Litauen - Lithuania

www.Litauen.se

2 

Republik Litauen – landet vid östra Östersjön. Landets yta 

– 65,3 tusen kv. km; 

3,435 milj invånare, - 83,5 proc. av dem är litauer; 6,7 proc. 

– polacker; 6,3 proc. – ryssar; 1 proc. - andra folkgrupper. År 

2009 blir Vilnius – med sina drygt 550 tusen invånare –Europas 

kulturhuvudstad - först av de nya EU-medlemstaterna. 

Andra större städer – Kaunas, hamnstaden Klaipėda, 

Šiauliai, Panevėžys. Totalt finns det drygt 100 städer 

i landet; 30 av dem är äldre än 750 år. 

1990 återtog Litauen sin självständighet. 

2004 blev Litauen medlem i EU och NATO. 

Litauens invånare – de största euroentusiasterna 

av de nya EU-medlemstaterna. 

Innehåll 

Unesco:s litauiska mästarverk 

Vilnius gamla stad ...................................................................................... 5 

Kuriska näset .............................................................................................. 6 

Korstillverkning ........................................................................................... 7 

Sångfestivaler .............................................................................................. 8 

Kernavė – Litauens Troja ........................................................................... 9 

Den antika sjöstaden – Trakai ................................................................. 10 

Den sydeuropeiska arkitekturen - under nordens himmel ................................. 11 

Museernas frestelse ............................................................................................... 14 

Musikalisk intrig ................................................................................................... 16 

Mångfaldig teatermusa ........................................................................................ 18 

Fantasimagasin ..................................................................................................... 20 

Levande traditioner ............................................................................................. 22 

Litauen – ölälskarnas paradis .............................................................................. 25

Man kan inte tro utan att ha sett 

Du kan inte tro utan att ha sett hur vakert och rikt på 

överraskningar Litauen är. Vilnius med sina höga kyrktorn 

och smala gator – medeltidens romantik. Arkitektoniska mästerverk – slott, 

borgar, herresäten, kloster, parker – utspridda i hela landet. 

Man kan inte tro utan att ha besökt hur brett det litauska 

konstlivets panorama är – från klassisk musik, konserter och 

festivaler till etnologi och folklore; från jazz till opera och balett. I Litauen 

arbetar Europas bästa teaterregissörer. Vårt lands talrika museer, gallerier 

och konstsalonger visar dig ett varierande och färgrikt panorama. 

Genom att besöka våra gamla traditionella fester, marknader 

och klangfulla sångfestivaler kan du få en uppfattning om dess 

gamla ursprung. 

Visste ni, att vårt språk är ett av de äldsta ännu levande 

indoeuropeiska språken som liknar sanskrit, och att namnet 

Litauen nämns för första gången redan år 1009 – och då i Kvedlingsburgs 

krönika? 

Litauen är en färgrik rymd av mångsekelgammalt kulturarv och 

nutidens kreativa liv i Europas centrum. Här bor nordborna med 

sydländskt temperament. Man måste göra ett besök för att förvissa sig. 

3

UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK 

4

Vilnius gamla stad 

Vilnius gamla stad finns redan från 1994 på 

UNESCO:s världskulturarvslista. Staden är en av de till 

ytan största av gamla städer i Central-och Östeuropa (ca 

360 ha) och påminner med sina ljusa slott och kyrktorn om 

gamla rika italienska städer – Rom och Florence. Vilnius 

är den nordligaste huvudstaden som har tagit över den 

gamla Östeuropas arkitektoniska stilar. 1400 t.o.m. 1700talens 

Vilnius – mest avlägset västeuropeiskt kultur-och 

utbildningscentrum i Östeuropa. “Gamla stad” i Vilnius 

ger en intressant återspegling av stadens mångsekelgamla 

storhet och skönhet. Det moderna, snabbt expanderande 

Vilnius är ledande bland de baltiska huvudstäderna vad 

gäller utveckling och – en av världens 20 vackraste städer, 

väl värd att besöka. 

Östeuropa. “Gamla stad” i Vilnius 

• Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt; www.vilnius.lt/new/; 

• Vilnius i bilder: www.vilnius.tai.lt ; 

• Vilnius på gamla foton: www.vu.lt/mb/Vilnius/; 

• Vilnius turism-och informationscentra: 

Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 96 60, fax 262 81 69, tic@vilnius.lt; 

Didžioji g. 31, tel. (370 5) 262 64 70, fax 262 07 62, turizm.info@vilnius.lt; 

Geležinkelio g.16, (Vilnius järnvägsstation), tel./fax 269 20 91 

5


6 

Kuriska näset 

År 2000 upptogs Kuriska näset på 

UNESCOs lista över världsnaturarv för sitt 

unika och vackra landskap. De vita vandrande 

sanddyner, som på vissa ställen tämjs av gröna 

tallskogar, sköljs på ena sidan av Östersjön, och 

av Kuriska havet på andra sidan, ser ut som en 

perfekt naturbild. Majestätiska vida panoraman, 

växlande vind-och havsmusik bildar Kuriska 

näsets egenartade drag. 

Arkitekturen i alla fyra Neringas samhällen 

– Nida, Preila, Pervalka och Juodkrantė lockar 

besökarna. Juodkrantės arkitektur – etnografiska 

fiskegårdar med blåa fönster. Denna stil har tagits 

över av moderna villor, de gamla villorna i 

Juodkrantė pryds av ”träspets”. Naturens storhet 

passar väl den nya arkitekturen – bland tallskogar 

står hotell och villohem. Fisk, rökt enligt gamla 

kuriska fiskares recept – en riktig delikatess för 

finsmakare. 

Neringas samhällen – en fin plats för de 

som tycker om både lugn och aktiviteter. 

Cykelvägar förbinder alla samhällena. 

Nida – seglarnas, vindsurfarnas, drakflygarnas 

och hängflygarnas paradis. Kuriska näsets natio- 

nalpark med sina unika naturkrafter och färger 

lockar besökarna året runt. 

En speciell gåva från detta landskap – att 

leta efter längs Östersjöns strand är – vacker 

bärnsten. 

