MOTIONER Distriktskongress 2005 - S-info

MOTIONER 

Distriktskongress 2005 

i Västernorrland

Innehållsförteckning 

Nr Ämne/Rubrik Motionär AK 

DSföredragande 

Sid 

1. Energi och miljöfrågor 

1:1 Förstärka det gröna folk- S-E.Westling, H-sand Hans Stenberg 4 

hemmet och tillväxten Einar Samuelsson, 

Tord Oscarsson 

1:2 Skogslänen en resurs för 

Sverige Ingvar Jacobsson S-vall Sten-Ove Danielsson 6 

1:3 Avregleringar Tony Wallgren S-fteå Hans Stenberg 7 

1:4 Avreglering av elmarknaden 

måste bli bättre Ingvar Jacobsson S-vall Sten-Ove Danielsson 8 

2. Skattefrågor 

2:1 Skatteregler för elitidrottare Lennart Frost S-fteå Susanne Eberstein 9 

2:2 Beskattning av fritidsbåtar Helmer Henriksson enskild Susanne Eberstein 10 

2:3 Alkoholskattesänkning Kevin Seminger S-vall Susanne Eberstein 12 

3. Rättsfrågor 

3:1 Tryggare liv för våldsdrabbade 

barn Ann-Sofie Höij H-sand Kerstin Nygren 14 

3:2 Utbilda tjänstemän/förtroendevalda 

inom rättsväsendet Ann-Sofie Höij H-sand Åke Nyhlén 15 

3:3 Rätt till skyddat efternamn/ 

skyddad identitet för barn Ann-Sofie Höij H-sand Kerstin Nygren 17 

3:4 Skyddat telefonnummer Erhard Lundkvist Ånge Göran Norlander 18 

4. Politikerrollen - organisationsfrågor 

4:1 Vittrande förtroendekitt Erik Lövgren Ånge Ulf Rehnberg 20 

4:2 Politikerpensioner Erik Lövgren Ånge Jan Johansson 22 

4:3 Förhindra användandet av 

”porrhotell” Ann-Sofie Höij H-sand Sig-Britt Ahl 23 

4:4 S måste vara moraliska och etiska 

förebilder i samhället Ann-Sofie Höij H-sand Agneta Lundberg 24 

4:5 Distriktsstyrelsens 

sammansättning Härnö Sdf H-sand Ulf Rehnberg 25 

4:6 Bättre info. från distrikts- 

styrelse och förtroenderåd Bo Anders Öberg enskild Ingemar Nilsson 27 

4:7 Partiets roll i kyrkoval Torbjörn Westman, 

Christina Karlsson enskild Mikael Sjölund 28 

2

DS- 

Nr Ämne/Rubrik Motionär AK föredragande Sid 

5. Löne- och arbetsmarknadsfrågor 

5:1 Efterlevnad av kollektivavtal Tony Wallgren enskild Roger Johansson 29 

5:2 Framtiden för sjuka och 

sjukskrivna C. Andersson Ö-vik Kerstin Kristiansson- 31 

Karlstedt 

5:3 A-kassan kontra 

förtroendemannalagen Erik Lövgren Ånge Jan-Christer Jonsson 35 

5:4 Lika villkor för entrepr. Bert-Åke Wass enskild Roger Johansson 36 

5:5 Minskade löneklyftor Bert-Åke Wass Timrå Olof Andersson 37 

6. Hälso- och sjukvårdsfrågor 

6:1 Mätning av ögontryck Berit Levin-Westin Ånge Monica Fahlén 38 

6:2 Satsa på förebyggande 

folkhälsoarbete Anders Lefstadius 

Bengt Danielsson Ånge Ewa Söderberg 39 

6:3 Ändringar av rutiner i samband 

med anmälan till HSAN Bo Anders Öberg H-sand Fredd Sandberg 41 

6:4 Tryggare vardag för psykiskt 

funktionshindrade Ann-Sofie Höij H-sand Fredd Sandberg 42 

6:5 Huvudmannaskap för psykiatri 

och övrig hälso/sjukvård Einar Samuelsson H-sand Ewa Söderberg 44 

7. Samhällsorganisationsfrågor 

7:1 Folkomrösta om EU-fördragetAnn-Sofie Höij enskild Jasenko Omanovic 46 

7:2 Bättre tillgänglighet för 

funktionshindrade i samhället Lennart Frost S-fteå Christer Nilsson 47 

7:3 Minskad byråkrati och krångel 

med EU-ansökningar Bo Anders Öberg H-sand Christer Nilsson 49 

7:4 Förenklat förfarande vid 

sammanläggning av fastigheter 

inom planlagt område Stiven Wiklund Ånge Christer Nilsson 50 

7:5 Religiösa friskolor Mikael Westin S-vall Mikael Sjölund 52 

3

1. Energi och miljö 

1:1 Vi vill förstärka det gröna folkhemmet 

Vi har diskuterat energipolitiken i en studiecirkel inom S-föreningarna i Härnösand och föreslår: 

Tydligare stimulans till utveckling av alternativ energiproduktion. 

Tydligare krav på direktiv till Vattenfall för insatser särskilt destinerade till alternativ 

energiproduktion och miljöinsatser. 

Tydliga beslut från Socialdemokratiska tillväxtkongressen 2004 ska följas upp till gagn 

för energi och miljöinsatser. Där finns dom nya jobben – inte minst i skogslänen. 

En socialdemokratisk långsiktig energipolitik ska kunna klara energiomställningen med 

bibehållande av goda villkor för basindustrin att kunna planera långsiktigt. Hur hanterar vi 

energiomställningen? 

Kärnkraften. 

Kärnkraften kommer att finnas kvar under en lång tid men har risker och svagheter. Från flera håll i 

världen görs samma bedömning att kärnkraften inte är långsiktigt förenlig med en hållbar 

utveckling. Det är ett viktigt skäl till att nu satsa kraftfullt på att utveckla alternativa lösningar. När 

överenskommelsen om att även stänga Barsebäck 2 kom sade Göran Persson –”Kärnkraftens tid är 

utmätt”. Budskapet får inte misstolkas. Riksdagen uttalade att kärnkraften ska avvecklas i den takt 

som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för att upprätthålla sysselsättning och 

välfärd. Vi måste därför ställa krav på att energipolitik och forskning tydligare inriktas på 

alternativa elproduktionssystem. 

Barsebäck 

Vi har förståelse för stängningarna av reaktorerna i Barsebäck. Ett viktigt skäl är läget 20 km från 

Köpenhamn och danskarnas starka önskemål att de därför ska avvecklas. De cirka 600 megawatt el 

som förloras vid stängningen av Barsebäck planerar man att ersätta genom ökad produktion vid 

kärnkraftverken i Ringhals. 

Oljesituationen 

Oljan tar inte slut - däremot uppstår en bristsituation senast inom 6-15 år enligt vad professor Kjell 

Alekletts redovisade vid en föreläsning på Technichus i Härnösand i maj 2004. Föraningen har redan 

besannats genom bland annat allt högre oljepriser. En följd av detta bör bli ökat ekonomiskt intresse 

att ersätta delar av oljeanvändningen med naturgas och kol och mot en högre prisnivå. 

Alternativa energilösningar. 

Det faktum att våra kärnkraftverk kommer att ha tjänat ut under samma tidsperiod och att 

elförbrukningen i Sverige och Europa ökar, ställer stora krav på en långsiktig energipolitik. 

Skogsindustrin är en av få branscher där Sverige är en världsledande nation. Positionen bygger på 

tre konkurrensfördelar: gott om råvara, hög kompetens och billig energi. 

Vi måste därför ställa höga krav på bland annat Vattenfall som har större resurser än tidigare att 

bygga ny energiproduktion och tillförsäkra basindustrin långsiktiga elkontrakt på 

konkurrenskraftiga villkor. 

Biobränsle är redan idag en viktig hörnpelare i vår försörjning såväl för uppvärmning/elproduktion 

som för produktion av fordonsbränsle bland annat etanol och syntetisk diesel. När Göran Persson 

invigde etanolpiloten i Örnsköldsvik i maj 2004 markerade han att detta var ett viktigt steg för 

svensk industriell utveckling 

4

Efterfrågan på bioråvara kan komma att överstiga tillgången. Därför är det viktigt med satsningar 

på fler möjligheter – nya alternativ. Importen av skogsråvaror försvåras redan av prishöjningar. I 

”skogskretsar” talas idag om att skogen i framtiden måste skötas som ett trädgårdsland. 

Kraftvärmeverket i Härnösand som uppfördes trots stora protester kan idag förse samtliga 

fjärrvärmekunder med värme även efter fjärrvärmeutbyggnad de närmaste åren. Det är ingen tvist 

om resultatet idag. 

Vindkraft. I regeringsförklaringen i september 2004 framgår att land- och havsområden ska till år 

2006 pekas ut för utbyggnad av vindkraft. I Västernorrland finns bra erfarenheter av befintlig 

vindkraft. Ny aktuell utbyggnad med moderna lösningar utreds på flera ställen i länet. 

Sysselsättning. 

Arbetslösa med intresse för utejobb-miljönärhet och teknik kommer att behövas för utbildning och 

anställningar i samband med alternativ energiproduktion. 

Vi förslår att distriktskongressen antar följande inriktning för energipolitiken och uppdrar till våra 

riksdagsledamöter att verka för; 

att tydligare satsningar ges till forskning och utveckling av alternativ energiproduktion, 

att Vattenfall får tydliga direktiv för en satsning av en miljard kronor för varje år 

2005-2007 för insatser särskilt destinerade till alternativ energiproduktion och 

miljöinsatser, 

att AMS får tydliga direktiv att under samma tidsperiod tillsammans med Skogsstyrelsen 

skapa arbetsmarknadsprogram för arbetslösa inom skogs och miljöområdet. 

Stig-Erik Westling Einar Samuelsson Tord Oscarsson 

Bondsjö – Kyrkbygdens 

S-förening (S)eniorföreningen Eföreningen 

Vid Härnösands Arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades; 

att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma. 

Härnösands Arbetarekommuns Representantskapsmöte 2004-12-07 beslutade enligt 

styrelsens beslut; 

att anta motionen som sin egen och översända densamma till Partidistriktets årskongress 

Distriktsstyrelsens yttrande över motion 1:1 

Föredragande: Hans Stenberg 

I den väl utarbetade motionen läggs ett antal väl motiverade förslag som rör det energipolitiska 

området. Enligt distriktsstyrelsens uppfattning utgör motionen en bra grund för partidistriktets 

framtida arbete med energifrågor. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför att distriktskongressen beslutar; 

att bifalla motionen, samt 

att motionen tillsammans med yttrandet överlämnas till länsriksdagsgruppen och till den 

arbetsgrupp som ska utarbeta förslaget till näringspolitiskt valprogram inför valet 2006. 

5

1:2 Skogslänen en resurs för Sverige 

De svenska skogslänen står idag för en betydande del av Sveriges BNP. Detta beror främst på att 

dessa län har en närhet till stora naturrikedomar som skogen, malmen och vattenkraften. 

Närheten till dessa ger också ett stort mervärde av livskvalitet genom sin sköna natur och 

därigenom möjlighet till ett rikt friluftsliv. 

Nu vill jag, att vi skall kunna få möjlighet till att dela med oss av detta genom att utveckla 

skogslänen och de resurser som finns såväl materiella som personella så att skogslänen kan ge mer 

för hela landet, inte bara för oss som bor här, utan för alla. 

Jag yrkar därför att distriktskongressen ger länsriksdagsgruppen i uppdrag att verka för; 

att lämpliga utredningar tillsätts för att utveckla skogslänen. 

Ingvar Jakobsson 

Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 1:2. 

Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning att skogslänen är en stor resurs för 

Sverige. 

Styrelsen föreslår därför representantskapet; 

att bifalla motionen 

Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den 2005.01.13; 



Föredragande: Sten-Ove Danielsson 

Motionären tar upp en viktig fråga; hur skall de resurser som finns i skogslänen på bäst sätt 

tas tillvara för en positiv utveckling som i så fall gynnar hela landet? 

Den nyligen avvecklade Inlandsdelegationen har till viss del behandlat detta men frågeställningen 

kan aldrig anses som besvarad eftersom det ständigt finns outnyttjade potentialer. 

Hur ett fortsatt arbetet eller utredning skall genomföras bör kunna diskuteras i det redan etablerade 

skogslänssamarbetet i riksdagen. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta; 

att bifalla motionen samt att länsriksdagsgruppen får i uppdrag att driva denna fråga 

tillsammans med de övriga skogslänen 

6

1:3 Avregleringar 

Utförsäljningen av de statliga bolagen, eller avregleringen om man så vill, har under en tid präglat 

den svenska marknaden. Man må tycka vad man vill om detta förfarande; något som såväl 

anhängare som motståndare till ovan nämnda företeelse är tämligen överens om, är att 

genomförandet av avregleringarna borde kunnat ske på ett bättre sätt. 

Såväl elbranschen som telebranschen har ett system, där det för konsumenten bör kunna bli mer 

transparant och lättöverskådligt utifrån aspekten vad man köper till vilket pris. Avregleringarna 

inom kommunikationerna, ex. järnväg och buss, är ett tydligt exempel där det för en konsument kan 

vara svårt att veta hur man tar sig mellan olika orter p.g.a. av att olika bolag har upphandlat rätten 

till olika sträckor. Det sistnämnda kan försvåra det för de personer som inte har tillgång till Internet 

eller, av olika skäl, inte klarar att söka efter den information som krävs för att man skall få klarhet i 

att man måste anlita två eller fler bolag för att ta sig från ort A till ort B. 

Staten borde ha bättre rutiner, beredskap, överblick samt tydligare kravbild gentemot de företag 

som övertar statlig/offentligt ägd verksamhet. 

Trästa-Skrävsta S-förening yrkar att distriktet verkar för att regeringen tillsätter en utredning som 

skall verka enl. ovan nämnda problembild. 

Tony Wallgren 

Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S- förenings medlemsmöte 2004-11-09. 

Mötet beslutade; 

att tillstyrka motionen 

Lennart Frost Micael Melander 

Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 1:3 

Det som motionären tar upp är viktigt och ett stort problem för många medborgare. 

Efter kontakt med konsumentsekreteraren i Sollefteå kommun, som verkligen kan bekräfta detta, 

en stor del av de samtal hon får från unga och äldre, visar att det är ett stort samhällsproblem. 

Många blir stressade och mycket osäkra hur allt fungerar, hur man ska göra, har jag valt rätt, 

förstår inte anvisningar, känner sig maktlösa, orkar inte. 

Det motionären föreslår för att underlätta för medborgarna känns mycket angeläget. 

Med hänvisning till ovanstående föreslås representantskapet besluta att bifalla motionen. 

Motion med yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse 2004-11-18. 

Styrelsen föreslår representantskapet besluta; 


Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med 

styrelsens förslag; 

att bifalla motionen och insända den som arbetarekommunens egen 

7

Distriktsstyrelsen yttrande över motion 1:3 

Föredragande: Hans Stenberg 

Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning att regelverket behöver skärpas för de företag 

som arbetar med viktiga samhällsfunktioner. Detta gäller såväl statliga som privata företag som 

arbetar på avreglerade marknader. 

De mycket långa elavbrotten efter stormen i Sydsverige visar tydligt att kraven på leveranssäkerhet 

måste skärpas för elleverantörerna. Också avbrottsersättningar och övriga taxebestämmelser 

behöver få ett tydligare regelverk. 

När det gäller trafikområdet är det viktigt att tidtabeller, biljettsystem och taxor samordnas och 

utformas så att det blir enkelt för resenären att resa även om resan måste ske med olika 

entreprenörer. Det är också angeläget att förbättra samordningen mellan olika länstrafikbolag så att 

resorna inte blir onödigt krångliga och dyra bara för att man korsar en länsgräns. 

Distriktstyrelsen föreslår därför att distriktskongressen beslutar; 

att bifalla motionen, samt 

att översända motionen tillsammans med distriktsstyrelsens yttrande till 

länsriksdagsgruppen och till S-ledamöterna i Länstrafikens styrelse 

1:4 Avreglerad elmarknad måste bli bättre 

Avregleringen av den svenska elmarknaden visar efter sex år på uppenbara brister. Efter att ha 

verkat i så pass många år borde en mer konsumentvänlig marknad ha uppstått än vad som är fallet. 

Det är svårt för konsumenten att förstå dom olika taxekonstruktionerna och detta visar sig leda till 

att alltför få bryr sig om att aktivt välja leverantör. 

Ett exempel, bland många andra , är kraftbolagens ovilja till differentierade taxor. 

Vi betalar samma pris på förbrukad el oavsett tid på dygnet. Systemet gör att det i princip är 

gratis att handla effekt eftersom man endast betalar för energi. Dvs. det är inte dyrare för 

slutkunden att använda el under timmar med höglast än under timmar med låglast. 

Vi föreslår därför: 

att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att verka för att stärka konsumenternas makt 

på elmarknaden 

Ingvar Jakobsson 


Sundsvalls arbetarekommun beslutade att bifalla motionen och anta den som sin egen. 



