You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
www.<strong>Litauen</strong>.se
2<br />
Republik <strong>Litauen</strong> – landet vid östra Östersjön. Landets yta<br />
– 65,3 tusen kv. km;<br />
3,435 milj invånare, - 83,5 proc. av dem är litauer; 6,7 proc.<br />
– polacker; 6,3 proc. – ryssar; 1 proc. - andra folkgrupper. År<br />
2009 blir Vilnius – med sina drygt 550 tusen invånare –Europas<br />
kulturhuvudstad - först av de nya EU-medlemstaterna.<br />
Andra större städer – Kaunas, hamnstaden Klaipėda,<br />
Šiauliai, Panevėžys. Totalt finns det drygt 100 städer<br />
i landet; 30 av dem är äldre än 750 år.<br />
1990 återtog <strong>Litauen</strong> sin självständighet.<br />
2004 blev <strong>Litauen</strong> medlem i EU och NATO.<br />
<strong>Litauen</strong>s invånare – de största euroentusiasterna<br />
av de nya EU-medlemstaterna.<br />
Innehåll<br />
Unesco:s litauiska mästarverk<br />
Vilnius gamla stad ...................................................................................... 5<br />
Kuriska näset .............................................................................................. 6<br />
Korstillverkning ........................................................................................... 7<br />
Sångfestivaler .............................................................................................. 8<br />
Kernavė – <strong>Litauen</strong>s Troja ........................................................................... 9<br />
Den antika sjöstaden – Trakai ................................................................. 10<br />
Den sydeuropeiska arkitekturen - under nordens himmel ................................. 11<br />
Museernas frestelse ............................................................................................... 14<br />
Musikalisk intrig ................................................................................................... 16<br />
Mångfaldig teatermusa ........................................................................................ 18<br />
Fantasimagasin ..................................................................................................... 20<br />
Levande traditioner ............................................................................................. 22<br />
<strong>Litauen</strong> – ölälskarnas paradis .............................................................................. 25
Man kan inte tro utan att ha sett<br />
Du kan inte tro utan att ha sett hur vakert och rikt på<br />
överraskningar <strong>Litauen</strong> är. Vilnius med sina höga kyrktorn<br />
och smala gator – medeltidens romantik. Arkitektoniska mästerverk – slott,<br />
borgar, herresäten, kloster, parker – utspridda i hela landet.<br />
Man kan inte tro utan att ha besökt hur brett det litauska<br />
konstlivets panorama är – från klassisk musik, konserter och<br />
festivaler till etnologi och folklore; från jazz till opera och balett. I <strong>Litauen</strong><br />
arbetar Europas bästa teaterregissörer. Vårt lands talrika museer, gallerier<br />
och konstsalonger visar dig ett varierande och färgrikt panorama.<br />
Genom att besöka våra gamla traditionella fester, marknader<br />
och klangfulla sångfestivaler kan du få en uppfattning om dess<br />
gamla ursprung.<br />
Visste ni, att vårt språk är ett av de äldsta ännu levande<br />
indoeuropeiska språken som liknar sanskrit, och att namnet<br />
<strong>Litauen</strong> nämns för första gången redan år 1009 – och då i Kvedlingsburgs<br />
krönika?<br />
<strong>Litauen</strong> är en färgrik rymd av mångsekelgammalt kulturarv och<br />
nutidens kreativa liv i Europas centrum. Här bor nordborna med<br />
sydländskt temperament. Man måste göra ett besök för att förvissa sig.<br />
3
UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK<br />
4
Vilnius gamla stad<br />
Vilnius gamla stad finns redan från 1994 på<br />
