Sterne Johannesson, Henrik Johansson, 

Magnus Johansson, Peter Johansson, Bengt-Olof Karlsson, Krister Karlsson, Ewa Lengstedt, 

Jan-Anders Lindfors, Christina Mattisson, Nadia Medic, Hans-Olof Månsson, Per- 

Anders Nygård, Anders Persson, Håkan Quisth, Anne-Louise Rosell, Jan Ruthblad, Anita 

Seaberg, Ann-Charlotte Svensson, Annelie Svensson, Ewy Svensson, Birgitta Törnqvist, 

Birger Wernersson. 

Ersättare 

Sonja Andersson, Roland Andreasson, Lisbeth Bengtsson, Oscar Dyberg, Mårten Ekblad, 

Ingrid Ekstrand, Mats Fagerlund, Ove Falck, Bengt Grönblad, André Gustavsson, Arne 

Hagström, Christer Holmberg, Kjell Johansson, Ola Johansson, Kerstin Jonasson, Patrik 

Lindoffsson, Ragnar Lindoffsson, Thommy Mattisson, Börje Nilsson, Georg Nydahl, Claes- 

Urban Persson, Inger Persson, Mats Persson, Jens Petersson, Ingegerd Quisth, Lennart 

Rydén, Kalle Sandström, Karl Sundberg, Lennart Thörnqvist, Tobin Deirdre, Lena Åberg, 

Örjan Åsberg, Conny Ärleskog. 

Ronneby arbetarekommun 

Ledamöter 

Birgitta Andersson, Tommy Andersson, Arne Andreasson, Jeanette Andreasson-Sjödin, 

Ola Bergqvist, Magnus Danielsson, Christer Hallberg, Monica Ingvarson, Jonni Karlberg, 

Ingrid Karlsson, Rune Kronkvist, Bengt-Christer Nilsson, Ann-Margret Olofsson, Jan Anders 

Palmqvist, Birger Petersson, Mona Pettersson, Eva Robertsson, Christer Svantesson, Margareta 

Yngvesson, Teo Zickbauer. 

Ersättare 

Annika Berglund, Thomas Gylling, Kerstin Henriksson, Lennart Johansson, Eva Karlsson, 

Juhani Kujansivu, Monika Lindqvist, Martin Moberg, Leif Nilsson, Nils Nilsson, Nils-Otto 

Olsson, Ingemar Oscarsson, Annika Otfors, Ingrid Ottosson, Jonas Pearson, Bengt-Åke 

Petersson, Ann-Margret Pfeifer, Eivor Söderberg, Agnetha Wildros, Jan-Eric Wildros. 

Karlshamns arbetarekommun 

Ledamöter 

Göthe Andersson, Monica Andersson, Bengt-Olof Björck, Mikael Erdtman, Kerstin Gustafsson, 

Leif Håkansson, Kerstin Ifvarsson, Gunnel Jacobsson, Per-Ola Mattsson, Johnny 

Persson, Yvonne Pettersson, Linn Svensson, Suzanne Svensson.

6 

Ersättare 

Rune Andersson, Ingrid Ankarcrona, Jan Bremberg, Kjell Duvskog, Berith Gustavsson, 

Kenneth Hake, Karin Jeppsson, Birgitta Jönsson, Anders Karlsson, Roland Ohlsson, Catharina 

Robertsson, Sven-Åke Svensson. 

Sölvesborgs arbetarekommun 

Ledamöter 

Christina Hedenram, Pia Johansson, Bengt Johnsson, Stig Jönsson, Martin Larsen, Leif 

Nilsson, Bodil Nyström, Alve Ohlsson, Annelie Rosenqvist, Mats G Svensson, Jens Åberg. 

Ersättare 

Monica Gadd, Leif Gummesson, Peter Jeppsson, Lennart Johansson, Birgitta Jönsson, 

Bertil Olsson, Olle Olsson, Roine Olsson, Hans Persson, Therese Rosenqvist, Ingrid Wald. 

Olofströms arbetarekommun 

Ledamöter 

Kenneth Johannesson, Berit Johansson, Lars-Göran Karlsson, Margareta Olsson, Patrik 

Sjöstedt, Anita Skarphagen, Pirjo Veteli. 

Ersättare 

Nelly Alvarsson, Birgit Johnsson, Kenneth Lindholm, Miroslav Milurovic, Rolf Persson, Anders 

Svensson, Jürgen Thierfelder. 

DISTRIKTSEXPEDITIONEN 

Partidistriktets expedition finns i Folkets Hus i Karlskrona. I anslutning till partidistriktets 

lokaler finns även LO-facken i Blekinge, SSU-distriktet och Karlskrona arbetarekommun. 

PERSONAL 

Följande har under året varit anställda hos partidistriktet: 

Patrik Hansson, ombudsman 

Ewy Svensson, kontorist 85% 

Ingegerd Quisth, kontorist 20% 

Markus Alexandersson, politisk sekreterare Region Blekinge är placerad på partidistriktets 

expedition. I mån av tillgänglig tid hjälper Markus till med arbetsuppgifter på partidistriktet. 

REPRESENTATION 

Till att representera partidistriktet vid arbetarekommunernas och vänorganisationernas 

årsmöten utsågs följande: 

Olofströms arbetarekommun den 6 mars Bernth Johnson 

Sölvesborgs arbetarekommun den 13 mars Magnus Johansson

Ronneby arbetarekommun den 18 mars Mats Johansson 

Karlshamns arbetarekommun den 22 mars Kerstin Andersson 

Karlskrona arbetarekommun den 24 mars Marie Sällström 

S-kvinnor Blekinge den 29 mars Karin Jeppsson 

LO Blekinge den 23-24 april Christer Skoog 

ABF Blekinge den 29 april Patrik Hansson 

DISTRIKTSSTYRELSENS SAMMANTRÄDEN 

Distriktsstyrelsen har under året sammanträtt sex gånger. 

7 

5 februari 

Distriktsstyrelsen sammanträder på Ronneby Brunn. På dagordningen bland annat remisssvar 

skatteutjämningskommittén, EU-parlamentsvalet 2004, avrapportering projekt 100.000 

(medlemsvärvning), SSD lägesrapport, distriktskongressen samt ombyggnad av distriktsexpeditionen. 

28 mars 

Distriktsstyrelsen sammanträder i Folkets Hus Karlshamn. På dagordningen bland annat 

rapport från sidoorganisationernas årsmöten, partidistriktets årskongress, partikongressen 

den 16-18 april, ansvarskommittén samt reflektioner från avgående distriktsordförande Jan 

Björkman. 

18 maj 

Distriktsstyrelsen sammanträder på Ronneby Brunn. Förutom diskussion om politiska läget 

märks bland ärendena adjungerade i distriktsstyrelsen, läget i Karlshamns arbetarekommun, 

förslag till verksamhetsinriktning, facklig/politisk samverkan med Kommunal Blekinge, 

Europavalet 2004 samt E22:an genom länet. 

19-20 augusti 

Distriktsstyrelsen har överläggningar på Fritzatorpet i Olofström. Förutom en grundlig 

genomgång av det politiska läget i länets fem kommuner, landstinget och Region Blekinge, 

diskuterades distriktsstyrelsens framtida roll, försvarsfrågan, tillsättande av arbetsgrupp 

för högskolefrågorna i Blekinge, utsågs ny ledamot i SSD:s ägarstiftelse samt diskussion 

om partidistriktets verksamhetsinriktning. 

1 november 

Distriktsstyrelsen sammanträder i Kockumsvillan i Ronneby. Förutom det politiska läget 

behandlas försvarsbeslutet, rapport från SSD:s ägarstiftelse, kyrkovalet 2005, partidistriktets 

förtroenderåd 18 november, Region Blekinge 2006+, nomineringar till försäkringskassan 

samt manifestation för Kvinnofriden den 9 november i Hoglands Park Karlskrona. 

8 december 

Distriktsstyrelsen sammanträder på Rosenholm i Karlskrona. Styrelsen behandlar uttalande 

angående upprustning av kustbanan och kust/kustbanan, partidistriktets budget 2005, inrättande 

av internationellt utskott, nominering till länsarbetsnämnden, partikongressen 

samt rådslaget om partiverksamheten.

8 

Sammanträdet avslutas med julbord tillsammans med S-kvinnor Blekinges styrelse samt 

anställda på arbetarekommunernas expeditioner. 

Uttalandet angående upprustning av kustbanan och kust/kustbanan: 

Upp på banan 

Satsning för tillväxten och jobben 

En satsning på infrastrukturen i sydöstra Sverige är en förutsättning för en ökad tillväxt och 

minskad arbetslöshet. Regionen måste ”göras större” genom att ge invånarna minskade 

restider mellan exempelvis hem och arbetsplats. På det viset skapas en mer dynamisk och 

rörlig arbetsmarknad som kan öka sysselsättningen, minska den förhatliga arbetslösheten 

och öka företagens tillgång till kompetent arbetskraft. Vi är också övertygade om att när vi 

ökar tillgängligheten till utbildning kan fler människor utbilda sig, något som stärker individen, 

för samhällsutvecklingen framåt och ökar möjligheten för tillväxt. Minskade restider 

har en stor betydelse för om människor väljer att studera eller ej. En satsning på kommunikationer 

är därför en satsning på en ökad tillväxt som kan användas till att minska samhällets 

orättvisor. Vi måste se till att tågsystemet i södra Sverige blir mer effektivt och kan 

spela en ännu större roll i att skapa en regionförstoring. En satsning på tågtrafiken är också 

en satsning på miljön. 

Ökad Östersjöhandel 

Infrastrukturen är också viktig för att Blekinge ska kunna vara en betydelsefull del av södra 

Östersjöregionen. Om de ökade transportflödena över Östersjön i ännu högre utsträckning 

ska kunna bidra till en ökad tillväxt i Blekinge krävs en avsevärt bättre infrastruktur i 

vår del av landet. 

Kustbanan ska elektrifieras 

Efter många års kamp, inte minst från oss socialdemokrater i Blekinge, påbörjas snart arbetet 

med att elektrifiera Blekinge Kustbana. Det är en efterlängtad investering, inte minst 

ur ett miljöperspektiv. Det är också en nödvändig investering för att vi ska kunna knyta 

ihop järnvägstrafiken i Öresundsregionen och därmed bland annat minska restiderna. 

Riksdagen har fattat beslut om att elektrifieringen ska bli av och därför finns ingen anledning 

till diskussioner som säger något annat. 

Stationer och plattformar. 

En ny och modern järnväg genom Blekinge ställer också höga krav på att stationsbyggnader 

och plattformar ska vara i mycket gott skick. Tillsammans med staten är Blekinges offentliga 

aktörer redo att ta ett ansvar för att blekingarna ska mötas av moderna och handikappanpassade 

stationer. 

Tät trafikering på Kustbanan 

Blekinge Kustbana är en viktig tillväxtfaktor för länet och viktig för blekingarnas rörelsefrihet. 

Satsningen på Kustbanan i början av 1990-talet blev en stor succé och järnvägen genom 

Blekinge har allt eftersom fått en större betydelse, inte minst genom att underlätta 

för en gemensam studie- och arbetsmarknad i länet och för att knyta Blekinge närmare 

Öresundsregionen. Satsningen på Blekinge Kustbana måste fortsätta. Det innebär att det 

även i framtiden måste finnas en avgångstät trafik på banan. För detta måste statliga aktörer 

ta det största ansvaret. Men då regionen inser banans betydelse för tillväxten i länet är

9 

det självklart för oss socialdemokrater i Blekinge att landstinget och länets kommuner är 

beredda att ta ett ekonomiskt ansvar för en trafikering som bidrar till en förstoring av studie- 

och arbetsmarknadsregionen. 

Upprustningen av Kust-till-kust-banan skall tidigareläggas 

Kust-till-kust-banan är en viktig del av Tågsystem Sydost som knyter samman järnvägstrafiken 

i vår del av landet. Den är också viktig för att bland annat knyta samman högskole- och 

universitetsorterna i sydöstra Sverige. Därför är det under all kritik att standarden på 

sträckan Emmaboda-Karlskrona har tillåtits bli så låg som den är i dag. Banans låga standard 

bidrar till kapitalförstöring av tågen och därmed till slöseri med skattemedel. En 

snabb upprustning är helt nödvändig för regionen. Vi ställer höga krav på staten att se betydelsen 

av denna sträcka för regionens utveckling och inse nödvändigheten av en tidigareläggning 

av upprustningen. En modern järnväg på sträckan ökar också möjligheten till 

en spårbunden godstrafik från Östeuropa via färjorna till Karlskrona. Regionen är villig att 

tillsammans med staten ta ett ansvar för trafikeringen på Kust-till-kust-banan. Ett särskilt 

ansvar för den regionala finansieringen bör åvila residensstäderna i regionen, Kalmar, 

Karlskrona och Växjö. 

Socialdemokraterna i Blekinge är beredda att ta ett ansvar för länets utveckling men kräver 

också att staten tar sitt. 

VERKSTÄLLANDE UTSKOTTETS SAMMANTRÄDEN 

Vid årskongressen 2004 beslutades att välja ett verkställande utskott. Verkställande utskottet 

leder partidistriktet mellan distriktsstyrelsen sammanträden. VU sammanträder som 

regel på Metall 96:ans expedition i Folkets Hus Karlskrona. Under det gångna verksamhetsåret 

har verkställande utskottet sammanträtt 6 gånger. 

30 april 

På dagordningen bland annat politiska läget, SSD ägarstiftelsen, Karlshamns arbetarekommun, 

verksamhetsinriktning, överenskommelse om facklig/politisk samverkan med 

Kommunal Blekinge och Europavalet. 

4 juni 

På dagordningen bland annat politiska läget, Europavalet och Östersjöarbetsgruppen. 

11 augusti 

På dagordningen bland annat politiska läget, styrelseöverläggningen den 19-20 augusti 

och hälsolyftet. 

7 oktober 

På dagordningen bland annat politiska läget, medlemsvärvning, partidistriktets hemsida, 

förtroenderåd hösten 2004, partidistriktets årskongress 2005 samt verksamhetsinriktning 

2005. 

22 oktober 

På dagordningen bland annat politiska läget och Region Blekinge 2006+.

10 

19 november 

På dagordningen bland annat politiska läget, partidistriktets budget 2005, socialdemokraterna 

Blekinge 100 år 2007 och partikongressen 2005. 

DISTRIKTSKONGRESSEN 

Jan Björkmans tal 

Partidistriktets 97:e ordinarie kongress hölls lördagen den 3 april på Högavångsskolan i 

Olofström. Partidistriktets ordförande Jan Björkman hälsade ombud och gäster varmt välkomna 

till Olofström och årets distriktskongress som var den sista för honom som ordförande. 

Närvarande var 218 ombud. 

Han riktade ett särskilt välkommen till partistyrelsens representant statsrådet Lars-Erik 

Lövdén. 

Kongressen sjöng sedan gemensamt ”Arbetets söner”. 

Parentation hölls över aktiva medlemmar som sedan förra distriktskongressen gått ur tiden. 

Han nämnde särskilt utrikesminister Anna Lindh, som så brutalt mördades. Han tackade 

de bortgångna för deras insatser och kongressen hedrade deras minne med en stund 

av tystnad. 

Jan Björkman fortsatte med att säga att han funderat på när det var lämpligast för honom 

att avgå och tyckte det var bäst att göra det ett mellanvalsår som nu. Han hade varit ordförande 

i tolv år och ansåg att det kunde vara lagom. Man ska inte sitta för kort tid, men heller 

inte för lång, sa han och erinrade om att ordförandeskapet i Blekinge partidistrikt minsann 

inte innehafts av några hoppjerkor. De senaste 37 åren har distriktet haft bara två 

ordförande, Hans Gustafsson under 25 år och han själv under 12. 

Jan Björkman påminde om att mycket hänt under hans tid som ordförande: Under 1990talet 

var det kärvt. Att sanera Sveriges ekonomi, som låg i ruiner efter de borgerliga regeringsåren 

1991-94, frestade på i partiet och i det facklig/politiska samarbetet. Många var 

kritiska och det var inte så konstigt. 

Sett till partidistriktet så har vi lyckats sanera och förbättra ekonomin, vilket är en viktig 

förutsättning inför framtiden, sa Jan Björkman och fortsatte: 

Vi har också medvetet arbetat för att föra över genomförande av aktiviteter till arbetarekommunerna 

och att utveckla partidistriktet till mer av stödorganisation och enligt min 

men kommit långt i detta omställningsarbete. 

Därefter kom han in på medlemsutvecklingen och refererade till distriktskongressen i fjol 

då alla länets arbetarekommuner, efter flera år av minskningar, kunde notera ökat medlemsantal 

under 2002. Tyvärr kan vi idag konstatera att vi 2003 värvat för få medlemmar för 

att hålla ställningarna från 2002. Här måste alltså till nya tag för at ge fler människor möjlighet 

att delta i partiets arbete.

11 

11 

När detta är sagt vill jag ändå att vi ska glädja oss åt att vi sänder inte mindre än tolv ombud 

till extrakongressen. Det betyder att vårt partidistrikt är ett av landets största i förhållande 

till folkmängden. 

Jan Björkman sa till sist att det varit roande, stimulerande och fantastiskt skoj att vara distriktsordförande. 

Inte minst att känna värmen och tryggheten i möten med medlemmarna. 

Arbetet i distriktsstyrelsen har varit konstruktivt och bra. Jag hoppas att min efterträdare 

får samma fina stöd som jag fått som distriktsordförande. 


Till ordförande för kongressen valdes Kjell-Åke Karlsson Olofström. Till sekreterare för 

kongressen valdes Ingegerd Quisth Karlskrona och Pirjo Veteli Olofström. 

Landstingsgruppens rapport föredrogs av Bernth Johnson och lades med godkännande 

till handlingarna. Bernth berörde också verksamheten i Region Blekinge och underströk 

den ekonomiska tillväxtens betydelse för länets utveckling. 

Riksdagsgruppens rapport föredrogs av Christer Skoog som i det sammanhanget också 

meddelade att Kerstin Andersson nu efterträtt honom som länsbänksansvarig. Rapporten 

lades med godkännande till handlingarna. 

Partidistriktets ekonomiska berättelse och budget för 2004 föredrogs av Patrik Hansson 

och lades med godkännande till handlingarna. 

Revisorn Sterne Johannnesson föredrog den gemensamma revisionsberättelsen för partidistriktet, 

Astrid och Rikard Svenssons minnesfond samt Algot Törnkvists studie- och stipendiefond, 

vilken därefter lades till handlingarna. Kongressen beviljade styrelsen ansvarsfrihet 

för det gångna året. 

Partistyrelsens representant, statsrådet Lars-Erik Lövdéns kongresstal 

Partistyrelsens representant, statsrådet Lars-Erik Lövdén tackade för inbjudan till kongressen. 