• Neringas kultur -och turistinformationscentrum „Agila“: Taikos g. 2, Neringa - Nida; 

tel.: (370 469) 522 34, (370 469) 522 48; www.visitneringa.com; 

• Tomas Mann kulturcentrum: Skruzdynės g. 17, Neringa-Nida, tel. (370 469) 522 60; www.mann.lt/; 

• Bärnstens galleri-museum: Pamario 20, Neringa-Nida, 

tel./fax: (370-469) 525 73; 521 41; 527 12; www.ambergallery.lt/; 

• Kuriska näsets nationalpark: www.nerija.lt/; 

• Om Nida och bärnsten. Tomas Mann om Nida: www.elnet.lt/vartiklis/nida/

Korstillverkning 

Traditionella litauiska kors – unika 

hantverk med arkitektoniska, skulptur-, smedjeoch 

tidvis målarkonstelement. På korsen 

framkommer arkaiska växtmotiv, “sol” eller 

“fågel” –med Livets träds motiv, motsvarande den 

sakrala rymdens traktat. Korsen reser man som 

minnesmärke över de döda, i vissa trakter som 

en önskan om andligt beskydd, i andra för att be 

om nåd och i tacksamhet. 

Kors reste man envist i Litauen även 

under svåra perioder och trots ockupanternas 

förbud och regleringsförsök under 1800-1900talen. 

På grund av detta redan i slutet av 1800-talet 

blev dessa olikartade minnesmärken en form 

av nationell identitet och i rad med religiös och 

traditionsbetydelse fick status som en nationell 

symbol. 

Korskullen utanför Šiauliai är världens 

enda historiska plats där man rest kors alltsedan 

1800-talet för att be om Guds nåd och tacka “i 

tacksägelse”. Man räknar med att idag mer än 

20 000 kors finns här – alltifrån mycket fina 

konstverk till enkla träkors. Där står även kors 

som restes under påven Johannes Paulus II besök 

i Litauen år 1993. 

Korstillverkning – Litauens unika 

konsthantverk upptogs på UNESCOs lista över 

konsthantverksarv år 2001. 

• Litauens gamla skulpturer, kors och kapeller: www.tradicija.lt; 

• Folkkonst. Den lilla arkitekturen: http://ausis.gf.vu.lt/eka/art/art_archi.html; 

• Bok-fotoalbum: www.culture.lt/crests/lt.html; 

• Litauens heliga platser. Korskullen: www.lcn.lt/en/bl/sventoves/kryziuk/ 

7


8 

Sångfestivaler i Estland, Lettland och Litauen 

Sångfestivaler i Baltikum 

– Estland, Lettland och Litauen 

– har upptagits på UNESCOs lista 

över verbalt och ickemateriellt 

kulturarv år 2003. 

I slutet av 1700-talet 

drabbades de baltiska länderna 

av samma öde – hela Baltikum 

ockuperades av det ryska imperiet. 

Redan på 1800-talet blev etnisk 

kultur, speciellt folkvisor, en 

viktig yttring av nationell identitet 

som väckte tankar om separation 

och självständighet från Ryssland. 

Vägen till självständighetens återuppbyggande 

år 1990 kallas ofta 

för “den sjungande revolutionen”. 

År 1924 samlades litauer 

från hela landet till den 

första Sångfestivalen. Under 

mellankrigstiden arrangerades 

republikanska sångfestivaler 

vartannat år - i landskommunerna 

t.o.m. varje år. Sångfestivaler 

arrangerades till och med under 

sovjettiden. På programmet stod 

både folkvisor och patriotiska 

visor. 

Nutida Sångfestivaler 

består av tre delar – Dansdagen, 

Ensembleaftonen (etnografiska och folklore) och 

den mest storslagna av dem – Sångdagen. Till 

dessa Sångfestivaler, som anordnas vart fjärde 

år eller anpassas till viktiga datum, kommer 

fler än 30 000 deltagare; antalet körer är mer 

än 400 stycken. När Litauen blev självständigt 

utvidgades Sångfestivalens geografi – hit 

kommer landsmän från 10-15 länder, värför man 

började kalla festivalen för Världens Litauers 

Sångfestival. 

• Världens litauers sångfestival. Litauens folkkulturcentrum: http://dainusvente.lfcc.lt; 

• Litauens skolungdoms sångfestival: www.mds2005.lt/; 

• Lettlands sångfestival: www.dziesmusvetki2003.lv; 

• Estlands sång-och dansfestival: www.laulupidu.ee/

Kernavė – litauens Troja 

Redan här kan man få 

känsla av balternas fornhistoria 

och Litauens källor. I Kernavė hittar 

man unika kulturers spår från 

tionde årtusendet före Kristus till 

tidig medeltid 

Under första århundradet 

efter Kristus bildades de första 

stora samhällena på Pajauta- 

dalen som försvarades från 

Försvarskullara, vilka är reservatets 

mest talande kulturelementa. 

Balticum i sin helhet har ett mindre 

antal sådana kullar medan 

det i Litauen finns betydligt mer 

än tusen försvarskullar och här i 

reservatet Kernave – samlade på 

ett enda ställe – de unika fem Försvarskullarna. 

Det finns här också fornlämning av både historiska-naturprocesser 

(glaciär) och långvarig 

människoverksamhet. 

Kernavė nämns för första gången i skriftliga 

källor – i Herman Vartbergs samt Livlands 

krönika – år 1279. Då var Kernavė Litauens 

ekonomiska-politiska centrum – Litauens första 

huvudstad. Det är Kernavės blomstringstid. 

År 1390, under korsriddarnas anfall, 

brändes Kernavė ner. Gamla stadens lämningar 

doldes så småningom från människors öga under 

en tjock uppslamning, som konserverade alla 

organiska ämnen tillsammans med spår av “litauiska 

Trojas” invånare. Till skillnad från i Vilnius, 

har i Kernavė bevarats orörda kulturlager med 

värdefull information. 

På denna plats, som har status som 

Kernavės rikskulturreservat, har i 25 år systematiskt 

pågått arkeologiska utgrävningar och på 

Kernavės arkeologiska –och historiska museum 

finns talrika unika fynd samlade. 

I början av juli, under Nationaldagsfirandet, 

arrangeras i Kernavė en imponerande kulturfestival 

“Den levande arkeologins dagar” där kan 

man studera gamla hantverk, lyssna till musik 

från gamla dagar eller se “krigare” från olika länder 

visa “stridskonst”. Midsommarfirandet (den 

hedniska Daggfesten) är också en mycket populär 

fest som firas här enligt gamla traditioner och 

seder. Alla som vill ha en meningsfull fritidssysselsättning, 

får här tillfälle att delta i arkeologiska 

utgrävningar. 