8


Föredragande Sten-Ove Danielsson; 

Handeln med el sker via två av varandra fristående parametrar. Dels nätavgifter där konsumenterna 

är hänvisade till den lokala näthållaren och dennes taxa. Det är vanligt att nätbolagen tillämpar s.k. 

tidstariff eftersom de själva får betala effektavgifter från stamnäten. 

Den andra delen består av elenergihandel som sker på en öppen marknad och där är det däremot 

mindre vanligt med tidstariff. 

Frågan om effekterna av de genomförda avregleringarna under 1990-talet har nyligen utretts av 

LO:s chefsekonom Dan Andersson. (Liberalisering, regler och marknader, SOU 2005:4) 

Utredningen presenterar ett 30-tal förslag för att nå ett ökat stöd för konsumenterna, en stärkt 

ägarfunktion i Regeringskansliet och bättre tillsyn av marknaderna. 

Särskilt el- och telemarknaden behöver reformer och man föreslår att ellagen skall innehålla krav på 

hur avtal mellan ett elbolag och en konsument skall vara utformade och vilken information om 

villkoren som konsumenten skall ha tillgång till. 

Nytt är också att elleverantörernas verksamhet ska kontrolleras av staten via Nätmyndigheten. 

Sammantaget så stöder denna utredning helt vad motionären säger i det första stycket. 


att bifalla motionen samt att länsriksdagsgruppen bevakar att de förslag som framkommit i 

SOU 2005:4 beaktas och genomförs i enlighet med motionen 

2. Skattefrågor 

2:1 Skatteregler för elitidrottare 

Skattereglerna i Sverige medför att elitidrottare flyttar ut ur landet för att slippa betala orimliga 

skatter på de höga inkomster de har under sin aktiva tid. 

Detta är orimligt och bör ändras på. 

Det är värdefullt för de orter de bor i om de fortfarande kan bo och verka i hemlandet. Det bör också 

vara bra om de kan betraktas som ”riktiga” svenskar och betala skatt i landet. Skogsägare som tar ut 

stora inkomster vissa år har möjlighet att genom skogskonto dela upp inkomsterna på 10 års 

perioder. Detta är en fördel för en långsiktig drift av verksamheten. 

på samma sätt borde elitidrottarna ha någon typ av idrottskonto där beskattning sker det år det sker 

uttag från kontot. 

Jag föreslår; 

att länets riksdagsmän får i uppdrag att avlämna en motion med detta syfte 

Sollefteå 2004-10-25 Lennart Frost 

Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S-förenings medlemsmöte 2004 1109. 

Mötet beslutade att tillstyrka motionen. 


9

Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 2:1. 

Elitidrottsutövare, som under en i regel kort period, får stora inkomster och av den anledningen 

anser sig nödvändig att skriva sig utomlands för att undvika , i deras tycke, alltför stor beskattning 

av sina inkomster, är ett välkänt faktum. Motionären pekar på möjligheten att i likhet med 

skogsägarnas möjligheter att placera inkomsten från skogsavverkning på ett skogskonto, borde även 

elitidrottsutövare få den möjligheten, att skjuta upp skatteuttaget till karriären är över. 

Arbetarekommunen delar motionärens uppfattning och tillstyrker motionen. 

Motion med förslag till yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse 

2004-11-18. 

att tillstyrka motionen och anta den som arbetarekommunens egen 

Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutar vid möte 2004-12-01; 

att bifalla motionen och insända den som arbetarekommunens egen 


Föredragande; Susanne Eberstein 

Regeringen tillsatte i juni 2004, en utredning som ska se över idrottens skattefrågor. Ordförande 

för utredningen är riksdagsledamoten Kjell Nordström (s). I uppdraget ingår att se över 

inkomstbeskattningen av ideella föreningar som bedriver idrottsverksamhet samt vissa 

inkomstskattefrågor som berör idrottare, domare och andra idrottsfunktionärer. Utgångspunkten 

för utredningen är att undersöka om skattereglerna är anpassade till de förutsättningar som gäller 

för den moderna idrotten där det förekommer allt från genuint ideell verksamhet till ren 

affärsverksamhet. 

När utredningen utformar sina förslag ska den kunna föreslå att olika skatteregler ska kunna gälla 

för olika typer av idrottsverksamhet. Den ska t.ex. överväga om det behövs särskilda regler för den 

professionella idrotten. 

Om utredningen skulle komma fram till att vissa frågor inte kan lösas bara för idrottsverksamheten, 

ska den kunna lämna förslag som berör inkomstbeskattningen för ideella föreningar i allmänhet. 

Utredningen ska redovisa sitt uppdrag senast den 1 december 2005. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen att besluta; 

att motionen avslås 

2:2 Beskattning av fritidsbåtar 

Diskussioner angående beskattning av fritidsbåtar har pågått under flera år utan att det lett till 

några konkreta skatteförslag. 

Nu är det på tiden att man kommer till skott. 

Det är orättvista att fritidshus och fordon för fritidsändamål beskattas men inte fritidsbåtar. En del 

båtar är betydligt dyrare och värdefullare än många fritidshus och många andra skatteobjekt. 

Byggnadsvärdet och tomtvärdet beskattas för närvarande med 1 % av taxeringsvärdet. Det finns 

ingen lättillgänglig statistik som visar hur många fritidsbåtar som finns. Rimligtvis bör det inta vara 

svårare att ta reda på detta än när det gäller snöskotrar och dylikt. Ägarna till lyxbåtarna av olika 

storleksklasser och med varierande utrustning förfogar i många fall över skattefria sommarnöjen 

och husrum. 

10

1993 års partikongress beslutade att införa en skatt på fritidsbåtar. En sådan skatt kan dock inte tas 

ut utan att det finns ett fungerande och obligatoriskt register över de båtar som skall vara 

skattepliktiga. 

En utredning fick därför i uppdrag att se över detta. 

Ännu har det inte hänt något, det känns som det finns en motvilja att införa någon båtskatt. Kan det 

vara så att det är för många politiker i partiets toppskikt som har dessa lyxbåtar? 

Vi glömmer dessa 10 förlorade år och tar nya tag om registrering och införande av båtskatt. 

Med anledning av vad som ovan framförts får jag föreslå; 

att länets S-riksdagsledamöter får i uppdrag att inlämna en motion till riksdagen med 

förslag om att båtskatt införes på motordrivna båtar 

Sollefteå 2004-10-25 Helmer Henriksson 

Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004-11-09. 

Mötet beslutade; 

att tillstyrka motionen 


Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motion 2:2. 

Vi har idag skatt på fritidshus, husvagnar eller husbil, men fritidsbåtar har alltid varit undantagna 

fast de ofta representerar ett stort förmögenhetsvärde. Visserligen betalar motorbåtar bensin eller 

dieselskatt men det gör även husbilar. En förutsättning för båtskatt är det båtregister som borgarna 

avskaffade återinförs. Detta register kunde nås dygnet runt och var till stor hjälp för polis, tull, 

sjöräddning, hamnvakter och försäkringsbolag när det fanns behov av att identifiera ägaren. 

Arbetarekommunen delar motionärens uppfattning att en skatt på fritidsbåtar borde genomföras, 

men eftersom motionen begränsar sig till att enbart gälla motordrivna båtar nödgas 

arbetarekommunen avslå motionen. 

Motion med förslag till yttrande behandlad vid sammanträde med arbetarekommunens styrelse 

2004-11-18. 


att avslå motionen. 

Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutar vid möte 2004-12-01 enligt styrelsens förslag; 

att avslå motionen och insända den som Trästa-Skärvsta s-förenings egen. 

11


Föredragande: Susanne Eberstein 

Det stämmer att vi har ett partikongressbeslut på att införa båtskatt och att en utredning tillsatts. Det 

som gör att båtskatten dröjer handlar mer om att vi ännu inte har något båtregister. Regeringen 

kommer att återkomma till den frågan i den transportpolitiska propositionen som presenteras under 

våren. Först när ett register upprättats finns möjlighet att ta ut en båtskatt. 



2:3 Alkoholskattesänktning 

Förra året presenterade Världshälsoorganisationen en tio-i-topp-lista över vilka åtgärder som var 

mest effektiva vid alkoholprevention. Fem av dem känner vi väl igen: 

-Åldersgränser för inköp av alkohol 

-Statligt monopol på detaljhandel 

-Begränsningar i öppethållande 

-Begränsningar i antalet försäljningsställen 

-Alkoholbeskattning 

Tilläggas kan att regeringens utredare Kent Härstedt kommit fram till att skattesänkning med 40% 

leder till överkonsumtion jämfört med före skattesänkningen och den ”fria” införseln. 

Förslaget från utredningen är som jag uppfattar det enbart ett cyniskt spel för att upprätthålla en 

tveksam inkomstkälla åt staten. Det är också ett allvarligt experimenterande med liberal ”låt gå 

politik” på alkoholens område. 

Familjetragedierna i form av kvinno- och barnmisshandel kan förväntas öka, likaså kriminaliteten 

hos ”småbuset”, (se Finland). 

Det finns alternativ som måste prövas innan man överlåter ansvaret till dem som redan 

gett upp, som överlåter framtidens samhällsutveckling åt marknadskrafterna. 

Man försvarar sin ”gett upp politik” med att vi är medlemmar i EU. Jag är inte motståndare till ett 

EU som vi aktivt arbetar i för att skapa ett alternativ till den redan, sedan länge, globala 

kapitalismen. Då måste vi och våra företrädare aktivt arbeta för att utveckla EU i 

en socialt accepterad riktning, utifrån våra erfarenheter. Precis som arbetarrörelsen gjorde med 

Sverige och höll det internationella kapitalet stången i drygt 40 år. 

Inom EU finns regler som säger att: ”…om förhållande råder eller kan antas uppstå, som hotar 

folkhälsan i landet har landet rätt att stifta sådan lag som motverkar olägenheten”, även då den inte 

stämmer med EU:s grundregler. 

Till dig som säger att EG-domstolen då hör av sig, säger jag; OK, låt så vara. Men vet då 

att den processen tar ett antal år och vi får en respittid. Det är ju också så, att sedan Sverige blev EUmedlem 

har alltfler europeiska politiker och länder kommit till insikt om alkoholens 

skadeverkningar på folkhälsan, för att inte nämna ländernas ekonomi, netto. 

Likaväl i alkoholpolitiken som i all annan politik är jag motståndare till den frihet som ger den 

enskilde rätt till sådan frihet som är ett hot mot andra människors välfärd. D.v.s. jag som 

normalkonsument av sprit, är inte intresserad av lägre priser på den sprit jag köper på systemet 

eftersom den prissänkningen förorsakar så mycket lidande i många familjer och 

såpar vägen för den nya generationens missbrukare. 

12

Därför anser jag att våra förtroendevalda skall arbeta för: 

*Utmana drogliberalerna 

*Begränsa öppethållandet 

*Återinförda låga införselkvantiteter 

*En bibehållen hög alkoholbeskattning 

*Låt EG-rätten ta upp frågan innan vi faller undan 

*Låt folkhälsan gå före det kortsiktiga ekonomiska tänkandet 

Med hänvisning till ovanstående föreslår jag; 

att Sundsvalls arbetarekommun antar motionen och insänder den till 

Västernorrlands partidistrikts årskongress 2005 

att uttala sig för att Sveriges riksdag prövar alla de vägar som finns enligt EU:s 

regler för att slå vakt om den traditionella alkoholpolitiken 

att med innehållet i motionen som grund arbeta för en fortsatt restriktiv alkohol- 

lagstiftning 

Kevin Seminger 


Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning om att en hög alkoholskattenivå 

utgör ett gott vapen i försöken att minska användningen av alkohol och att därmed begränsa 

alkoholskadorna. 

Styrelsen föreslår representantskapet: 





Föredragande: Susanne Eberstein 

Frågan bereds just nu regeringskansliet. Skatteutskottet har bordlagt frågan i avvaktan på 

beredningen. 

Vikten av en restriktiv alkoholpolitik är stor. Jag är övertygad om att det svenska folket inte vill ha 

de negativa effekterna som medföljer i alkoholens kölvatten. Ingen vill ha fler trafikdöda på grund 

av berusade trafikanter, ingen vill ha fler alkoholskadade nyfödda barn, ingen vill ha fler döda på 

grund av alkohol. 

Om vi skulle tvingas sänka alkoholskatten måste ett paket med åtgärder sättas in för att motverka 

langning, alkoholrelaterade brott, kontrollera införsel, hembränning och olovlig försäljning samt 

genomföra informationskampanjer om alkoholens biverkningar och effekter. 


att bifalla andra och tredje att-satsen 

13

3. Rättsfrågor 

3:1 Tryggare liv för våldsdrabbade barn 

Vi vet att ca 10 barn dör av misshandel årligen i Sverige. Ute i världen är antalet barn som dör ännu 

större. Det finns också i brottsstatistik att anmälda fall av barnmisshandel är minst 300 årligen. 

Oavsett anmälningsplikt inom barnomsorgen är antalet misshandlade barn antagligen större. Det är 

svårt upptäcka spår av incest eller icke synligt våld. Därtill kan inte barn sätta ord på vad som sker i 

hemmet eller annorstädes, de blir heller inte alltid trodda ” En sådan vårdad, trevlig och socialt 

anpassad förälder”… Man ”tror” att enbart socialt missanpassade använder våld mot barn. Tyvärr 

är det inte så. 

I en större undersökning som genomfördes 1990 bland sjuttonåringar hade var åttonde flicka och 

var tjugofemte pojke någon gång utsatts för någon form av sexuella övergrepp. Utredning av brott 

försvåras även om det upptäcks, av att den misstänkte föräldern kan vägra att barnet att få gå på 

BUP (Barn och Ungdoms Psykiatrin,) Barnet kan där under trygga former få berätta och få hjälp 

med att inse det är inte du som gjort något fel. Det förekommer även bristfällig dokumentation. 

DNA är ett viktigt hjälpmedel i brottsutredningen. Men ofta saknas de bevisen. Ärr efter bristingar 

är inte lätta att se ytligt. Det går heller inte att undersöka barnet mot föräldrars vilja och tillstånd. 

Vem skall då upptäcka? En del barn utsätts för incest innan ettårsåldern, tyvärr. Hur skall de kunna 

berätta? 

Det förekommer även att anmälningar om våld mot barn blir liggande hos polisen, så att 

brottsbevisning och utredning försvåras eller omintetgörs. Det måste vara förtur på utredning av 

denna typ av brott. 

Barn kan även tvingas att finna sig i utdömt umgänge med kända brottslingar som bevisligen begått 

våldsbrott mot närstående och misstankar finns att barnet sett detta och att även barnet kan ha 

utsatts för våld. Barnet är mycket rädd att modern skall misshandlas, våldtas och dödas. Umgänge 

kan utdömas även om fadern dömts till fotboja och modern har skyddad identitet. Det är mycket 

lätt att ta reda på var går du på dagis? I vilken skola går du? 

Det är ju också så att alla barn inte går på dagis. Det behövs skärpt kunskap och dokumentation 

inom bl. a barnhälsovården för att lättare se tecknen av denna typ av brott. 


att vid misstanke om brott eller övrigt våld ska vårdnadshavare inte kunna hindra 

att barn undersöks och vid behov rehabiliteras 

att barn skall slippa umgänge med våldsbenägen förälder 

att barn respekteras enligt FN: s barnkonvention i praktiskt juridisk handling och att 

möjligheterna att utse medförmyndare eller särskild förordnad förmyndare utnyttjas när 

misstanke om våld mot barn i familj föreligger 

att vi socialdemokrater driver en kunskapskampanj om hur man upptäcker och förebygger 

våld mot barn 

att riksdagsledamöterna får i uppdrag att driva dessa frågor med de nödvändiga 

lagändringarna som behövs 

Anne Sofie Höij 

14

Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen. 

Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutades; 

att anta motionen som sin egen och att föreslå representantskapet besluta detsamma 

Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt styrelsens 

beslut; 

att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress 


Föredragande: Kerstin Nygren 

Motionens yrkanden innebär sammanfattningsvis att hon vill att barns ställning ska stärkas. 

2002 års vårdnadskommitté ska enligt sina direktiv bl.a. utvärdera 1996 års reform om barns rätt att 

komma till tals. Kommittén skall bl.a. undersöka hur reglerna tillämpas av domstolar och 

socialnämnder, om det finns garantier för att barnet kommer till tals och att barnets vilja blir beaktad 

i tillbörlig utsträckning och om reformen fått oönskade effekter, t.ex. att barnet utsätts för påverkan 

eller pressas att ta ställning. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete 31 mars, 2005. 

Distriktsstyrelsen föreslår bifall motionen på så sätt; 

att kongressen uttalar sitt stöd för regeländringar och andra åtgärder i syfte att ge barn 

starkare skydd mot våld eller hot om våld i familj, 

att våra riksdagsledamöter bevakar frågans behandling i riksdagen i detta syfte samt 

att i reformarbetet bör ingå att öka kunskapen om våld mot barn 

3:2 Utbilda tjänstemän/förtroendevalda inom rättsväsendet 

Det är ett känt faktum att vi kämpar för ett samhälle där livet skall levas tryggt , på lika villkor 

enligt vår ideologi, stadgar och partiprogram. 