Lars-Erik inledde sitt kongresstal med att säga att regeringen haft en del svårigheter 

och problem det senaste året såsom lågkonjunktur, stigande sjukförsäkringskostnader, 

ökande arbetslöshet och förlust i folkomröstningen om EMU och till detta mordet på Anna 

Lindh, som fortfarande är ett öppet sår. Men, sa Lars-Erik Lövdén, vi har hållit samman partiet 

och förmått ta det ansvar som krävs i besvärliga tider. Att vi alltid lyckats ta detta ansvar 

är förklaringen till socialdemokraternas långsiktiga styrka och framgång. 

Den viktigaste frågan för oss är den fulla sysselsättningen. Det är det yttersta målet för vår 

politik och grunden för vår välfärd, framhöll Lars-Erik Lövdén. 

Han gick sedan in på den förestående vårpropositionen, som ännu inte slutgiltigt hade 

förhandlats färdigt med miljöpartiet och vänsterpartiet. Den kommer att innehålla en satsning 

på 10 miljarder kronor för att stimulera tillväxt och sysselsättning. 

Vi vinner inte val på att tala om tillväxt utan vad vi vinner val på är en politik som skapar 

trygghet, rättvisa och sysselsättning, men detta är i sin tur beroende av en god tillväxt. Väl-

12 

12 

färdssamhället är socialdemokratins systemskifte, förvandlingen från fattigsamhället till 

välfärssamhället, som omfattar alla och som alla ska bidra till efter förmåga. 

Kulturarrangemang 

Efter Lars-Erik Lövdéns anförande framförde Patrik Sjöstedt, ackompanjerad av Gary Senecovic, 

en uppskattad kuplett om Göran Persson. 

Därefter underhöll elever från Olofströms kommunala musikskola under ledning av Glenn 

Brorsson. Ungdomarna och dess ledare tackades med rosor och varma applåder. 

Distriktsstyrelsens förslag 

Bernth Johnson föredrog distriktsstyrelsens förslag till organisationsförändringar. Kongressen 

beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. 

Bernth Johnson rapporterade från arbetsgruppen för utbyggnad av E22:an. 

Mats Johansson redogjorde för processen inför försvarsbeslutet. Han förklarade Blekinges 

stora beroende av försvarsmakten. Inte mindre än 2.777 är anställda vid marinen, F17 och 

Kockums AB. 

Motioner och utlåtanden 

Motion nr 1 

Distriktsstyrelsens föredragande: Jan Björkman 

Angående ett högskolesystem för vuxenstudenter 

Högskolesystemet tycks idag bygga på att man är 20 år och har föräldrar som kan ställa 

upp. Att vara vuxenstudent, med egen familj, kan utgöra ett hinder. Som student börjar 

höstterminen runt den 1 september och varar till runt den 12 januari. Oftast avslutas terminen 

med en uppsats som kräver mycket tid över julen. Som student har man således inget 

juluppehåll. 

Vårterminen startar direkt efter höstterminen och varar till runt den 10 juni, sedan följer ett 

sommaruppehåll fram till höstterminens start. Sista lån/bidragsutbetalningen sker i maj 

och då bara som ett halvt belopp. Som student har man inte rätt till a-kassa utan måste 

sommarjobba. Men första lönen från sommarjobbet kommer i slutet av juli och då oftast 

bara som en halv lön eftersom semesterperioderna (och sommarjobben) börjar runt den 

18 juni. Således går studenter utan pengar hela sommaren. Som förälder och vuxenstudent 

tvingas man säga sina barn att de får vänta tills i augusti på sommarkul. Det ska 

dessutom tilläggas att man som student aldrig har rätt till semester. 

När september kommer och studenter har påbörjat sina studier får de den första lån/bidragsutbetalning, 

samt den sista lönen från sommarjobbet. Men de flesta av de pengarna 

går då åt till att betala skulder till föräldrar eller andra som varit barmhärtiga under sommaren.

13 

Socialdemokraterna vill utbilda det svenska folket. Vi förutsätter att man inte enbart menar 

ungdomar utan även vuxna. Redan idag finns många vuxenstudenter i våra högskolor och 

universitet, men vill vi ha fler vuxenstudenter måste högskolesystemet ses över. Det ska 

vara möjligt att vara vuxen, familjeförsörjare och samtidigt student. 

Därför föreslår jag: 

att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor ser till att det blir en översyn 

av hela högskolesystemet, med utgångspunkt i att vara vuxenstudent. 

att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor försöker förändra en 

lån/bidragsutbetalningar till studenter, så de slipper gå utan pengar över 

sommaren. 

att Blekinges Socialdemokratiska riksdagsmän/kvinnor ser över lån/bidragsutbetalningarna 

till studenter, så det blir möjligt att få ett par veckors semester per 

år. 

Eva Marie Malmgren 

S-föreningen Athena 

S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta motionen 

som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004. 

Arbetarekommunens yttrande 

Motionen behandlades på arbetarekommunens medlemsmöte den 20 januari. 

Karlskrona arbetarekommuns medlemsmöte beslutade 

att sända motionen som enskild till distriktskongressen 

Patrik Enstedt 

Ombudsman 

Distriktsstyrelsens yttrande 

I Sverige har vi världens mest generösa studiestödssystem. Trots detta finns det delar av 

systemet som man behöver se över och förbättra. Studiemedel syftar till att ge den studerande 

en rimlig levnadsnivå under studietiden. Under övriga månader av året, då man inte 

studerar, måste man därför försörja sig själv. Det är dock viktigt att betona att studiemedelssystemet 

är tänkt att fungera tillsammans med andra trygghetssystem. 

En ändring av principen om att studiemedel utgår under icke studietid skulle få stora ekonomiska 

konsekvenser för statsfinanserna men också för den enskilde personen som skulle 

få större lån att betala tillbaka efter studierna. 

Studiestödssystemet reformerades senast år 2001, då bland annat lånedelen minskade till 

förmån för en ökad bidragsdel. Dessutom ökade det så kallade fribeloppet kraftigt. Re-

14 

formen innebar mer än två miljarder kronor i ökade studiestödskostnader. Trots detta finns 

ambitionen att fortlöpande förbättra de studerandes villkor. 

I socialdemokraternas överenskommelse med miljöpartiet och vänsterpartiet finns följande 

skrivning: ”Studerande med barn har idag en svår ekonomisk situation. Vi vill därför höja 

garantinivån enligt tidigare fattade beslut. Dessutom avser vi att införa ett barntillägg i 

studiemedelssystemet.” 

Som ett led i att genomföra ovanstående punkt har en utredning arbetat för att bättre anpassa 

trygghetssystemen till de studerandes behov. Ett av förslagen från utredningen är 

att situationen för studerande med barn snarast förbättras bland annat genom att möjligheten 

att utnyttja tilläggslån i studiemedelssystemet utökas. 

Det finns således en klar viljeinriktning från socialdemokraterna i riksdagen att lösa problemet 

som motionären pekar på samtidigt som takten är beroende av de ekonomiska 

förutsättningarna. Dessa åtgärder måste också vägas mot t.ex. önskemål om höjning av 

den nuvarande 50-årsgränsen i studiestödssystemet, som av många upplevs som ett hinder 

för det livslånga lärandet. 

Med hänvisning till ovanstående vill distriktsstyrelsen föreslå kongressen 

att motionen anses besvarad, 

att ge de socialdemokratiska riksdagsledamöterna i uppdrag att bevaka frågan. 

Kongressen beslutade efter votering i enlighet med distriktsstyrelsen förslag. 

Motion nr 2 

Distriktsstyrelsens föredragande: Marie Sällström 

Angående alla kvinnors rätt till assisterad befruktning 

Idag tillåts endast kvinnor som lever i äktenskap eller under äktenskapsliknande former 

med män, få tillgång till assisterad befruktning inom hälso- och sjukvården. Därmed utestänger 

man ensamstående kvinnor och kvinnor som lever i parförhållanden med en annan 

kvinna. 

Det är nu dags att lagen blir lika för alla kvinnor oavsett civilstånd och samlevnadsformer. 

Det handlar om att ge dessa kvinnor den medicinska säkerhet som det innebär att insemineras 

med testad sperma och assisteras av medicinskit utbildad personal. Det handlar 

också om de juridiska implikationer som automatiskt omgärdar barn som blir till genom 

assisterad insemination inom vården. 

Som bekant är längtan efter barn en av de starkaste känslor människor kan känna. Därmed 

har ensamstående och lesbiska kvinnor i parförhållanden naturligtvis funnit andra sätt att 

bli föräldrar än genom assisterad insemination på vårdkliniker i Sverige.

15 

15 

Flera kvinnor åker varje år utanför landets gränser för att låta sig insemineras på kliniker i 

bland annat Danmark och England. Detta kan vara både mycket kostsamt och psykiskt påfrestande 

för den enskilda. 

Långt vanligare än insemination på klinik utomlands är insemination i hemmet. Då kommer 

sperman oftast från någon bekant. Naturligtvis kan man som kvinna medvetet låta sig befruktas 

vid tillfälliga oskyddade sexuella kontakter (one-night-stand, krogragg med mera). 

Ur medicinsk synvinkel finns det uppenbara risker med de två senare metoderna. Däribland 

risken för HIV. Ur juridisk synvinkel kan det bli komplicerat att fastställa vem som 

står i vilket förhållande till barnet, fastställa umgängesvillkor, försörjningsplikt med mera. 

Detta kan givetvis ha negativa effekter på barnet. 

Att likställa ensamstående och lesbiska kvinnors rätt till insemination med heterosexuella 

gifta kvinnors rättigheter, handlar inte om att reglera homosexuellas möjligheter/rättigheter 

att bli föräldrar. Det handlar om att ge medicinsk och juridisk trygghet åt de 

kvinnor och barn som berörs. 

Vi föreslår Blekinge partidistrikts kongress 

att uttala sitt stöd för att Sveriges lag ändras på ett sådant sätt att sexuell läggning 

och civilstånd icke negativt påverkar kvinnors rätt till assisterad befruktning 

inom svensk hälso- och sjukvård. 

Markus Alexandersson och Suzanne Weigl 









Ombudsman 


Kommittén om barn i homosexuella familjer föreslog år 2001 att lesbiska par som har registrerat 

sitt partnerskap eller är sambor skall få tillgång till assisterad befruktning inom den 

svenska sjukvården. Det är svåra frågor där man måste ta stor hänsyn. Förslaget syftar till 

största delen till att skapa en trygg rättslig situation för barnet. 

Frågan är i högsta grad politiskt aktuell genom att man på Justitiedepartementet arbetar 

med en departementsskrivelse som omfattar frågan om assisterad befruktning i Sverige. 

Skrivelsen ska remissbehandlas och i planeringen ligger att man beräknar att komma med

16 

16 

en lagrådsremiss till sommaren 2004. Planeringen är att ändringarna föreslås träda i kraft 

den 1 juli 2005. 

I promemorian tas frågan upp om hur man ska förfara rättsligt med föräldraskapet. Man tar 

också upp andra frågor som har anknytning till föräldraskapet, exempelvis att faderskapet 

ska kunna fastställas genom en DNA-analys och att uppgift om ägg- eller spermadonator 

ska antecknas i socialnämndens akt om befruktningen skett utanför den svenska sjukvården. 

Det är naturligtvis inte klart vad beslutet slutligen kommer att omfatta, då remissomgången 

först ska löpa och sedan ska frågan gå genom Lagrådet. Men inriktningen är dock att 

assisterad befruktning ska bli laglig i Sverige, helt i enlighet med vad motionärerna anser. 

Frågan måste ändå ställas med anledning av hälso- och sjukvårdens problematik där hälso- 

och sjukvården kan göra allt mer avancerad och kostnadskrävande högspecialiserad 

vård. En vård som långt överskrider de ekonomiska resurserna. Att i det här vägvalet ta på 

sig nya uppgifter som inte direkt är att rädda liv, måste vägas in i en prioriteringsdiskussion. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta 

att motionen anses besvarad. 

Kongressen beslutade att bifalla motionen. 

Motion 3 

Distriktsstyrelsens föredragande: Magnus Johansson 

Angående delad föräldraförsäkring 

Kvinnor tjänar i dag endast lite drygt 80 kronor på varje hundralapp som männen tjänar. 

Dessutom är det ingen hemlighet för någon att män har lättare att avancera på arbetsmarknaden 

och oftast återfinns på chefspositioner. Jämställdhetsarbetet på arbetsmarknaden 

går trögt. 

Det finns några oerhört tydliga orsaker till att det är så. En av dem är att ansvaret för familj 

och hem fortfarande i oacceptabelt hög grad vilar på kvinnan. 

Arbetsgivare tvekar att satsa på kvinnor i fertil ålder då man vet att det oftast är kvinnan 

som tar största delen av föräldraledigheten. Under ledigheten har kvinnan heller inte möjlighet 

att lönemässigt avancera. 

Menar vi socialdemokrater allvar med att kvinnor och män ska ha lika möjligheter på arbetsmarknaden 

måste vi inser att föräldraförsäkringen är en nyckel till detta. 

Sedan 1974 är det möjligt för båda vårdnadshavarna att dela föräldraledigheten lika. Trots 

det tar papporna enbart ut lite drygt 15 procent av föräldraledigheten. Visst går utveck-

17 

17 

lingen framåt, men i ett alltför långsamt tempo. Och ska vi bara hoppas på attitydförändring 

lär vi få vänta allt för många år på en jämställd arbetsmarknad. 

För det är väl det vi vill ha? 

Med stöd av ovanstående hemställer jag 

att föräldraförsäkringen blir helt och hållet individuell och där exakt lika stor del 

tillfaller vardera vårdnadshavare 

att socialdemokraterna i Karlskrona tar motionen som sin egen och sänder den till 

nästa ordinarie distriktskongress 

Lisa Maria Alexandersson 


S-föreningen Athena beslutade vid medlemsmötet den 20 december 2003 att anta 

motionen som sin egen och sända den till arbetarekommunens årsmöte 2004. 






Ombudsman 


Distriktsstyrelsen delar motionärens intention där man vill skynda på arbetet med att skapa 

en mer jämställd arbetsmarknad. Likaså är resonemanget om en individuell föräldraförsäkring 

i princip riktigt. Dock saknas en del problematisering över ämnet i motionen. 

Motionären tar själv upp det förhållande att kvinnor tjänar runt 80 % av vad mannen gör. 

Detta är ett viktigt skäl att många väljer att låta kvinnan ta ut det mesta av föräldraförsäkringen. 

Vidare handlar det om att normbilden i samhället fortfarande är den att det 

är kvinnan som skall ta det största ansvaret för barnen då de är små. Detta gäller både hos 

män och kvinnor. 

I regeringskansliet pågår ett ganska intensivt arbete för att se över vad man kan göra för 

att bryta ner normbilden och för att få föräldrarna att dela mer på ansvaret och möjligheten 

att vara hemma med barnen då de är små. I detta arbete ingår att man också tittar på 

en individualiserad föräldraförsäkring och distriktsstyrelsen menar att det är rimligt att invänta 

vad regeringen kommer fram till i detta arbete. 

Andemeningen i motionen tycks dock vara mer inriktad åt att komma åt den ojämlika arbetsmarknaden. 

Distriktsstyrelsen menar dock att här är föräldraförsäkringen bara en del, 

denna fråga spiller över på så många fler områden. Arbetsrätt, diskrimineringslagstiftning 

m m har också en mycket stor betydelse.

18 

Distriktsstyrelsen menar att principen med en individuell föräldraförsäkring är bra. Framför 

allt är den bra för att den ger barnet lika stor rätt till båda sina föräldrar i tidig ålder. Dock 

ser distriktsstyrelsen allt för stora hinder bl a i just den ojämnlika arbetsmarknaden för att 

redan nu ställa sig bakom motionens att-sats. 

Med anledning av ovanstående föreslår distriktsstyrelsen att distriktskongressen beslutar 

att anse motionen besvarad 

Kongressen beslutade efter votering i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. 

Motion nr 4 

Distriktsstyrelsens föredragande: Kerstin Andersson 

Angående utökat användningsområde för pku-register 

Utvecklingen i vårt samhälle, på lokal nivå såväl som på global nivå, tycks gå allt snabbare. 

Om detta beror på att vi faktisk gör fler upptäckter idag eller för att metoder för informationsinhämtning 

blivit allt bättre kan motionären endast spekulera i och lämnar därför 

den frågan därhän. Men som ett resultat av utvecklingen inom forskningen/informationsinhämtningen 

vill vi väcka följande fråga för debatt och beslut. 

Frågan är hur vi i framtiden ska använda oss av det register (pku) som upprättats på Karolinska 

sjukhuset (Solna) i syfte att kunna spåra sjukdomar och i forskningssyfte. Registret 

har även visat sig vara användbart för polisen i deras arbete att stärka misstanken mot eller 

fria misstänkta brottslingar. En diskussion har uppstått om användningen av detta register i 

syfte att underlätta polisens arbete är att betrakta som integritetskränkande för de medborgare 

som får sitt DNA utlämnat till polisen. 

Jag anser att det är av mycket stor vikt för ett demokratiskt rättssamhälle att polisen ges 

möjlighet att använda sig av information från denna typ av register i sitt arbete. Jag anser 

att när det gäller att förhindra, försvåra och att klara upp grova brott är det rimligt att vi 

medborgare är beredda på att vår integritet i vissa lägen kan komma att påverkas menligt. 

Detta gäller när vi tankar bilen under kameraövervakning, sätter oss i en taxibil och samtidigt 

blir fotograferade eller när ett mord har begåtts och misstänka gärningsmän får sitt 

DNA utlämnat från pku-registret. 

En persons integritet och rättsskydd är en av hörnpelarna i ett demokratiskt samhälle. Därför 

bör utlämnande av uppgifter från känsliga register underställas domstolsbeslut. Kärnfrågan 

är ändå om en persons integritet är så viktig att vi som samhälle är beredda på att 

försvåra rättsvårdande myndigheters förmåga att fånga misstänkta brottslingar. Två mycket 

viktiga principer ställs här emot varandra, den om en fungerande rättsstat, dels den om 

en persons integritet. Därför är det mycket viktigt att dessa frågor diskuteras och vi Socialdemokrater 

tar ställning i frågan. 

Med stöd av ovanstående ber jag Blekinge Socialdemokratiska distriktskongress fatta beslut 

om

19 

19 

att svensk polis efter medgivande av domstol skall ges befogenhet att inhämta 

och använda sig av uppgifter från det s.k. pku-registret. 

att resurser ges för fortsatt utveckling och forskning inom genetik. 

att Blekinges socialdemokratiska riksdagsmän driver motionen på nationell nivå. 


nästa ordinarie distriktskongress 

Lars Ericson 









Ombudsman 


Motionären tar upp ett mycket angeläget ämne. Att alla människor ska känna sig trygga är 

en viktig grund för vårt välfärdssamhälle. Förebyggande av och kampen mot brottsligheten 

är därför ett viktigt mål för socialdemokratisk politik. 