År 2004 upptogs Kernavė på UNESCO: 

s världsarvslista. 

• Kernavės rikskulturreservat: www.kernave.org/; 

• Litauens medeltida borgar: www.viduramziu.lietuvos.net/pilys/ (se: „pilys”, „medinės pilys”); 

• Svarthornade månaden – neofolk darkwave festival: www.mjr.lt/; 

• Kernavės turistinformationscentrum: Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų raj. 

Tel. (370 473 15), fax. (370 382) 473 11; e-post. info@kernave.lt; 

kernave@taigaeurobaltika.com; www.taigaeurobaltika.com 

9

10 

Den antika sjöstaden - Trakai 

I början av 1300-talet var Trakai 

ett administrativt-ekonomiskt och starkt 

försvarscentrum i Storhertigdömet Litauen, 

beläget på ett sjörikt och vackert område. Stadens 

symbol är det medeltida gotiska slottet , beläget på 

en ö i Galves sjö. På slottet finns Trakai historiska 

museum där man bland många andra föremål 

också kan se intressanta vapensamlingar. Om 

det andra – halvöns slottet - påminner bara dess 

ruiner. På slottens omgivningar arrangeras varje 

år medeltida krigarfestivaler. 

Inne i öns slott arrangeras också olika 

aktiviteter. På sommaren – klassiska musikfestivaler, 

operaföreställningar. Slottet och sjöarna kan 

man betrakta från dess andra sida, om man tar 

en tur med båt, yacht, ångbåt eller ålderdomliga 

segelbåtar – kurenai. 

I Trakai hade storhertig Vytautas av 

Storhertigdömet Litauen sitt residens. I en stor 

avgörande drabbning vid Žalgiris ledde Vytautas 

sina trupper bestående av karaiterna, kända 

som duktiga och pålitliga krigare, till seger och 

satte därmed stopp för korsriddarnas anfall mot 

Litauen. Nästan i 600 år har karaiterna bevarat 

sina traditioner – de har eget bönehus, eget museum 

och på deras egna restauranger kan man 

smaka på karaitiska maträtter. 

Gamla staden med från 1600-talet bevarad 

egenartad träarkitektur och olika samfunds 

byggnader och slott, Užutrakis herresäte från 

1800-talet samt park, som projekterades av Eduard 

Fransua Andre och kuperat sjörikt landskap utgör 

ett unikt och stort arvskomplex utan motsvarighet 

i något annat land i Östersjöregionen. 

Trakai - kandidat till UNESCO:s lista över 

blandat kulturarv – ligger bara 30 km utanför 

Vilnius. Det är ett underbart ställe för en-eller 

tvådagars utflykt. 

• Trakai med omgivningen: www.Trakai.Lt; 

• Trakai historiska nationalpark: www.Seniejitrakai.Lt; 

• Trakai turistinformationscentrum: Vytauto g. 69, Trakai, tel./Fax (370 528) 519 34; 

Trakaitic@is.Lt; www.Trakai.Lt

Den sydeuropeiska arkitekturen – under nordens himmel 

Barocken. I Vilnius, var man än kastar 

blicken, stannar ögonen vid några skyskrapande 

kyrktorn. De är ca 50 stycken i huvudstaden 

och drygt 900 kyrkor, kloster och kapell runt 

om Litauen. Det är en riktig barockdans under 

norra himmeln eftersom en del av katolska 

kyrkor med förtjusande exteriör och interiör är 

barockens egenartade mästarverk. De vackraste 

barockpärlor i hela nordöstra Europa är S:t Peteroch 

Paulskyrkan i Vilnius samt Pažaislis kloster 

i Kaunas. 

I Litauen har i några år framförts kulturprogram 

”Barockvägen” samt ”Klostervägen” med 

den gamla musikens konserter på de vackraste 

barockbyggnader. 

Gotik. Kronan bland de många vackra byggnaderna är den speciellt eleganta St-Annas 

kyrka– verk från den senaste eller “den flammande” gotiken. Bredvid den står en annan byggnad – St. 

Franciscus och Bernardinus kyrka. Väggmålningarna i den med renässansinnehåll och gotisk stil 

räknas som världens unikum. 

11

12 

Den sydeuropeiska arkitekturen – under nordens himmel 

Slott. Litauens mest kända slott 

från 1300-1400-talet – Gediminas slott 

i Vilnius, Trakai slott samt Kaunas 

slott – lyser också med sin gotiska storhet. 

Den vita pärlan Biržai slott – det 

enda bevarade slottet-bastionen. Längs 

Litauens längsta flod Nemunas ligger tre 

residensslott i röd sten med renässansoch 

romantismprägel. 

Palats. Skönheten av de centralt 

liggande palatsen skyms ofta av näraliggande 

byggnader, men Vilniusuniversitets 

byggnader, nuvarande Presidentpalatset 

samt andra näraliggande palats är en 

spegel av huvudstadens gyllene tider. I 

hela landet finns det drygt 600 palats och 

herresäten. Speciellt vackert är Verkiai 

palats i Vilnius förort på Neris strand; 

Tiškevičiai palats som omges av en fin 

Eduard Fransua Andres park i Palanga. 

Förresten, i hela Östeuropa finns bara 

fyra Andres parker och alla ligger de i 

Litauen.

Herresäten. På en del renoverade herresäten 

finns det museer, andra erbjuder rekreations-och 

turismservice, på de tredje bevaras 

kulturella traditioner: arrangeras musik-och litteraturkvällar, 

konstnärläger. Några av de gamla 

vattenkvarnarna har blivit väldigt romantiska 

fritids-och rekreationsställen. 

Etnografisk arkitektur. Man tror att 

träarkitekturen är mest arkaisk och egenartad. 

De vackraste och välbevarade byggnaderna 

kan vi hitta i nationala parker eller i ca 50 

etnografiska byar. 

Litauen med sin rika och mångsekelgamla 

arkitektoniska stilmångfald kan överraska många 

gäster. Och Vilnius moderna skyskrapa ”Europa” 

(Baltikums högsta) – en av de vackraste moderna 

byggnader på den Äldsta kontinenten. 