Kunskap om hur våldet uppstår är inte allmänt känt i samhället. Det visade sig inte minst i det så 

kallade ”Tumba - målet” där ett flertal män hade gjort grova gemensamma övergrepp på en berusad 

kvinna. Det bedömdes att hon ”fick skylla sig själv” då hon var påverkad och inte gjorde fysiskt 

motstånd.. De unga männen ”kunde inte förväntas förstå” att hon inte ville vara med på det dom 

gjorde mot henne. Hon hade ju även släppt in dem i sitt hem. Att kvinnor normalt sett är övertygade 

att inte en grupp män , som verkar trevliga , inte ”kan” göra något sådant ” bortsåg” domstolen 

helt ifrån. 

Kamrater det synsättet kan enbart bero på okunskap om hur kvinnor resonerar. 

Att sedan se det ”som förmildrande” för brotten, att hon var påverkad är totalt obegripligt. 

Man ska väl i stället ta hänsyn till en människa som har ”svårt att ta vara på sig själv” i ett tryggt 

solidariskt jämställt samhälle! 

Därtill dödas minst 10 barn och minst 300 misshandlas av sina anhöriga. Förmodligen är det 

många, många fler som man inte vet hur man skall upptäcka och kunna hjälpa. 

Förra året 2003 misshandlads minst 1000 kvinnor i Västernorrland som är anmält Organisationer 

och polis vet att det finns många som inte vågar anmäla. 

15

För många kvinnor och barn är den farligaste platsen i samhället, hemmet. 

Kamrater, som folkrörelseorganisation måste vi bryta okunskapen och bekämpa förtryck, orättvisor. 


att vi driver en kunskapskampanj inom samhället om våld och förtyck 

att vi driver frågor om utbildning inom rättsväsende för polisen, utredare, domstolens 

företrädare, jurister m.fl. 

att vi utbildar personal i hur man upptäcker och förebygger våld inom vård, förskola, 

skolan, folkrörelseorganisationer, förtroendevalda och våra fackliga kamrater 

att vi spridet FN:s agenda om mänskliga rättigheter såväl barns, kvinnor och övriga 

att vi sprider kunskapen om jämställdhet och lika värde i samhället 

att riksdagsledamöter och övriga verkar för att motionens intentioner blir verklighet 


Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades; att anta motionen som sin egen. 




beslut; 



Föredragande: Åke Nyhlén 

Antalet anmälda brott med rubriceringen ”grov kvinnofridskränkning” har ökat markant under 

åren 1999-2003, under det senaste året har en viss förbättring inträtt. Vad man kan vara orolig för är 

hur mörkertalen ser ut, det är osäkert att samtliga fall polisanmäls. 

Det har gjorts mycket för att förbättra säkerheten för kvinnor och barn inom det straffrättsliga 

området. Nya och striktare bestämmelser vad gäller hur besöksförbud respekteras, möjlighet att 

belägga gärningsmannen med elektronisk fotboja. 

Mer än hälften av landets polismyndigheter har under 2003 vidareutvecklat sin förmåga att göra 

hotbildsbedömningar. Den s.k. SARA-modellen, som syftar till att tidigt bedöma risken för upprepat 

partnervåld, används i utbildningarna som genomförs i samverkan med socialtjänst och 

kriminalunderrättelsetjänsten. 

Det föreligger en proposition som behandlar förslag till en ny sexualbrottslag, som dels inriktar sig 

på möjligheten att utdöma strängare straff, men även sänker kraven för när ett brott skall anses 

förövat (gäller unga brottsoffer). 

16

Motionären tar upp frågan om utbildningsbehovet inom olika områden, min uppfattning är att det 

finns goda skäl för detta. Även om det finns glädjande undantag. Genom ett samarbete mellan 

polisen i Västernorrland och Rädda Barnen har mer än 500 anställda inom polisen genomgått en 

utbildning om barns rättigheter i enlighet med FN:s barnkonvention. 

Upprepning är all kunskaps moder, därför är det angeläget att utbildningsinsatser av den typ som 

genomförts i Västernorrland inte blir av engångskaraktär. Det är dessutom lika viktigt att den inte 

bara genomförs vid polismyndigheterna ute i landet. 

Motionären pekar på flera möjliga grupper att rikta utbildningen mot, till exempel personal vid 

förskolor, vårdinrättningar och skolan. 

Motionären riktar i motionen uppmaningar av allmän karaktär till socialdemokratiska 

företrädare i länet, dessa sammanfaller med den politik vi driver i dag och kommer att driva 

i morgon. 


att bifalla motionen genom att uppmana socialdemokrater i länet att arbeta i motionens anda 

3:3 Rätt till skyddat efternamn/skyddad identitet för barn 

I dag kan enbart modern få ”nytt efternamn” trots att det är i dom beslutat om besöksförbud 

och skyddad identitet för modern och barn. Att få en ny identitet med moderns nya efternamn och 

som det går att få ett nytt pass på det är omöjligt i dag utan faderns skriftliga tillstånd. I ansökan 

om ”nytt efternamn” på barnen måste även det nya förslaget på efternamn skrivas ut.. Barnen kan 

även kidnappas om de har kvar faderns efternamn och kan hittas av faderns anhöriga och vänner 

och föras ut ur Sverige till faderns hemland. Detta kan ske oavsett om fadern inte har vare sig 

umgängesrätt eller vårdnaden på grund av det grova våld som förekommit. Det förekommer att 

barn förs ut ur landet även på falska pass. Modern kan ”spärra” ett pass i faderns efternamn. 

Barn liksom kvinnan är mannens egendom i många kulturer. 

Barnen få ett icke giltigt juridiskt så kallat ”falskt efternamn” på dagis och skola. Men de är i princip 

inte annat än faderns egendom i Svensk lag. 


att den förälder som är dömd för våldsbrott mot den egna familjen inte skall få vårdnad av 

barnen 

att barnen skall kunna få ”skyddad identitet 

att den som begår våldbrott mot barnen inte skall kunna förhindra byte av identitet av barnen 

att FN: s barnkonvention följs 

att det även skall vara möjligt att ge barn skyddad identitet om en eller båda föräldrarna 

utövar våld 

Anne Sofie Höij Härnösands kvinnoklubb 

17





beslut; 


Distriktsstyrelsens yttrande över motion 3:3. 

Föredragande: Kerstin Nygren 

Motionens yrkanden innebär sammanfattningsvis att hon vill att barns ställning ska stärkas och barn 

skyddas vid våldsbrott i familj. 

2002 års vårdnadskommitté ska enligt sina direktiv bl.a. utvärdera 1998 års reform om vårdnad, 

boende och umgänge. 

Kommittén skall bl.a. undersöka hur situationer där umgänget ställer särskilda krav hanteras (t.ex. 

om umgängesföräldern har sociala eller psykiska problem eller boföräldern har skyddade 

personuppgifter) och om det behövs ytterligare åtgärder för att i dessa fall underlätta umgänget och 

för att garantera att umgänget sker under betryggande former, hur barnets bästa tillgodoses i de fall 

en förälder har gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet mot den andre föräldern, kartlägga praxis 

beträffande folkbokföringen av barnet och överväga om det går att öka förutsägbarheten jämfört 

med i dag. Kommittén beräknas avsluta sitt arbete 31 mars, 2005. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen besluta bifall till motionen på så sätt; 

att kongressen uttalar sitt stöd för regeländringar och andra åtgärder i syfte att ge barn 

starkare ställning och skydd vid våld eller hot om våld i familj, 

att våra riksdagsledamöter bevakar frågans behandling i riksdagen i detta syfte 

3:4 Skyddat telefonnummer 

Användningen av skyddat telefonnummer har förändrats då tekniken har utvecklats. 

Möjligheten finns att se inkommande nummer och man kan välja att inte visa sitt eget för den 

man ringer till. Det här ger både för och nackdelar. 

Nya regler bör skapas för detta system då allt inte är bra. 

Kommuner och andra myndigheter ser vem som ringer in men myndighetens nummer är skyddat. 

Energiska telefonförsäljare döljer sig bakom skyddade nummer. 

Kriminella ringer anonymt för att undersöka om någon finns hemma. 

I ett samhälle där tryggheten är låg för vissa utsatta grupper, ensamstående och äldre människor, 

borde telefonen vara en funktion för ökad trygghet men så upplevs det inte idag. 

18

Jag vill därför; 

att våra riksdagsmän i länet får i uppdrag att arbeta för en förbättring av reglerna för 

telefoni så att telefonen upplevs som en trygghetsfaktor och inte som ett hot 

Erhard Lundqvist 

Torpshammars S- Förening 

Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering; 

Användning av skyddat telefonnummer har ökat markant under de senaste åren. Detta samt att 

man via kontantkort kan ringa utan att polis- och andra myndigheter kan spåra samtalet gör att man 

ger vissa kriminella ett bra verktyg vid narkotikaaffärer, planerande av rån och inbrott mm. 

Brottslighet och människors otrygghet ökar varför det känns angeläget att reglerna för telefoni ses 

över. 


Föredragande: Göran Norlander 

Motionären tar upp frågan om anonyma telefonsamtal från människor som ringer till andra från 

”skyddat” eller ”okänt” nummer. Frågan är komplicerad och svår att ge ett tydligt svar på. 

”Skyddat” eller ”okänt” nummer kan komma upp i displayen på nummerpresentatören när någon 

ringer från en telefon utomlands, en telefonkiosk, den uppringande har begärt blockering mot 

nummerpresentation, hemligt nummer eller om samtalet kommer från en telefonautomat. 

I Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns bestämmelser om rätt 

till anonymitet för den som lämnar uppgifter för offentliggörande i tryckt skrift respektive i 

radioprogram, filmer och ljudupptagningar. Ingenstans finns särskilda regler om anonyma 

telefonsamtal mellan privatsamtal, även om det är svårt att röja ursprunget på vissa samtal. 

Problemet har uppkommit sedan nummerpresentatörerna etablerats på marknaden. Innan dess var 

problemet detsamma som det är när man ringer från ”skyddat” nummer, uppringaren gick inte att 

identifiera då heller när presentatörerna inte fanns. Samma sak gäller för de personer, som också är 

många, som inte har en nummerpresentatör. 

Om någon får samtal från en uppringare som ideligen ringer och kanske lägger på luren, kan 

personer i fråga få tag i vem uppringaren är genom att kontakta Telia och mot en avgift på 500 kr 

ändå erhålla telefonnumret. 

För att blockera telefonförsäljare går att ringa ett särskilt nummer för att inte dessa ska ha ditt 

nummer med i sina register. 

Mobiltelefoner utgör i dag ett vanligt elektroniskt hjälpmedel vid brottslig verksamhet. Elektronisk 

kommunikation är ofta en nödvändig förutsättning när brott planeras och utförs. Därmed är 

kommunikationen och uppgifterna om den ofta ett mycket viktigt bevis i brottsutredningar. 

Polisen har i dag välutvecklade metoder för att komma åt information om elektronisk 

kommunikation. Även om den svenska lagstiftningen i olika delar har anpassats till 

teknikutvecklingen återstår flera frågor. En del frågor på området för elektronisk kommunikation 

har Beredningen för rättsväsendets utveckling (BRU) i uppdrag att se över. Rikspolisstyrelsen har 

nyligen gett in en skrivelse till BRU där styrelsen närmare redogör för de problem 

kontantkortsanvändningen medför. Justitiedepartementet har fått del av den. 

19

Eftersom arbete görs för att komma tillrätta med problematiken inväntar vi resultatet av denna 

och bevaka frågan i fortsättningen. 



4. Politikerrollen - Organisationsfrågor 

4:1 Vittrande förtroendekitt 

Vi lever i en tid då den svenska värdegrunden är i gungning. Jag hävdar detta med hänvisning till 

den samfällda fartblindhet Sveriges ledarskap kommit in i. 

Professor Bo Rothstein är inne på samma tema då han ser tendenser till att det han kallar 

förtroendekittet i Sverige är på väg att spricka. Exemplen är många och har för länge sedan passerat 

gränsen för tillfälligheter, ABB, Skandia, SRF, politikerpensioner, Metallfacket, Riksdagsmännens 

agerande och Anna Virsborgs stiftelse. Vi ser det genom RFV:s undersökning om på vilka 

bevekelsegrunder medborgaren anser sig ha rätt till sjukskrivning. Svaren var att det räckte med att 

vara lite trött eller ovän med chefen. Det är för mig inte så underligt att medborgaren frågar sig 

varför hon skall ställa upp solidariskt och söka vara ärlig när samhällets ledargarnityr inte gör 

detsamma och missbrukar sitt förtroende. Ser vi inte allvaret i denna fråga kan en tid komma då vi 

inte har någon samhällsstruktur att värna om. 

Jag slutar här då de flesta för egen del har ännu fler skräckexempel från 90 talet och framåt. 

Det som alltför lite diskuterats är de makrosociologiska effekterna av dessa enskilda händelser. 

Politisk handling brådskar! 

Jag yrkar därför; 

att kongressen ger Riksdagsmännen i uppdrag att motionera i frågan om att samla 

representanter från samhällets alla parter inkluderat våra forskningsresurser, till en bred 

diskussion om värdegrund, etik och moral som skall utmynna i ett nationellt 

handlingsprogram. 

Ånge 2004-10-30 Erik Lövgren 

Ånge Socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004 

och betonade vikten av en bred samhällsdiskussion i etikfrågor. 

Ånge arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering; 

Mycket aktuell fråga som vi anser skall lyftas fram till ett högre plan för att ge utrymme i partiet för 

en bred diskussion både lokalt och nationellt. 


Föredragande: Ulf Rehnberg 

Motionären tar upp ett mycket aktuell och angelägen fråga nämligen allas vår syn på begreppen etik 

och moral och på vilket sätt vi i praktisk handling efterlever detta. 

Precis som anförs i motionen finns det många exempel som under senare år kommit till 

allmänhetens kännedom och som skapat en enorm debatt såväl i samhället i stort som i de 

företag/organisationer som varit inblandade. 

20

I en diskussion om det som inträffat är det dock viktigt att ha rimliga proportioner på det som 

inträffar och därför vill vi med kraft ta avstånd ifrån motionärens jämförelser av händelserna i 

Skandia med frågan kring pensioner för politiker. Många av de saker som inträffat i företagsvärlden 

har kunnat ske genom en kraftig maktkoncentration till några få personer i ledningen och deras 

girighet medan förmåner till politiker är beslutade i demokratisk ordning av våra folkvalda. De 

villkor som våra förtroendevalda åtnjuter i form av arvoden, inkomstgaranti och pensioner är, 

enligt distriktsstyrelsens mening, i allt väsentligt högst rimliga. 

Däremot ska vi givetvis med kraft ifrågasätta de politiker som, på samma sätt som i företagsvärlden, 

utnyttjar sin position till att skaffa sig förmåner utöver de som är beslutade i demokratisk ordning 

eller som på annat sätt ligger på oförsvarbara nivåer. 

I motionen föreslås att våra riksdagsledamöter ska ges i uppdrag att genom en motion i riksdagen 

verka för en bred diskussion om värdegrund, etik och moral som ska utmynna i ett nationellt 

handlingsprogram. 

Distriktsstyrelsen delar uppfattningen om behovet av ett brett samtal kring dessa frågor och partiet 

har också varit aktiv i detta under hela 90-talet genom bland annat den utredning som leddes av 

Arne Kjönsberg. De slutsatser som framkom i den utredningen har varit till stor hjälp för alla aktiva 

socialdemokrater när det t.ex. gäller utformningen av löner och förmåner till både förtroendevalda 

och tjänstemän. Som komplement till detta har också f.d. finansminister Erik Åsbrink haft till 

uppdrag att utforma ramar för ersättningssystemen till de verkställande ledningarna i våra 

börsnoterade företag. 

Distriktsstyrelsen tror också att det finns anledning, särskilt eftersom nomineringsarbetet inför 2006 

års val snart inleds, att åter lyfta etik- och moralfrågorna i ett partiinternt samtal. Höstens 

partikongress är ett, bland andra, forum som skulle kunna utgöra en slags avstamp för ett för ett 

sådant samtal. Detta arbete kan sedan utvecklas till att utgöra en del av ett bredare samtal i hela 

samhället kring dessa frågor. 

Samtidigt vill distriktsstyrelsen, på samma sätt som partisekreteraren Marita Ulvskog gett uttryck 

för, påpeka det personliga ansvaret som alla människor har. En bredare etik- och moraldiskussion 

får aldrig innebära att vi lyfter bort det personliga ansvaret och lägger någon slags kollektiv skuld 

på oss alla. 