Det oacceptabla och tragiska mordet på vår utrikesminister Anna Lindh har aktualiserat 

behovet av olika former för att kunna identifiera gärningsmän. Som bakgrund kan sägas 

följande om det arbete som pågår och det DNA-register som idag finns. 

I den brottsbekämpande verksamheten innebär användandet av DNA-teknik ett effektivare 

medel för polis och åklagare i arbetet med att klara upp fler brott och för att kunna lagföra 

fler brottslingar. Detta innebär också att fler brottsoffer kan få en viss upprättelse. Det 

är också av stor vikt att rättsväsendets användande av DNA-tekniken innebär att rättssäkerheten 

stärks i och med att personer som är misstänkta för ett brott snabbare kan frias från 

misstankarna genom DNA-analyser. Utredningen av ett brott kan snabbare avgränsas, vilket 

kan innebära att en oskyldigt misstänkt person inte behöver hållas häktad lika lång tid. 

Det pågår en översyn av vissa frågor avseende DNA-teknikens användning i brottsbekämpning 

inom justitiedepartementet. Här ingår bl a att överväga om kraven för att registrera 

uppgifter i DNA-registret kan sättas lägre och om det finns skäl att särskilt lagreglera 

provtagning för DNA-analys. 

Gällande lagstiftning innebär att den som skäligen kan misstänkas för ett brott, på vilket

20 

fängelse kan följa, kan åläggas att genomgå kroppsbesiktning där t ex ett blodprov kan 

tas i syfte att göra en DNA-analys. 

I uppdraget framhålls särskilt att integritetsskäl gör sig starkt gällande när det är fråga om 

registrera personuppgifter i datoriserade register och underkasta människor provtagning 

av olika slag. Uppdraget ska redovisas den 31 maj 2004. 

Det forsknings- och utvecklingsarbete som bedrivs inom rättsgenetiska området har bl a 

lett till att nya metoder och tekniker kunnat tas i bruk för de tester avdelningen utför. 

Rättsmedicinalverkets rättsgenetiska avdelning är ett av de större laboratorierna i Europa. 

Avdelningen är också ackrediterad. Även inom genetik ges resurser för fortsatt utveckling 

och forskning. 

Vad gäller motionärens förslag till beslut, att svensk polis efter medgivande av domstol 

skall ges befogenhet att inhämta och använda sig av uppgifter från det s.k pku-registret. 

Frågan är mycket komplex och kräver därför en mycket noggrann utredning och också en 

avvägning var gränser ska sättas. Vid vilka brott/brottsutredningar ska polisen får inhämta 

uppgifter, när och på vilket sätt? Detta finns idag inte reglerat i lag. En sådan lagreglering 

är önskvärd. Frågan har aktualiserats på nationell nivå. 

Mot bakgrund av vad ovan sagts vad gäller det arbete som pågår, både med frågan ang. 

DNA-register och pku-register. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta 

att anse motionen besvarad. 

Kongressen beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. 

Motion nr 5 

Distriktsstyrelsens föredragande: Per-Olov Larsen 

Polisverksamheten i Blekinge 

Vi socialdemokrater har alltid arbetat för ett samhälle där alla människor, oavsett härkomst, 

utbildning eller bostadsort, på lika villkor ska få del av välfärden och kunna känna 

sig trygga i sin vardag. 

Socialdemokratin har också alltid stått som försvarare av ett fungerande rättssamhälle, där 

både ett välfungerande domstolsväsende och den polisiära verksamheten är av stor betydelse. 

Trots att den polisiära verksamheten är en av de få statliga verksamheter som under ett 

stort antal år har tillskjutits ökade resurser, upplever vi nu att man i Blekinge nedmonterar 

denna grund till ett välfungerande rättssamhälle, och raserar det som byggts upp under 

många år. Det måste vara ett allvarligt styrfel i den polisiära verksamheten i Blekinge län.

21 

21 

Många människor känner i dag en oro för att utsättas för brott, många vågar inte vistas ute 

efter mörkrets inbrott, många känner oro för att drabbas av inbrott i sina hem och i sina 

bilar. 

Vad kostar en känsla av otrygghet hos människor i ett samhälle? Vart leder bildandet av 

olika typer av medborgargarden till i vårt samhälle? 

Vi är alla överens om att samhället måste reagera tydligt mot alla typer av brott, speciellt 

när ungdomar begår brott är det viktigt att samhället agerar snabbt. 

Vad kostar en förlorad ungdomsgeneration? 

Polisen ska förebygga och bekämpa brott. De måste därför verka i vardagen, där människor 

lever och bor, de måste finnas ute på tider och platser där brott begås. 

Vi föreslår därför att distriktskongressen beslutar 

att verka för att polisverksamhet ska vara lokaliserad i varje kommun i Blekinge 

att verka för att god administrativ service erbjuds i samtliga kommuner, d v s att 

det ska vara möjligt att kunna söka tillstånd, pass etc 

Vi föreslår dessutom att distriktskongressen beslutar 

att så länge vårt parti har fler än fem representanter i länets Polisstyrelse, så ska 

varje Blekingekommun vara representerad där. 

Margaretha Olsson Marie Sällström 


Olofströms Arbetarekommun har behandlat motionen vid sitt möte den 1 februari 2004. 

Mötet beslutade 

att anta motionen som sin egen och skicka den vidare till distriktskongressen. 

Marie Sällström 

Ordförande 


Distriktsstyrelsen kan i allt väsentligt hålla med motionärerna i de två första att-satserna. 

Det är av vikt att vi i vårt demokratiska samhälle har ett rättssamhälle som inger förtroende 

hos människor. Däri ingår både ett väl fungerande domstolsväsende och polisiär verksamhet. 

Det är också sant att staten har tillskjutit ökade resurser till den polisiära verksamheten. 

Det gör bl.a. att antalet poliser ökar i Blekinge från att ha varit omkring 215 st till att bli 230

22 

22 

st i slutet av 2004. Detta gör att man kan stärka upp närpolisverksamheten under 2004 med 

ytterligare poliser för brottsbekämpning och brottsförebyggande arbete. 

Polisen kommer även framledes att vara lokaliserad i varje kommun, fast i mindre lokaler, 

med möjlighet att söka pass, tillstånd och dylikt för kommuninvånarna. 

Vad gäller den sista att-satsen i motionen så ställs kravet att vårt parti skall vara representerat 

från samtliga kommuner i polisstyrelsen. Detta är en fråga för distriktskongressen 

som nominerar förtroendevalda till polisstyrelsen. Sedan är det regeringen som utser. 

Med vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta 

att bifalla de två första att-satserna 

att den sista att-satsen anses besvarad. 

Kongressen beslutade i enlighet med distriktsstyrelsens förslag. 

Enkla frågor 

Fyra enkla frågor hade inkommit. Bernth Johnson svarade på fråga angående införselkvoter 

av alkohol inlämnad av Per Bengtsson. Patrik Hansson besvarade fråga angående varför 

kvinnor fortfarande väntar på ”varannan damernas” inlämnad av Angela Sandström. 

Marie Sällström svarade på fråga angående receptfria mediciner inlämnad av Erland Johansson. 

Karin Jeppson svarade på fråga angående tandvårdsförsäkringen inlämnad av 

Erland Johansson. 

Avslutning 

Kongressordförande Kjell-Åke Karlsson tackade på presidiets vägnar för förtroendet att 

leda kongressförhandlingarna och överräckte klubban till den nyvalde distriktsordföranden 

Mats Johansson. 

Mats Johansson tackade i sin tur presidiet samt partidistriktets kontorist Ewy Svensson 

med blommor. Därefter tackade han dem som nu lämnat distriktsstyrelsen med presenter 

och blommor. 

Slutligen tackade han sin företrädare Jan Björkman för de insatser denne gjort som ordförande 

och för det sätt på vilket han med kunskap och kompetens och alltid väl påläst lett 

partidistriktet. Han överlämnade ett växthus som Jan Björkman fick som present samt 

blommor. 

FÖRSTA MAJ 

Karlskrona 

Ylva Thörn, förbundsordförande Kommunal 

Möte i Hoglands Park kl 12.30 

Demonstrationståget avgår från Stortorget kl 12.00

Ronneby 

23 

23 

Kerstin Andersson, riksdagsledamot 

Möte på Torget kl 15.30 

Aktiviteter på Torget från kl 13.00 

Demonstrationståget avgår från Torget kl 15.00 

Karlshamn 

Ylva Thörn, förbundsordförande Kommunal 

Möte i Snäckan kl 15.30 

Demonstrationståget avgår från Stortorget kl 15.00 

Sölvesborg 

Hans Karlsson, arbetslivsminister 

Möte på Stortorget kl 10.45 

Demonstrationståget avgår från Furulundsskolan kl 10.30 

Olofström 

Hans Karlsson, arbetslivsminister 

Möte vid Folkets Hus kl 15.30 

Demonstrationståget avgår från Folkets Hus kl 15.00 

Bräkne-Hoby 

Håkan Robertsson, kultur 

Möte vid Torget i Bräkne-Hoby kl.11.00 

CENTRAL MEDVERKAN 

Under året har partidistriktet gästats av följande statsråd och europaparlamentariker: 

Lars-Erik Lövdén, kommun- och bostadsminister den 3 april i Olofström 

På programmet: 

Medverkan på partidistriktets årskongress i Olofström 

Jan Andersson, europaparlamentariker den 13 april i Karlshamn 


Besök på Karlshamns AB 

Besök på Tullen 

Pressträff 

Besök på Karlshamns lasarett 

Barbro Holmberg, integrationsminister den 15 april 

På programmet:

24 

24 

Presentation av regeringens budgetproposition 

Ulrika Messing, biträdande näringsminister den 27-28 april i Karlskrona 


Träff med unga socialdemokrater och SSU:are i Folkets Hus 

Frukostmöte med LO och partivänner 

Besök på Karlskrona Innovation Center på Gräsvik 

Pressträff 

Besök på Wireless Independent Provider 

Hans Karlsson, arbetslivsminister den 12 maj i Ronneby 


Besök på äldreboendet Ålycke 

Pressträff 

Medverkan på representantskap i arbetarekommunen 

Lena Sommestad, miljöminister den 27-28 maj i Olofström och Sölvesborg 


Träff med Volvoledningen 

Besök på Volvo, övre verkstaden 

Möte med Metallfacket och lokala medier 

Besök vid miljödammar 

Besök på JI-WE galv 

Pressträff 

Laila Freivalds, utrikesminister den 21 april och 3 juni i Karlskrona 


Besök på Litorina folkhögskola 

Arbetslunch med partivänner 

Besök på Sunnadalskolan 

Öppet möte på Stumholmen 

Möte med elever på BTH 

Pressträff 

Leni Björklund, försvarsminister den 9 juni i Karlshamn 


Besök på Tullen 

Torgmöte 

Öppet möte i Folkets Hus 

Pär Nuder, samordningsminister den 21 september i Karlskrona 

På programmet:

Träff med kommunledningen 

Besök på Innovation Center 

25 

25 

Carin Jämtin, biståndsminister den 8 oktober i Ronneby 


Besök på Blekinge Tekniska Högskola 

Besök på äldreboende 

Träff angående Ronnebys vänort Slavsk 

Pressträff 

Bosse Ringholm, vice statsminister den 2 november i Karlskrona och Ronneby 


Möte med företagare på Karlskrona företags och hantverksförening 

Pressträff 

Möte med Region Blekinges s-grupp på Ronneby Brunn 

Berit Andnor, socialminister den 10 november i Karlshamn 


Besök på Fridhemsprojektet 

Besök på Blekinge Tekniska Högskola, östra Piren i Karlshamn 

Besök på Kontakten och träff med arbetslösa 

Pressträff 

Göran Persson, statsminister den 20 november i Sölvesborg 


Gäst och huvudtalare på Sölvesborgs arbetarekommuns 100-års jubileum 

EXTRA PARTIKONGRESS 

Extra partikongressen genomfördes den 16-18 april i Stockholms Folkets Hus. Under tre 

dagar fattades beslut om och formades en socialdemokratisk tillväxtpolitik för framtiden. 

Den extra partikongressen inleddes fredagen den 16 april klockan 13.00 och avslutades 

söndagen den 18 april klockan 15.00. Detta innebar drygt 20 effektiva timmar till att diskutera 

partistyrelsens förslag till riktlinjer och genomföra val till partiorgan. Förutom kongressförhandlingar 

hölls kongressfest i Stockholms Stadshus. 

Arbetet med att ta fram förslag till riktlinjer hade föregåtts av en lång process. En spännande 

förberedelseprocess pågick under hösten 2003 i form av rådslag om tillväxt, integration 

och arbetsliv. Över 40 000 rådslagsmaterial beställdes i landet. 

Resultatet av rådslagen spelade stor roll i arbetet med att ta fram förslaget till politiska 

riktlinjer, det dokument som kongressen diskuterade och fastställde den 16-18 april 2004.

26 

Partidistriktet representerades av 12 ombud. Ombudsvalet genomfördes under februari 

månad genom brevröstning. Följande blev valda: 


Jan-Anders Lindfors 

Christina Mattisson 

Annelie Svensson 

Eva-Britt Dahlström 

Kalle Sandström (ersatte Ewa Hansson) 

Ronneby 

JanAnders Palmqvist 

Tommy Andersson 

Bengt-Christer Nilsson (ersatte Teo Zickbauer) 

Karlshamn 

Kristina Kulle 

Anders Karlsson 

Sölvesborg 

Pete Jeppsson 

Olofström 

Margaretha Olsson 

EUROPAVALET 

Sverige blev medlem i den Europeiska Unionen 1 januari, 1995. Vart femte år utser alla 

medlemsländer företrädare till Europaparlamentet. Den första tiden var de svenska företrädarna 

i Europaparlamentet utvalda av riksdagen och partierna fick platser i relation till 

valresultatet för riksdagen 1994. Perioderna 1995-1999 och förra perioden 1999-2004 satt 

det 626 företrädare i Europaparlamentet, varav 22 var från Sverige. På grund av utvidgningen 

av den Europeiska Unionen våren 2004 utökades antalet platser i Europaparlamentet 

till 732, varav Sverige i Europaparlamentsvalet 13 juni valde in 19 representanter. 

Den 13 juni 2004 gick vi alltså till Europaparlamentsval. Det var svårt att mobilisera våra 

valarbetare i länet. Anledningen till detta är troligen att vårt parti är delat i sin syn på Europapolitiken 

och samarbetet i EU. Det nya partiet junilistan skördade stora framgångar i 

Europaparlamentsvalet. De representeras nu av tre ledamöter i europaparlamentet. Vårt 

parti tappade i väljarstöd detta valet vilket innebar att vi minskade med ett mandat. Detta 

innebär att vi denna perioden representeras av fem socialdemokrater i europaparlamentet, 

bland annat Jan Andersson från Helsingborg.

Valresultat Europaparlamentsvalet 2004 

27 

27 

m c fp kd mp s v jl övr 

Hela riket 458 398 157 258 247 750 142 704 149 603 616 963 321 344 363 472 54 577 

18,2% 6,3% 9,9% 5,7% 6,0% 24,6% 12,8% 14,5% 2,2% 

Blekinge 

län 6 304 2 867 2 956 1 955 1 894 10 506 4 205 4 693 1 340 

17,2% 7,8% 8,1% 5,3% 5,2% 28,6% 11,5% 12,8% 3,6% 

Kampanjstrategi Europavalet 2004 

Inriktning 

Genomföra en välplanerad valkampanj. Skapa förutsättningar för och stimulera arbetarekommunerna 

att genomföra välplanerade aktiviteter 

Driva en bra och idéburen debatt om Europapolitiken 

Få väljarna att inse att valet är viktigt och berör deras vardag 

Visa att det är skillnad på höger och vänster 

Mål 

Maktskifte i Europaparlamentet 

Öka valdeltagandet 

7 mandat för partiet i Europaparlamentet eller över 35% 

En valrörelse som handlar om höger och vänster istället för Ja och Nej till EU 

Målgrupper 

Kvinnorna 

-företrädesvis anställda i offentlig sektor, 30-60 år 

Nya generationen 

-förstagångsväljare 

LO medlemmar, företrädesvis industriarbetare 

(De som röstade på oss i valet 2002) 

Motståndarna 

Huvudmotståndare: 

-Moderaterna – i Europapolitiken blir skillnaderna mellan höger och vänster lika tydliga 

som i rikspolitiken. Moderaterna tillhör det stora konservativa blocket i parlamentet. 

Nej-partierna: 

-Vänsterpartiet och Miljöpartiet kommer att argumentera utifrån ett ogillande av EU. Ja 

– Nej frågan får inte bli dominerande. 

Viss uppmärksamhet: 

-Junilistan – bör kartläggas och markeras. 

-Sverigedemokraterna – markeras.

Budskapet 

28 

28 

Många viktiga framtidsfrågor bestämmer vi om i Sverige. Men hur räddar vi miljön? Hur 

stoppar vi lönedumpning? Ett Europaparlament med många socialdemokrater kan hjälpa 

oss förhindra att företag ställer land mot land för att pressa ner lönerna. Tillsammans med 

andra vill vi ta krafttag mot knark och kvinnohandel. Många klagar på EU. Vi vill göra något 

åt det som är fel. 

Bilden av oss 

Budskapet upprepas konsekvent och ihålligt 

Politiken vi genomför stämmer överens med vad vi säger 

Strategin bestämmer aktiviteter och hur organisationen utformas 

Ansikten bakom politiken och vårt budskap 

Valorganisation 

Valledningen 

Magnus Johansson och Patrik Hansson 

Partidistriktets Europa valteam (arbetarekommunerna och LO) 

FÖRTROENDERÅD 

Den 18 november träffades partidistriktets förtroenderåd i Rådhussalen i Karlshamn. 59 

ombud av totalt 85 var närvarande. 

Kommunfullmäktiges ordförande i Karlshamn, Ethel Duvskog, valdes till kvällens mötesordförande. 

Ombudsmannen Patrik Hansson föredrog distriktstyrelsens förslag till verksamhetsinriktning 

för 2005. 

Mats Johansson föredrog distriktsstyrelsen förslag till Östersjöstrategi och Kalle Sandström 

föredrog högskolegruppens delrapport. 

Förtroenderådet beslutade att fastställa verksamhetsinriktningen och Östersjöstrategin. 

Högskolegruppen återkommer med sina förslag. 