• Virtuell utställning om Litauens kulturarv: http://alka.mch.mii.lt; http://daugenis.mch.mii.lt/alka/; 

• Medeltida Litauen och slott: http://viduramziu.lietuvos.net/pilys/; 

• Litauens kloster: http://vienuolynai.mch.mii.lt; 

• Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt/; www.vilnius.lt/new/en/gidas.php; 

• Litauens herresäten: www.heritage.lt//dvarai/dvarai.htm; 

• Litauens sakrala träarkitektur: www1.omnitel.net/lmsa/; 

• Litauens tekniska arv: www.ihp.lt/gateway/lt/; 

• Vattenkvarnar: www.heritage.lt/kpip/exhibition.htm ; 

• Žemaitija (Litauens etniska region): http://samogitia.mch.mii.lt/; 

• Palangas botaniska park (Tiškevičiai palats): www.pgm.lt 

13

14 

Museernas frestelse 

Historiska museer. Det är bara en nation 

med ett långt och dramatiskt förflutet, som så 

älskar sin historia och sitt nationalarv. Så är 

det med Litauen, som i sina många intressanta 

museer berättar sin historia för besökarna. I 

Litauens äldsta nationala museum finner vi den 

största samlingen av landets kulturarv; på Gamla 

arsenalen – balternas förhistoria, litauernas källor. 

På Litauens folkliga friluftsmuseum i Rumšiškės 

– alla landets fyra etnografiska regioner. 

Bara i Litauen. Landets mest grymma 

ockupationstider och det pris man fick betala 

för sin frihetskamp kan ni få bevittna vid ett 

besök på Förintelsemuseet i Vilnius. Museet 

finns i före detta KGB byggnaden. Judarnas öde 

i Litauen återspeglar utställningen på statliga 

Gaonmuseum i Vilnius. I Grūtas park utanför 

Druskininkai hamnar ni på ett „deportationsläger“ 

med minnesmärken över sovjetiska politiker 

från hela Litauen. Vill ni se sovjetisk underjordisk 

raketbas – besök Plokštinės militarismutställning 

i Žemaitijas nationalpark. 

Konstmuseer. På konstmuseerna hittar vi 

verk av våra och utländska konstnärer, konstverk 

från medeltider. Mest rika och inresseväckande 

samlingar finns på Litauens konstmuseum i 

Chodkevičiai och Radvilos palats, K.Varnelis 

hus-museum, på museum för tillämpad konst i 

Vilnius, M.K.Čiurlionis nationala konstmuseum, 

Mykolas Žilinskas galleri i Kaunas, Klaipėdas 

konstgalleri m m. 

Unika museer. På Orvydai gård-museum 

i Kretinga kommun täcks sten-och träskulpturer 

av mistisk glans. Storbritanniens geografiska 

förening har upptagit museet på sin lista över 

världens största unikum. Litauernas förfäders och 

himmelns samband förklarar observationsplats av 

himlakroppar samt Etnokosmologiska museum i 

Moletai kommun. Bärnstenssamlingar med rester 

av insekter på Palangas bärnstensmuseum är 

världens största; bärnstenshistoria, amulett och 

smycken i bärnsten finns på Mizgiriai bärnstensmuseer 

i Nida och Vilnius.

Intressanta och roliga. Många museer 

tillägnas naturen. Mycket intressanta är Hästens-, 

Biodlingsmuseer, ”Girios aidas” (”Skogens eko”), 

men mest imponerande är Havsmuseet-akvarium 

med delfinuppvisningar. Vad djävlar är duktiga på 

får ni se på Djävulmuseum. Dessutom finns det 

många andra museer – flygmuseum, urmuseum, 

smedjemuseum, keramikmuseum, herresätemuseer, 

vatten-och vindkvarnmuseer, teatermuseer, 

myntmuseer, en stor mängd minnesmärken samt 

andra slags museer. 

Europas park. Om ni besöker Litauen 

– landet med Europas geografiska centrum - 

måste ni besöka denna speciella plats och Europas 

park. På Europa-parkens friluftsmuseum finns det 

mer än 100 st originella skulpturer av världens 

berömda konstnärer Magdalena Abakovič, Solo 

Le Witto, Dennis Oppenheim m m. 

• Litauens museer: www.muziejai.lt; 

• Litauens nationalmuseum: www.lnm.lt/; 

• Litauens konstmuseum: http://ldmuziejus.mch.mii.lt/; 

• Förintelsemuseum: www.genocid.lt/Muziejus/genocido.htm; 

• Vilnius statliga Gaonmuseum: www.jmuseum.lt/; 

• Grūtas park (Sovjetiska skulpturer): www.grutoparkas.lt; 

• Lilla Litauens historiska museum: www.mlimuziejus.lt; 

• Samogitermuseum “Alka”: http://zam.mch.mii.lt/; 

• Litauens havsmuseum: www.muziejus.lt/; www.juru.muziejus.lt; 

• Molėtai astronomiska observatorium: www.itpa.lt/mao/; 

• Litauens flygmuseum: www.lam.lt; 

• Europas park: www.europosparkas.lt 

15

16 

Musikalisk intrig 

Man säger att kultur är utan gränser. 

Därför kan det vara så, att någon av Litauens 

konstnärer, musik-eller dansgrupper någon gång 

har besökt ert land. Kanske det var en världsberömd 

stjärna t ex. operasångare Violeta Urmana 

eller Irena Milkevičiūtė med sina perfekta röster? 

Eller kanske emotionella pianister Mūza 

Rubackytė eller Petras Geniušas? Violinist virtuos 

Vilhelmas Čepinskis? 

Klassiker. I Litauen finns det stor mängd 

musikföreningar – körer, stråk-, jazz- eller antikmusikgrupper, 

blås-, kammar- och symfoniorkestrar. 

Mest berömd av dem är Litauens symfoniorkester 

som leds av Gintaras Rinkevičius – efterfrågad 

gästdirigent på Rygas och Malmöopera. 

Väldigt omtyckta är föreställningar på Litauens 

opera-och baletteater med talangfulla artister och 

Andželika Cholinas dansteater. 