Att försöka få till stånd en sådan här diskussion genom att väcka en motion i riksdagen är dock 

tveksamt – det torde vara bättre att vi själva initierar en sådan diskussion. Dessutom kommer frågan 

om systemet med inkomstgaranti och pensionsersättning för riksdagsledamöterna att debatteras på 

central nivå genom den Översynsutredning, under ledning av Karl-Axel Petri som nu överlämnat 

sitt slutbetänkande. Genom att i första hand driva frågan inom partiet sätter vi också en större 

socialdemokratisk prägel på densamma. 

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 

att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att åter, i samband med kommande nomineringsarbete 

aktualisera frågan om en etik- och moraldiskussion samt 

att uppmana arbetarekommuner och s-grupperna i beslutande organ att hålla frågan kring 

politikers etik och moral levande 

att därmed anse motionen besvarad 

21

4:2 Politikerpensioner 

Jag har åtskilliga vänner i min egen ålder (född 1966) som vänder politiken ryggen då politiken 

uppfattas som ett sätt att sko sig själv. Nu vet alla vi som sliter på dagar och kvällar att bilden är mer 

nyanserad än så. Trots det är just pensionsförmåner vid förtroendemannauppdrag ett område som 

måste upp till debatt inom partiet. 

Jag har ett mycket enkelt och tydligt förslag som är fullt ut användbart för alla som ryms inom 

ramen för ”den nya pensionen”. För de som är äldre bör övergångsregler införas. Förslaget grundas 

på vad som är rimligt med tanke på den värld Sveriges löntagare lever inom. Arvodet under 

uppdragstiden (inte efter) skall vara ”bra” med hänsyn tagen till den dygnetruntjour och ansvar det 

innebär. 

1. Pensionen grundas på det arvode man får, precis som för alla löntagare, och utgör inkomst av 

tjänst i det allmänna pensionssystemet. 

2. En pensionspremie för att kompensera förlust av densamma ifall man har detta i sin anställning 

betalas in under uppdragstiden. 

3. En omställningslön (jämför uppsägningslön) betalas ut förslagsvis mellan sex och tolv månader 

beroende av uppdragets tid. 

4. En okonstlad och enkel väg att återvinna väljarnas förtroende i ett avseende! 


att kongressen ger Riksdagsmännen i uppdrag att driva frågan om en förändring i 

föreslagen riktning. 


Ånge socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004. 


I Sverige finns det via rekommendationer från Svenska Kommunförbundet samt fastlagda regler för 

riksdagsmän ett nästan likartat system för ”politikerpensioner”. Dessa är egentligen att betrakta som 

inkomstgarantier eftersom de bygger på att andra inkomster samordnas med ersättningen så att det 

görs avdrag om man erhåller annan inkomst. 

För att erhålla denna inkomstgaranti, som generellt är ca 60 % av politikerarvodet, skall man vara 

fyllda 50 år och det är först efter 12 år som heltidspolitiker som hel ersättning utgår. 

Systemet kan dock med rätta anses som stötande i det fall en politiker efter 12 år och nyss fyllda 50 

avgår och väljer att inte ta något nytt arbete. I det fallet så skall skattebetalarna ersätta denne fram 

till dess han/hon fyller 61 alternativt 65 år. Ersättningen bör vara en omsättningslön, motionärens 

punkt 3, och inte kunna vara en pension varför det bör införas någon form av tidsbegränsning. 


Föredragande: Jan Johansson 

Motionären anser att frågan om pensionsförmåner måste lyftas upp i partiet för att 

tydliggöra dessa för väljarna, motionären föreslår också en förändring av dessa regler. 

Man kan konstatera att det finns en mängd olika lösningar på pensionsförmåner för 

Politiker i vårt land. Alla lösningar har dock ett gemensamt de är till för att den förtroendevalde 

skall vara förtroendevald och inte tjänsteman. 

22

Detta kommer också att vara föremål för den utredning vilket har till uppdrag att 

se över de i motionen väckta förslagen. Man kan säga att efter 30 år av diskussioner 

så kommer inom kort ett utredningsförslag att läggas fram för behandling i de organisationer som 

skall ansvara för en uppgörelse mellan berörda parter. 

Riksdagsmännen behöver alltså inte väcka frågan enär det pågår en utredning. 

Med andledning av ovan anförda föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 

att motionen anses besvarad 

4:3 Förhindra användandet av ”porrhotell” 

Det finns hotell inom och utanför Sverige, där det visas porr för gästerna. 

Pornografi bygger på utnyttjande av människor såväl de så kallade ”skådespelarna” som åskådare. 

Det är ett känt faktum att ”så kallade skådespelarna” ofta är knark- eller missbrukare samt att de 

agerar under hot och tvång under ”så kallade slavförhållanden”. Dom får heller inte en schyst 

inkomst av agerandet. Det blir också en falsk bild av sex som speciellt unga har svårt att veta vad 

som är normal sex. 

Vi vet att prostitution ofta sker i samband med övrig grov brottslighet, det finns mycket pengar att 

tjäna på ”kunden”. Det förekommer att anställda på hotell trakasseras av ”porrkunder” som vill 

uppleva det dom sett på TV i verkligheten. Det är även en ytterst otrevlig städning efter 

”porrkunden”. Facken driver en kamp för att få bort missförhållandena för hotellpersonalen. 

Att vi ibland som tjänstemän eller förtroendevalda politiker bor på hotell för att fullgöra uppdrag är 

nödvändigt. Det innebär att notan för boendet betalas med samhällets gemensamma pengar. Det är 

angeläget att samhälles gemensamma kassa, skattepengar används på etiskt korrekt sätt. 


att förtroendevalda inte ska bo på hotell där ”porrkanaler”finns. 

att distriktskongressen antar motionen och verkar för att frågan drivs vidare. 


Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen 



Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt 



23


Föredragande: Sig-Britt Ahl 

Motionären uppmärksammar ett problem som berör både gäster och personal på vissa hotell. 

Föreningen ROKS (=Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige) har gjort en 

sammanställning över hotell som inte har porrkanaler i sitt utbud. 

Sammanställningen begränsar sig till orter med över 40 000 invånare. 

Den som bokar hotell kan välja bland dem som finns förtecknade, men har också möjlighet att 

ställa krav på övriga hotell. 


att bifalla motionen genom att uppmana förtroendevalda att i första hand välja hotell som 

inte tillhandahåller porrkanaler 

4:4 Socialdemokrater måste vara moraliska och etiska förebilder i samhället 

Vi har de senaste hundra åren arbetat fram ett flertal lagar för ett tryggare, jämställt och klasslöst 

samhälle. Vi har gjort det i hårt ideologiskt motstånd mot borgerliga partier 

Det är angeläget vi agerar efter de lagar och ideologiska stadgar som vi har varit med om att skapa. 

För närvarande pågår en ”hård svekdebatt” mot förtroendevalda i Trollhättan som grovt missbrukat 

sin ställning gentemot sina medlemmar och ideologiskt skadat hela arbetarrörelsen. 

Det sägs av ”borgerliga intressen” i media att ”pampfasoner” används av våra förtroendevalda i 

hela landet. Det är något som vi inte kan tolerera enligt våra principprogram och stadgar. Det är 

”fasoner”, om det förekommer. Man kan inte göra omval på sådana förtroendevalda. 

Det är viktigt vi i kommande valrörelser har klara avtal och regler för våra förtroendevalda. 

Vi kan inte tolerera att en förtroendevald gör sig skyldig till brott som våld och bedrägeri, 

hembränning, lagning, eller könsköp mm. 

Då måste personen i fråga mista partiets förtroende och avgå från sina uppdrag. Det måste 

tydliggöras innan nominering sker. 


att vi tydliggör partiets etiska och moraliska regler för alla i samhället 

att vi klargör detta tydligt före nomineringar 

att jämställdhetsarbetet fördjupas och förtydligas inom och utom partiet 

att länets riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan 


Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att anta motionen som sin egen 



24





Föredragande: Agneta Lundberg 

Motionären tar upp en fråga som är angelägen och som på senare tid har blivit alltmer 

uppmärksammad i media. Representanter för vårt parti – vars politik bygger på jämlikhet, 

solidaritet och rättvisa – ska självklart leva upp till dessa principer, inte bara i ord utan också i sin 

gärning. Vi kan aldrig acceptera att våra representanter säger en sak och sedan gör något helt annat. 

Partimedlemmar och väljare måste kunna lita på att våra förtroendevalda gör rätt för sig. 

Samtidigt måste vi också komma ihåg att människor långt ifrån är fullständiga, alla kan göra fel. 

Men de som har förtroende från andra och representerar dem i olika sammanhang måste kunna 

ställas högre krav på. Är man satt att stifta lagar, ska man noga se till att man inte själv bryter mot 

dem. Oavsett om man har politiska eller fackliga uppdrag, ska man uppträda på ett sådant sätt att 

man inte missbrukar det förtroende man fått. 

Inför den senaste valrörelsen var etikfrågor aktuella i samband med nomineringarna och alla våra 

kandidater fick skriva på en försäkran om att de var medvetna om partiets syn i frågan. Vid 

kommande nomineringar måste diskussionen gå vidare. Detta är ett uppdrag åt alla medlemmar i 

partiet och i s-fackklubbar. Det måste föras på alla nivåer i arbetarrörelsen – från 

grundorganisationer till partistyrelsen och kan därför inte anses vara specifika för länets 

riksdagsledamöter. 

Distriktsstyrelsen föreslår kongressen besluta; 

att bifalla att-satserna 1-3, samt 

att avslå att-sats 4 

4:5 Distriktsstyrelsens sammansättning 

Hernö s-förening ser idag en brist i hur distriktsstyrelsen, DS, är utformad. Känslan vi har är att DS i 

dagens sammansättning där kommunal-, landstingsråd och riksdagsledamöter besitter majoriteten 

av de ordinarie platserna, mer har blivit ett forum att diskutera praktiska politiska problem i den 

kommunala och landstingskommunala verksamheten, än den är en plats för diskussion om den 

socialdemokratiska politikens kärna. 

Istället för att diskutera politikens övergripande inriktning och ideologi, som rimligen borde vara 

syftet för det högsta partipolitiska organet på distriktsnivå, verkar DS i Västernorrlands tappning 

vara ett kommunal/landstingspolitiskt organ. 

Detta menar Hernö s-förening är en oroväckande utveckling av flera olika anledningar. 

Denna tradition i valet av ordinarie DS-ledamöter innebär nämligen att vi ytterligare koncentrerar 

makten till några få yrkespolitiker. Vi är tillräckligt många socialdemokrater i distriktet att axla de 

många förtroendeuppdragen, utan att behöva lägga alla tunga poster på samma grupp människor. 

Det högsta partipolitiska organet i distriktet bör helt enkelt bättre spegla den mångfald som ryms 

inom landets i särklass största politiska parti. 

25

Eftersom de som idag sitter i DS redan har andra forum att diskutera kommun- och 

landstingspolitiken är vi i Hernö s-förening dessutom övertygade om att det gagnar det politiska 

arbetet att skapa nätverk utöver de redan etablerade. Därigenom tror vi att man löser 

kommunikationsproblemet som råder mellan DS och resten av organisationen – och att 

återkopplingen ut till arbetarekommunerna och s-föreningarna stärks. 

Hernö s-förening är av uppfattningen att DS ordinarie platser i möjligaste mån bör besättas av 

representanter från arbetarekommunerna och att kommunal-, landstingsråd samt 

riksdagsledamöterna istället adjungeras till styrelsen. 

Vi föreslår därför kongressen; 

att ta principiell ställning för andemeningen i denna motion 

Hernö S-förening den 10 november. 







Föredragande: Ulf Rehnberg 

I motionen från Hernö s-förening diskuteras frågan om distriktsstyrelsens sammansättning vilket 

det alltid finns anledning att göra i en demokratisk organisation. 

Låt oss först slå fast fakta hur distriktsstyrelsens sammansättning ser ut sedan distriktskongressen 

2004. 

Distriktsstyrelsen består av 15 ledamöter och 15 ersättare. Samtliga arbetarekommuner i 

partidistriktet är representerade i distriktsstyrelsen med mer än en ledamot och/eller suppleant. 

Av distriktsstyrelsens ordinarie ledamöter är 6 heltidsarvoderade politiker i kommun, landsting 

eller riksdag och bland ersättarna uppgår antalet till 3. Av de sammanlagt 30 personer som är valda 

är 9 av dessa heltidsarvoderade politiker, alltså en andel på 30%. Uppgiften i motionen om att 

majoriteten av distriktsstyrelsens ordinarie ledamöter är heltidsarvoderade politiker stämmer alltså 

inte. 

Utöver de av distriktskongressen valda tillämpar distriktsstyrelsen en princip att adjungera länets sriksdagsledamöter, 

landstingets politiska sekreterare, AK-ordföranden som inte är valda till 

styrelsen samt utskottsordförande. 

Om alla är närvarande så blir det sammantaget strax över 50 personer. 

Distriktsstyrelsen anser att det alltid finns anledning att diskutera hur distriktsstyrelsen är 

sammansatt och också vilka politiska frågor som distriktsstyrelsen har att fokusera kring. 

En diskussion om distriktsstyrelsens roll ligger också väl i fas med den organisationsutredning som 

är föremål för remiss t.o.m. 15 mars. 

26

När det gäller sammansättningen i distriktsstyrelsen är det dock viktigt att påminna oss om att det 

ytterst är arbetarekommunerna som besitter nomineringsrätten. Detta betyder att en förändring av 

distriktsstyrelsens sammansättning måste ske genom en aktiv handling från arbetarekommunerna. 

Vi anser dock inte att ett beslut på distriktskongressen i motionens andemening är den rätta vägen 

att gå eftersom det skulle kunna uppfattas som en begränsning av arbetarekommunernas 

oinskränkta nomineringsrätt. Vidare skulle en tillämpning av motionens principer diskvalificera 

vissa partimedlemmar från möjligheten att väljas som ledamöter eller ersättare av distriktsstyrelsen. 

partivänner som i andra sammanhang ges stort förtroende. Distriktsstyrelsen ser också en risk i det 

faktum som motionären pekar på, d.v.s. att våra heltidsarvoderade politiker träffas i andra forum, 

kanske blir det då där de reella besluten fattas. Vi tror att en distriktsstyrelse med dagens 

sammansättning ger bättre förutsättningar för socialdemokratin i Västernorrland att uppträda 

samlat och enigt. 

Dessutom skulle ett beslut i motionens riktning i princip fastställa den ordning som råder idag 

eftersom motionären i slutet av motionen anser att alla kommunal-, landstingsråd och 

riksdagsledamöter adjungeras till styrelsen – det skulle till och med bli fler personer på 

distriktsstyrelsens sammanträde än idag. 

Istället för att bifalla i motionen väckt förslag anser vi att distriktsstyrelsen ges i uppdrag att 

diskutera frågan kring distriktsstyrelsens roll, storlek och sammansättning med ledningarna för 

länets arbetarekommuner. Detta kan t.ex. ske i samband med en eller flera ordförandeträffar eller 

genom någon slags enkätförfarande. 

Med hänvisning till vad som ovan anförts föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 

att avslå motionen 

att ge distriktsstyrelsen i uppdrag att, på lämpligt sätt, diskutera frågan kring 

distriktsstyrelsens framtida uppgifter, storlek och sammansättning med länets 

arbetarekommunledningar 

4:6 Bättre information från distriktsstyrelse och förtroenderåd 

Distriktsstyrelsen är för oss socialdemokrater ett viktigt forum där avgörande beslut tas. 

Konstateras kan att information ut till medlemmarna (gräsrötterna) om de frågor , beslut och planer 

som distriktsstyrelsen och förtroenderådet tagit inte når ut i partiorganisationerna och till 

medlemmar. 

Vi föreslår att kongressen uppdrar till distriktsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp för att utarbeta 

en modell och rutiner för hur information enligt ovan skall förbättras. 

Härnösand 8 november 2004 

Bo-Anders Öberg Alf Wedin 

Vid Hernö S medlemsmöte 20041109 beslutades att anta motionen som sin egen. 



27

Vid Härnösands Arbetarekommuns Representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades enligt 




Föredragande: Ingemar Nilsson 

Motionärerna tar, med bifall från Härnösands arbetarekommun, upp en central och viktig 

frågeställning, information. Information är en viktig faktor, såväl i den interna medlems- 

demokratin som i den externa opinionsbildningen. Motionärerna efterlyser mer och sannolikt bättre 

information om distriktsstyrelsens verksamhet. 

Distriktsstyrelsen delar motionärernas uppfattning om vikten av en bra inforation, som ett 

viktigt inslag i partiarbetet och utvecklingen av medlemskapet. 


att uppdra till distriktsstyrelsen att tillsätta en arbetsgrupp i enlighet med motionens krav 

att arbetsgruppens förslag och distriktsstyrelsens beslut i frågan redovisas vid 

nästkommande distriktskongress 

att motionen därmed anses bifallen 

4:7 Partiets roll i kyrkoval 

Med anledning av att man tagit beslut om att skilja kyrkan från staten, och att socialdemokratin bör 

värna allas lika rätt och värde, har vi funderat på om det är förnuftigt att partipolitik ska styra valen 

till kyrkofullmäktige. 

I Sverige finns ett stort antal religioner, och socialdemokratin värnar inte mera om den ena än den 

andra. 