Vidare antog förtroenderådet ett uttalande om kraftsamling mot arbetslösheten: 

”Statistiken talar sitt tydliga språk, nästan var tionde blekinge i arbetsför ålder står utanför 

den ordinarie arbetsmarknaden. Detta är något vi socialdemokrater aldrig kan acceptera. 

Bakom dessa fakta finns tusentals människor som inte har något jobb att gå till på morgonen. 

De största klyftorna och orättvisorna i samhället går mellan de som har och de som 

inte har jobb. Vi kan aldrig acceptera det slöseri av mänskliga och ekonomiska resurser en 

hög arbetslöshet innebär. Att bekämpa arbetslösheten är vår absolut viktigaste fråga. 

Att vara arbetslös innebär att inte känna sig behövd, ingen frågar efter ens insats. Att inte 

ha ett arbete att gå till leder till oro inför framtiden. Blekinge går miste om värdefull tillväxt, 

en tillväxt som så väl behövs om vi ska klara framtidens utmaningar.

29 

29 

Som socialdemokrater i ständig opposition mot orättvisorna ställer vi oss frågan – vad kan 

vi göra för att få fler blekingar i arbete? Det finns inget enkelt svar på den frågan. Vad vi 

ändå kan konstatera är att vi inte kan lösa problemet ensamma. Det är bara om vi tillsammans 

med andra kan kraftsamla som problemet kan lösas. 

Högerns lösningar är inget alternativ. Vi kommer aldrig att gå med på att luckra upp arbetsrätten 

och på så sätt spä på otryggheten på jobbet. Den amerikanska modellen med 

en B-arbetsmarknad kommer vi heller aldrig att acceptera. Vi kommer att avvisa de moderata 

förslagen om att kraftigt sänka ersättningarna till sjuka och arbetslösa som grundar sig 

på att moderaterna tror att människor är lata. Detta är gamla, förlegade idéer som inte 

fungerar på framtidens utmaningar. 

Ett system där människor är otrygga på jobbet och osäkra på sin framtid leder dessutom 

till ett motstånd till utveckling. Vi är fast förvissade om att trygghet på jobbet och ett 

skyddsnät vid tillfälliga perioder av sjukdom eller arbetslöshet är till gagn för tillväxt och 

ökad sysselsättning. Otrygga människor tvingas klamra sig fast vid det gamla och invanda 

istället för att se framtidens möjligheter. 

Inför framtiden stora utmaningar med att få fler människor i arbete måste vi ständigt vara 

beredda att pröva nya vägar. Därför vill vi socialdemokrater tillsammans med LO samla till 

en sysselsättningskonferens i Blekinge under början av 2005. Näringslivet, övriga fackliga 

organisationer samt andra regionala företrädare bjuds in till en kraftsamling mot arbetslösheten 

i länet. Det ska leda till nytänkande och konkreta åtgärder för att skapa fler arbetstillfällen”. 

PARTIDISTRIKTETS VERKSAMHETSINRIKTNING 

Inledning 

Som ett led i den långsiktiga strategin att vinna valet 2006 formulerar partidistriktets styrelse 

en verksamhetsinriktning. Utgångspunkten för verksamhetsinriktningen ska vara långsiktighet 

dels politiskt men även organisatoriskt och kommunikativt. 

Verksamhetsidé 

”Socialdemokraterna i Blekinge skall vara den politiska kraft som leder arbetet i länet för 

en positiv utveckling av arbetsmarknaden, välfärden och demokratin. Medborgarna skall 

uppleva att partiet är deras talesman i samhällsfrågorna, såväl på lokal som regional nivå. 

De ska uppleva att vi är ett öppet parti, att det är lätt att komma i kontakt med oss och att 

vi lyssnar och tar tillvara på deras åsikter. Arbetet skall kännetecknas av nyckelord som öppenhet, 

ödmjukhet, handlingskraft, jämställdhet och framtidstro.” 

I verksamhetsidén knyts syftet och inriktningen med den politiska och organisatoriska 

verksamheten ihop. 

Politiken 

Den blekingska politiska debattens fokus måste ha sin tyngdpunkt i de socialdemokratiska 

värderingarna. Vi måste tydligare visa väljarna ett modernt socialdemokratiskt parti som

30 

slåss för rättvisa och trygghet och som skiljer ut sig från det borgerliga regeringsalternativet. 

Slaget om regeringsmakten kommer att avgöras på ”vår hemma-plan”. För att få ökat 

genomslag för en sådan ideologisk strid behövs: 

en uthållig kommunikation av socialdemokratiska företrädare på ett gemensamt tema 

över en längre tidsperiod och 

att partiets politiska initiativ presenteras och förklaras så att media och väljarna uppfattar 

dem samt 

en enad arbetarrörelse där partiet och fackföreningsrörelsen gemensamt avslöjar moderaterna 

Utifrån våra grundläggande idéer lyfte vi i 2002 års valrörelse fram ett antal frågor som har 

betydelse både för tillväxtens och för välfärdens utveckling i ”Tio punkter om utveckling 

och tillväxt för rättvisa och trygghet i Blekinge”. Det var vår valplattform 2002. 

Återkoppla till valplattformen och vad vi lovade där. Vad är gjort och vad återstår? Halvtidsutvärdering. 

Driva opinion för partiets politik med det övergripande temat rättvisa. 

Kamp mot arbetslösheten 

De största klyftorna och orättvisorna i samhället går mellan de som har och de som inte 

har ett arbete. Arbetslösheten får aldrig accepteras. Ingenting betyder så mycket för jämlikhet, 

integration och delaktighet. Vi har visat att det går att bekämpa arbetslösheten. Vi 

är inte nöjda förrän alla som vill och kan arbeta har möjlighet att få ett utvecklande jobb. 

Utöver den oro och de problem som den enskilde drabbas av är arbetslösheten ett slöseri 

med våra gemensamma tillgångar. Blekinge får mindre resurser om färre arbetar. Vi ska 

fortsätta kampen för den fulla sysselsättningen. 

Kraftsamling i Region Blekinge 

Vi ska fortsätta att utveckla Region Blekinge och i högre utsträckning använda det som ett 

verktyg att öka tillväxten. Genom Region Blekinge samlar vi våra krafter för att stärka länet 

och för att kunna agera gemensamt för Blekinges bästa. Genom ett Region Blekinge som 

förblir smalt, vasst och kompetent ska vi kraftsamla för bättre infrastruktur, ökad Östersjöintegration, 

ökad turism, en tillväxtskapande kultur och ett Blekinge som står sig väl i konkurrensen 

när det gäller högre utbildning, forskning och kompetensförsörjning. 

Blekinge nav i en utvecklad Östersjöregion - Östersjöstrategi 

Socialdemokraterna ska vara det parti som värdesätter en ökad integration i Östersjöregionen 

mest och som ser enorma tillväxtmöjligheter i samarbete. Men vi ska också vara det 

parti som tydligast ser riskerna med integrationen och som därför kraftfullt agerar för att 

eliminera dem. 

Det ska finnas en socialdemokratisk profil i den Östersjöpolitik som drivs. Vårt arbete utgår 

ifrån att bekämpa den ojämlikhet som råder inom och mellan samhällen i regionen. 

Mot bakgrund av detta har partidistriktet beslutat utarbeta en socialdemokratisk Östersjöstrategi. 

Partidistriktets ordförande Mats Johansson leder gruppen.

31 

31 

Blekinge ska vara ett kunskapslän - Högskolefrågorna 

Partidistriktet har utsett en arbetsgrupp för högskolefrågor under ledning av Kalle Sandström. 

Gruppen ska utarbeta en strategi för hur socialdemokraterna i Blekinge ser på högskoleutvecklingen 

i länet. Gruppen utgångspunkter är 

1. tre campus i länet, 

2. högskolan är hela länets angelägenhet samt att 

3. det bör undersökas om möjligheten finns att distribuera högskoleutbildning till alla 

delar av Blekinge. 

Vi ska ha snabba och säkra förbindelser i länet – Moderna kommunikationerna 

Partidistriktet ska även fortsättningsvis vara den pådrivande politiska kraften för att se till 

så att vi får moderna kommunikationerna i länet. Det handlar bl a om elektrifiering av 

kustbanan och nya vägsträckningar av E22 förbi Sölve-Stensnäs, Björketorp-Nättraby och 

Lösen-Jämjö. 

Blir man sjuk ska man veta att sjukvården är redo – Sjuk- och hälsovård 

Trygghet i vården. Socialdemokraterna i Blekinge står för en hälso- och sjukvårdspolitik 

som innebär att vården ges på lika villkor och kännetecknas av hög kvalitet, låga avgifter 

och korta väntetider. Sjukvårdspolitiken kommer med stor sannolikhet att bli en av de avgörande 

frågorna i valet 2006. Det är därför viktigt att partidistriktet ständigt har en levande 

diskussion om hälso- och sjukvården i länet. 

Motståndarna 

Politisk opinionsbildning för oss socialdemokrater innebär att beskriva den egna politiken 

men samtidigt att också peka ut konsekvenserna av andra regeringsalternativ. Självklart 

innebär en ideologisk strid med moderaterna och det borgerliga regeringsalternativet att 

spegla oss i motsatser: rättvisa ska stå mot orättvisa. 

Den borgerliga splittringen (som uppenbarligen finns) kan användas som utgångspunkt för 

angrepp och motsättningarna mellan det sagda och det skrivna när det till exempel gäller 

moderaterna. Vår huvudmotståndare är moderaterna. 

Organisationen 

En framgångsrik socialdemokratisk opinionsbildning är det samlade resultatet av vad socialdemokratiska 

företrädare i verkställande utskottet, partistyrelsen, regeringen, riksdagen, 

landstingen, kommunerna, partidistrikten, arbetarekommunerna med flera gör. Här kommer 

att krävas envis bättre självförtroende, uthållighet, inspirerande kreativitet, lagkänsla 

och tillit till varandra. 

Partidistriktets styrelse pekar ut följande organisatoriska områden som måste prioriteras: 

Medlemsvärvning – en ödesfråga för partiet. 

Studieverksamheten – partidistriktet måste visa vägen. Studiekommitté bildas. 

Facklig/politisk samarbete och samverkan.

Stötta ungdomsverksamheten 

Kommunikationen 

Driva offensiv opinion för partiets politik med det övergripande temat rättvisa. 

Synliggöra kontrasten mellan regeringsalternativen. 

Mer fokus på hur politiken ska nå väljarna. 

Lagkänsla i partiet. 

Samtal med väljarna 

ÖSTERSJÖSTRATEGI 

Partidistriktets förtroenderåd beslutade den 18 november att anta en Östersjöstrategi. 

Bakgrund 

32 

32 

Långt innan Berlinmuren till sist föll fanns ett stort engagemang från socialdemokrater i 

Blekinge för människors situation på östra sidan av Östersjön. Vi engagerade oss också 

efter murens fall aktivt för att åter etablera demokratin i de samhällen som drabbats av 

kommunistdiktaturer. Därför har det alltid varit självklart för oss socialdemokrater att engagera 

oss i utvecklingen av regionen och det kommer alltid att vara prioriterat att ha ett 

tydligt Östersjöperspektiv i vår politik. 

Södra Östersjöregionen – Lettland, Litauen, Kaliningrad, Polen samt nordöstra delarna av 

Tyskland – är en dynamisk region med en spännande men samtidigt oviss utvecklingspotential. 

Blekinge ligger mitt i denna region och har möjlighet att spela en betydelsefull roll 

för områdets utveckling och även öka sin tillväxt i länet till följd av en ökad integration i 

regionen. Därför behövs denna strategi. 

En vägledande strategi 

Syftet med strategin är att formulera en tydlig målsättning och definiera uppdraget. Strategin 

ska fungera som vägledning för Blekinges socialdemokrater på samtliga politiska 

nivåer i det fortsatta arbetet med det regionala utvecklingsarbetet. 

Vi ska använda den politiska makten i samtliga forum vi är representerade i för att nå strategins 

målsättning. Därför måste också vår satsning och vår målsättning kommuniceras 

inom rörelsen. 

Det måste vara naturligt för den lokala arbetarrörelsen att praktiskt engagera sig i Östersjöarbetet. 

Det ska vi bland annat göra genom att satsa på utbildning inom rörelsen för att 

öka kunskapen om länderna och kulturerna på andra sidan Östersjön. Vi måste också stödja 

och stimulera till utbyten inom arbetarrörelsen, till att få socialdemokrater från hela regionen 

att mötas. Ambitionen är att skapa socialdemokratiska starka nätverk i södra Östersjöregionen. 

Målet 

Målet är att Blekinge inom tio år ska vara centrum i Europas snabbast växande region. 

Blekinge ska vara ledande i arbetet med att utveckla samarbetet mellan människor, orga-

33 

33 

nisationer och de offentliga samhällena i södra Östersjöregionen. Blekinge ska utvecklas 

och dra fördelar av den tillväxt och av det öppna sinne en ökad integration i regionen ger. 

Socialdemokratisk profil 

Socialdemokraterna ska vara det parti som värdesätter en ökad integration i Östersjöregionen 

mest och som ser enorma tillväxtmöjligheter i samarbete. Men vi ska också vara det 

parti som tydligast ser riskerna med integrationen och som därför kraftfullt agerar för att 

eliminera dem. Inte minst gäller det de olika villkor som gäller på arbetsmarknader i regionen. 

Det ska finnas en socialdemokratisk profil i den Östersjöpolitik som drivs. Vårt arbete utgår 

ifrån att bekämpa den ojämlikhet som råder inom och mellan samhällen i regionen. Detta 

måste göras genom att öka levnadsstandarden i hela regionen till den svenska nivån. 

Kraftsamla – i Region Blekinge 

Vi ska samla allt strategiskt arbete runt Östersjöfrågorna i Region Blekinge. Det behövs en 

kraftsamling och en sammanhållen strategi för hur arbetet med hur Blekinge ska få en mer 

framskjuten position i södra Östersjöregionen ska bedrivas. 

Men länets kommuner samt landstinget bör fortsätta att utveckla de relationer – ofta i 

form av vänortssamarbete – som redan i dag existerar. Kommunerna och landstinget bör 

också ha ambitionen att utöka sitt engagemang i södra Östersjöregionen och Östersjöarbetet 

måste vara naturligt för varje organisation. Region Blekinges uppgift blir att vara 

sammanhållande och vara ansvarigt för länets strategiska arbete. 

Det är nödvändigt för Region Blekinge att i ytterst hög grad prioritera och fokusera på sina 

uppgifter i Europa- och Östersjöpolitiken. Vilka nätverk är viktiga att delta i för att nå strategins 

mål? Vi ska vara tydliga i vad vi prioriterar och vilka resor som anses mest värdefulla 

att genomföra. 

Bygga nätverk 

Att bygga nätverk och vårda dessa ger också värdefulla möjligheter för att nå målet. Vi 

måste även framhäva betydelsen av personliga möten och bli bättre på att använda dessa 

till att hävda Blekinges betydelse och roll. 

Det är viktigt att det är många olika företrädare som utvecklar relationer och som utövar 

inflytande i de nätverk där vårt deltagande anses väsentligt för länets utveckling. I högre 

utsträckning bör uppgifterna inom arbetet med Östersjöpolitiken fördelas mellan fler personer. 

Det är en nödvändighet om vi ska kunna prioritera arbetet med att öka vårt inflytande 

i nätverk i regionen att vi har företrädare som i huvudsak arbetar med vår Östersjöpolitik. 

Östersjöarbetet får inte bara vara en politisk bisyssla. 

Vi menar också att det ska vara politiska företrädare som ska företräda länet i sammanhang 

som anses viktiga. 

Blekinge ska vara drivande i att ge södra Östersjöregionen ett större inflytande inom EU. 

Därför behövs en handlingsplan för hur Blekinge ska bygga de nätverk som ska få större 

fokus på regionens behov, men också på dess potential. Blekinge måste också finna for-

34 

34 

mer för att kunna ta större del av de resurser som ställs till förfogande genom EU:s strukturfonder. 

Strategiska områden 

Det finns vissa politikområden som lämpar sig särskilt väl att sätta fokus på. Det gäller 

främst arbete, miljö, turism, infrastruktur samt kunskap. 

Inom tillväxtpolitiken ska satsningar och etableringar som gynnar länet och som har ett 

Östersjöperspektiv prioriteras. 

Utbyten mellan människor från olika kulturer och samhällen främjar en regions utveckling. 

Därför måste bilaterala utbyten i södra Östersjöregionen inom samhällets samtliga nivåer 

och sektorer stimuleras. Goda exempel är de utbyten inom idrott och kultur som finns i 

dag. 

Det är bra att Blekinge Tekniska Högskola arbetar med en internationell profil och välkomnar 

studenter från andra länder. BTH:s internationella arbete bör i högre utsträckning 

ske i samarbete med universitet och mot att nå och locka studenter i Östersjöregionen. 

Att få resurser för att aktivt kunna arbeta för en ökad integration i södra Östersjöregionen 

kräver en helt annan inställning än den som är allmänt rådande i dag. Därför är det viktigt 

att öka debatten om integrationen för att få fler att förstå betydelsen av vad ett ökat Östersjösamarbete 

kan ge i form av ökad tillväxt. 

Kaliningrad-regionen är en av Europas absolut fattigaste regioner. Kriminalitet, epidemier, 

svält och annat som kännetecknar fattiga och krisdrabbade områden i världen är en realitet 

i Kaliningrad. Här kan vi göra skillnad – och här måste vi göra skillnad, dels av humanitära 

skäl men också av hänsyn till säkerheten för Blekinges invånare. Kaliningrad är en 

krutdurk mitt i Europa. Blekinge måste ta sitt ansvar för att den inte ska explodera. 

Dessutom har Blekinge en historiskt viktig uppgift i regionen. På grund av historiska invecklingar 

är relationerna mellan Kaliningrad och intilliggande länder frostiga, och Blekinge 

fungerar ofta som en viktig ”katalysator” i den så viktiga kommunikationen i regionen. 

900 LEDARE 

Partistyrelsen tillsammans med partidistrikten satsar på utbildning av framtidens ledare. 

Det är en ledarutbildning i fem steg som vänder sig till partivänner som har ledaruppdrag i 

styrelser eller nämnder. Målsättningen är att ge 900 ledande s-politiker i landet en ledarutbildning. 

I Blekinge erbjuds 15 politiker utbildningen. 

Syfte 

Utbildningens syfte är att vinna valet 2006 genom att utveckla bilden av socialdemokraterna 

och det socialdemokratiska ledarskapet. 

Mål 

900 ledare i landet utbildas varav 15 kommer från länet.

Genomförande 

35 

Deltagarna erbjuds fem internat under två och ett halvt år. Utbildningen för Blekinges deltagare 

genomförs på Ädelfors folkhögskola. Blekinge samarbetar med partidistrikten i 

Kalmar, Kronoberg, Jönköping, Gotland och ABF i den sydöstra studieregionen. 