Festivaler. Det musikaliska livet är utan 

tvekan mer aktivt i storstäderna under den kalla 

årstiden. På våren börjar man arrangera olika 

festivaler en del av dem flyttas till stadstorg, 

parker, kurorter vid kusten. På Vilnius, Pažaislis 

och Kristoforas festivaler för klassisk musik 

gästar ofta världsberömda artister. På Kaunas 

slott hålls operettfestivalen och på Trakai slott 

– musikkvällar.

Folklore och folkmusik. På sommaren 

hålls många etnografiska och folklorearrangemang 

dit många åskådare samlas. Mest populära 

är traditionella internationella folklorefestivaler 

“Klingar klingar kankles”, “Baltica” i Vilnius samt 

30 etnografiska och folkmusikfestivaler i hela 

Litauen. Den mest besökta countrymusik-festivalen 

med gäster från andra länder är “Visaginas 

country”. 

Jazz. Mest expressiva är Vilnius, Kaunas, 

Klaipeda slotts, Birštonas jazzmusikfestivaler 

med bästa lokala och gästartister. Vilka melodifyrverkerier 

exploderar under jamm-session! 

Helt annorlunda är festivalen ”Blues nätter” vid 

Lūkštas sjö – riktig romantik under Žemaitijas 

(Litauens etnografiska region) himmel. Förresten, 

i Litauen (i Vilnius) står det enda minnesmärke 

för jazzmusiker Franck Zappa 

• Litauens nationala opera-och baletteater: www.opera.lt; 

• Litauens nationala filharmoni: www.filharmonija.lt; 

• Litauens kongresspalats (Litauens nationala symfoniorkester): www.lvso.lt ; 

• Vilnius festival; Modernmusikfestival „Gaida“; Vilnius internationella teaterfestival „Sirenos“: 

www.vilniusfestivals.lt/; 

• Kristupas sommarfestivaler: www.kristupofestivaliai.lt/; 

• Pažaislis musikfestival: www.pazaislis.lt/; 

• Antika musikfestival „Bancheto musicale“: www.bmfestival.lt/; www.festacortese.ten.lt; 

• Vilnius kulturarrangemang och institutioner: www.vilnius.lt/new/en/gidas/php (culture); 

• Vilnius jazzfestival: www.vilniusjazz.lt; 

• Kaunas jazzfestival: www.kaunasjazz.com 

• Klaipeda slotts internationella jazzfestival; jazzklubb-restaurang „Kurpiai“: www.jazz.lt/; 

• Birštonas jazzfestival: http://jazz.birstonas.lt/; 

• Internationell country musikfestival „Visaginas country“: www1.omnitel.net/visagino-country/index.html; 

• Internationell moderndansfestival: www.aura.lt; 

• Andželika Cholinas dansteater: www.ach.lt. 

17

18 

Mångfalldig teatermusa 

Första teaterföreställningen spelades 

i Litauen år 1570 på Regentpalatset. Samma 

år föddes även Vilnius uiversitets (dåvarande 

Jesuitkollegium)teater. Under 1700-talet på vissa 

adelsteatrar fungerade inte bara opera-och drama 

utan även balettgrupper. 

I Litauen verkar 13 nationala teatrar 

(8 av dem dramatiska teatrar, 2 dockteatrar, 

3 musikteatrar) och 10 ickestatliga teatrar 

samt andra dramaföreningar. Nutida Litauens 

teaterregissörer är kända i hela världen. Eimuntas 

Nekrošius, filosofisk pjäsvirtuos nämns till 

Europas bästa regissör. Teaterälskarnas dröm - 

att få se hans ”Hamlet”, ”Mackbet”, ”Otello” eller 

nyaste föreställning ”Sångarnas sång”.

Inte mindre känd är Oskaras Koršunovas, 

mästare i avantgardistisk teater. Han har hunnit 

att få nästan alla världens viktigaste belöningar 

för sina föreställningar. Hans föreställningar visas 

alltid på teaterfestival i Avinion. 

En känd teaterregissör till – ledare för 

Lilla teater Rimas Tuminas. Hans föreställningar 

har spelats i många länder. Stort intresse väcker 

Jonas Vaitkus teaterföreställningar och hans 

sista film ”Ensamma” – ett kärleksdrama från 

gerillakrigstid i Litauen – var mest besökta 

film under alla självständighetsår. På många 

Skandinaviens och andra länders teatrar arbetar 

regissör Gytis Padegimas. 

Förutom ovannämnda regissörer arbetar 

på våra teatrar många andra talangfulla regissörer 

och skådespelare. Deras föreställnigar ger 

stort meningsfullt nöje. Livlig och färgglad är 

teaterrörelse. I Litauen finns det ca 1500 olika 

amatörteatergrupper. 

• Allt om fritid i litauen: www.anonsas.lt; 

• Litauens nationala dramatiskateater: www.teatras.lt; 

• Eimuntas Nekrošius teaterstudium „Meno fortas“: www.menofortas.lt 

• Oskaras Koršunovas – Vilnius stadsteater: www.okt.lt; 

• Vilnius lilla teater: www.vmt.lt; 

• National ungdomsteater: www.jaunimoteatras.lt; 

• Keistuolių teater: www.keistuoliai.lt; 

• Vilnius teater „Lėlė“ (dockteater): http://teatras.lele.w3.lt; 

• Kaunas nationala dramatiska teater: www.dramosteatras.lt; 

• Kaunas ungdomsteater: www.kamerinisteatras.lt; 

• Teater-, musik- och filmmuseum: http://teatras.mch.mii.lt; 

• Litauens filmcentrum: www.lfc.lt 

19

20 

Fantasimagasin 

Mikalojus Konstantinas Čiurlionis (1875 – 1911) är utan 

tvekan Litauens mest kända konstnär och talangfulla tonsättare. Hans 

tavlor är svårt att begränsa med en konstinriktining och räknas som 

litauernas största insats i världskulturen. Han står bredvid berömda 

modernister M.Kandinskij, E.Munch, O.Redon, F.Kupka mm. I 

Kaunas finns Čiurlionis museum-galleri. 