Med denna motion vill vi väcka frågan till debatt. Trots att staten har avtal som gäller 

begravningsavgiften så ser vi inget hinder för att kyrkan själv tar hand om sina fullmäktigeval. 

De personer som idag sitter i fullmäktige från socialdemokraterna kan naturligtvis fortsätta sin 

kyrkliga verksamhet. 

Vi föreslår; 

att det Socialdemokratiska partiet (eventuellt med hjälp av ett rådslagsmaterial) omprövar 

sitt ställningstagande att delta som nomineringsgrupp i de kyrkliga valen. 

Torbjörn Westman Christina Karlsson 

Örnsköldsvik arbetarekommunens styrelses yttrande över motion 4:7 

Socialdemokratin hävdar allas lika rätt inom samhället i alla sektorer. Det gäller även Svenska 

kyrkan. Det behövs socialdemokratisk politik inom det kyrkliga området som en garant för att den 

rätten tillgodoses. 

För att i fortsättningen också ha en kyrka dit alla är välkomna är det viktigt att det också finns 

människor som arbetar efter socialdemokratiska värderingar inom kyrkopolitiken. 

28

Vi anser att motionärerna väcker en viktig fråga om partiets förhållande till kyrkan och efterlyser en 

levande debatt i frågan. 

Därför föreslår styrelsen representantskapet besluta: 

att bifalla motionen och översända den till distriktskongressen som sin egen 

Örnsköldsvik arbetarekommunens representantskaps utlåtande över motion 4:7 

Örnsköldsviks arbetarekommuns representantskap beslutade; 



Föredragande: Mikael Sjölund 

Socialdemokraterna måste även i fortsättningen värna om den folkkyrka som vi har varit med om 

att skapa. Svenska kyrkan har fortfarande en viktig roll för många människor i olika situationer allt 

ifrån enstaka händelser i livet till en nära kontakt i vardagen, till större nationella katastrofer och 

olyckor. Därför är det viktigt att den fortsätter att vara en öppen folkkyrka med ett demokratiskt 

styrsätt. 

Om vi som parti skulle lämna kyrkopolitiken därhän får vi en kyrka som med stor sannolikhet 

skulle styras av de som innehar vigningstjänster inom kyrkan. Detta skulle innebära slutet på en 

tradition med en folkkyrka. Lekmannainflytandet minskar radikalt. En oroande tendens är att de 

olika ”opolitiska” listorna till stiftsfullmäktige och kyrkomötet som innehåller en stor del med namn 

på de som innehar vigningstjänster inom svenska kyrkan. Detta innebär om dessa listor inte får 

konkurrens av partilistor med stort inslag av lekmän, så kommer folkkyrkan att bli en 

ämbetsmannakyrka öppen för en sluten krets av invigda. Den är vår plikt att värna det 

demokratiska styret av svenska kyrkan och den öppenhet som är rådande idag. 



5. Löne- och arbetsmarknadsfrågor 

5:1 Efterlevnad av kollektivavtal. 

Arbetarrörelsen har under lång tid kämpat för att arbetstagarnas arbetsmiljö och arbetsvillkor skall 

vara god. Modellen på svensk arbetsmarknad har tidigare varit att man tecknat centrala avtal mellan 

arbetsgivare (ex. SAF/Kommun och Landstingsförbund) och centrala fackliga organisationer. 

Kollektivavtalen har tidigare setts som något självklart som parterna skall följa samt skall 

säkerhetsställa arbetsvillkoren för de anställda. 

Den gamla modellen med SAF och de centrala fackliga organisationerna har förändrats. 

Arbetsgivaren som motpart är inte lika tydlig och det är lokala kollektivavtal som tecknas i större 

utsträckning även inom offentlig sektor. Sålunda har ansvaret för såväl kollektivavtalsskrivande 

samt uppföljning av dessa avtal lagts på lokal nivå. 

29

Respekten för kollektivavtalen har avtagit på svensk arbetsmarknad där man kan skönja att även 

offentliga arbetsgivare (ex. Kommuner) inte tycker att kollektivavtal såsom U 92 och lokala 

samverkansavtal, AB 01 samt andra lokala kollektivavtal som är knutna till centrala kollektivavtal 

behöver följas. Kommunerna är ytterst styrda av politiker vilka också har ett tydligt ansvar för 

kollektivavtalens efterlevnad. 

Trästa-Skärvsta S förening yrkar att varje arbetarkommun i distriktet gör en inventering bland de 

fackliga organisationerna och bland kommunledningarna avseende kommunernas efterlevnad av 

kollektivavtalen. Efter inventeringen skall en handlingsplan upprättas mot bakgrund av 

inventeringens resultat. 

Tony Wallgren 

Motionen behandlad vid Trästa-Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004 1109. 




Motionären yrkar att varje arbetarekommun inom partidistriktet skall göra en inventering bland de 

olika parter inom respektive kommun avseende kommunernas efterlevnad av kollektivavtalen, samt 

att en handlingsplan upprättas mot bakgrund av inventeringens resultat. 

Den svenska arbetsmarknaden är uppbyggd på att parterna – arbetsgivarens och de anställdas 

organisationer – samarbetar och löser uppkomna problem. Genom förhandlingar kommer parterna 

överens om att teckna kollektivavtal. Lagarna är grunden. Ett kollektivavtal ger förbättringar och 

praktiska anpassningar till olika branscher och företag. 

Ett kollektivavtal ger också grunden för den fackliga verksamheten på arbetsplatsen 

Genom kollektivavtalet får arbetsgivare och anställda gemensamma regler för hur arbets- och 

anställningsvillkor ska hanteras. Ansvaret att följa gällande kollektivavtal är lika stort för de 

avtalstecknande parterna. 

Tvist om tolkning och tillämpning av kollektivavtal handläggs genom fackliga förhandlingar. 

I sista hand avgör Arbetsdomstolen eller skiljenämnd. 

Arbetarekommunen har ingen möjlighet att agera inom de kommunala arbetsplatserna, men 

självklart ska våra s-politiker värna om kollektivavtalets värde. Om den kommunal arbetsgivaren 

begått brott mot kollektivavtalet måste naturligtvis orsaken till detta analyseras så att detta inte 

upprepas. En lyckad arbetsorganisation är den där parterna lyssnar på varandra och har respekt 

och förståelse för varandras roller. 

Motion med yttrande behandlad vid arbetarekommunens styrelsesammanträde 2004-11-18. 



30

Sollefteå arbetarekommuns representantskap beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med 

arbetarekommunens styrelse; 

att avslå motionen och insända den som Trästa-Skärvsta s-förenings egen 

Distriktsstyrelsen yttrande över motion 5:1. 

Föredragande; Roger Johansson 

Motionären tar upp ett av de heta ämnena i dagens arbetsmarknadsdebatt, kollektivavtalens 

ställning som garant för arbetstagarnas villkor. Den debatt som förs idag kretsar främst kring 

villkoren vid upphandlad verksamhet. Motionären hävdar att respekten för kollektivavtalen 

minskat även inom den offentliga sektorn. Motionären vill att partidistriktet tar initiativ till en 

inventering kring hur efterlevnaden av kollektivavtalen är i länets kommuner och landsting. 

Distriktsstyrelsen är övertygad om att våra företrädare i länets kommuner och landsting är väl 

medvetna om kollektivavtalens betydelse och respekterar dessa fullt ut. Det är också som 

Sollefteå arbetarekommun skriver i sitt svar att partiet ej kan gå in och ta över som en part 

gentemot de fackliga organisationerna. 

I den situation vi nu befinner oss när kollektivavtalen ifrågasätts starkare än någonsin i modern 

tid är det dock viktigt att den offentliga sektorn som arbetsgivare är ett föredöme. Att våra 

företrädare tillsammans med de fackliga företrädarna sitter ner och diskuterar den gemensamma 

verksamheten är alltid av godo. 

Distriktsstyrelsen anser att dessa samtal bör kunna föras inom ramen för arbetarekommunernas 

fackliga utskotts arbete. Vid dessa diskussioner bör även tjänstemannafacken inom kommun 

och landsting vara naturliga partners. 


att uppmana arbetarekommunerna att utveckla de förtroendefulla relationerna med de 

fackliga organisationerna 

att med detta bifalla motionen 

5:2 Framtiden för sjuka och sjukskrivna. 

Idag är vi på väg att få ett A och C lag på arbetsmarknaden, när man ser hur det blir med det nya 

förslaget till sjukersättning slår mot dem som är sjuka. Arbetsgivarna är mer intresserade hur du 

varit sjuk eller din frånvaro de senaste 2-3 åren än vad du har för utbildning och erfarenhet till det 

arbete som du sökt. Du skall visa intyg från försäkringskassan att du inte varit frånvarande för att ha 

någon chans till arbetet och det är då inte bara din egen sjukskrivning som är intressant, utan även 

om du varit hemma för att vårda nära anhörig eller vård av barn. Är detta ett samhälle som vi vill 

ha? 

Att arbetsgivarna inte skall anställa dig för att du har varit sjuk eller har anhöriga som är sjuka. Nej 

det tycker inte jag, det vore väl mer riktigt att jag får jobbet utifrån min erfarenhet och utbildning än 

om jag är frisk eller sjuk. Jag är också medveten om att vi måste se över alla system och dessa 

utgifter, men jag tror inte att vi kommer att få ner sjuktalen p.g.a. vi gör detta. Det blir bara att vissa 

personer kommer ännu mer utanför samhället och den trygghet som vi har och haft i Sverige. Men 

hur skall de komma in i samhället när de ramlat ur? 

31

Det kommer de aldrig att göra, än värre för de som aldrig kommit in i arbetslivet. De kroniska 

sjukdomar (Astma, Diabetes, Reumatiskabesvär, mm) sedan ungdomen. Dessa kommer aldrig med 

detta förslag, att få ett riktigt arbete i framtiden. Vi måste värna om att alla skall få möjligheten och 

kunna försörja sig själv med de som de kan göra. Sedan har vi alla som idag slås ut från 

arbetsmarknaden genom sitt arbete av de skador som de får där, de kommer inte att få en ytterligare 

chans att komma tillbaka i arbetslivet. Är det såhär vi vill att det ska vara? 

Det finns ju andra sätt att komma åt detta, genom t.ex. att ge de arbetsgivare stöd och uppmuntran 

som tillskapar arbeten för arbetshandikappade och de arbetsgivare som ger möjlighet för de 

anställda att komma tillbaka i företaget på andra arbeten som har skräddarsytts för den anställde. 

Detta är god personalpolitik och en möjlighet för att alla ska kunna kännas sig välkommen i 

samhället. Inte som nu att alla företag skall betala 15% av ersättningen till den som är sjuk, under 

hela sjukperioden. Det gör att vi får en ursållning av dem som får arbeta och att arbetsgivarna säger 

upp sina anställda mycket fortare än idag av personligarbetsbrist, för att slippa kostnaden. 

Kostnaderna som läggs över på arbetsförmedlingen och socialförvaltningen, men även på 

sjukvården i form av ökade sjukhälsokostnader och fysiskt och psykisk ohälsa. Dessa kommer alltså 

att bli samhällets C-lag som aldrig kommer att kunna få ett arbete mer, för ingen arbetsgivare törs 

anställa dessa när de skall stå kostnaden på 15% för hela deras sjukskrivningar i framtiden. 

Det finns även personer som aldrig kommer ut i arbetsmarknaden. I stället för att de skulle kunna 

arbeta med ett arbete som tillskapas efter deras förutsättningar. Vilket skulle ge en god livskvalité 

istället för en personlig katastrof. 

Jag begär; 

att arbetsgivare som hjälper arbetsskadade och sjuka till en sysselsättning skall få 

ersättning för att tillskapa dessa arbeten 

att arbetsgivare som ger redan anställda skräddarsydda arbeten och möjlighet till . . 

att komma tillbaka till företaget skall få ersättning att tillskapa arbeten för dessa, 

att riksdagsledamöterna från Västernorrland med det snaraste arbetar för att ………… 

avskaffa 15% ..av sjuklönen för de arbetsgivare som underlättar för arbetstagare i 

…………motionens anda, 

att Örnsköldsviks arbetarekommun skickar denna motion vidare till Västernorrlands ................ 

partidistrikts årskonferens 2005 och den antas som distriktets egen och den ……… 

skickas vidare 

Sidensjö 2004-12-20 Christina Andersson 

Örnsköldsvik arbetarekommunens styrelses yttrande över motion 5:2 

Motionären pekar på en för oss Socialdemokrater ytterst viktig frågeställning. 

Alla människors lika värde och rätten till ett arbete. Som vi skriver i vårt partiprogram: 

”Välfärdspolitiken handlar om ekonomisk trygghet, men också om att rättvist fördela livschanser 

och ge förutsättningar att välja i livets olika skeden. Alla ska ha rätt till arbete, och alla ska ha rätt att 

utvecklas i sitt arbete” 

Vi kan konstatera att vi idag har en arbetsmarknad som sorterar individer effektivt och brutalt, allt 

oftare enligt principen ”Det är bättre att vara rik och frisk än fattig och sjuk” 

32

Försök görs för att motverka dessa mekanismer. T.ex. har Samhall ett ansvar för att åstadkomma 

arbeten som anpassas till arbetshandikapp. Tyvärr kombinerar vi detta med ett vinstkrav på 

Samhall, så att du idag måste vara ganska frisk för att kunna klara arbetsuppgifterna. 

Lönebidrag till arbetsgivare som anställer arbetshandikappade är ett annat system som vi tillämpar, 

men som idag är ekonomiskt urholkat. 

Sammantaget ökar antalet individer som förnekas rätten att bidra till vår gemensamma välfärd.. 

Individer som inte ”platsar” i arbetslivet p.g.a. sjukdom, men som samtidigt är ”för friska” för att ha 

rätt till sjukpenning. Vi skriver i våra politiska riktlinjer antagna 2004: 

Människan är samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är 

oacceptabelt, både ur ett rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste välkomna alla – 

oavsett bakgrund, kön, ålder eller funktionshinder. ---- Arbetslinjen ska vara en överordnad princip 

för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. För att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är 

beredda att pröva och utveckla de arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till regionala 

förutsättningar. 

Med hänvisning till partiprogrammet och de av partikongressen antagna politiska riktlinjerna 

föreslår styrelsen Örnsköldsviks arbetarekommun att; 

att bifalla motionen och översända den till distriktskongressen som sin egen 

Örnsköldsvik arbetarekommunens representantskaps yttrande över motion 5:2 

Motionären pekar på en för Socialdemokrater viktig frågeställning. Alla människors lika värde och 

rätten till arbete. Som står i vårt partiprogram: 

”Välfärdspolitiken handlar om ekonomisk trygghet, men också om att rättvist fördela livschanser 

och ge förutsättningar att välja i livets olika skeden. Alla ska ha rätt till arbete, och alla ska ha rätt att 

utvecklas i sitt arbete.” 

I våra politiska riktlinjer kan vi också läsa: 

”Människan är samhällets viktigaste resurs. Att inte ta tillvara alla människors kompetens är oacceptabelt, 

både ur rättvise- och ett tillväxtperspektiv. Arbetslivet måste välkomna alla – oavsett bakgrund, kön, ålder eller 

funktionshinder. --- Arbetslinjen skall vara en överordnad princip för den socialdemokratiska tillväxtpolitiken. 

För att den ska bli framgångsrik krävs att vi ständigt är beredd att pröva och utveckla de 

arbetsmarknadspolitiska medlen och anpassa dem till regionala förutsättningar.” 

Den nya 15% regeln som gäller från 2005-01-01 innebär att arbetsgivare som tar större ansvar och är 

mer aktiva i rehabiliteringsarbetet gynnas före de som inte vidtar några åtgärder. Från årsskiftet 

2005 ges också möjlighet inom ramen för FINSAM att samarbeta för att den enskilde skall få 

möjlighet till rehabilitering och arbete. 

Idag kan vi tyvärr konstatera att en del faller mellan stolarna då de å ena sidan anses för sjuka för 

arbete och eventuell a-kassa eller för friska för sjukersättning. Detta måste rättas till! Lönebidrag till 

den enskilde och arbete inom Samhall är exempel på åtgärder för att arbetshandikappade ska få 

arbete. Arbetsgivare kan också idag få viss ersättning för att anpassa arbetsplatserna till 

arbetsskadade. Men det räcker inte. Därför har regeringen för avsikt att utreda om arbetsgivarens 

rehabiliteringsansvar kan göras tydligare och hur arbetstagarens ställning i rehabiliteringsprocessen 

kan stärkas ytterligare. 

33

När det gäller redan anställda delar vi motionärens ide om att arbetsgivarna skall kunna få visst 

stöd för att kunna tillskapa anpassade tjänster. Men det är viktigt att understryka 

arbetsgivaransvaret för de anställda. Om en maskin går sönder då lagar de den och för att förhindra 

att maskinen går sönder igen underhålls den noga. Det samma måste gälla medarbetarna. 