Handledare för Blekinge är Bengt Grönblad. 

Utbildningen innefattar: 

Idé-buret ledarskap 

Det politiska ledarskapet 

Ett personligt ledarskap 

Att leda en grupp 

Gruppers utveckling 

Kommunikation 

Medborgarkontakter 

Att tala och skriva 

ANSLUTNA ORGANISATIONER 


Föreningar 

Athena Kommunal 

Aspö Lyckeby 

Broderskapsgruppen Mellanstaden 

Byggfacken i Blekinge Metall 

Fridlevstad Nättraby 

Fri Kvot Ramdala 

Fågelmara Rödeby 

Hasslö Saltösund 

Hässlegården/Torskors Sturkö 

Industrifacket i Blekinge Torhamn 

Jämjö Trossö 

Karlskrona Mellersta Varvet 

Kvinnoklubbar 

Fridlevstad Tving 

Karlskrona Lillit 

Rödeby 

SSU-kommuner 

Karlskrona 

Anslutna fackföreningar 

Kommunal Blekinge SEKO Försvar, Klubb Varvet 

Metall avd 96 SEKO Försvar, Klubb MKS Civil

Ronneby arbetarekommun 

Föreningar 

Bräkne-Hoby Listerby 


Eringsboda Ronneby 

Fri kvot Skönevik/Saxemara 

Industrifacket i Blekinge Öljehult/Backaryds socknar 

Kallinge 

36 

Kvinnoklubbar 

Bräkne-Hoby Ronneby 

Lillit 

SSU-kommuner 

Ronneby 


Kommunal Blekinge Metall avd 70 

Karlshamns arbetarekommun 

Föreningar 

Alternativet Kommunal 

Asarum Metall 

Byggfacken i Blekinge Mörrum 

Halahult Nötabråne 

Hällaryd Svängsta/Ringamåla 

Industrifacket i Blekinge Tjänstemannaföreningen 

Karlshamn Åryd 

Kvinnoklubbar 

Karlshamn Mörrum 

SSU-kommuner 

Karlshamn 



Sölvesborgs arbetarekommun 

Föreningar 

Broderskapsgruppen Metall 

Byggfacken i Blekinge Mjällby 

Falkvik Sandbäck 

Hörvik/Krokås Sölvesborg 

Industrifacket i Blekinge Ysane/Norje 

Kvinnoklubbar 

Sölvesborg

SSU-kommuner 

Sölvesborg 

37 37 



Olofströms arbetarekommun 

Föreningar 

Broderskapsgruppen Kyrkhult 


Gränum Olofström 

Industrifacket i Blekinge Vilshult 

Jämshög 

Kvinnoklubbar 

Kyrkhult Olofström 

Vilshult 

SSU-Kommuner 

Olofström 



MEDLEMSUTVECKLINGEN 

Betalande Avgiftsbefriade Summa 

M K Totalt M K Totalt M K Totalt 

Karlskrona 2003 1 057 635 1 692 126 124 250 1 183 759 1 942 

2004 1 008 620 1 628 111 118 229 1 119 738 1 857 

-49 -15 -64 -15 -6 -21 -64 -21 -85 

Ronneby 2003 750 391 1 141 36 39 75 786 430 1 216 

2004 721 371 1 092 31 36 67 752 407 1 159 

-29 -20 -49 -5 -3 -8 -34 -23 -57 

Karlshamn 2003 430 265 695 49 18 67 479 283 762 

2004 415 249 664 40 15 55 455 264 719 

-15 -16 -31 -9 -3 -12 -24 -19 -43 

Sölvesborg 2003 346 244 590 34 22 56 380 266 646 

2004 332 257 589 31 19 50 363 276 639 

-14 13 -1 -3 -3 -6 -17 10 -7 

Olofström 2003 201 169 370 27 26 53 228 195 423 

2004 208 153 361 23 24 47 231 177 408 

7 -16 -9 -4 -2 -6 3 -18 -15 

Totalt i länet 2003 2 784 1 704 4 488 272 229 501 3 056 1 933 4 989 

2004 2 684 1 650 4 334 236 212 448 2 920 1 862 4 782 

-100 -54 -154 -36 -17 -53 -136 -71 -207

SLUTORD 

38 

38 

Vid en tillbakablick över verksamhetsåret 2004 så framstår året som lika intensivt som alltid. 

Det politiska vardagsarbetet dominerar verksamheten eftersom vårt parti som alltid tar ett 

stort ansvar och har ett stort förtroende i Blekinges alla arbetarekommuner och på distriktsnivå. 

Det innebär att arbetet ute i kommunerna, i landstinget, i regionen och i riksdagen 

utgör en väsentlig del av vårt uppdrag. 

Detta uppdrag måste dock alltid kombineras med det ansvar som vi har för vårt parti och 

dess utveckling. 

Som alltid ger en tillbakablick en sammansatt bild över året. Vi har fortsatt vårt reformarbete 

i kommuner och landsting. Vi arbetar vidare med vår politiska inriktning. Ett antal viktiga 

sakfrågor har under året behandlats. Vi har bla sett hur riksdagen har fattat ett nytt beslut 

kring försvarets grundorganisation som ger en bra utveckling för Blekinges intressen. 

Kommunikationsfrågorna har stått i fokus i vårt regionala arbete och här har partiets politik 

åter präglat kring hur frågorna har utvecklats för Blekinges framtid. 

Vid tillväxtkongressen som genomfördes under 2004 profilerades flera viktiga Blekingefrågor 

av vår kongressdelegation. 

2004 kommer dessutom att vara grunden för den kommande valrörelsen. Arbetet kommer 

nu att åter ta fart för att ge bra utgångspunkt inför valet 2006. 

Dock kommer de omskakande händelserna vid årsskiftet 2004-2005 med katastrofen i 

Sydostasien och stormen i södra Sverige att påminna oss om det gångna året länge. Dessa 

händelser kommer länge att dominera bilden av 2004. 

Distriktsstyrelsen vill avslutningsvis tacka medlemmarna, partiorganisationerna, fackliga 

organisationer, sidoorganisationerna och övriga folkrörelserna för ett gott samarbete under 

2004. 

Blekinge i februari 2005 

Mats Johansson Per-Olov Larsen 

Marie Sällström Kerstin Andersson 

Helene Björklund Jan Björkman 

Bernth Johnson Margaretha Olsson 

Nils-Olov Olofsson Suzanne Svensson 

Christina Mattisson Johnny Håkansson 

Teo Zickbauer Kerstin Gustafson 

Magnus Johansson /Patrik Hansson

RIKSDAGSGRUPPENS RAPPORT 

39 

39 

Den dominerande politiska frågan för Blekinge under 2004 har varit försvaret. Vi har i riksdagen 

arbetat för att F 17 i Ronneby och marinbasen i Karlskrona ska vara kvar, vilket det 

har funnits mycket starka sakskäl för. Samarbetet inom Försvarberedningen gjorde att det 

länge fanns en majoritet tillsammans med centern för det förslag som regeringen presenterade. 

Men centern valde i sista stund att hoppa av detta samarbete vilket gjorde det 

parlamentariska läget svårt. Trots detta har vi nu lyckats rädda kvar både F17 och marinbasen 

i vårt län. 

Regeringen presenterade under hösten ett särskilt handlingsprogram för att stärka ungdomars 

ställning i samhället. Ungdomarna ska snabbare få hjälp att komma igång med 

olika jobbsökaraktiviter. Allmänt anställningsstöd ska kunna lämnas för ungdomar i åldrarna 

20-24 år redan efter sex månader istället för som i dag tolv månaders inskrivning vid 

arbetsförmedling. Handlingsprogrammet gäller från den 1 februari till den 31 december 

2005. 

I höstbudgeten presenterades förslag för att bättre integrera invandrargrupperna i arbetslivet 

och ta till vara på invandrarnas kompetens.Under 2005 kommer det att satsas 50 miljoner 

kronor på så kallade prova-på-platser och arbetsplatsförlagd bedömning av yrkeskompetens 

för invandrare som har liten eller ingen erfarenhet av svenskt arbetsliv. 

Kollektivavtalens sattes i centrum i slutet av året genom att Byggnadsarbetareförbundet 

utlyste en blockad mot det lettiska byggnadsföretag som bygger en skola i Vaxholm. I riksdagen 

anordnades en särskild debatt om kollektivavtalen för att fästa uppmärksamhet på 

problemen som uppstår när utländska företag vägrar att teckna kollektivavtal. 

I Sverige har vi kommit långt med den så kallade svenska modellen som innebär att det är 

arbetsmarknadens parter som tillsammans reglerar förhållandena på arbetmarknaden. 

Detta görs genom att parterna sluter kollektivavtal. Det gör att vi idag har bra anställningsvillkor 

och försäkringsskydd vid arbetslöshet eller sjukdom. För att vi ska kunna förbättra 

och behålla välfärden, lönenivåerna och våra arbetsvillkor krävs det att vi står upp 

för den svenska modellen och tar strider när det så krävs. 

I riksdagen har vi under verksamhetsåret beslutat om utveckling av gymnasieskolan, inte 

minst ytterligare resurser till det individuella programmet. Vi har även fattat beslut om att 

tillföra mer pengar till kommunerna för att kunna anställa fler lärare i skolan liksom fler förskollärare 

och barnskötare i förskolan. Under hösten har en stor del av vår verksamhet ägnats 

åt de kommande propositionerna om skollagen och forskningspolitiken. 

Glädjande är också att det nu finns resurser för att höja åldersgränsen i studiestödet, något 

som vi länge slagits för. Dessutom blir det förbättrad ekonomi för studerande med 

barn. 

Utbildning och skolpolitik är viktigt för oss socialdemokrater. Vi vill att alla barn och ungdomar 

får så bra undervisning att de kan lämna skolan med tillräckliga kunskaper för att 

möta vardagen och gå vidare till högre studier om de så önskar. Dagens kunskapssamhälle 

förutsätter ett livslångt lärande och återkommande kompetensutveckling och detta 

måste vi förbereda dagens unga för.

40 

Under år 2004 har partidistriktet haft följande riksdagsledamöter: 

Christer Skoog ledamot i Arbetsmarknadsutskottet 

suppleant i Försvarsutskottet 

ledamot i Fiskeriverkets styrelse 

ledamot i Styrelsen för psykologiskt försvar 

ledamot i Statens försvarshistoriska museer 

suppleant i riksdagsstyrelsen 

Jan Björkman ordförande i Utbildningsutskottet 

ledamot i gruppstyrelsen 

ledamot i den offentliga sektorns särskilda nämnd 

ledamot i Ordförandekonferensen 

Kerstin Andersson arbetande suppleant i Justitieutskottet, från dec 04 

ordinarie ledamot 

suppleant i Socialförsäkringsutskottet 

suppleant i Trafikutskottet 

ledamot i Rättshjälpsnämnden 

ledamot i Rättsmedicinalverkets styrelse 

Motioner lagda under året 

Lönebidragsanställning 

Samordnat utbetalningsansvar 

Turordningsregler 

Rekrytering av nämndemän 

Samordning vid sjukdom 

Företagens ansvar vid nedläggningar 

Samhall 

Använd arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården 

Aktivitetsgarantin 

Införande av ett obligatoriskt båtregister 

Sockrets betydelse för en god hälsa 

Hanö fyr 

Förändring av det svenska sommarlovet 

Svenskt fiske 

Sjöräddningen 

Hemtjänst vid boende i fritidshus 

Museum för den bärgade DC 3:an 

Eftergymnasial yrkesutbildning 

Tullen i Blekinge 

Svenska kycklinguppfödare 

Delad föräldraförsäkring 

Pälsdjursnäringen

41 

Lokalisera ledningen för Statens maritima muséer till Karlskrona 

Samordnat utbetalningsansvar 

Infrastrukturen i Blekinge 

Världsarvet och kulturmiljövården 

Använd arbetsmarknadsmedel i natur- och kulturvården 

Aktivitetsgarantin 

Forskningens betydelse 

Inrättande av lokala barn- och ungdomsombud 

Vikten av behöriga lärare 

Stöd till ensamföräldrar och deras barn 

Behovet av billiga bra bostäder som alla har råd att bo i 

Högskolors rätt att examinera doktorer 

Reklam riktad till barn 

Körkortsutbildning 

Läxläsning 

Kerstin Andersson 

Länsbänksansvarig 

LANDSTINGSGRUPPENS RAPPORT 

Socialdemokraterna har 22 mandat utav landstingets totala 47. Tillsammans med Vänsterpartiet 

och Miljöpartiet bildar Socialdemokraterna en majoritet som har 28 mandat. 

Landstinget Blekinge styrs av en majoritet bestående av socialdemokraterna, vänsterpartiet 

och miljöpartiet. 

Under 2004 sammanträdde gruppen vid sju tillfällen varav ett sammanträde var ett tvådagars 

internatmöte. 

Gruppstyrelsen sammanträdde vid tio tillfällen. 

Partiets distriktsombudsman och representanter för Kommunal har inbjudits till samtliga 

gruppmöten. 

I gruppstyrelsen ingår: 

Karin Jeppssson, Ronneby Ordförande för landstingsfullmäktige 

Bernth Johnson, Karlskrona Landstingsråd 

Marie Sällström, Karlshamn Landstingsråd 

Kalle Sandström, Karlskrona Landstingsråd 

Kerstin Gustafson, Karlshamn Ordförande för landstingsfullmäktiges utskott för 

primärvård och tandvård 

Mats Persson, Karlskrona Ordförande för landstingsfullmäktiges utskott för 

länssjukvård och psykiatri (t o m 1/10-04) 

Jeanette Andréasson-Sjödin, Ronneby Ledamot i personaldelegationen 

Birgitta Jönsson, Karlshamn Ledamot i personaldelegationen

42 

Stig Jönsson, Sölvesborg Ordförande för Länshälsan AB 

Ann-Kristin Erlandsson, Karlskrona Administrativ assistent 

Suzanne Weigl, Karlskrona Politisk sekreterare 

Markus Alexandersson, Karlskrona Politisk sekreterare 

Politiska prioriteringar 

Inför 2004 års budgetarbete identifierade vi fem strategiska områden: 

- landstingets ekonomi ska vara fortsatt stark 

- långsiktigt utvecklingsarbete – BeHoV 2010 

- landstingets rekrytering och framtida personalstruktur 

- IT-stöd och annan serviceverksamhet 

- Investeringar 

Samt slog fast sex politiska prioriteringar: 

- folkhälsoarbetet 

- hälso- och sjukvården 

- personalen 

- samverkan 

- avgifterna 

Detta avspeglas i det arbete som utförts under 2004 då fokus legat helt i linje med dessa 

punkter. 

Ekonomi i balans 

Landstinget Blekinge kommer även för 2004 kunna uppvisa ett positivt bokslutsresultat. 

Detta trots att prognoserna under det första halvåret pekade på ett relativt stort underskott. 

Det skapar goda förutsättningar för att utveckla verksamheten. 

Blekinge Hälsa och Välfärd 2010 – BeHoV 2010 

Det stora förändringsarbete som började 2003 i projektet BeHoV 2010 har under året fortsatt 

som planerat. Cirka tjugo arbetsgrupper har arbetat med att kartlägga hela landstingets 

verksamhet och under hösten presenterades nitton rapporter. 

BeHoV 2010 syftar till att anpassa Landstinget Blekinge efter framtidens krav på modern 

organisation, struktureffektivitet och förutsättningar för verksamheten för att på bästa sätt 

kunna möta blekingarnas behov and hälso- och sjukvård. 

Arbetet inom projektet kommer att fortsätta under våren 2005 med förslagsfas och medborgardialog. 

Landstingsfullmäktige fattar beslut om förslagen i juni 2005. 

Under våren besökte landstingsråden samtliga av länets arbetarekommuner för att informera 

om och föra en dialog med partikamrater kring BeHoV 2010. 

Erbjudande om ökad tjänstgöring 

Landstingsstyrelsens personaldelegation fattade beslut om under 2005 ska den som inte 

har heltidstjänst erbjudas ökad tjänstgöring till önskad grad. Medelsysselsättningsgraden i 

landstinget ligger för närvarande på cirka 93 procent. 

Politisk omorganisation 

Den politiska organisationen inom landstinget ändras från och med första januari 2005.

43 

43 

Istället för primärvårdsutskottet och länssjukvårdsutskottet inrättas ett folkhälsoutskott 

som kommer att ledas av Kerstin Gustafson och ett äldreutskott som kommer att ledas av 

Ann-Christin Denebo. Dessutom tillsätts en hälso- och sjukvårdsberedning bestående av 

hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Marie Sällström och presidierna i utskotten. 

Med detta görs en politisk markering av hur stor vikt som tillmäts folkhälsofrågorna. Att 

inrätta ett särskilt utskott för äldrefrågorna avspeglar att cirka 80 procent av hälso- och 

sjukvården konsumeras av våra äldre medborgare. 

Facklig-politisk samverkan 

Samarbetet mellan landstingsgruppen och de fackliga organisationerna har fortsatt under 

2004. 

Kommunal har inbjudits till samtliga av landstingsgruppens möten och det förs en kontinuerlig 

dialog mellan facken och partiet i Landstinget Blekinge. 

Den facklig-politiska samverkan är en värdefull tillgång för det politiska arbetet i landstinget 

och kommer att fortsätta. 

Landstingsförbundet 

Landstinget Blekinge har under året representerats av Marie Sällström i Landstingsförbundets 

styrelse, i Landstingsförbundets S-gruppstyrelse samt i förbundets Hälso- och sjukvårdsberedning. 

Slutord 

Landstingsgruppen har haft ett aktivt och produktivt år under 2004. 

I gruppen finns en stor samlad kompetens, mycket kreativitet och arbetsglädje. 

Landstinget Blekinge har en stark ekonomi, kompetent personal och erbjuder blekingarna 

en god hälso- och sjukvård. Vi lämnar 2004 med ett bokslut i balans och konstaterar att det 

politiska arbetet i stort gått som vi tänkt oss. 

Vi står mitt uppe i arbetet med BeHoV 2010 och ser med tillförsikt och framtidstro fram 

emot 2005. 

För landstingsgruppen 

Bernth Johnson 

Gruppledare 

REGION BLEKINGES RAPPORT 

Regeringens proposition om infrastruktursatsningar var en besvikelse för oss i Blekinge. Vi 

hade hoppats och förväntat oss att satsningarna i vårt län skulle ske tidigare än vad som nu 

blir fallet. Genom Region Blekinge har vi ändå agerat och skapat en samsyn i länet för hur 

vi ska gå vidare för att de nödvändiga satsningarna på kommunikationer ska kunna tidigareläggas. 