Konstriktningar. I Litauen har vi konstnärer som representerar 

alla dominerande stilar och riktningar. Nutida Litauens konstfader, 

representant för figurmålning Augustinas Savickas tavlor kan ni se 

på hans egna galleri I Vilnius. Intressanta är symbolistiska Ričardas 

Vaitiekūnas, Linas Katinas, neorealistiska Arvydas Šaltenis, Kostas 

Dereškevičius, Algimantas Kuras tavlor. Väldigt egenartade är Šarūnas 

Sauka tavlor, Audrius Gražys expressionistiska tavlor. En av de 

starkaste abstraktionisterna i Litauen är Dalia Kasčiūnaitė. Vilmantas 

Marcinkevičius, Algimantas Griškevičius, Tomas Markevičius, Arūnas 

Žilys är väldigt populära inte bara i Litauen. Arūnas Žilys salongverk 

är väldigt efterfrågade bland lokala och utländska konstvetare. Mest 

intressanta skulptörer är Aloyzas Smilingis, Regimantas Midvikis, 

Arūnas Sakalauskas. Feliksas Jakubauskas gobelänger är pärlor på 

varje textilutställning.

Gallerier under taket och friluftsutställningar. 

När ni besöker utställningar och gallerier 

som har etablerats i storstäderna blir ni förvånade 

av nutida Litauens mångsidiga konst. Det är både 

mästare i figurritning och koloristikvirtuoser, minimalismens 

filosofer och abstraktionister – var 

och en är individuell och egenartad. På en utställning 

får ni själva bli deltagare i ett avantgardistiskt 

projekt, på ett annat galleri får ni bli keramiker 

och göra en medalj för er själva. 

På de flesta gallerierna ställs ut professionella 

verk i målning, grafik, akvarell, keramik, glas 

eller de små skulpturerna. Dessutom ställer våra 

konstnärer ut sina verk på många internationella 

utställningar, på utländska gallerier. Om ni blir 

intresserade av de mest tallangfulla konstnärerna 

och deras verk, kan ni hitta dem på deras egna 

verkstäder.I Litauens konstnärförening finns 

drygt 1500 professionella konstnärer. 

Skulpturerna får ni se på många utställningar 

och i skulpturparker. På museiavdelningen 

nämns Europas skulpturpark, men nära Vilnius 

ligger en annan intressant park- Vilnoja skulpturpark. 

Utställningen i denna park fylls varje år med 

nya skulpturer gjorda av lokala och utländska 

konstnärer. Ganska rik är Klaipėdas skulpturpark, 

intressanta skulpturer står på Juodkrantės 

(Neringa) skulpturstrand, Ventės ragas vid 

Kuriska lagunen (Šilutė kommun). Några andra 

mindre parker ligger i Palanga, Panevėžys och 

på andra orter. 

• Mikalojus Konstantinas Čiurlionis museum: www.muziejai.lt/kaunas/ciurlionio_muziejus.en.htm; 

• M.K.Čiurlionis: www.licejus.lt/ciurlionis; 

• Litauens konst (de bildande konsterna, tillämpad konst, musik, dans, fotografi): www.culture.lt/Lietuva/; 

• Litauens konstnärförening: www.ldsajunga.lt; 

• Virtuell konstgalleri: www.culture.lt/ArtDB; 

• Virtuell galleri för Litauens moderna konst: www.arteria.lt; 

• Galleri ”Vilnius ir dailė” (Litauens moderna klassiker): www.paintings.lt; 

• Savickas tavelgalleri: www.savickas.xxi.lt/; 

• Aloyzas Smilingis galleri: http://smilingis.w3.lt; 

• Litauens konstmuseer: www.muziejai.lt/vilnius/Lithuanian_art_museum.htm; 

• Centrum för modern konst: www.cac.lt; 

• Gallerier, utställningar, kulturcentra, konstnärernas hemsidor, konstnärföreningar: 

www.muziejai.lt/Lietmuziejai/galleries_exh_halls.htm; 

• Vilnius gallerier: www.vilnius.lt/new/gidas.php 

• Galleri «Vartai»: www.galerijavartai.lt 

• Galleri «Lietuvos aidas»: www.lagalerija.lt 

• Keramikeratelje-galleri: http://amatugildija.tinklapis.lt 

• Litauens fotografi: www.photography.lt 

• Litauens nationala M.Mažvydas bibliotek; pergamentsamling 

21

22 

Levande traditioner 

I Litauen finns det fem etniska regioner 

– Aukštaitija, Žemaitija, Dzūkija, Suvalkija 

och Lilla Litauen. Befolkningen i varje region 

har egen dialekt och karaktär. På de vackraste 

ställena i de tre första regionerna har man 

etablerat nationala parker. I dessa parker ligger 

hundraåriga etnografiska byar som har bevarat 

gamla lekfulla traditioner. 

En mycket rolig och bullrig fest är Festlagsdagen, 

då en grupp utklädda människor 

med masker, föreställande olika varelser, jagar 

bort vintern. Väldigt mycket folk kommer på 

denna fest på Rumšiškės friluftsmuseum, som är 

Litauens lilla modell under bar himmel. 

Kaziukas marknad som arrangeras i 

Vilnius varje vår är redan drygt 400 år. På denna 

brokiga marknad skimrar för besökarnas ögon 

mängder av hantverk i trä, metall, keramik mm, 

man säljer allt vad människors fantasi och duktiga 

händer har skapat under vintern. Obligatorisk 

present från marknaden – pepparkakor “Kaziukas 

hjärta” och ringbröd. 

Mest romantisk och väldigt gammal 

hednisk fest är Rasos (Sankt Jonas) som firas 

under den kortaste natten på året. Största 

förhoppningarna ställs till vatten och örter, som 

ger skönhet och hälsa samt elden som rensar 

människans själ. Man säger att magisk ormbunke 

blomstrar denna natt. Den som hittar blomman 

– blir lycklig för evigt.

Traditionella litauiska fester är Fastlagsdagen, 

Påsk, Maria himmelfärdsdag, Alla 

helgons dag, Julafton, Jul och Nyår. Havsyran 

som firas i Klaipėda från år1934 blir också en 

tradition. Här samlas folk bade från Litauen och 

utlandet. 

Fest utan sång är ingen fest. Litauerna 

har en stor mängd folkvisor där man sjunger 

om omvärlden, sysslor, känslor, händelser. 

Traditionella bröllop i Dzūkija kan liknas 

vid riktiga musikuppvisningar. Unika är 

litauernas visor “sutartinė’s”; väldigt gamla och 

originella är farvälsvisor – gråten. Folkvisor och 

folkdanser hålls vid liv i 800 etnografiska-och 

folkloreensembler. 