UNESCO:s världskulturarvslista. Staden är en av de till<br />
ytan största av gamla städer i Central-och Östeuropa (ca<br />
360 ha) och påminner med sina ljusa slott och kyrktorn om<br />
gamla rika italienska städer – Rom och Florence. Vilnius<br />
är den nordligaste huvudstaden som har tagit över den<br />
gamla Östeuropas arkitektoniska stilar. 1400 t.o.m. 1700talens<br />
Vilnius – mest avlägset västeuropeiskt kultur-och<br />
utbildningscentrum i Östeuropa. “Gamla stad” i Vilnius<br />
ger en intressant återspegling av stadens mångsekelgamla<br />
storhet och skönhet. Det moderna, snabbt expanderande<br />
Vilnius är ledande bland de baltiska huvudstäderna vad<br />
gäller utveckling och – en av världens 20 vackraste städer,<br />
väl värd att besöka.<br />
Östeuropa. “Gamla stad” i Vilnius<br />
• Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt; www.vilnius.lt/new/;<br />
• Vilnius i bilder: www.vilnius.tai.lt ;<br />
• Vilnius på gamla foton: www.vu.lt/mb/Vilnius/;<br />
• Vilnius turism-och informationscentra:<br />
Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 96 60, fax 262 81 69, tic@vilnius.lt;<br />
Didžioji g. 31, tel. (370 5) 262 64 70, fax 262 07 62, turizm.info@vilnius.lt;<br />
Geležinkelio g.16, (Vilnius järnvägsstation), tel./fax 269 20 91<br />
5
UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK<br />
6<br />
Kuriska näset<br />
År 2000 upptogs Kuriska näset på<br />
UNESCOs lista över världsnaturarv för sitt<br />
unika och vackra landskap. De vita vandrande<br />
sanddyner, som på vissa ställen tämjs av gröna<br />
tallskogar, sköljs på ena sidan av Östersjön, och<br />
av Kuriska havet på andra sidan, ser ut som en<br />
perfekt naturbild. Majestätiska vida panoraman,<br />
växlande vind-och havsmusik bildar Kuriska<br />
näsets egenartade drag.<br />
Arkitekturen i alla fyra Neringas samhällen<br />
– Nida, Preila, Pervalka och Juodkrantė lockar<br />
besökarna. Juodkrantės arkitektur – etnografiska<br />
fiskegårdar med blåa fönster. Denna stil har tagits<br />
över av moderna villor, de gamla villorna i<br />
Juodkrantė pryds av ”träspets”. Naturens storhet<br />
passar väl den nya arkitekturen – bland tallskogar<br />
står hotell och villohem. Fisk, rökt enligt gamla<br />
kuriska fiskares recept – en riktig delikatess för<br />
finsmakare.<br />
Neringas samhällen – en fin plats för de<br />
som tycker om både lugn och aktiviteter.<br />
Cykelvägar förbinder alla samhällena.<br />
Nida – seglarnas, vindsurfarnas, drakflygarnas<br />
och hängflygarnas paradis. Kuriska näsets natio-<br />
nalpark med sina unika naturkrafter och färger<br />
lockar besökarna året runt.<br />
En speciell gåva från detta landskap – att<br />
leta efter längs Östersjöns strand är – vacker<br />
bärnsten.<br />
• Neringas kultur -och turistinformationscentrum „Agila“: Taikos g. 2, Neringa - Nida;<br />
tel.: (370 469) 522 34, (370 469) 522 48; www.visitneringa.com;<br />
• Tomas Mann kulturcentrum: Skruzdynės g. 17, Neringa-Nida, tel. (370 469) 522 60; www.mann.lt/;<br />
• Bärnstens galleri-museum: Pamario 20, Neringa-Nida,<br />
tel./fax: (370-469) 525 73; 521 41; 527 12; www.ambergallery.lt/;<br />
• Kuriska näsets nationalpark: www.nerija.lt/;<br />
• Om Nida och bärnsten. Tomas Mann om Nida: www.elnet.lt/vartiklis/nida/
Korstillverkning<br />
Traditionella litauiska kors – unika<br />
hantverk med arkitektoniska, skulptur-, smedjeoch<br />
tidvis målarkonstelement. På korsen<br />
framkommer arkaiska växtmotiv, “sol” eller<br />
“fågel” –med Livets träds motiv, motsvarande den<br />
sakrala rymdens traktat. Korsen reser man som<br />
minnesmärke över de döda, i vissa trakter som<br />
en önskan om andligt beskydd, i andra för att be<br />
om nåd och i tacksamhet.<br />
Kors reste man envist i <strong>Litauen</strong> även<br />
under svåra perioder och trots ockupanternas<br />
förbud och regleringsförsök under 1800-1900talen.<br />