E22 är Blekinges livsnerv. Därför är en utbyggd motorväg genom länet så viktigt för att 

skapa bättre förutsättningar för ökad tillväxt. Det är därför utbyggnaden av E22 är den 

kommunikationssatsning som partidistriktet valt att prioritera framför alla andra satsningar. 

Regionfullmäktige beslutade under året om en handlingsplan som gör det möjligt att 

bygga om E22 tidigare än vad som angetts i den nationella planen. Genom en förskotte-

44 

44 

ring av medel har en förprojektering av de utpekade objekten kunnat startas för att bygghandlingarna 

ska vara färdiga vid en eventuell situation då andra objekt i den nationella 

planen inte kan påbörjas. Detta avtal mellan Region Blekinge och Vägverket kan komma 

att innebära en betydande tidigareläggning av investeringarna på E22. 

Även när det gäller tågtrafiken har den socialdemokratiska regionstyrelsegruppen enats 

om hur en plan för de regionala insatserna vid investeringar i såväl trafik som infrastruktur 

ska se ut. Detta beslut är viktigt för att från länet öka trycket för en nödvändig investering i 

den järnväg vars standard är en förutsättning för en förstoring av studie- och arbetsmarknadsregionen. 

Genom att vara en sammanhållande kraft som talar med en röst skapar Region Blekinge 

bättre förutsättningar till ökad dialog mellan både offentliga och privata aktörer, vilket 

grundar för ett ökat samarbete mellan de delar av Blekinge som drivs av ett intresse av att 

utveckla länet. Region Blekinge skapar kortare beslutsvägar och mindre av så kallad sektorisering. 

Region Blekinge är en arena för att öka politikens inflytande över områden som är viktiga 

för länets utveckling. Därför är Region Blekinge av viktig betydelse när det gäller det demokratiska 

inflytandet vid beslut om frågor för hur tillväxt bäst skapas i Blekinge. 

Region Blekinge är en regional försöksverksamhet som pågår till årsskiftet 2006/07. Verksamheten 

och nyttan med ett regionalt organ måste därför utvärderas inför frågeställningen 

om hur Region Blekinge ska organiseras i framtiden. Under 2004 påbörjades arbetet 

med hur vi formar framtidens Region Blekinge. 

Under året fattade Region Blekinge beslut om en ny kulturpolitisk strategi. Denna togs 

fram genom en bred förankringsprocess och ska visa riktningen för hur Region Blekinges 

insatser på kulturområdet ska se ut. Strategin är av stor vikt för hur vi tar tillvara de krafter 

som verkar i kulturen och använder dem för att göra Blekinge både mer attraktivt men 

också mer kreativt. 

Under året utökades EU med tio nya medlemmar. Det innebär en utveckling som vi i Blekinge 

måste bejaka och vara med om att dra fördelar av. Det internationella arbetet är viktigt 

för oss socialdemokrater i länet, därför ska vi använda Region Blekinge till att utveckla 

södra Östersjöregionen och till att utöka samarbetet mellan människor och organisationer 

i regionen. Den internationella verksamheten har under året varit god och omfattande. 

Som exempel kan nämnas att Region Blekinge har varit engagerat i att bygga upp en folkhögskola 

i Kaliningrad. Det tre-åriga projektet finansieras av Utrikesdepartementet och 

målet är att skolan ska vara fullt etablerad 2007. Ett annat positivt exempel på internationellt 

arbete är projektet Maritime Safety där Region Blekinge under året har varit starkt 

drivande i arbetet med att öka trafiksäkerheten i Östersjöns farleder. 

Region Blekinge har under året varit med om att starta Regionalt Resurscentrum för kvinnor 

i Blekinge. Syftet med projektet är att stärka kvinnors företagande och att allmänt stärka 

jämställdheten i arbetet med regional utveckling, ett arbete som är nödvändigt och 

mycket positivt. Under 2004 revideras och utvecklades det regionala tillväxtprogrammet, 

och arbetet med att förverkliga målen i det fortsätter. Till detta används de regionala projektmedlen. 

Totalt delfinansierade Region Blekinge 50 projekt till en kostnad av nästan 23 

miljoner kronor.

45 

Vi socialdemokrater har anledning att vara nöjda med vad vi uträttat inom ramen för Region 

Blekinge. Men många stora uppgifter som är viktiga för länets utveckling finns kvar att 

lösa. Men i det goda arbete som bedrivits under året som gått tar vi avstamp för nya och 

tuffa utmaningar i framtiden. 

För socialdemokratiska gruppen i Region Blekinge 

Bernth Johnson

EKONOMISK BERÄTTELSE 

RESULTATRAPPORT 

Intäkter Utgifter 

Medlemsavgifter 198.976:00 Hyra expeditionen 105.257:00 

Orgn.anslutn.avgifter 654.340:00 Underhåll inventarier 3.476:00 

Partistöd 1.747.149:00 Kopiering 126.304:75 

Utbildningsstöd 46.808:00 Telefon 31.164:40 

Kaliningrad 644:35 Porto 22.867:65 

Projektbidrag 27.000:00 Kontorsmaterial 20.432:75 

Bidrag partikongressen 54.276:00 Böcker, tidskrifter 7.151:10 

Anslag 45.520:00 Tekniska hjälpmedel 32.199:00 

Konferensavgifter 48.180:00 Löner 572.662:75 

Trycksaker 452:50 Ersättning K-na ak 78.458:00 

Kopiering 112.760:00 Sociala avgifter 163.891:00 

Räntor o. utdelningar 38.198:75 Löneskatt 12.711:50 

Övrigt 644:00 KP-avgifter 99.931:00 

Personalförsäkringar 5.048:50 

Personalutbildning 16.930:00 

Div. personalkostnader 12.097:50 

Förlorad arbetsinkomst 19.122:29 

Resekostnader 15.385:70 

Bilersättning 14.777:60 

Logi 550:00 

Bilkostnader 1.684:50 

Representation 5.687:00 

Distriktsstyrelsen 39.951:00 

Sammanträden 5.897:00 

Uppvaktningar 24.425:50 

Trycksaker 5.524:00 

Annonser 10.821:50 

Hemsidan 4.200:00 

Region Blekinge s-grupp 5.200:00 

Kyrkopolitiska kostnader 3.321:00 

Distriktskongressen 52.854:00 

Partikongressen 97.330:00 

Landstingsgruppen 82.436:00 

Partidistriktets förtroenderåd 7.295:00 

Övriga konferenser 30.656:30 

EU-valrörelsen 22.894:00 

Valmaterial 15.006:00 

Anslag SSU 100.000:00 

Anslag S-kvinnor 40.000:00 

Anslag Unga Örnar 15.000:00 

Anslag Broderskap 5.000:00 

Övriga anslag 5.000.00 

Orgn.anslutn.avgifter 234.028:00 

Medlemsavgifter ak 308.980:00 

46 

46

47 

Övriga medlemsavgifter 2.548:90 

Avsättning fonder 350.000:00 

Bankkostnader 2.636:32 

Avskrivningar inventarier 56.517:50 

Nedskrivning fordringar 10.000:00 

Övriga kostnader 2.200:00 

Årets vinst 67.436:59 

SUMMA KRONOR 2.974.948:60 SUMMA KRONOR 2.974.948:60 

Ingående balans 1.1 2004 

Tillgångar Skulder 

Inventarier 1:00 Eget Kapital 852.338:55 

Sv. Likviditetsfonden 948.323:42 Valfonden 450.000:00 

Aktiefonder 6.460:31 Investeringsfond 100.000:00 

Räntefonder 169.598:12 Kompetensutveckling 67.169:00 

A-lotter 3.900:00 Personalskatter 18.485:00 

Förbetalda fakturor 24.217:00 RFV-avgifter 13.255:00 

Fordringar 21.830:00 Kortfristiga skulder 6.873:00 

Frankeringen 6.745:85 

Kassa 60:00 

Postgiro 21.977:50 

Bank 215.792:91 

Bank Kaliningrad 89.183:14 

Konsum sparkonto 31:30 

SUMMA KRONOR 1.508.120:55 SUMMA KRONOR 1.508.120:55 

Utgående balans 31.12.2004 

Tillgångar Skulder 

Inventarier 1:00 Eget Kapital 919.775:14 

Sv. Likviditetsfonden 1.529.161:30 Valfonden 800.000:00 

Aktiefonder 5.834:99 Investeringsfond 100.000:00 

Räntefonder 180.017:08 Kompetensutveckling 67.169:00 

A-lotter 3.020:00 Personalskatter 23.492:00 

Förbetalda fakturor 10.526:50 RFV-avgifter 15.822:00 

Fordringar 34.278:00 Kortfristiga skulder 51.610:45 

Frankeringen 18.073:65 

Kassa 491:50 

Postgiro 2.500:00 

Bank 104.105:78 

Bank Kaliningrad 89.827:49 

Konsum sparkonto 31:30 

SUMMA KRONOR 1.977.868:59 SUMMA KRONOR 1.977.868:59

48 

48 

Astrid och Rikard Svenssons minnesfond 

Tillgångar 

Bank 1 januari 2004 5.689:53 

Bank 31 december 2004 5.706:60 

Obligationsfonden 2004-01-01 53.292:38 


Inkomster 

Ränta bank 2004 17:07 

Värdeförändring obligationsfonden 2.715:99 

Skulder 

Kapital 1 januari 2004 58.981:91 

Kapital 31 december 2004 61.714:97 

Algot Törnkvists studie- och stipendiefond 

Tillgångar 

Bank 1 januari 2004 14.430:12 

Bank 31 december 2004 14.473:41 



Inkomster 

Ränta bank 2004 43:29 

Värdeförändring obligationsfonden 3.017:57 

Skulder 

Kapital 1 januari 2004 73.642:45 

Kapital 31 december 2004 76.703:31

REVISIONSBERÄTTELSE 

49 

Undertecknade, utsedda att granska Blekinge socialdemokratiska partidistrikts, Astrid och 

Rikard Svenssons minnesfond samt Algot Törnkvists studie- och stipendiefonds räkenskaper 

för 2004, får efter fullgjort uppdrag avgiva följande berättelse; 

Vi har funnit räkenskaperna förda med ordning och noggrannhet. Inkomster och utgifter är 

i vederbörlig ordning styrkta. I verksamhetsberättelsen intaget räkenskapssammandrag 

jämte sammanställning över partidistriktets ekonomiska ställning den 31 december 2004 är 

av oss granskat och i överenskommelse med företedda handlingar. Fondernas kapital har 

placerats på ett ändamålsenligt sätt. Då revisionen inte ger anledning till erinran får vi föreslå 

att kongressen tillerkänner styrelsen ansvarsfrihet för den tid revisionen omfattar. 

Karlskrona i februari 2005 

Ingemar Nilsson Ingrid Gustavsson Sterne Johannesson 

BUDGET 2005 

Vid distriktsstyrelsens sammanträde i december 2004 antogs budgeten för år 2005. 

Inkomster 

Avgifter 840.000 

Partistöd 1.795.000 

Bidrag 328.000 

Konferensavgifter 55.000 

Försäljning 111.000 

Övrigt 35.000 

SUMMA KRONOR 3.164.000 

Utgifter 

Personal 1.012.000 

Organisation 121.000 

Expedition 360.000 

Information 25.000 

Verksamhetsutveckling 148.000 

Valkostnader 10.000 

Konferenser 508.000 

Anslag 165.000 

Avgifter 553.000 

Övrigt 28.000 

Avsättning valfonden 200.000 

Resultat 34.000 

SUMMA KRONOR 3.164.000

50 

50 

MOTIONER OCH UTLÅTANDEN 

Motion nr 1 

Distriktsstyrelsens föredragande: Patrik Hansson 

Angående alkolås på bilar och motorfordon 

Inför alkolås på alla bilar och motorfordon i Sverige och (Europa) för att förhindra berusade 

personer att köra bil. Det är för många som kör berusade i trafiken. För att minska alkoholrelaterade 

olyckor i trafiken behövs alkohollås på alla bilar och motorfordon. 

Jag föreslår därför 

att alkohollås införs på alla bilar och motorfordon i Sverige och (Europa) för att minska 

olyckor i trafiken 

Anette Lennartsson 

Olofströms Arbetarekommuns yttrande 

Olofströms arbetarekommun delar motionärens uppfattning att det är viktigt att vidta åtgärder 

för att öka trafiksäkerheten och där trafiknykterheten utgör en viktig del. 

Sverige ligger också långt fram när det gäller att utveckla alkolås. Regeringen har också 

varit tydlig med att man ser införandet av alkolås som ett viktigt steg på vägen mot ett 

trafiksäkrare samhälle. För att förhindra att onyktra förare kommer ut i trafiken vill regeringen 

införa krav på alkolås i nya bilar senast 2012. En särskild utredare ska också förbereda 

ett införande av alkolås. 

Styrelsen föreslår medlemsmötet 

att besluta anta motionen som sin egen samt sända den vidare till partidistriktets 

årskongress 2005 

Olofströms Arbetarekommuns medlemsmöte beslutade den 27 januari 2005 att anta motionen 

som sin egen samt sända den vidare till distriktskongressen. 

Distriktsstyrelsen yttrande 

Distriktsstyrelsen delar både motionärens som Olofströms arbetarekommuns uppfattning 

att vi måste vidta kraftfulla åtgärder för att öka trafiksäkerheten. Trafikonykterheten är ett 

stort problem som vållar personskador och skördar oskyldiga människors liv. Vi anser att 

regeringens krav på att införa alkolås i nya bilar senast 2012 är ett steg i rätt riktning. 

Distriktsstyrelsen föreslår partidistriktets årskongress 

att bifalla motionen i sin helhet

Motion nr 2 

51 

Distriktsstyrelsens föredragande: Kerstin Gustafson 

Folkhälsofrämjande projekt med inriktning på alkoholproblematiken i länet 

Att förbättra folkhälsan är en ständigt angelägen fråga. Tyvärr ser vi dock att trenden ofta 

går i motsatt riktning. Till exempel ser vi hur fetma blir ett allt större problem, fler stressar 

sig till psykisk ohälsa och sexuellt överförbara sjukdomar sprider sig snabbt bland ungdomar. 

Ett av de största hoten mot folkhälsan är den ökade konsumtionen av alkohol. Blekingarna 

dricker allt mer och vilket orsakar alltmer ohälsa och kostar samhället oerhört 

mycket pengar. 

Då Blekinge är ett av de län som fått en ökad alkoholkonsumtion finns det anledning att 

rikta projektet mot alkoholfrågor. Blekingarna dricker mer alkohol än tidigare och framför 

allt dricker man idag mycket mer alkohol som införts från utlandet. Ändrade införselregler 

och nya låga spritskatter i grannländerna har starkt bidragit till denna utveckling. Det är 

fastslaget att det finns ett starkt samband mellan den ökade införseln och den ökade konsumtionen. 

Det finns även stora mängder illegalt inför alkohol till salu i Sverige idag. Försäljningen 

inriktar sig ofta på ett cyniskt sätt mot ungdomar. 

Inom en inte alltför avlägsen framtid kommer alkoholen att skörda fler dödsoffer än rökningen. 

Den ökade konsumtionen leder idag till en ökning av alkoholrelaterat våld och 

rattonykterhet. Förgiftningsfallen har ökat kraftigt i antal vilket visar sig på akutmottagningarna. 

Samtidigt ökar de alkoholrelaterade skadorna och sjukdomarna i en omfattning 

som inom ett par år kommer att kräva alltmer av sjukvårdens resurser. 

Alkohol har inte bara medicinska konsekvenser utan även sociala. Ett alkoholmissbruk skapar 

utanförskap. Det kan bli svårt att behålla sitt arbete och sociala kontakter. Familj och 

andra närstående blir också lidande. 

Dock är det ökningen inom den konsumtion som brukar betecknas som ”vanlig” som 

kommer att stå för stora delar av det ökade antalet alkoholrelaterade sjukdomar och skador. 

Att satsa på folkhälsan är att investera i framtiden. Hälsa är bland det värdefullaste 

som finns. Främst för en var men även för samhället i stort. Vårt parti har centralt bestämt 

sig för att satsa på folkhälsofrämjande projekt och uppmuntrar även enskilda partidistrikt 

att ta liknande initiativ. Med anledning av detta anser vi att Blekinge partidistrikt bör starta 

ett folkhälsofrämjande projekt 

Alkoholrelaterade skador och sjukdomar går att förebygga så låt oss göra just det! 

Med anledning av ovanstående föreslår vi kongressen att besluta 

att Blekinge partidistrikt tar initiativ till ett folkhälsofrämjande projekt inriktat på 

alkoholproblematiken i länet. 

Eva-Marie Malmgren 

Magnus Manhammar 

S-föreningen Athena

Karlskrona arbetarekommuns yttrande 

52 

52 

Motionärerna tar i sin motion upp en av de viktigaste folkhälsofrågorna. Blekinge ligger 

enligt rapporter extra illa till. Orsaken till det är bl.a. det som motionen pekar på, närheten 

till Tyskland och Danmark och mängden alkohol som förvaras hemma, vilket gör att det 

inte märks tydligt om ungdomar nallar hemma. 

Vi vet också att det i Karlskrona förekommer organiserad försäljning som riktar sig direkt 

till ungdomar, Förmodligen förekommer detta även i övriga kommuner i länet. 

För Landstingets Folkhälsoutskott och kommunernas fokhälsoråd/välfärdsråd borde denna 

fråga vara på dagordningen. 

Karlskrona arbetarekommuns styrelse föreslår mötet besluta: 

Att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen 

Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade att bifalla motionen och sända den 

som sin egen till distriktskongressen. 


Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av folkhälsoarbete och ser 

med oro på den ökade alkoholkonsumtionen i Blekinge. 

Den socialdemokratiska alkoholpolitiken strävar efter att minska totalkonsumtionen, förebygga 

missbruk av alkohol och på så sätt reducera alkoholens medicinska och sociala skadeverkningar. 

Alkoholpolitiken ingår i ett brett välfärdspolitiskt arbete. Att få ner arbetslösheten, 

minska segregation och känslan av utanförskap är därför viktiga delar av den 

socialdemokratiska alkoholpolitiken. 

Möjligheterna att begränsa tillgången till alkohol genom nationella åtgärder har minskat 

med EU bestämmelserna och människors ökade rörlighet över gränserna. Det är dock fortfarande 

möjligt att även fortsatt använda styrinstrument som prissättning, Systembolagets 

monopol och fortsatt krav på utskänkningstillstånd för att begränsa alkoholkonsumtionen. 

Det är också viktigt att påverka attityder och att ge god informationen till medborgarna 

om riskerna med alkohol. 

Distriktsstyrelsen finner att det finns anledning att ur ett folkhälsoperspektiv öka insatserna 

mot alkoholens skadeverkningar och föreslår kongressen 

att bifalla motionen. 