För att påskynda detta arbete och för att tillskapa andra åtgärder som underlätta för alla att få vara 

en del av arbetslivet föreslår vi representantskap besluta 

att 3:e att satsen avslås samt 

att 1:a och 2:a att satserna bifalls 

att i övrigt anta motionen som sin egen och översända den till distriktskongressen. 


Föredragande: Kerstin Kristiansson Karlstedt 

Vår strävan är att främja arbetslinjen. De som bara kan arbeta en liten del av dagen ska få möjlighet 

att göra det. Vi ska ta tillvara på alla och se värdet av vad varje människa kan uträtta utifrån sin 

förmåga. 

Finansiell samordning (Finsam) som trädde i kraft från 1/1 2004 är ett projekt som syftar till att 

samordna resurser mellan kommun, landsting arbetsförmedling och försäkringskassa för att hjälpa 

framför allt långtidssjukskrivna att finna en plats på arbetsmarknaden. Sådana projekt förekommer i 

vårt län. Vidare är lönebidrag och arbete inom Samhall viktiga i sammanhanget 

I propositionen ”Ekonomiska drivkrafter för minskad sjukfrånvaro”, som riksdagen fattade beslut 

om i höstas, sänktes sjuklöneperioden för arbetsgivaren från tre till två veckor från den 1/1 2005. 

Istället införs ett medfinansieringsansvar på 15 % av sjukpenningkostnaden för anställda. 

Samtidigt sker en sänkning av arbetsgivaravgiften med 0,24 %. 

Det ger incitament för arbetsgivaren att arbeta aktivt med arbetsmiljön men också att verka för 

skyndsam rehabilitering. 

Om en arbetstagare kommer tillbaka i arbete på heltid, deltid eller kanske bara någon timme om 

dagen slipper arbetsgivaren betala de 15 % av sjukpenningkostnaden. Men sänkningen av 

arbetsgivaravgiften kvarstår, vilket betyder en ekonomisk fördel. 

Detta innebär att de arbetsgivare som skapar skräddarsydda jobb för sina anställda oavsett 

arbetsförmåga premieras. 

Vad de gäller kroniskt sjuka med intyg om sin sjukdom slipper arbetsgivaren betala 15 % av 

sjukpenningkostnaden, men har kvar sänkningen av arbetsgivaravgiften. På detta sätt motverkas att 

kroniskt sjuka sorteras bort från arbetsmarknaden. 

Distriktsstyrelsen understryker vikten av att alla människors arbetsförmåga tas till vara. Därför är 

det viktigt att genom många olika åtgärder stimulera arbetsgivare att anställa personer som inte har 

hundraprocentig arbetsförmåga. Det kan exempelvis ske genom att utöka antalet 

lönebidragsanställda, men också andra, mer otraditionella åtgärder bör kunna prövas i detta fall. 

34

Frågan är av en sådan vikt att distriktsstyrelsen avser att aktualisera frågan via motioner till 

partikongressen. 

Med stöd av vad ovan anförts föreslå distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 

att bifalla 1:a och 2:a att-satsen 

att avslå 3:e att-satsen 

5:3 A-kassan kontra förtroendemannalagen. 

Av egen erfarenhet under år 2004 har jag blivit medveten om en brist tillämpningen av 

förtroendemannalagen. Har man a-kassa och ett politiskt deltidsuppdrag är man skyldig att avsluta 

sitt politiska uppdrag på kortast möjliga tid för att ta ett heltidsjobb. 

Detta är orimligt med tanke på att förtroendemannalagens syfte var att tillförsäkra vårt 

representativa styrelseskick en möjlighet att fungera. 

Problemet är känt, debatteras flitigt på www.s-info.nu och enkelt att rätta till. 


att riksdagsmännen får i uppdrag att driva frågan om en förändring av a-kasse reglerna i 

syfte att återupprätta rättssäkerheten kring förtroendemannalagen. 


Ånge socialdemokratiska förening antog motionen som sin egen vid medlemsmöte den 1/12 2004. 


Motionären tar upp en fråga som varit aktuell för flera medlemmar i Ånge Arbetarekommun, 

nämligen att arbetsförmedlingen tar upp frågan med dem om de verkligen står till 

arbetsmarknadens förfogande eftersom de har politiska uppdrag. Detta kan hända såväl de som har 

ett 40 procentigt uppdrag som de som bara sitter som ledamot av en nämnd och avsätter en till två 

dagar i månaden till politiken. 

Man ifrågasätter om de står till arbetsmarknadens förfogande redan innan något arbete anvisats och 

det eventuellt visat sig vara svårt att kombinera med det politiska uppdraget. 

Styrelsen för Ånge Arbetarekommun anser att det måste klarläggas vad som gäller för deltids- och 

fritidspolitiker vid uppbärande av A-kassa. 

Om detta är, som motionären och andra upplever, en konflikt mellan gällande regler så måste det 

vara en prioriterad fråga för arbetarrörelsen. 

35


Föredragande: Jan-Christer Jonsson 

Distriktsstyrelsen anser att detta är en viktig fråga som motionären tar upp för att vi skall få 

människor att verka politiskt. Frågan tar upp två problem. 

Det första är hur regelverket för A- kassan är. Där kan vi konstatera att A- kassornas 

samorganisation har sett detta som ett problem, både vad gäller hur man står till arbetsmarknadens 

förfogande men också hur man skall beräkna ʺ lönenʺ från ett politiskt uppdrag i samband med att 

man lämnar uppdraget 

Därför har samorganisationens styrelse besluta att tillsätta en utredning som skall belysa detta 

problem, och komma med förslag på hur regelverket skall se ut. 

Det andra problemet är hur man handlägger frågan på lokala arbetsförmedlingskontor, där anser 

distriktsstyrelsen att arbetsförmedlingen borde överlämna detta till A- kassan för bedömning. 

Distriktsstyrelsens uppfattning är att det är Kommunallagens § 11 som reglerar rätten till ledighet 

vid politiska uppdrag och inte förtroendemannalagen. 


att länets riksdagsmän får i uppdrag att bevaka den utredning som skall göras på 

A- kassornas samorganisation, så att dom förslag som kommer överensstämmer med 

motionens andemening 

att distriktsstyrelsen får i uppdrag att ta kontakt med Länsarbetsnämnden i Västernorrland för 

att man skall få en likartad policy om hur dessa frågor hanteras 

att utifrån detta anser distriktsstyrelsen motionen vara besvarad 

5:4 Lika villkor för entreprenader 

Enligt de regler som gäller sedan vi blev medlemmar i EU så skall det lägsta anbudet vid 

upphandling av t.ex. byggnadsverksamhet antagas. Detta kan ju låta rättvist men i verkligheten är 

anbuden ofta baserade på olika villkor. Så kan ett anbud från exempelvis ett annat land vara baserat 

på ett helt annat löneläge, ett annat säkerhetstänkande etc. 

Detta innebär att svenska arbetare får en förhöjd arbetslöshet, svenska företag ett försämrat 

konkurrensläge, svensk fackföreningsrörelse försämrade möjligheter att bevaka sina med ”blod, 

svett och tårar” tillkämpade rättigheter. 


att våra riksdagsledamöter ges i uppdrag att arbeta för att regler införes om att i Sverige 

skall vid bedömningen om vad som är lägsta anbud, svenska löner, säkerhetstänkande 

och fackföreningarnas rättigheter inrymmas. 

BeÅ Wass Fagervik S 

36

Timrå Arbetarekommuns representantskap beslutar; 

att avslå motionen och att sända till distriktskongressen som enskild 


Föredragande: Roger Johansson 

Motionären belyser den fixering vid lägsta pris som upplevs gälla vid offentliga upphandlingar. 

Denna fixering kring pris sätter hård press på den svenska modellen med kollektivavtal som 

garant för löntagarnas rättigheter. Motionären vill därför att riksdagsledamöterna skall verka 

för att svenska villkor skall inrymmas i begreppet lägsta anbud. 

Motionärens oro är befogad även om läget inte är så illa som många tror. Redan med dagens 

regelverk går det att ta sociala och miljömässiga hänsyn vid upphandlingar. 

Det viktiga är att det görs redan vid upphandlingens början. Det är t.ex. tillåtet att kräva att 

villkoren för de anställda skall ligga i nivå med branschen. Det är sedan upp till facken att teckna 

kollektivavtal. Dagens regler i LOU medger ej krav på kollektivavtal. 

Det är också möjligt att vid upphandlingar av t.ex. kollektivtrafik kräva att personal skall följa 

med. Det krävs dock politisk beslutsamhet och handlingskraft. 

Frågan kommer med all säkerhet att vara en viktig fråga i valrörelsen 2006 och vårt partidistrikt 

bör vara ledande i frågan. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktkongressen besluta; 


5:5 Minskade löneklyftor 

Som väl alla inom arbetareklassen torde vara överens om, så är löne- och förmånsskillnaderna i 

Sverige alltför stora. Många får leva under existensminimum medan andra har så enorma 

inkomster att man ej har möjlighet att förbruka dem. 

Även om det är sant som experterna säger, att det ej skulle nämnvärt påverka de fattigastes villkor 

(?), så skulle det vara av stort psykologiskt värde för oss alla om inkomstskillnaderna nedbringades 

till ( förslagsvis ), förhållandet 1 till 7 efter skatt. 

D.v.s. den som har den högsta inkomsten i landet ska ej ha mer än sju gånger så mycket som den 

som har den lägsta inkomsten. 

Vid Distriktskongressen år 2000 bifölls föregångaren till denna motion och vi gav våra riksdagsmän 

i uppdrag att ta upp seriösa diskussioner inom Socialdemokratiska riksdagsgruppen om hur denna 

inkomstutjämning skall kunna uppnås. På fråga vid senare Distriktskongress gavs svaret att inga 

direkta officiella åtgärder vidtagits men att frågan förekommit vid informella samtal. 

37

Detta anser jag ej kan kallas seriösa diskussioner inom S-gruppen varför jag yrkar att : 

—— rapport lämnas om vad som nu gjorts i frågan 

—— förnyat uppdrag ges till våra riksdagsmän att fullfölja uppdraget 

——– återkomma till nästa kongress med redovisning av sitt uppdrag 

B-Å Wass, Fagerviks S-förening 

Timrå arbetarekommuns yttrande över motion 5:5 

Timrå Arbetarekommuns styrelse håller i och för sig med motionären om att skillnader i lön 

och förmåner ofta är allt för stora och omotiverade och ställer sig därför bakom kravet på den 

redovisning som önskas i första att satsen. 

Vi kan dock inte ställa oss bakom kravet i andra att satsen i motionen. Det förutsätter ingrepp i 

avtalsrörelsen och den enskildes rätt att göra eget avtal. I och med detta finns inget svar på tredje 

att satsen. 

Timrå Arbetarekommuns representantskap beslutar enligt styrelsens förslag. 


Föredragande: Olof Andersson 

Motionären tar upp problemet med de alltför stora löne- och förmånsskillnaderna i Sverige och 

hänvisar till en motion som delvis bifölls på Distriktkongressen 2000. 

Det är betydelsefullt i sammanhanget att påpeka att vi i Sverige inte ska ha en statligt reglerad 

lönesättning. Utan det är arbetsmarknadens parter som ska fastställa lönerna efter förhandlingar. 

Den allmänna Opionen har dämpande effekt på de värsta avarterna med orimliga förmåner. Men i 

det arbetet är det inte främst till riksdagsmännen som kraven ska ställas utan då har vi alla ett 

ansvar. 

När det gäller förmåner riktade till politiker och statligt reglerade tjänster har en del gjorts i arbetet 

att få en acceptans för förmånerna hos allmänheten 

Distriktstyrelsen vill med bakgrund av ovanstående föreslå distriktkongressen besluta; 

att: bifalla första att-satsen 

att: avslå andra och tredje att-satserna 

6. Hälso- och sjukvårdsfrågor 

6:1 Mätning av ögontryck på vårdcentraler 

Många, framförallt äldre människor drabbas av grön starr, Glaukom. För att konstatera det och för 

att kontrollera sjukdomen måste man ”mäta trycket”, detta görs vid ögonklinikerna vid länets 

sjukhus. För bland annat Ångebor blir det många och långa resor till och från Sundsvall, vilket 

medför stora kostnader för landstinget, och är onödigt tröttsamt för äldre patienter. 

Detta kan undvikas om redan utbildade sjuksköterskor får en kompletterande utbildning för att 

mäta ögontrycket under ett par dagar vid syncentralen. 

Så arbetare man inom Jämtlands läns Landsting. 

38

Alternativt kan redan utbildad personal från syncentralen tjänstgöra vissa dagar vid vårdcentralen. 

Jag föreslår därför; 

att mätning av ögontryck görs vid vårdcentraler, för att skona patienterna samtidigt som 

det blir en stor besparing för landstinget. 

Motionen antagen och tillstyrkt av Parteboda S-kvinnor. 

Ånge 2004-12-07 Berit Levin-Westin 

Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering; 

Alla förslag som kan ge besparingar och öka effektiviteten inom vården bör beaktas. Denna motion 

och den möjlighet som telemedicin ger är en god utveckling för vården i glesbygd. 


Föredragande: Monica Fahlén 

Motionären föreslår att mätning av ögontrycket ska göras på vårdcentraler, för att skona patienterna 

samtidigt som det påstås bli en stor besparing för landstinget. 

Redan idag görs vid akuta besvär mätning av ögontrycket på våra vårdcentraler, alltså skulle man 

kunna bifalla denna motion om man bara ser till dess att-sats. Bedömningen av dessa 

undersökningar är dock bara preliminära. Eftersom själva motionen dessutom tar upp problemen 

vid ögonsjukdomen Glaukom (grön starr) och detta är en sjukdom som kräver specialistvård i form 

av ögonspecialist måste svaret bli att vårdcentralens läkare och sköterskor inte har den rätta 

kompetensen att utföra dessa kontroller. Att utbilda vårdcentralspersonalen för att ta hand om 

denna stora grupp patienter skulle innebära stora kostnader för Landstinget och på denna punkt 

blir alltså effekten den motsatta mot den påstådda besparingen. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta; 


6:2 Satsa på förebyggande folkhälsoarbete. 

All tillgänglig statistik och mediarapportering visar att det finns allvarliga brister i den svenska 

folkhälsan. Dessa birister kan i stort indelas i två huvudgrupper. Å ena sidan luftföroreningar och 

oacceptabla arbetsmiljöer/arbetsplatser m m. För det andra finns en stor grupp mer eller mindre 

självförvållade vällevnadssjukdomar som exempelvis övervikt och bruket eller missbruket av 

alkohol och droger. 

I den första gruppen finns det mera ”raka” och hanterliga metoder för att komma till rätta med 

missförhållandena. Inom den andra ohälsogruppen, med mer individrelaterade problem, läggs 

mycket av ansvaret på den enskilde individen. Jag tänker här vid lag på bruket/missbruket av 

droger, narkotika, alkohol och rökning. Sedan vårt lands gränser öppnats i och med inträdet i EU 

har tillgängligheten ökat och den okontrollerade införseln av narkotiska preparat och andra droger 

sorgligt nog fått mer eller mindre fri rörlighet p g a försvårade kontrollmöjligheter. Konsekvenserna 

av detta har lett till ökat individuellt beroende samt fysiska och psykiska lidanden för enskilda 

individer, familjer och allt för många barn. Det förhållandet att rökning numera går allt längre ner i 

åldrarna, vilket även gäller bruket av alkohol, anser jag vara en risk för att det lägger grunden till ett 

framtida beroende och risker för övergångar till tyngre drogmissbruk senare i livet. 

39

Rökningen utgör också en allvarlig hälsorisk som i allt för många fall leder till individuella lidanden 

och för tidig död. Det orsakar också samhället stora kostnader och belastar sjukvårdens resurser. 

Även om de allmänna kostnaderna för vår ”ohälsa” tar allt för stor del av vår gemensamma 

ekonomi, är det i första hand omsorgen om individers kända och oönskade lidanden och olycka, 

som jag anser måste förhindras genom ökade resurser till förebyggande åtgärder. 

Jag föreslår därför 

att Socialdemokratiska partiet tar initiativ till en kraftig ökning av resurser för upplysning i 

förskolor och skolor om olika drogers skadeverkningar, samt ökade bidrag till utvecklande 

ungdomsverksamheter med mottot: Den som arbetar i nuet har stannat. Den som 

arbetar för framtiden får fortsätta 

att den som vill komma ur sitt nikotinberoende, och söker hjälp för detta, ska få gratis 

tillgång till avvänjningspreparat 

att distriktskongressen ger länets riksdagsledamöter i uppdrag att verka för denna motions 

syften genom motioner och i utskottsarbete 

Borgsjö 2005-01-10 

Anders Leufstadius Bengt Danielsson 

Ånge Arbetarekommuns styrelse ställer sig bakom motionen med följande motivering: 

Motionären vidrör här ett angeläget ämne, folkhälsoarbetet är en viktig fråga som måste 

bibehålla en tätposition på den politiska dagordningen. Inte minst med bakgrund av de nya 

regler som gäller vid sjukskrivningar. 