På grund av detta redan i slutet av 1800-talet<br />
blev dessa olikartade minnesmärken en form<br />
av nationell identitet och i rad med religiös och<br />
traditionsbetydelse fick status som en nationell<br />
symbol.<br />
Korskullen utanför Šiauliai är världens<br />
enda historiska plats där man rest kors alltsedan<br />
1800-talet för att be om Guds nåd och tacka “i<br />
tacksägelse”. Man räknar med att idag mer än<br />
20 000 kors finns här – alltifrån mycket fina<br />
konstverk till enkla träkors. Där står även kors<br />
som restes under påven Johannes Paulus II besök<br />
i <strong>Litauen</strong> år 1993.<br />
Korstillverkning – <strong>Litauen</strong>s unika<br />
konsthantverk upptogs på UNESCOs lista över<br />
konsthantverksarv år 2001.<br />
• <strong>Litauen</strong>s gamla skulpturer, kors och kapeller: www.tradicija.lt;<br />
• Folkkonst. Den lilla arkitekturen: http://ausis.gf.vu.lt/eka/art/art_archi.html;<br />
• Bok-fotoalbum: www.culture.lt/crests/lt.html;<br />
• <strong>Litauen</strong>s heliga platser. Korskullen: www.lcn.lt/en/bl/sventoves/kryziuk/<br />
7
UNESCO:s LITAUISKA MÄSTARVERK<br />
8<br />
Sångfestivaler i Estland, Lettland och <strong>Litauen</strong><br />
Sångfestivaler i Baltikum<br />
– Estland, Lettland och <strong>Litauen</strong><br />
– har upptagits på UNESCOs lista<br />
över verbalt och ickemateriellt<br />
kulturarv år 2003.<br />
I slutet av 1700-talet<br />
drabbades de baltiska länderna<br />
av samma öde – hela Baltikum<br />
ockuperades av det ryska imperiet.<br />
Redan på 1800-talet blev etnisk<br />
kultur, speciellt folkvisor, en<br />
viktig yttring av nationell identitet<br />
som väckte tankar om separation<br />
och självständighet från Ryssland.<br />
Vägen till självständighetens återuppbyggande<br />
år 1990 kallas ofta<br />
för “den sjungande revolutionen”.<br />
År 1924 samlades litauer<br />
från hela landet till den<br />
första Sångfestivalen. Under<br />
mellankrigstiden arrangerades<br />
republikanska sångfestivaler<br />
vartannat år - i landskommunerna<br />
t.o.m. varje år. Sångfestivaler<br />
arrangerades till och med under<br />
sovjettiden. På programmet stod<br />
både folkvisor och patriotiska<br />
visor.<br />
Nutida Sångfestivaler<br />
består av tre delar – Dansdagen,<br />
Ensembleaftonen (etnografiska och folklore) och<br />
den mest storslagna av dem – Sångdagen. Till<br />
dessa Sångfestivaler, som anordnas vart fjärde<br />
år eller anpassas till viktiga datum, kommer<br />
fler än 30 000 deltagare; antalet körer är mer<br />
än 400 stycken. När <strong>Litauen</strong> blev självständigt<br />
utvidgades Sångfestivalens geografi – hit<br />
kommer landsmän från 10-15 länder, värför man<br />
började kalla festivalen för Världens Litauers<br />
Sångfestival.<br />
• Världens litauers sångfestival. <strong>Litauen</strong>s folkkulturcentrum: http://dainusvente.lfcc.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s skolungdoms sångfestival: www.mds2005.lt/;<br />
• Lettlands sångfestival: www.dziesmusvetki2003.lv;<br />
• Estlands sång-och dansfestival: www.laulupidu.ee/
Kernavė – litauens Troja<br />
Redan här kan man få<br />
känsla av balternas fornhistoria<br />
och <strong>Litauen</strong>s källor. I Kernavė hittar<br />
man unika kulturers spår från<br />
tionde årtusendet före Kristus till<br />
tidig medeltid<br />
Under första århundradet<br />
efter Kristus bildades de första<br />
stora samhällena på Pajauta-<br />
dalen som försvarades från<br />
Försvarskullara, vilka är reservatets<br />
mest talande kulturelementa.<br />
Balticum i sin helhet har ett mindre<br />
antal sådana kullar medan<br />
det i <strong>Litauen</strong> finns betydligt mer<br />
än tusen försvarskullar och här i<br />
reservatet Kernave – samlade på<br />
ett enda ställe – de unika fem Försvarskullarna.<br />
Det finns här också fornlämning av både historiska-naturprocesser<br />
(glaciär) och långvarig<br />