Motion nr 3 


Riv muren och stoppa bosättningarna i de palestinska områdena

750 kilometer och 10 meter hög. Antalet bosättningar i de palestinska områdena uppskattas 

till 380.000 människor. 

53 

Många faktorer spelar en stor roll i en framtida fredsprocess mellan israeler och palestinier. 

Det är dock starkt oroande att en mur byggs inne på palestinsk mark samt att antalet 

bosättningarna som återfinns på annekterad mark fortsätter att öka. Det är viktigt att visa 

sitt avståndstagande gentemot denna utveckling. Samtidigt måste vi socialdemokrater 

sända starka signaler om att vi inte accepterar att murar byggs upp för att skilja människor 

åt. Vi tror att fred byggs genom samtal, förståelse och kompromissvilja. 

Vi föreslår: 

att Socialdemokraterna i Blekinge tar avstånd från muren som byggs inne på 

annekterad mark samt genom de internationella kontakter som finns verkar 

för att muren ska rivas. 

att Socialdemokraterna i Blekinge tar avstånd från de ökade bosättningarna 

inne på annekterad mark och genom sina internationella kontakter verkar 

för att bosättningarna stoppas. 

Motionen antagen av Athena s-förening 041211 

Suzanne Weigl Lisa-Maria Ek Ewa Lengstedt 

Alexandersson 

Karlskrona Karlskrona Karlskrona 


Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas åsikt i sin helhet. Om konflikten mellan 

Israel och det Palestinska folket skall få en lösning krävs samtal och dialog, inte höga murar. 

Murar har aldrig tidigare tjänat fred och säkerhet över tiden. Inget tyder på att så sker i 

detta fallet heller. Tvärt om ökar muren palestiniernas svårigheter att bygga ett civilt samhälle 

och den försvårar för folk att klara sin försörjning. Muren föder de fundamentalistiska 

krafter som inte vill ha en fredlig utveckling. 

Av detta skäl och att den också strider mot all internationell rätt är det helt i sin ordning att 

kräva att den rivs med omedelbar start. 

Motionärerna tar också upp frågan om de bosättningar som den Israeliska staten låter 

uppföra på ockuperat land. De argument som anförs mot muren kan anses relevanta även 

här. 

Styrelsen för Karlskrona Arbetarekommun föreslår medlemsmötet besluta: 

att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen 


som sin egen till distriktskongressen.


54 

54 

I motionen tar man upp den mur som just nu är under uppförande som en av Israel kallad 

barriär som skydd mot terroristattacker. Motionärerna tar också upp frågan kring de bosättningar 

som uppförs på annekterad mark. Man pekar på att muren byggs på palestinsk 

mark och att man genom att uppföra den, samt att man fortsätter sin bosättningspolitik 

inte gagnar en fredlig utveckling i området. 

Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning i frågan. Att uppföra en mur är kontraproduktivt 

vad avser fred och säkerhet i området. Dessutom är det fastslaget i FN,s domstol 

för de mänskliga rättigheterna i HAAG att uppförandet av muren strider mot folkrätten. 

Distriktsstyrelsen inser den Israeliska befolkningens rätt att skydda sig mot terrorangrepp 

och att man skall få leva i fred. Dock kan denna fråga inte ses så ensidigt. Muren innebär, 

förutom signaleffekten, att den palestinska befolkningens rörelsefrihet kraftigt begränsas. 

Med detta minskar också palestiniernas möjlighet att bygga ett fungerande samhälle och 

därigenom stärks de krafter som inte vill se en fredlig utveckling. 

Vad gäller de ökade bosättningarna ställer kan man nu känna ett litet hopp till den nya 

regering som bildats i Israel. Med Arbetarpartiet åter i regeringen får frågan om bosättningarna 

ett nytt fokus. Nu har regeringen i Israel en majoritet för en politik som skall gå åt 

motsatt håll, dvs att man skall minska bosättningarna på annekterat palestinskt område. 

Dock har detta ännu inte skett varför motionärens krav fortfarande har giltighet. 

Distriktsstyrelsen är fast övertygad om att fred och stabilitet i Israel – Palestinakonflikten 

bygger på samtal och dialog där de som strävar efter en fredlig lösning, byggd på en 

självständig palestinsk stat, kan nå framgång. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: 

Att bifalla motionen i sin helhet 

Motion nr 4 


Dela föräldraförsäkringen för barnen och jämställdhetens skull 

Idag finns möjligheten för ett barns föräldrar att dela på föräldraledigheten. Trots det tar 

Sveriges pappor enbart ut lite drygt 15 procent av föräldraledigheten. Visst går utvecklingen 

framåt, men i ett alltför långsamt tempo. Men vem ska få göra valet att dela dagarna, 

barnet, mamman eller pappan? 

En individualiserad föräldraförsäkring där dagarna delas lika mellan föräldrarna skulle 

medföra stora förtjänster för alla. Att det idag uppstår problem till följd av ett snedställt 

uttag av föräldraledigheten mellan män och kvinnor är de flesta medvetna om.

55 

55 

Kvinnor diskrimineras idag på olika sätt på arbetsmarknaden. Då de är unga genom att de 

ibland väljs bort i rekryteringsprocessen eftersom arbetsgivaren vet att den unga kvinnan 

kommer att vara hemma mycket längre med de framtida barnen än den manliga motkandidaten 

kommer att vara. Som äldre missgynnas kvinnor i arbetslivet då deras löner inte 

utvecklas i samma takt som männens, de har ju missat flera viktiga år i karriären när de var 

hemma med barnen. 

Män kan mötas av ovilja av sin arbetsgivare då de vill vara föräldralediga, det förutsätts att 

män i större utsträckning än kvinnor ska satsa på sin karriär istället. Dessa skillnader återspeglas 

också i hemmet, de konservativa könsrollerna blir tydliga när kvinnan är föräldraledig 

och dessutom sköter hushållet samtidigt som mannen är på jobbet och får rollen 

som huvudförsörjare i hushållet. 

Barnen, som ju är de egentliga huvudrollsinnehavarna, kan inte välja. För deras skull måste 

vi göra ett klokt val. Barnen tjänar på att vara barn i hem där vårdnadshavarna är lika delaktiga 

i deras vardag. Barnen tjänar på att bli vuxna i ett samhälle där kvinnor och män har 

lika förutsättningar på arbetsmarknaden. Som vuxna kommer barnen att må bra av att det 

är självklart att de kan vara föräldralediga med sina barn. 

Valfriheten som finns idag fungerar inte, för vare sig män, kvinnor eller barn. En individualiserad 

föräldraförsäkring, d v s halva tiden var, är istället det vi behöver införa inom en snar 

framtid. Om vi bara ska hoppas på attitydförändring lär vi få vänta allt för många år på en 

jämställd arbetsmarknad och jämlikhet mellan män och kvinnor. Även om partiet i våras 

beslutade att utreda frågan vill vi driva utvecklingen framåt under tiden. 

Vi föreslår mötet besluta: 

att de socialdemokratiska riksdagsledamöterna får i uppdrag att driva frågan i 

enlighet med motionen samt 


nästa ordinarie distriktskongress. 


Eva-Marie Malmgren Lars Ericsson 

Backabo Karlskrona 


Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas intentioner i motionen. Texten i motionen 

beskriver och för fram argument som på ett tydligt sätt, utifrån olika problemställningar, 

hur vi som socialdemokrater vill att föräldraförsäkringen ska vara utformad. Självklart 

ska båda föräldrarna inom försäkringens ram dela på ansvaret även när det gäller fördelningen 

av antalet dagar som respektive förälder tar i anspråk, halva tiden är i sammanhanget 

rimligt. 

Under styrelsens behandling av motionen framkom emellertid synpunkter som inte kan 

lämnas utan beaktande och som i sin tur påverkar styrelsens yttrande över motionen. I huvudsak 

handlar det om familjens ekonomi under föräldraledigheten. Det går inte att bortse 

från det faktum att många, alltför många, löntagarefamiljer har inkomster som ligger på

56 

56 

marginalen. Som nuvarande regler är utformade är det ofrånkomligt så att den av föräldrarna 

som har högst inkomst tar ut minst antal dagar, oavsett om det är mamman eller 

pappan. Det har på senare år diskuterats olika förslag, högre ersättning kombinerat med 

höjt ersättningstak i försäkringen, olika fördelningsmodeller som exempelvis att slå samman 

föräldrarnas inkomst vid beräkning av ersättningsnivån, vilket skulle innebära att det 

inte har någon ekonomisk betydelse vilken av föräldrarna som tar ut dagar från försäkringen. 

En regeländring som innebär att föräldrarna utan att andra möjligheter, tvingas ta ut halva 

tiden var utan att finansieringen är ordnad, riskerar att få till följd att föräldrarna inte utnyttjar 

de dagar som är möjliga att vara hemma med barnet. 

Karlskrona arbetarekommuns styrelse föreslår mötet besluta: 

Att motionen avslås och sänds som enskild till distriktskongressen. 

Arbetarekommunens medlemsmöte 050131 beslutade efter votering att bifalla motionen 

och sända den som sin egen till distriktskongressen. 


I motionen tas frågan om en individuell föräldraförsäkring upp. Motionärerna vill att de 

socialdemokratiska riksdagsledamöterna skall få uppdrag att verka för detta. I motionen 

argumenteras utifrån att såväl allmänna attityder som villkor på arbetsmarknaden utgör 

hinder för ett lika uttag av föräldraledighet mellan mamma och pappa. 

Distriktsstyrelsen delar motionärernas principiella uppfattning att föräldraförsäkringen bör 

vara individuell lika delad mellan mamma och pappa. Detta inte minst för att barnen skall 

ha samma rätt till båda föräldrarna redan i tidig ålder. 

Dock är det faktum att det fortfarande skiljer ganska mycket i inkomst mellan kvinnor och 

män ett besvärande inslag. För många blir det ett ekonomiskt avgörande vem som skall 

vara hemma när barnen är små. Detta är dock inte en acceptabel anledning att dagens 

ordning skall få fortsätta att råda. En lösning på detta är att kraftigt höja eller helst ta bort 

taket i föräldraförsäkringen. 

Dagens uttag av föräldraledigheten har också inslag av gamla patriarkala inslag. Det anses 

att det ”normala” är att mamman är hemma och att det är ”duktiga” pappor som tar ut 

hela eller delar av sin möjlighet. Även av denna anledning är det viktigt att man tydligt pekar 

ut färdriktningen. Att sedan många kvinnor inte gärna släpper ifrån sig det man anser 

vara ”sina föräldradagar” är bara ett led i detta. 

För att mammor och pappor skall ha samma möjlighet att ge barnet den själklara rätten 

att umgås med båda sina föräldrar även i tidig ålder bör det därför införas en individualiserad 

föräldraförsäkring. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta: 

att bifalla motionen i sin helhet

Motion nr 5 

57 

57 

Distriktsstyrelsens föredragande: Jan Björkman 

Mångfald kräver likvärdiga möjligheter 

Alla skolor ska vara bra skolor. Elever ska känna trygghet oavsett vem som äger och driver 

deras skola. 

Fristående skolor öppnar möjligheter till mångfald. Barn och föräldrar ska kunna välja mellan 

skolor med olika pedagogik och inriktning. Men valfrihet får aldrig betyda frihet för 

skolorna att välja de mest lönsamma eleverna. Kombinationen av skolpeng och vinstdrivande 

skolor skapar en risk för att friskolorna endast väljer lönsamma elever. Det kan vi 

aldrig acceptera. 

Vi vill ha en skola som ger alla elever kunskap och trygghet. Där barn från olika miljöer 

möts och segregation motverkas. Det ökande antalet fristående skolor får inte äventyra 

detta. Alla skolor ska ha likvärdiga och rättvisa villkor med samma insyn och kvalitetskontroll. 

Vi tycker att alla elever ska få välja skola. 

För att alla skolor skall ha samma förutsättningar krävs att kommunerna själva får bestämma 

över vilka skolor som startar och verkar inom kommunen. Det gäller såväl de kommunala 

skolorna som de fristående. Kommunerna måste ha inflytande över antalet skolor 

inom deras gränser för att kunna ta ett ansvar för att kunna erbjuda en god utbildning för 

alla. 

Idag finns både goda och dåliga exempel av kommunala och fristående skolor. Kommunerna 

har idag inflytande över att ändra eller att lägga ner dåligt fungerande kommunala 

skolor. När det gäller de fristående skolorna finns inget inflytande. Det råder idag fri etablering 

av friskolor i hela landet. Detta är inte hållbart ekonomiskt eller långsiktigt bra för 

vår kvalité i skolan. 

Vi yrkar därför: 

att kommunerna i Sverige får ta det avgörande beslutet om vilka skolor som man skall 

finansiera. 

att socialdemokraterna i Karlskrona antar motionen som sin egen och skickar den till 

distriktskongressen 2005. 


Magnus Manhammar 

Karlskrona 

Eva-Marie Malmgren 

Backabo 

Suzanne Weigl 

Karlskrona


58 

58 

Arbetarekommunens styrelse delar motionärernas uppfattning att kommunerna måste få 

ett större inflytande över när och var friskolor skall etableras. Om man skall klara det åtagande 

man har för att klara en god tillgång till en bra skola spridd över hela kommunen 

måste man få ha ett avgörande inflytande över alla skolors etableringar. Dagens system 

där någon annan än den som har det ekonomiska ansvaret (skolverket) beslutar i dessa fall 

är inte acceptabelt. 

Styrelsen för Karlskrona Arbetarekommun föreslår medlemsmötet besluta: 

Att bifalla motionen och sända den vidare som sin egen till distriktskongressen 


som sin egen till distriktskongressen. 


Motionärerna tar upp ett väldigt angeläget område, nämligen det kommunala inflytandet 

över etablering av fristående skolor. 

Antalet fristående skolor har ökat mycket starkt under 1990-talet och regelverket för deras 

etablering och verksamhet har därmed fått allt större betydelse. Från socialdemokratiskt 

håll har målsättningen om en sammanhållen skola under decennier varit stark. 

Samtidigt som fristående skolor haft många förespråkare t ex för att de bidrar till pedagogisk 

förnyelse har många oroats över risker för bl a ökad segregation. Regelverket har 

inte heller upplevts ta tillräcklig hänsyn till villkoren för de elever som går i kommunala 

skolor eller den kommunala ekonomin. 

Kommuners inflytande vid etablering av fristående skolor är också en fråga som upptagit 

stort intresse vid såväl våra partikongresser som för socialdemokrater på alla beslutsnivåer. 

På regeringsnivå har lagts förslag som skulle fullfölja partikongressens inriktning och öka 

det kommunala inflytandet vid etablering av fristående skolor. Dessa förslag har vid flera 

tillfällen varit uppe till behandling och beslut i riksdagen. 

Det har handlat om t ex 

- tydligare lagregler för Skolverkets prövning av ansökan från fristående skola om 

att bli berättigad till bidrag där bl a Skolverket inte skulle förklara en skola berättigad 

till bidrag om skolans verksamhet vid en helhetsbedömning skulle innebära 

påtagliga negativa följder för skolväsendet i den kommun där skolan är belägen 

eller i närliggande kommuner 

- att hänsyn ska tas till kommunens skolpliktskostnader detta eftersom kommunen 

har det yttersta ansvaret för att vid varje tillfälle erbjuda alla barn och ungdomar i 

kommunen en god utbildning och alltid måste ha en beredskap för detta med de 

merkostnader detta innebär

59 

- att en kommun ska följa upp och utvärdera verksamheten vid fristående skolor i 

kommunen som får offentligt bidrag och att skolorna ska vara skyldiga att delta i 

denna uppföljning och utvärdering 

Detta är några av de förslag som tillkommit för att stärka det kommunala inflytandet vid 

etableringar av fristående skolor och deras verksamhet. 

Ansvaret för skolan är på flera sätt delat mellan kommun och stat. Som framgår av exemplen 

på förslag ovan har regering och riksdag försökt att införa ett nationellt regelsystem 

som skulle stärka kommunens inflytande vid etablering av fristående skolor. Samtidigt 

har hittills ett delat ansvar för beslut om framtida etableringar varit den modell 

som förespråkats. 

Den socialdemokratiska regeringen har bedömt att Skolverket inte ensamt skulle fatta 

dessa etableringsbeslut. Samtidigt som antalet fristående skolor har fortsatt att växa och 

elevkullarna minskat har frågan om påtagliga negativa följder för skolväsendet i en 

kommun allt oftare kommit att aktualiseras. Regeringen har därför föreslagit att en särskild 

nämnd för fristående skolor skulle inrättas. Denna nämnd skulle innehålla representanter 

för såväl den statliga sektorn, kommunsektorn som fristående skolor och fatta de 

etableringsbeslut som idag fattas av Skolverket ensamt. 

Alla de åtgärder som föreslagits av socialdemokraterna och som skulle ha ökat det kommunala 

inflytandet vid etablering av fristående skolor har avslagits av en majoritet i riksdagen 

bestående av de borgerliga partierna och miljöpartiet. Miljöpartiet har vid varje 

tillfälle de senaste åren då dessa frågor har aktualiserats, och känts allt mer angelägna, 

bidragit till att de föreslagna åtgärderna inte har kunnat genomföras. 

Därigenom har inte heller det nationella regelverk som varit önskvärt och nödvändigt 

kommit till stånd. Detta har bidragit till en ökad och berättigad frustration i alltfler kommuner. 

Distriktsstyrelsen ställer sig bakom de åtgärder som hittills har förespråkats för att få 

större rättvisa vid friskoleetableringar. Samtidigt skulle en helt kommunal beslutanderätt 

innebära att regelverket skulle ge fri etableringsrätt åt friskolor i företrädesvis borgerliga 

kommuner. På sikt skulle det också leda till ett alltmer tudelat skolsystem på samma sätt 

som många menar vi ser tydliga tendenser till redan idag. Kombinationen av ett nationellt 

regelverk för större kommunalt inflytande och ett gemensamt beslutstagande bör 

sammantaget ge ett bättre utfall och ett mer sammanhållet skolsystem. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta 

att ställa sig bakom inriktningen om ett större kommunalt inflytande vid etablering av 

fristående skolor 

att i övrigt anse motionen besvarad

Policydokument för högskoleutbildning 

för tillväxt och utveckling i Blekinge. 

Utarbetad av partidistriktets arbetsgrupp 

för högskolefrågor. 

Förslag till distriktskongressen för 

socialdemokraterna i Blekinge. 

Rapport från Blekinge partidistrikts 

arbetsgrupp för högskolefrågor. 

60 

Kunskap, glädje – 

å så lite tillväxt… 

”Det är människans nyfikenhet 

och vilja till ökad kunskap som för 

utvecklingen och samhället framåt” 

Antagen av styrelsen för socialdemokraterna 

i Blekinge 2005-01-24. 