23

24 

Levande traditioner 

Litauens nationalträd – ek. Man säger 

att under hednisk tid fanns till och med heliga 

ekskogar där hedniska präster bodde. På väg 

från Vilnius till Kernavė ligger Dūkštai ekskog 

med vackra slingrade stigar och träskulpturer 

längs dem. 

Litauens nationalväxt – lin; av lintråd 

vävs väldigt tunna enfärgade och lite tjockare tyg 

med ornament. Gamla traditionella ornament 

tillverkas, broderier finns kvar på många folkdräkter 

och de handgjorda vävbanden, vilka är 

uppskattade äre-och minnesgåvor. 

Traditionella hantverk tjusar med sin 

hjärtlighet och fyndighet: stora som små träskulpturer 

eller husgeråd; fina verk i svart keramik; 

virtuosa smidesarbeten; olika bärnstenssmycken, 

klippningar i papper, påskägg (färgade ägg till 

påsk). Ni blir överraskad av skönheten i fantastisirika 

skapelser i halm - genombrutna „trägårdar“ 

eller av de vackra fåglarna med lätta vingar, gjorda 

av hyvelspån. 

Det kan synas som att alla färger från 

fester och naturen är samlade i litauiska palmkvistar. 

Dessa unika verk av torkade blommor, 

örter görs bara i Vilniusregionen. Palmkvistar 

kan vara en fin souvenir som vill påminna er 

om vårt lands skönhet och dess många kreativa 

människor. 

• Litauens etnokulturella antologi: http://ausis.gf.vu.lt/eka/ 

• Litauens hembygdsmuseum I Rumšiškės mm: www.muziejai.lt/Kaisiadorys/Open-Air_muziejus.en.htm; 

• Folkdräkt: http://neris.mii.lt/heritage/costume/costume.html; 

• Litauens virtuella utställning av årtusendets kulturella arv: http://daugenis.mch.mii.lt/alka/Default.htm; 

• Litauens romuva: www.romuva.lt 

• Litauens folkkonst: www.lietuvostautodaile.lt/ 

• Žemaitijas nationalpark: www.zemaitijosnp.lt/; 

• Aukštaitijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/Litwaparki/parkai/31_0.htm; 

• Dzūkijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/Litwaparki/parkai/32_0.htm 

• Litauens kulturcentra: www.lfcc.lt/kc/indexen.htm; 

• Kurtuvėnai regionalpark: www.kurtuva.lt 

• Tidningen „Lithuanian Heritage“: www.lithuanianheritage.com/; 

• Litauiska sägner: www1.omnitel.net/sakmes/

Litauen – ölälskarnas paradis 

Litauens nationalkök är väldigt rikt. Varje 

etnisk region har egna gamla recept. En av det 

litauiska kökets mest intressanta särdrag är dess 

uppsjö av olika slags välsmakande soppor. Man 

njuter av dem samtidigt som man värms upp i 

vinterkylan eller blir uppfriskad i sommarens 

hetta. Rätterna av potatis är givetvis också många 

i det litauiska köket. Vad sägs om potatispannkakor 

och samogitiska pannkakor, potatiskorv och 

kroppkakor förståss, som blivit en nationalrätt? 

Matälskare med raffinerad smak kan smaka på 

kålpiroger med fisk eller kåldolmar, kålstuvning 

med rökta revben, stekt sidfläsk med pepparrotsås 

eller biffstek med örter; svampfylld kycklingsfile. 

Vill ni prova på en lättare rätt – varsågod: vattenkokta 

piroger med körsbär, blåbär eller ostmassa; 

bovetepannkakor eller vanliga pannkakor som 

smakar väldigt gott med tranbärssoppa eller 

timjante med honung. 

Ni måste smaka på lite torkad mild ost 

- bäst med honung. Litauiska kallrökta eller lufttorkade 

kötträtter är värda ett helt poem. Det 

finns korvar med enbärsdoft, långfermenterad 

“kindziukas”, biff-file mycket lockande med de 

litauiska kryddornas speciella arom. 

25

26 

Litauen – ölälskarnas paradis 

Men litauisk maträttsdrottning är svart 

rågbröd. Det är en hälsosam, närande, mättande 

produkt som behåller sina bästa egenskaper under 

lång tid. Svart bröd äter man med honung eller 

till mjölk. Litauerna äter detta bröd till köttsoppor; 

det svarta rågbrödet är nästan nödvändigt 

till rökt eller lufttorkat kött, speciellt med starka 

såser och till kallrätter. 

Traditionella aukštaitiska rätter har hittat 

sin plats på listan över Europas kulinariska arv. 

Några våra experter påstår att litauerna 

var uppfinnare av Europas första kryddbrännvin, 

som kallas “Trejos devynerios” (“Tre nior”). 

Denna alkoholdryck som tillverkas på 26 örter 

och förvaras i avenbokstunnor blev populär i 

Litauen redan på 1200-talet. Några tunnor med 

denna dryck brukade man ta på krigståg som läkemedel 

till förkylda soldater. Mångsekelgammal 

nationaldryck som man drack redan för några 

årtusenden fram till 1700-talet är mjöd. Enligt 

gamla recept tillverkar man i Litauen idag olika 

sorters honungsbrännvin och svagare honungsdrycker. 

Viskyälskarna måste smaka på litauiskt 

rågbrännvin “Samanė”. Ölälskarna får ett riktigt 

paradis i Litauen: i Litauen brygger man många 

sorters välsmakande öl. Man arrangerar resor 

“På ölvägen” med besök på både stora och små 

bryggerier. 