Den kostnad som samhället åsamkas för subventionerade rökavvänjningsmedel borde kunna 

”räknas hem“ i de minskade kostnader som ett minskat antal rökare bidrager med. 


Föredragande: Ewa Söderberg. 

Distriktsstyrelsen instämmer i att arbetet med folkhälsans utveckling och folkhälsopolitiken ständigt 

måste vara i fokus. 

Två av de mått man brukar använda för att förklara hälsosituationen i en befolkning är 

medellivslängd och spädbarnsdödlighet. 

Sverige har i dag en av de längsta medellivslängderna i Världen och spädbarnsdödligheten är en av 

de lägsta i Världen. 

Trots detta är skillnader i hälsa fortfarande stor mellan olika sociala grupper. I stort sett oförändrad de senaste 

tjugo åren. Hälsa är alltså fortfarande en klassfråga. 

Som motionären påpekar så har alkoholkonsumtionen ökat efter EU inträdet, sedan 1996 och fram 

till 2003 ökade alkoholkonsumtionen per invånare (15 år och äldre) med närmare 15 procent. Det 

finns också tecken på att den alkoholrelaterade sjukligheten ökar vilket bland annat framgår av 

förändringar i sjukskrivningsmönstret. 

Till det mest positiva på folkhälsoområdet hör den minskade rökningen bland svenskarna. 

När det gäller tobaken totalt, alltså även snuset inräknat finns dock oroande tecken. Här har 

regeringen konstaterat att i Statens folkhälsoinstituts roll ingår att stödja forskning och bidra till en 

ökad belysning av snusanvändandet. 

40

Våren 2003 beslutade riksdagen att anta ”Mål för folkhälsan” (proposition 2002/03:35) 

Propositionen har förutom 11 målområden ett övergripande mål att skapa samhälleliga 

förutsättningar för god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Därmed är folkhälsopolitikens 

stora utmaning att åstadkomma ett perspektivskifte som gör det förebyggande och hälsofrämjande 

arbetet till en förstahandsstrategi inom alla politikområden. 

Målområde 11 : Minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt 

minskade skadeverkningar av överdrivet spelande. 

Målet för samhällets insatser inom tobaksområdet skall vara att minska tobaksbruket. 

Som etappmål bör gälla. 

• En tobaksfri livsstart från 2014 

• En halvering till 2014 av antalet ungdomar under 18 år som börjar röka eller snusa. 

• En halvering till 2014 av andelen rökare bland de som röker mest och att 

• Ingen ofrivilligt skall utsättas för rök i sin omgivning. 

Mot denna bakgrund kan konstateras att länets riksdagsledamöter redan ”verkat för” denna 

motions syfte och att det nu åvilar länets landstings- och kommunpolitiker att verka inom de olika 

politikerområdena för att målen med folkhälsan ska nås. 

Distriktsstyrelsen föreslår därför distriktskongressen besluta; 

att motionen avslås 

6:3 Ändringar av rutiner vid anmälan till HSAN 

För personer som blir anmälda till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, innebär det för 

den anmälde problem och för många en krissituation. Det gäller dels anmälan i sig, men främst 

publiceringen i pressen. 

Lokalt blir en anmälan till HSAN en nyhet som slås upp stort, trots att det endast är en anmälan där 

i princip vad som helst kan påstås. 

Statistiken visar att cirka 10 % av anmälningarna till HSAN leder till disciplinära åtgärder. Besluten i 

HSAN slås upp stort i pressen om det blir en ”fällande” dom. Blir det inte ett fällande beslut är det 

ytterst sällan att massmedia tar upp detta så att den anmälde blir rentvådd. 

Personer inom vården kan i sin yrkesutövning bli anmälda till flera instanser – Patientnämnden, 

Socialstyrelsen, HSAN och i yttersta fall stämd i domstol på skadestånd. Att bli offentligt uthängd 

på grund av en anmälan, där beslut inte tagits späder på denna press på sjukvårdens personal. 

Anmälan bör före beslut betecknas som s k arbetsmaterial och inte offentliggöras. 

Mot denna bakgrund föreslås; 

att reglerna för publicering av anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd ses över 

och att endast anmälan efter beslut blir offentlig, samt 

att distriktskongressen uppdrar till våra riksdagsmän att driva frågan. 

Härnösand den 9 november 2004 Bo-Anders Öberg 

41

Vid Härnösands arbetarekommuns styrelsemöte 2004-11-22 beslutade; 

att sända motionen som sin enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma 



att motionen sänds som enskild till partidistriktets årskongress. 


Föredragande: Fredd Sandberg 

Styrelsen anser att öppenhet alltid skall råda i den offentliga sektorn, och kanske särskilt inom 

vården. Det är viktigt för patienten att kunna få en objektiv utredning vid misstänkt felbehandling 

och även att någon blir ansvarig om fel har begåtts. Styrelsen menar vidare att sjukvården måste 

arbeta vidare med patientkommunikationen. Bättre dialog mellan patient och 

läkare/sjukvårdspersonal innebär sannolikt färre anmälningar till ansvarsnämnden. 

Distriktstyrelsen föreslår därför distriktkongressen besluta; 


6:4 Tryggare vardag för psykiskt funktionshindrade. 

I Härnösands kommun har glädjande nog alla psykiskt funktionshindrade en bostad. Så är det inte 

överallt i landet trots ”Lagen om Stöd och Service”. Den var i sin utformning när den kom, bindande 

för kommunerna. Alltså inte en ramlag. 

Även om man har någonstans att bo och boendet är tryggt, med bra bostadsstandard, bra stöd av 

hemtjänst och god man, är dagarna ofta passiva, långa och ofta ångestladdade. 

Att inte själv kunna hitta sysselsättning som man har råd med är svårt, då man är psykiskt 

funktionshindrad och har svårt förstå sammanhang och fungera i grupp. Det är för många omöjligt 

”styra ”över sina dagar, passa tider, komma ihåg ta medicin och äta regelbundet. Man är ”styrd” av 

sitt handikapp. Det är också svårt ”hitta” sysselsättning när man är utanför arbetsmarknaden. 

Psykiskt funktionshindrade blir tyvärr ofta utnyttjad av andra grupper som missbrukare och 

kriminella. Varvid de flesta är rädda för andra människor - då de har dåliga erfarenheter. Det är 

också många som är ”rädda” för psykiskt funktionshindrade, efter de våldsamma övergrepp som 

skett senaste åren. Vid mordet på Anna Lind mördare och vid många flera våldsbrott har 

gärningsmannen bedömts vara psykiskt sjuk. 

Flertalet psykiskt funktionshindrade är de mest rädda människorna som finns. Det hör till 

funktionshindren. De är fredliga, osäkra människor som ofta saknar vänner och något vettigt att 

syssla med. 

I ”Lagen om Stöd och Service” har kommunerna ansvaret för innehållet i vardagen och i vården för 

all form av sjukvård, öppen och sluten vård. 

Samverkan måste utvecklar ytterligare till den enskildes bästa och det är samhälles genensamma 

ansvar. 

42


att sysselsättning skapas för alla psykiskt funktionshindrade som vill 

att vi driver en kunskapskampanj om psykiskt funktionshindrade, gärna i samverkan med 

bl.a. intresseorganisationer 

att våra riksdagsledamöter får i uppdrag driva frågan så att resurser finns och används på 

bästa sätt i samhället 









Föredragande: Fredd Sandberg. 

Regeringen beslutade den 20 januari om en psykiatrisatsning som omfattar 700 miljoner kronor för 

2005 och 2006. Pengarna fördelas på 500 miljoner kr till kommunerna och landstingen för satsning 

på vård, sysselsättning och boende. Cirka 200 miljoner kronor ska användas till 

verksamhetsutveckling. 

Människor med psykisk sjukdom eller funktionshinder ska ha rätt till samma goda vård som den 

som är kroppsligt sjuk. Ambitionsnivån ska höjas inom vård och omsorg av psykiskt sjuka och 

funktionshindrade. Dessa pengar är en del i upprustningen av psykiatriska vården. 

Regeringen ger också stöd till utveckling av psykiatrin. Psykiatrisamordnarens arbete fortsätter, och 

fler förslag för att stärka vården av psykiskt sjuka och funktionshindrade kommer. 

Kommuner och landsting ska tillsammans ansöka om pengarna. Avsikten är att kommuner och 

landsting ska samarbeta och upprätta gemensamma planer för bättre vård, sysselsättning och 

boende för psykiskt sjuka och funktionshindrade. 

De cirka 200 miljoner kronor som anslås till verksamhetsutveckling kan sökas av de inom psykiatrin 

och socialtjänsten som vill satsa på utvecklingsprojekt av olika slag. Utvecklingsprojekten kan till 

exempel gälla samverkan, rehabilitering, sysselsättning, kvalitet och arbetssätt inom vård av 

personer med psykisk sjukdom eller psykiskt funktionshinder. 

Regeringsbeslut med syfte att förbättra situationen för psykiskt funktionshindrade har alltså fattats 

och fler förväntas. 

Med hänsyn till att regeringen agerar i frågan finns inte anledning att föra motionen till våra 

riksdagsledamöter. 

43

Distriktsstyrelsen förslår distriktskongressen besluta; 

att bifalla motionen med att den delges våra företrädare med ansvar för psykriatrifrågor 

inom kommun och landsting 

6:5 Huvudmannaskap för psykiatri och övrig hälso/sjukvård 

Alltmedan Ansvarkommittén undersöker den nuvarande samhällsorganisationens förutsättningar 

att klara de offentliga välfärdsåtagandena, räcker det att titta på en nyhetssändning för att 

konstatera att dagens organisation har uppenbara brister. 

Allra tydligast märks kanske välfärssamhällets brister inom psykiatrin. Och även om vi det senaste 

året drabbats av en markant upptrappning av våldsdåd utförda av psykiskt sjuka – får vi gå längre 

tillbaka än så för att spåra det förlösande beslut som skapat dagens situation. Det är nu närmare tio 

år sedan kommunerna i den så kallade psykiatrireformen övertog huvudansvaret för de psykiskt 

funktionshindrade. 

Kommunerna fick därigenom ansvar för att söka upp personer med psykiskt funktionshinder och 

erbjuda dem insatser. Dessutom blev kommunerna ansvariga för att ta initiativ till samarbete med 

andra myndigheter och instanser som är inblandade i vård och omsorg om den psykiskt sjuke. 

Reformen har i vissa delar medfört brister i vården, och bortsett från delförklaringar som att 

kommunernas och landstingens dåliga ekonomier drabbat även de psykiskt sjuka, är det uppenbart 

att den stora boven i dramat är fortsatt oklar ansvarsfördelning. Att människor med behov av hjälp 

faller mellan stolarna och far illa när kommuner och landsting inte kan enas om vems ansvar dessa 

människor är, ser vi exempel på dagligen. 

Eftersom detta gäller även för ansvaret kring den övriga hälso- och sjukvården är det uppenbart att 

huvudansvaret för all denna verksamhet måste klargöras för att säkerställa kvaliteten på vården 

över hela landet och underlätta ansvarsutkrävandet. Detta åstadkommer vi bäst om ansvaret samlas 

på så få samhällsnivåer som möjligt. 

I en omfattande Sifoundersökning i november 2004, bekräftas denna uppfattning. En klar majoritet 

av de tillfrågade menade att viktigare än det kommunala självstyret var att medborgare i alla landets 

kommuner och landsting får likvärdig kvalitet på servicen. 

Kongressen föreslås därför besluta; 

att verka för att huvudmannaskapet för psykiatrin återförs till staten 

att verka för att huvudmannaskapet för all övrig hälso- och sjukvård bör överföras 

till Landstinget 

att verka för att staten finner en ny organisationsform som bättre klargör uppgiftsfördelningen 

mellan staten, landstingen och kommunerna samt dess finansiering 

H-sands(S)eniorförenings styrelse har beslutat att ställa sig bakom motionen 

Härnösand 2004-11-10 Einar Samuelsson 

44


att sända motionen som enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma 

Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutades 

efter motionärens eget förslag; 

att ändra i dom två första attsatserna enligt följande: 

att verka för att huvudmannaskapet för psykiatrin utreds. 

att verka för att huvudmannaskapet för all övrig hälso- och sjukvård utreds. 



Fördragande: Ewa Söderberg 

Allmänt 

I den svenska debatten framställs sjukvården ofta som en verksamhet i djup kris. När samma 

sjukvård granskas av internationella forskare rankas den däremot som en av de allra främsta. 

Att debattbilden ändå är negativ har två huvudförklaringar. 

En är de snabba och genomgripande förändringarna av sjukvårdens struktur. Eftersom sjukvården 

är en av samhällets mest kunskapsintensiva verksamheter leder ny kunskap hela tiden till 

rationaliseringar och strukturförändringar. 

Den andra förklaringen till den negativa bilden av svensk sjukvård står att finna i en accelererande 

ideologisk maktkamp. Det går att tjäna stora pengar på sjukvård, både för försäkringsbolag och 

vårdbolag. Men för att göra det i större skala måste sjukvårdsystemet ändras. 

Psykiatrin 

I en utredning som gjorts av Professor Gunnar Kullgren, rättspsykiater i Umeå på uppdrag av 

Socialstyrelsen konstateras att en markant upptrappning av våldsdåd utförda av psykiskt sjuka – ej 

har skett. 

I en sammanställning av forskning som publicerats mellan 1990 och 2000 drar man slutsatsen att 

mindre än 10 % av våldsbrotten i västerländska samhällen begås av personer med allvarlig psykisk 

sjukdom som schizofreni. Om en person attackeras av en främmande person ”på gatan” är det 

troligast att gärningsmannen inte tillhör gruppen psykiskt sjuka. 

Samverkan mellan psykiatrin och kommunens verksamheter som stödjer människor med psykiskt 

funktionshinder utvecklas hela tiden. Till största delen fungerar samverkan bra i vårt län. Det som 

syns i media är de mest komplicerade ärendena, bland annat personer som både har psykisk 

sjukdom och missbruk. 

För att ytterligare förbättra den psykiatriska vården i Västernorrland har ett uppdrag lämnats till 

psykiatriker Per Nilsson att belysa landstingets psykiatriska vård utifrån ett befolkningsperspektiv. 

Uppdraget ska vara slutfört 2005-06-03 

På nationell nivå har regeringen tillsatt en nationell psykiatrisamordning. 

Frågan belyses alltså på både regional och nationell nivå. 

Distriktsstyrelsen kan också konstatera att när landstingen tog över psykiatrin från den statliga 

nivån så grundades det i en allmän insikt om att staten helt enkelt var en dålig ägare till sådan 

verksamhet. 

45

Dock pågår som motionären själv påpekar en långsiktig diskussion om sjukvården under 

Ansvarskommitténs ledning av Mats Svegfors. Här är huvudfrågan hur ansvaret ska fördelas mellan 

lokal, regional och nationell nivå. 

Med hänvisning till det ovan framförda föreslå distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 


7. Samhällsorganisation 

7:1 Folkomrösta om EU-fördraget 

Det är idag 10 nationer som har bestämt sig att dom ska folkomrösta om nya konstitutionen av EU:s 

stater. Den sägs att den är för jobbig att förstå för oss vanliga, inte för dom högt förtroendevalda i 

riksdag och regering. Det sägs också att vi har för lite kunskap och intresse och behöver därför inte 

”sätta oss in i frågan. Det säger i alla fall en del ”förståsigpåare”. 

Det är en oerhörd kränkning, en grov diskriminering. Självkart är det ”jobbigt” att lära in nya saker 

oavsett vad man ”kan” innan. Samtidigt är jag övertygad om att frågan angår ”gemene man”. Det är 

ju vår grundlag som ändras. Det sägs även att vi som vill folkomrösta inte ”litar på” vår regeringen 

trots att den är folkvald. 

Jag vill vara med och lära mera om nya Europa, samt få använda min enda röst. 

Demokrati bygger på delaktighet oavsett utbildning ,förtroendeuppdrag eller inkomst. 

Det finns också en stor okunskap om ”vårt” medlemskap idag? Vilka fördelar ger det oss i 

vardagen? Jag röstade ja till att gå med i EU för att kunna vara med och påverka i ett tryggare 

Europa . 


att vi snarast bestämmer oss för en folkomröstning, gärna i samband med 2006 riksdagsval 

att vi talar om i ord och bild fördelarna med EU- medlemskapet idag 

att vi tydliggör hur man bäst kan lära sig om det nya EU-fördraget 

att vi socialdemokrater ”litar på” folkets vilja att skaffa kunskap och besluta i frågan 

att vi driver en kunskapskampanj inom och utom partiet 

att riksdagsledamöterna driver frågan i enlighet med motionens intentioner 


Vid Härnösands kvinnoklubbs möte 2004-11-08 beslutades att motionen skickas som enskild. 


att sända motionen som enskild och att föreslå representantskapet besluta detsamma. 

Vid Härnösands arbetarekommuns representantskapsmöte 2004-12-07 beslutade 

enligt styrelsens beslut; 

att sända motionen som enskild till partidistriktets årskongress. 