Förslag till distriktskongressen. 

Högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i Blekinge 

Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället 

framåt. Därför är uppdraget om en ständig satsning på utbildning så självklart för 

oss socialdemokrater. Det är också vår övertygelse att människans frigörelse är som 

starkast när hon får ökad kunskap. Allas möjlighet till att ta del av utbildning är därför en 

förutsättning för jämlikhet. Kunskapen stärker individen och ger frihet och inflytande i 

vårt gemensamma samhälle. Kunskap är också nödvändigt för att ge människan makt 

över hennes egen vardag och de val hon gör i livet. Därför vill vi socialdemokrater att 

människan ska få möjlighet till kunskap och utbildning i livets olika skeden. Vi tror på det 

livslånga lärandet. 

Vi vet också att om vi ska ha ett samhälle som kännetecknas av solidaritet och välfärd åt 

alla så krävs att så många som möjligt bidrar till välfärden och deltar i det tillväxtskapande 

arbetet. Ingen ska få lämnas utanför. Vi måste ha en utbildning i samhället som gör 

att alla människor ska efterfrågas på arbetsmarknaden. Vi måste också ge utrymme och 

resurser åt att utveckla idéer som försöker förklara samhället och livet, men också idéer 

som skapar teknikutveckling och framtidstro. Målet är att vi ska ha den bästa kunskapen. 

Vi socialdemokrater ser det som ett stort problem att det fortfarande sker en så kallad 

social snedrekrytering till högre utbildningar. Detta är inte bra, vare sig för den enskilda 

individen, för jämlikheten eller för tillväxten. 

Föräldrarnas utbildningsnivå har en stor betydelse för om och vad ungdomar väljer att 

studera. Utbildningsnivån i den miljö man växer upp i samt de förväntningar som ställs 

1

61 

påverkar i mycket hög grad om ungdomar efter avslutat gymnasium väljer att gå vidare 

till akademiska studier. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har också stor betydelse för 

vad man väljer att studera. Det är mycket låg grad av studenter från arbetarhem som 

studerar vid högskolornas och universitetens mest attraktiva och statusfyllda utbildningar. 

Etableringen av fler högskolor har i hög grad bidragit till att den sociala snedrekryteringen 

har kunnat begränsas. Steget till en högskoleutbildning har varit avsevärt enklare 

att ta om utbildningarna erbjudits i en geografisk närhet, inte minst för unga människor 

från miljöer utan akademisk tradition. Men vi socialdemokrater är inte nöjda förrän det vi 

kallar den sociala snedrekryteringen har kunnat brytas helt och hållet. En sådan målsättning 

kräver ett hårt arbete och en tydlig och medveten strategi. 

Vi tror att en satsning på distansutbildningar och på lokala lärcentrum ökar jämlikheten 

inom högre utbildning. 

Utbildningsnivån i Blekinge 

Blekinge har i genomsnitt en lägre utbildningsnivå än riksgenomsnittet. I jämförelse 

med riket i övrigt har länet en högre andel av befolkningen som endast har folkskoleutbildning 

och en lägre andel av befolkningen som har mer än tre års eftergymnasial utbildning. 

Dock har andelen blekingar med eftergymnasial utbildning nästan fördubblats 

under de 15 senaste åren, och i Karlskrona är nu utbildningsnivån i paritet med riksgenomsnittet. 

Högskolans etablering i länet har naturligtvis bidragit till det, inte minst eftersom 

en del av de studenter som flyttar till länet för att studera sedan väljer att bo 

kvar. Den större tillgången till högre utbildning i Blekinge har också bidragit till att fler 

studenter från icke-akademiska miljöer valt att studera. 

Tabellen nedan visar utbildningsnivån i Blekingekommunerna 1 januari 2004 bland personer 

25-64 år. 

Källa: SCB 

Utbildningsnivå i Blekinges kommuner 

Uppgift saknas folkskola Grundskola 

gymn

62 

Stort utbud 

Blekinge befinner sig i en region med stort utbud av högskolor och universitet. Inom 

mer eller mindre goda pendlingsavstånd erbjuds utbildningar och forskning inom de 

flesta sektorer. Kommunikationerna är dock inte av sådan kapacitet att en betydande 

pendling i regionen är en realitet. Vi kan även konstatera att en större likriktning av vilka 

utbildningar de olika lärosätena i regionen erbjuder gör att skolorna i högre utsträckning 

konkurrerar om samma studenter. En högre grad av profilering skulle stärka regionens 

konkurrenskraft. 

BTH etablerades som högskola 1989, då med namnet Högskolan i Karlskrona/Ronneby, 

och är en av landets yngsta högskolor. Den profilerades starkt inom telekom och IT. 

Tack vare det goda och nära samarbetet mellan samhälle, näringsliv och högskola lyckades 

högskolan knyta mycket hög kompetens till länet. Detta ökade i sin tur etableringen 

av IT-företag i regionen på grund av den goda tillgången på välutbildad arbetskraft. 

Den kraftigt förändrade bilden av IT-branschen, från framtid och optimism till kris, har i 

avsevärd grad minskat intresset för IT-relaterade utbildningar generellt, vilket har gjort 

att söktrycket under en rad av år varit lågt till utbildningar inom BTH:s IT-profil. 

Två perspektiv 

Det finns två, men dock förenande, perspektiv på hur högskolan kan öka tillväxten i Blekinge. 

Våra uppdrag är att öka BTH:s betydelse för tillväxten i länet samtidigt som vi underlättar 

för att höja utbildningsnivån bland Blekinges invånare. 

Dessa två perspektiv ansluter till EU:s Lissabonstrategi. Denna syftar till att skapa en 

hållbar tillväxt i ekonomin på ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt. För att 

uppnå detta betonas bland annat kunskaps- och kompetensutveckling på bredden. 

Blekinge Tekniska Högskola har en mycket god kompetens, inte minst inom skolans profil; 

tillämpad IT och hållbar utveckling av näringsliv och samhälle. 

Det är den smala profilen som gjort att BTH kunnat knyta hög kompetens till sig. Profileringen 

och det som den drar med sig av positiva effekter spelar också en betydelsefull 

roll när det gäller företagsetableringar i länet då tillgången på välutbildad arbetskraft 

lättare tillgodoses då lokaliseringen sker i närhet till skolan där studenterna utbildas. 

Om BTH ska kunna spela en fortsatt betydande roll för ökad tillväxt i länet krävs att profileringen 

bibehålls men också utvecklas. Detta kan ske genom en större integrering av 

teknik och andra discipliner, exempelvis humaniora och vård. 

Lika viktigt som det är att försöka nå visionen om BTH som ett internationellt konkurrenskraftigt 

universitet för att öka länets tillväxt, lika viktigt är det att arbeta för att blekingarnas 

utbildningsnivå fortsätter att öka. 

Arenor för högskoleutbildning i Blekinge 

BTH 

BTH spelar en central roll som utvecklingskraft i Blekinge. Vi kan se tre viktiga områden 

där BTH är en viktig aktör. 

• Genom att vara en framgångsrik, profilerad och konkurrenskraftig högskola i det 

nationella och internationella systemet bidrar det till tillväxten i Blekinge. 

3

63 

• Genom att erbjuda högskoleutbildning i regionen erbjuds blekingarna möjligheter 

att studera på hemmaplan. 

• Genom att vara delaktiga i lärcentrum och andra lokala aktiviteter utgör de en 

plattform för bredare rekrytering till högre utbildning. 

Det kommer aldrig att vara möjligt för BTH att vara ett komplett universitet i miniatyr. I 

denna region finns dessutom flera högskolor och universitet som försöker locka samma 

studenter. Därför är en tydlig profilering av BTH nödvändig. 

Distansutbildning 

Det ökade utbudet och de mer utvecklade formerna kring distansundervisning öppnar 

för stora möjligheter att öka antalet människor med eftergymnasial utbildning. Dessutom 

är det ett lämpligt verktyg för olika typer av fortbildningsinsatser då dessa ofta efterfrågas 

av människor som socialt etablerats på en ort på längre avstånd från de lärosäten 

som erbjuder de utbildningar som efterfrågas och därför har svårare att ta del av påbyggnadsutbildningar 

eller utbildningar som anses nödvändiga för att klara olika strukturomvandlingar. 

Utvecklingen av internetstödda distansundervisningar har bidragit till 

en ökning av antalet studenter. Inte minst har möjligheterna till studier på distans gjort 

att grupper av människor som varit svagt representerade på akademiska utbildningar 

ökat sin representation. Andelen studenter från arbetarhem samt studenter på landsbygden 

och studenter med barn är högre på distansutbildningar än på campusutbildningar. 

Det är i allra högsta grad en anledning till en fortsatt satsning. 

Lärcentrum 

Kommunerna måste fortsätta att bidra till att stimulera och stödja de studenter som studerar 

vid distansutbildningar. Det kan ske genom etablering och utveckling av lärcentrum. 

Ett lärcentrum erbjuder utbildningar på alla nivåer för att fylla behoven av vuxenutbildning 

och kompetensutveckling. Vi ser också utvecklingen av lärcentrum som centralt 

för att sprida och öka utbudet av högskoleutbildning i länet. Vi bör sträva efter att utveckla 

lärcentrum som erbjuder studiemiljö, teknik för distansstudier, personal för stöd 

och viss handledning, studievägledning samt vissa lärarledda kurser på plats. Ett lärcentrum 

kan vara integrerat med ett bibliotek och vara så tillgängligt som möjligt och ha 

som syfte att öka studentens möjlighet till utvecklande studier och bidra till att minska 

tröskeln till högre utbildning. De lärcentrum som håller på att byggas upp måste få ordentliga 

förutsättningar att växa och utvecklas. Detta måste ske i samverkan, där kommunerna 

har huvudrollen men där BTH spelar en viktig roll. I de kommuner där BTH har 

etablerade campus är det nödvändigt att bredda det totala utbildningsutbudet. Även 

detta bör utvecklas i samverkan mellan BTH och kommunerna och kunna inrymmas inom 

campusområdena genom formen av lärcentrum. 

Kommunikationer 

Blekinge finns i en region med flera universitet och högskolor. Därför finns goda grundläggande 

möjligheter för människor att bo kvar i Blekinge samtidigt som man studerar 

vid ett lärosäte utanför länet. Men möjligheterna till en ökad studiependling i regionen 

kräver en satsning på kommunikationer. Samtliga lärosäten i Sydregionen måste knytas 

4

64 

samman för att vidga studieregionen och för att skapa en mycket god tillänglighet till 

högre studier för Blekinges invånare. 

BTH som tillväxtfaktor i Blekinge 

Triple Helix 

Blekinge Tekniska Högskola är en viktig faktor för utvecklingen av vårt län. Genom att 

högskolan finns etablerad i länet får fler blekingar möjlighet att utbilda sig, vilket naturligtvis 

är positivt för Blekinge. Men BTH drar också kompetens och människor till länet. 

Men viktigast är kanske ändå den möjlighet till utveckling som sker i gemensamma former 

mellan högskola, samhälle och näringsliv, inte minst när det gäller utveckling av innovationer 

och för kompetensförsörjningen till offentlig sektor och näringsliv. Denna 

modell kallas för Triple Helix och dess funktion i Blekinge har i många fall fungerat som 

en lärande och inspirerande modell för andra regioner. 

Tekniskt universitet 

Vi delar visionen om att Blekinge Tekniska Högskola ska kunna bli ett internationellt 

konkurrenskraftigt tekniskt universitet med spetsforskning inom tillämpad IT och hållbar 

utveckling. BTH har lyckats knyta till sig en god kompetens i en smal nisch och därför 

fått ett gott rykte som tilldrar sig stor uppmärksamhet och som förtjänar respekt. 

Det är vår övertygelse att en fortsatt profilering för BTH är positivt för Blekinge. Den 

tekniska profilen bör dock utvecklas och breddas genom att integreras med andra ämnesområden, 

exempelvis humaniora, vårdvetenskap och pedagogik. 

Universitetsfond 

Det offentliga Blekinge måste fortsätta bidra till en satsning för att göra BTH till ett internationellt 

konkurrenskraftigt tekniskt universitet. Genom tillskapandet av en universitetsfond 

kan ekonomiska resurser frigöras för att göra en ordentlig satsning på utvecklingen 

av BTH. Kommuner och landsting måste vara beredda att stå för grundmedlen 

för fonden och tillsammans med det regionala näringslivet ta ett stort ansvar för att skapa 

förutsättningar för att öka BTH:s konkurrenskraft då vi vet att ett framgångsrikt och 

respektingivande universitet i Blekinge skulle vara positivt för hela länet. 

Hela Blekinges angelägenhet 

BTH ska även fortsättningsvis vara hela Blekinges angelägenhet. Det förutsätter en fortsatt 

etablering på tre campus. BTH bör också vara en central aktör i länets lärcentrum. 

Det är också viktigt att BTH blir mer aktivt i västra Blekinge. I samverkan med näringsliv 

och andra utbildningsanordnare bör BTH bli en mer naturlig samarbetspartner i hela 

Blekinge. Detta står inte i motsats till den samverkan som kommuner och näringsliv i 

Blekinge och högskolor har med högskolor utanför länet. Denna samverkan måste fortsätta 

och utvecklas efter sina förutsättningar. 

5

Samverkan 

65 

Samarbete mellan högskolorna och universiteten 

Universitetsvärlden är internationell. Därför är BTH:s samarbete med universitet på andra 

sidan jordklotet helt nödvändigt. De samarbetsavtal som finns med universitet från 

andra länder stärker BTH som en internationell högskola. Det är angeläget att de olika 

lärosätena i Sydregionen inte konkurrerar om samma studenter och inom samma 

utbildningsområden. Vi ser därför positivt på en utveckling där högskolorna och universiteten 

i Sydostregionen ökar sitt redan etablerade samarbete för att skapa en mer effektiv 

organisation. Ett utökat samarbete kan också stärka regionens näringsliv och öka 

tillväxten. 

Studiesocial miljö 

Det är viktigt att studenter från BTH:s samtliga sektorer får möjlighet att mötas i och ta 

del av goda studiesociala aktiviteter. Decentraliseringen kan försvåra för detta, men en 

medvetenhet kring förutsättningarna och en uttalad vilja till bättre studiesociala möjligheter 

kan mycket väl kompensera detta. Kommunerna har ett ansvar genom att stå som 

värdar för studenterna och åtaganden bör regleras långsiktigt i ett avtal med BTH. I Blekinge 

ska studenter ha goda möjligheter till både bostad och ett rikt studiesocialt liv 

som gör att de trivs i länet. Det arbete som gjorts i Blekinge med avseende att bli årets 

studentregion har varit framgångsrikt och bör därför fortsätta. Det nätverk som skapats 

bör leva vidare och finnas i syfte att koordinera Blekinges offentliga aktörers insatser för 

att skapa bästa möjliga studiesociala förutsättningar. 

Omgivande samhälle 

Offentliga sektorn i Blekinge är till stora delar kunskaps- och teknikintensiv. Det är därför 

angeläget att bidra till både kompetens- som teknikutveckling för att öka offentliga sektorns 

förmåga, konkurrenskraft och effektivitet. Inte minst kan hälso- och sjukvården i 

kommunerna och i landstinget tillsammans med BTH:s goda kompetens inom områdena 

teknik och hälsa utvecklas av ett väl ingående samarbete. Exempel finns också på 

projekt som genom samverkan kunnat bidra till en utveckling av säkerheten inom en 

kommuns äldreomsorg. BTH kan och bör spela en betydelsefull roll för att bidra till att få 

studenter och företag att finna varandra. Genom samarbetsprojekt får företagen god 

hjälp att utveckla sin verksamhet samtidigt som studenterna får värdefull praktisk erfarenhet. 

På detta sätt kan också näringslivet stimuleras till att inse betydelsen med en 

regionalt etablerad högskola och därför vara villigt att bidra till att öka BTH:s konkurrenskraft. 

Genom tidigt etablerade kontakter mellan näringsliv och studenter skapas också goda 

förutsättningar för studenterna att få jobb efter avklarad utbildning och för företagen att 

kunna anställa rätt utbildad och redan känd arbetskraft. Satsningen på Blekinge Business 

Incubator där människor med innovationer med utvecklingspotential ges stöd är 

positivt. Den bidrar till att goda idéer omsätts till tillväxtskapande företag. 

6

66 

Intresse för teknisk utbildning 

BTH:s svårigheter att rekrytera till utbildningar med teknisk profil kan delvis förklaras av 

bristen på stimulans inom tekniska områden inom grund- och gymnasieskola. Detta är 

naturligtvis ett nationellt problem, men länets kommuner måste lägga större vikt än vad 

som görs i dag på att skapa en positiv bild av teknik inom den skola och utbildning som 

kommunerna ansvarar för. Det är även för såväl samhället i stort som för BTH problematiskt 

att det i så stor grad tidigt sker ett könsbaserat val, att flickor i avsevärt lägre grad 

än pojkar stimuleras att utveckla sitt tekniska intresse. 

Genusperspektiv 

BTH måste ha ett genusperspektiv som gör att man får en relativt jämn fördelning mellan 

manliga och kvinnliga studenter. Genom profileringen tillämpad IT har BTH goda 

möjligheter att få studenter från traditionellt manliga och traditionellt kvinnliga utbildningar 

att mötas genom integrering av olika program. Även renodlat tekniska utbildningar 

riktade till kvinnor kan genomföras. Högskolans ambition måste också vara att 

bryta den könsbaserade snedrekryteringen och aktivt verka för att få fler män till kvinnodominerade 

utbildningar och tvärtom. BTH måste också skapa en miljö där varje form av 

diskriminering och befästningar av könsstereotypa värderingar och aktiviteter motverkas. 

Utländska studenter 

Under senare år har antalet utländska studenter på BTH, framförallt på magisterprogrammen, 

ökat kraftigt. Detta är positivt. Deras närvaro berikar BTH och regionen. BTH 

bör dock mer aktivt kunna bidra till den ökade integrationen i södra Östersjöregionen 

genom att aktivt rekrytera studenter och genom att utveckla samarbete med universitet 

runt Östersjön. 

Region Blekinge – samverkanspart med tydligt mandat 

Det är angeläget för länet att tala med en sammanhållen och tydlig röst i samverkan 

med BTH, även om värdkommunerna även i framtiden kommer att ha viktiga uppgifter 

för att underlätta för BTH:s verksamhet. Region Blekinge ska vara den politiska kraft som 

ansvarar för de strategiska frågorna samt policyfrågor. 

7

67 

Anteckningar: 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

.........................................................................................................................................................

68 

Anteckningar: 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

......................................................................................................................................................... 

.........................................................................................................................................................

Distriktskongress 2005 - S-info

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?