• Platser med Aukštaitijas kulinararv: 

www.culinary-heritage.com/regions/lithuania/aukstaitija/eng/index.html; 

• Žemaitijas kulinararv: http://samogitia.mch.mii.lt/KULTURA/zemvalgiai.en.htm; 

• HBH Juozas öl (litauiska rätter): www.hbhjuozas.lt: Žibininkai, Kretingas kommun, 

tel/fax (370 445) 444 23, tel (370 460) 400 93; 

• „Bernelių užeiga“: www.berneliuuzeiga.lt; 

• „Forto dvaras“: www.fortopica.lt; 

• Čili kaimas: www.cili.lt/kaimas/; 

• „Švyturys“ bryggeri: www.svyturys.lt/; 

• „Gubernija“ bryggeri: www.gubernija.lt/; 

• „Rinkuškiai“ bryggeri: www.rinkuskiai.lt/; 

• „Kalnapilis“ öl: www.kalnapilis.lt/; 

• Bryggeri “Lokys”: www.lokioalus.lt/

Turist informationscentra 

ANYKŠČIAI 

Gegužės g. 1, tel. (370 381) 591 77 

www.antour.lt; anyksciaiturinfo@erdves.lt 

ALYTUS 

Rotušės a. 14A, tel. (370 315) 520 10 

www.alytus.lt, info@alytus-tourism.lt 

BIRŠTONAS 

Jaunimo g. 3, tel. (370 319) 657 40 

www.birstonas.lt; turizmas@birstonas.lt 

BIRŽAI 

Vytauto g. 27, tel. (370 450) 334 96 

www.birzai.lt/tic.htm; tic@birzai.lt; 

DRUSKININKAI 

M. K. Čiurlionio g. 65, tel. (370 313) 517 77; 

Gardino g. 3, tel. (370 313) 60 800; 

www.druskininkai.lt; information@druskininkai.lt 

EUROPAS GEOGRAFISKA CENTRUM 

Girijos k., Nemenčinės sen., Vilniaus r. 

Tel.: (370 601) 971 98, 257 74 

www.egc.lt, info@egc.lt 

JURBARKAS 

Dariaus ir Girėno g. 94, tel. (370 447) 702 01 

www.jurbarkas.lt; turizmas@jurbarkas.lt 

IGNALINA 

Taikos g. 11, tel. (370 386) 525 97 

www.ignalina.lt/tice.html; tic@ignalina.lt 

KAUNAS 

Laisvės al. 36, tel. (370 37) 323 436 

http://visit.kaunas.lt; turizmas@takas.lt 

KERNAVĖ 

Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų r. 

Tel. (370 382) 473 15 

www.taigaeurobaltika.com; 

kernave@taigaeurobaltika.com, info@kernave.lt 

KĖDAINIAI 

Didžioji g. 1, tel. (370 347) 603 63 

www.kedainiai.ten.lt/; kedainiaitic@centras.lt 

KLAIPĖDA 

Turgaus g. 5-7, tel. (370 46) 412 186 

www.klaipeda.lt; tic@one.lt 

KRETINGA 

Vilniaus g. 20, tel. (370 445) 776 12 

www.kretinga.lt; tickretinga@takas.lt 

NIDA – NERINGA 

Taikos g. 4, tel. (370 469) 523 45 

www.visitneringa.com; info@visitneringa.lt 

PALANGA 

Kretingos g. 1, tel. (370 460) 488 22 

www.palangatic.lt; palangaturinfo@is.lt 

PANEVĖŽYS 

Laisvės a. 11, tel. (370 45) 508 081 

www.panevezystic.lt; pantic@takas.lt 

PASVALYS 

P. Avižonio g. 6, tel. (370 451) 340 96 

turizmas@pasvalys.lt 

PLUNGĖ 

Parko g. 1, tel./fax (370 448) 524 92 

www.plunge.lt (turizmas); zdm.tourism@takas.lt 

ROKIŠKIS 

Tyzenhauzų g. 5, tel. (370 458) 522 61 

www.tic.rokiskyje.lt; tic@rokiskyje.lt 

ŠIAULIAI 

Vilniaus g. 213, tel. (370 41) 521 105 

www.siauliai.lt; tic@siauliai.lt 

SKUODAS 

Gedimino g. 1, tel. (370 440) 73 935 

www.skuodas.lt/turizmas/; apulia@takas.lt 

ŠILUTĖ 

Lietuvininkų g. 10, tel. (370 441) 777 95 

www.siluteinfo.lt; info@siluteinfo.lt; 

Lietuvininkų g. 4, tel. (370 441) 622 07 

www.pamarys.lt/tic/; muziejus@silute.omnitel.net 

TELŠIAI 

Turgaus a. 21, tel. (370 444) 530 10 

www.telsiai.lt; turizmocentras@telsiai.lt 

TRAKAI 

Vytauto g. 69, tel. (370 528) 519 34 

www.trakai.lt; trakaitic@is.lt 

UTENA 

Utenio a. 5, tel. (370 389) 543 46 

www.utenainfo.lt; tic@utenainfo.lt 

VILNIUS 

Didžioji g. 31, tel. (370 5) 269 20 91 

turizm.info@vilnius.lt; 

Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 64 70 

tic@vilnius.lt; 

Geležinkelio g.16, tel. (370 5) 262 96 60 

v_tic@yahoo.com 

www.turizmas.vilnius.lt 

ZARASAI 

Sėlių a. 22, tel./fax (370 385) 512 30 

www.zarasai.lt (turism); turizmas@zarasai.lt 

27

LITAUENS TURISMDEPARTAMENT 

vid näringsministeriet 

A. Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva 

Tel. (370 5) 210 87 96, fax (370 5) 210 87 53 

info@tourism.lt; www.tourism.lt 

LITAUENS TURISMFOND 

A.Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva 

Tel. (370 5) 263 73 11, fax (370 5) 272 65 54 

info@travel.lt; www.travel.lt 

www.LithuanianTravel.com 

LITAUENS TURIST INFORMATIONSCENTRUM I FINLAND 

Kapteeninkatu 7, 00140 Helsinki, Finland 

Tel. (358 9) 622 777 17, fax (358 9) 622 777 18 

www.liettua.fi, info@liettua.fi 

Foton: Sigitas Platūkis, Vaclovas Valužis, Litauens nationala opera-och baletteater, Litauens nationala symfoniorkester, 

Klaipeda slotts nationala jazzfestival, Eimuntas Nekrošius teaterstudium „Meno fortas“, Vilnius nationala 

Lilla teater, Oskaras Koršunovas – Vilnius stadsteater, Litauens sjömuseum, Östersjöns bärnstenscentrum, Savickas 

tavelgalleri. 

©Text: Roma Statulevičiūtė 

Översättning: Gintautas Saulis 

© Bokförlag SAPNŲ SALA, 2005

Litauen - Lithuania

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?