46


Föredragande: Jasenko Omanovic 

Regeringarna i EU:s 25 medlemsländer enades i juni om ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag 

för EU. Förslaget ska nu behandlas i medlemsländerna antingen genom att de nationella 

parlamenten fattar beslut eller att frågan avgörs i folkomröstningar. Förslaget kan först godkännas 

efter det att det godkänts i alla medlemsstater. 

Under arbetets gång med fördraget ställde den svenska regeringen en lång rad krav. Dessa krav 

handlade bl.a. om att det ska råda en större öppenhet inom EU, om att jämställdheten ska 

uppgraderas, om att full sysselsättning ska vara ett mål för politiken och att EU ska skapa effektiva 

metoder för att bekämpa kvinnohandel och handel med narkotika. Man kan konstatera att kraven i 

stor utsträckning godtagits i det förslag till fördrag som föreligger. 

Motionären konstaterar att det sägs att nya EU-fördraget är för svår och jobbig att förstå för 

”vanliga” människor, vilket är förstås inte en uppfattning distriktsstyrelsen delar. Vi har ett 

fullständigt förtroende för de svenska väljarnas förmåga att fatta informerade och välgrundade 

beslut, däremot menar vi i distriktsstyrelsen att vi måste slå vakt om den representativa demokrati 

vi har i Sverige. Vi har fortfarande en valdeltagande i riksdagsvalet på över 80 procent, vilket 

innebär att befolkningen i hög utsträckning väljer sina politiska representanter och samtidigt ger 

mandat till dessa att besluta i olika frågor. 

Sveriges Riksdag har i dag ett stort ansvar för Sveriges inställning i olika lagstiftningsfrågor inom 

EU. Genom förslaget till nytt fördrag ökar riksdagens inflytande över EU-politiken. Våra 

förtroendevalda i Sveriges riksdag har att ta ett helhetsansvar för Sveriges EU-politik och är 

därigenom väl skickade att liksom vid tidigare förändringar av fördraget ta beslut om förslaget till 

nytt fördrag. Att Sveriges Riksdag får denna uppgift är viktigt också för att integrera EU-frågorna i 

den nationella politiken. 

Motionären påpekar att det finns behov av att öka kunskapen om EU hos allmänheten. 

Distriktsstyrelsen håller med, men ställer sig frågande till om det är vi som ett politiskt parti som har 

det övergripande ansvaret för detta. Däremot kan och måste vi som ett folkrörelseparti mera aktivt 

förmedla vår vision av EU och hur vi vill utveckla europasamarbetet. Det är en absolut 

nödvändighet för att bland våra medlemmar och väljare väcka engagemang för dessa viktiga frågor 

och därigenom öka valdeltagandet i parlamentsvalen för en mer representativ demokrati. 

Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 


7:2 Bättre tillgänglighet för funktionshindrade i samhället 

Regeringen beslutade 2003 att godkänna Boverkets förslag till föreskrifter om åtgärder för att 

förbättra tillgängligheten och delaktigheten för funktionshindrade i samhället. 

Detta innebär att åtgärder måste vidtas för att göra tillgängligheten större i bostäder, offentliga 

lokaler och på offentliga platser. Handikappanpassningar av olika slag är ofta ekonomiskt 

kostsamma på grund av felaktiga huskonstruktioner, planlösningar, kommunikationsleder e.t.c. 

detta innebär att anpassningsarbetet går trögt, det innebär också provisoriska och ibland mindre 

ändamålsenliga lösningar. 

47

För att undvika dessa problem borde man redan i samhällsplaneringen samt nybyggnadsskedet 

uppmärksamma dessa frågeställningar och anpassa planering och huskonstruktioner därefter. 

På sikt borde det vara samhällsekonomiskt riktiga att redan i nybyggnadsstadiet utföra och/eller 

förbereda för en handikappanpassning. Vad man i första hand bör tänka på vid nybyggnader är 

bland annat gatu- och vägavfarter, garageinfarter, husentréer (utan trappsteg och trösklar), badrum 

och toaletter, bredd på dörrar och dessas placering. I flervåningshus även tänka på utrymmen för 

hissar. 

Med anledning av vad som ovan framförts föreslår jag; 

att länets riksdagsledamöter får i uppdrag att i riksdagsmotioner eller på annat sätt 

aktualisera dessa frågeställningar 

att länets S-politiker på alla nivåer anmodas att arbeta för dessa principer vid fullgörandet 

av sina uppdrag. 

Sollefteå 2004-10-25 Lennart Frost 

Motionen behandlad vid Trästa Skärvsta S förenings medlemsmöte 2004 1109. 




I förordning (1994:1215) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk under särskilda krav på 

byggnader paragraf 12, Byggnader, som innehåller bostäder, arbetslokaler eller lokaler till vilka 

allmänheten har tillträde, skall vara projekterade och utförda på ett sådant sätt att bostäderna och 

lokalerna är tillgängliga för och kan användas av personer med nedsatt rörelse- eller 

orienteringsförmåga. 

I den utsträckning som behövs, med hänsyn till kraven på tillgängligheten, skall byggnader vara 

försedd med hiss eller annan lyftanordning. 

Lagstiftningen gäller vid nybyggnad och ändring av byggnader. Motionen tar upp viktiga frågor då 

det gäller funktionshindrade. Lagstiftningen är klar och konkret, frågor som politiker, tjänstemän i 

kommunen skall bevaka och besluta om. 

Motionen med yttrande behandlad vid arbetarekommunens styrelsesammanträde 2004-11-18. 


att avslå att-sats nr 1 

att bifalla att-sats nr 2 

Arbetarekommunens representantskapsmöte beslutade vid möte 2004-12-01 i enlighet med 

styrelsens förslag; 

att avslå att-sats nr 1 

att bifalla att-sats nr 2 

att motionen insänds som arbetarekommunens egen 

48


Föredragande: Christer Nilsson 

Sollefteå arbetarekommuns yttrande över motionen är helt rätt. Lagstiftningen är tillräcklig men 

förverkligandet ute i kommunerna lämnar ibland en del i övrigt att önska. 

Därför är den andra att-satsen i motionen relevant att bifalla. 


att avslå 1:a att-satsen 

att bifalla 2:a att-satsen 

7:3 Minskad byråkrati och krångel med EU-ansökningar 

Välkänt bland politiker, föreningsledare och företagare är krånglet och byråkratin kring ansökan 

och hanteringen av EU-bidrag. För att söka och hantera EU-bidrag krävs nu specialister och 

resurser. 

Många med insyn anser att krånglet inte kan skyllas på EU utan på ”svenska tjänstemän” som 

skapat denna byråkrati och krångel. 

Insynen och demokratin i hanteringen kan ifrågasättas. Modellen med konsensusbeslut i 

beslutsgrupper, dvs. att om en ledamot har avvikande mening så faller förslaget, är inte demokrati. 

Det finns stor anledning att se över frågan med demokratin och krånglet med EU- ansökning/bidrag. 

Bl.a. för att få EU-tanken trovärdig och närmare den vanliga medborgaren. 

Mot denna bakgrund hemställs att distriktskongressen uppdrar till våra förtroendevalda att ta upp 

frågan så att åtgärder vidtas för att minska krånglet och öka det demokratiska inflytandet när det 

gäller ansökningar av EU-bidrag. 

Härnösand 9/11 2004 

Bo-Anders Öberg Alf Wedin 

Vid Hernö S medlemsmöte 2004-11-09 beslutades att anta motionen som sin egen. 

Vid (S)eniorföreningens styrelsemöte 2004-11-11 beslutades att anta motionen som sin egen. 





att anta motionen som sin egen och översända densamma till partidistriktets årskongress. 

49



Regeringen har den 22 december 2004 tillsatt en kommitté, DIR 2004:177. 

Kommitténs uppdrag är att lämna förslag till organisation för genomförandet av EU:s 

sammanhållningspolitik i Sverige under perioden 2007 - 2013. Kommitténs arbete skall vara 

slutförd den 1 november 2005. 

Detta ger våra förtroendevalda en möjlighet att föra fram motionärens synpunkter och därmed 

skapa möjligheter att minska ”krånglet”. 



7:4 Förenklat förfarande vid sammanläggning av fastigheter inom planlagt område 

Det förekommer, inte alltför sällan, framförallt i glesbygd att det finns två bostadshus på samma 

”gård”. Omfattas de av samma fastighetsbeteckning är allt gott och väl. Om de båda husen står på 

varsin fastighet kan dock ett problem uppstå, när det ena huset inte är bebott. 

Jag har ett färskt exempel på att en ung familj bor i det ena huset och det andra huset har stått 

obebott i 40 år. De äger båda fastigheterna genom arv. Familjen får naturligtvis betala samtliga 

avgifter för det hus som man bebor, som el, sophämtning och VA. För det obebodda huset har man 

efter förhandling sluppit alla avgifter förutom VA. Pga. vattenlagen kan de inte bli befriade från 

vattenavgiften trots att inget vatten har runnit i ledningarna på 40 år. Enda ”räddningen” är att hos 

Lantmäteriet begära sammanläggning av fastigheterna. Tyvärr är det förenat med i sammanhanget 

alltför stora kostnader, att anlita Lantmäteriet. 

Jag förslår därför: 

att våra riksdagsmän i länet får i uppdrag att förändra lagstiftningen så att möjligheter 

öppnas att genomföra en förenklad sammanläggning av fastigheter. Detta ska också 

kunna genomföras till en billig penning. 

2004-12-07 Stiven Wiklund, Fränsta S- förening 

Motionen är antagen av Fränsta Socialdemokratiska förening som sin egen. 

Ånge Arbetarekommuns representantskap ställer sig bakom motionen med följande motivering: 

Motionären tar upp en fråga som dyker upp med jämna mellanrum hos kommuner runt om i landet. 

Om man äger en fastighet inom ett verksamhetsområde för kommunalt vatten och avloppsnät och 

den är uppdelad på två fastighetsbeteckningar så är man också skyldig att betala två grundavgifter 

istället för en som alla andra fastighetsägare. 

Den enklaste lösningen borde vara att man som fastighetsägare skall kunna inkomma till sin 

kommun med en ansökan om befrielse av de grundavgifter som man blir påförda utöver den man 

faktiskt brukar. Nu verkar detta inte kunna medges på grund av gällande lagar och paragrafer. 

Därför borde en bra lösning vara att som motionären föreslår – en förenklad hantering, till låg 

kostnad, där två fastigheter sammanförs till en. Det är utan tvekan en angelägen fråga som av 

medborgarna uppfattas som ologisk och byråkratisk. 

50



Fastighetsanslutning vill va-ledningsnät; 

En fastighet som har blivit ansluten till det kommunala va-ledningsnätet har betalt ett inträde som 

gäller så länge fastigheten finns registrerad. Avgiften som erlagts vid inträdet avser del i 

ledningsnätet som byggs ut till fastigheten och då inte bara serviceledningar utan hela va- 

ledningssystemet inkl. vatten- och avloppsreningsverk. 

Om en fastighet under en tid inte använder vatten och avlopp finns det ändå fasta kostnader i 

Ledningsnät och reningsverk som skall fördelas på alla abonnenter. Löpande kostnader för 

Produktion och rening skall inte debiteras. 

Hur stor kostnad en obebodd fastighet skall vara med och betala fastställs i va-taxan som beslutas 

av kommunfullmäktige. Här kan man tänka sig att ta ut lägre kostnader av obebodda fastigheter. 

I Kramfors va-taxa finns en möjlighet att slippa betala en årlig avgift. Fastighetsägaren kan begära 

att tekniska kontoret proppar ledning mot en ersättning av 5.000 kronor. Om fastighetsägaren sedan 

åter vill ansluta till ledningsnätet kostar även det 5.000 kronor. Skall fastigheten stå oanvänd under 

flera år blir detta en besparing för fastighetsägaren. 

Förenklad sammanslagning av fastigheter: 

Att förändra Fastighetsbildningslagen som styr villkoren för sammanläggning är inte så enkelt. 

Att en noggrann undersökning utföres vid varje förändring av fast egendom är väldigt viktigt så 

inte problem uppkommer i framtiden. Exempelvis måste fastighetsindelningen, 

företrädesordningen för panträtt och nyttjanderätt utredas samt ägandeförhållanden m.m. Inom 

detaljplanelagt område gäller fastlagd plan samt ev. tomtindelning. 

Kostnader för all fastighetsbildning debiteras efter nedlagd tid på ett ärende. Hur lång tid som 

erfordras beror på fastighetsindelningen och de inblandade fastigheternas belastningar såsom 

inteckningar. 

Kostnaderna för förrättningar debiteras med ca. 1.100 kronor per tima vilket gör att kostnaden i 

många fall kan i fastighetsägarens ögon blir höga. 

Lantmäteriet höjer successivt kvalitén på fastighetsregistret med karta. Med en högre kvalité på 

registret kan kostnaderna i framtiden komma att sjunka för enklare fastighetsbildningsåtgärder som 

t.ex. sammanläggning. Generellt är de höga förrättningskostnaderna ett problem, de motverkar 

möjligheten till en förbättrad arrondering, ex. sammanslagning av mindre markområden då ofta 

förrättningskostnaderna vida överstiger värdet av marken. 

Det som motionären åberopar som exempel i motionen går att lösa i varje enskild kommun. 

Att ändra i fastighetslagstiftningen är knappast möjligt mot den bakgrund som ovan redovisas. 

Distriktsstyrelsen föreslår distriktskongressen; 


51

7:5 Religiösa friskolor 

Det är inte troligt att det går att bedriva undervisning utifrån en religiös uppfattning 

och samtidigt uppfylla läroplanens krav på opartisk och allsidig undervisning. Det är inte rimligt att 

barn skall påtvingas en viss religiös uppfattning, ännu mindre rimligt att samhället skall stödja 

dessa skolor med skattepengar. 

Alla barn och ungdomar i vårt land borde ha rätt att forma sin egen bild av världen och skapa sin 

egen religionsuppfattning utan indoktrinerande undervisning från skolan. Sverige kan inte enligt 

undertecknande internationella dokument förbjuda dessa skolor, men vi kan kontrollera resurserna. 


att skolor som bedriver undervisning utifrån en religiös uppfattning inte skall få offentliga 

bidrag 

Mikael Westin. 

Sundsvalls arbetarekommuns yttrande över motion 7:5 

Arbetarekommunens styrelse delar motionärens uppfattning att de som önskar starta friskolor 

utifrån specifika religioner och att bedriva undervisning utifrån dessa inte skall ha rätt till 

offentliga bidrag. 

Sundsvalls arbetarekommunens styrelse föreslår därför representantskapet besluta; 


Sundsvalls arbetarekommun beslutade vid representantskapsmöte den 2005.01.13 



Föredragande: Mikael Sjölund 

Antalet friskolor har blivit allt fler i vårt land. Det är därför viktigt att regelverket för deras 

etablering och verksamhet är starkt. Vi socialdemokrater har en stark övertygelse om att en 

sammanhållen skola är det bästa för våra barn. Förespråkarna för friskolor har många gånger 

argumenterat för behovet av pedagogisk förnyelse och sett friskolorna som företrädare för detta. 

Sverige har skrivit under Europarådets konvention för mänskliga rättigheter och även FN:s 

deklaration för mänskliga rättigheter. Det innebär, vad gäller konfessionella skolor, att man i vårt 

land har rätt att starta sådan friskola, men att staten inte har skyldighet att ge bidrag. Vi har dock 

idag ett system där vi ger bidrag till fristående skolor och det finns ett starkt parlamentariskt stöd 

för det. 

Vi kan dock se att oron för att friskolorna skulle öka segregationen inom skolvärlden fortfarande 

lever och därför är det ett absolut krav att även fristående skolor ska följa läroplaner och riktlinjer 

för verksamheten. 

52

En konfessionell skola måste svara mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för 

utbildning inom det offentliga skolväsendet. En fristående skola får, inom ramen för den 

gemensamma värdegrunden, ha en konfessionell inriktning. Det innebär att undervisningen ska 

vara allmän, även vad gäller religionskunskap. Däremot kan man ha vissa inslag i skolan med 

specifik konfessionell inriktning. 

Skolverket har att utöva tillsyn över kommunala och fristående skolor. Verket har i en rapport som 

lämnats till regeringen i januari 2004, lämnat förslag till skärpta rutiner vid inspektion av friskolor. 

Frågan om den konfessionella inriktningen i friskolor finns också med i det nu pågående arbetet i 

riksdagen med en ny skollag. 

Vi kan konstatera att friskolorna kommit för att stanna men att vi måste ha krav på öppenhet och en 

mycket god tillsyn över dessa skolor. Det är viktigt att vi alla för en aktiv debatt om det stora värdet 

av den sammanhållna skolan. Den ger eleverna möjlighet att tillsammans formas till självständiga 

och fria människor som är kapabla att fatta egna beslut och själva forma sin framtid. 

Med hänvisning till ovanstående föreslår distriktsstyrelsen distriktskongressen besluta; 

att motionen anses besvarad 

53

MOTIONER Distriktskongress 2005 - S-info

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?