människoverksamhet.<br />
Kernavė nämns för första gången i skriftliga<br />
källor – i Herman Vartbergs samt Livlands<br />
krönika – år 1279. Då var Kernavė <strong>Litauen</strong>s<br />
ekonomiska-politiska centrum – <strong>Litauen</strong>s första<br />
huvudstad. Det är Kernavės blomstringstid.<br />
År 1390, under korsriddarnas anfall,<br />
brändes Kernavė ner. Gamla stadens lämningar<br />
doldes så småningom från människors öga under<br />
en tjock uppslamning, som konserverade alla<br />
organiska ämnen tillsammans med spår av “litauiska<br />
Trojas” invånare. Till skillnad från i Vilnius,<br />
har i Kernavė bevarats orörda kulturlager med<br />
värdefull information.<br />
På denna plats, som har status som<br />
Kernavės rikskulturreservat, har i 25 år systematiskt<br />
pågått arkeologiska utgrävningar och på<br />
Kernavės arkeologiska –och historiska museum<br />
finns talrika unika fynd samlade.<br />
I början av juli, under Nationaldagsfirandet,<br />
arrangeras i Kernavė en imponerande kulturfestival<br />
“Den levande arkeologins dagar” där kan<br />
man studera gamla hantverk, lyssna till musik<br />
från gamla dagar eller se “krigare” från olika länder<br />
visa “stridskonst”. Midsommarfirandet (den<br />
hedniska Daggfesten) är också en mycket populär<br />
fest som firas här enligt gamla traditioner och<br />
seder. Alla som vill ha en meningsfull fritidssysselsättning,<br />
får här tillfälle att delta i arkeologiska<br />
utgrävningar.<br />
År 2004 upptogs Kernavė på UNESCO:<br />
s världsarvslista.<br />
• Kernavės rikskulturreservat: www.kernave.org/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s medeltida borgar: www.viduramziu.lietuvos.net/pilys/ (se: „pilys”, „medinės pilys”);<br />
• Svarthornade månaden – neofolk darkwave festival: www.mjr.lt/;<br />
• Kernavės turistinformationscentrum: Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų raj.<br />
Tel. (370 473 15), fax. (370 382) 473 11; e-post. info@kernave.lt;<br />
kernave@taigaeurobaltika.com; www.taigaeurobaltika.com<br />
9
10<br />
Den antika sjöstaden - Trakai<br />
I början av 1300-talet var Trakai<br />
ett administrativt-ekonomiskt och starkt<br />
försvarscentrum i Storhertigdömet <strong>Litauen</strong>,<br />
beläget på ett sjörikt och vackert område. Stadens<br />
symbol är det medeltida gotiska slottet , beläget på<br />
en ö i Galves sjö. På slottet finns Trakai historiska<br />
museum där man bland många andra föremål<br />
också kan se intressanta vapensamlingar. Om<br />
det andra – halvöns slottet - påminner bara dess<br />
ruiner. På slottens omgivningar arrangeras varje<br />
år medeltida krigarfestivaler.<br />
Inne i öns slott arrangeras också olika<br />
aktiviteter. På sommaren – klassiska musikfestivaler,<br />
operaföreställningar. Slottet och sjöarna kan<br />
man betrakta från dess andra sida, om man tar<br />
en tur med båt, yacht, ångbåt eller ålderdomliga<br />
segelbåtar – kurenai.<br />
I Trakai hade storhertig Vytautas av<br />
Storhertigdömet <strong>Litauen</strong> sitt residens. I en stor<br />
avgörande drabbning vid Žalgiris ledde Vytautas<br />
sina trupper bestående av karaiterna, kända<br />
som duktiga och pålitliga krigare, till seger och<br />
satte därmed stopp för korsriddarnas anfall mot<br />
<strong>Litauen</strong>. Nästan i 600 år har karaiterna bevarat<br />
sina traditioner – de har eget bönehus, eget museum<br />
och på deras egna restauranger kan man<br />
smaka på karaitiska maträtter.<br />
Gamla staden med från 1600-talet bevarad<br />
egenartad träarkitektur och olika samfunds<br />
byggnader och slott, Užutrakis herresäte från<br />
1800-talet samt park, som projekterades av Eduard<br />
Fransua Andre och kuperat sjörikt landskap utgör<br />
ett unikt och stort arvskomplex utan motsvarighet<br />
i något annat land i Östersjöregionen.<br />
Trakai - kandidat till UNESCO:s lista över<br />
blandat kulturarv – ligger bara 30 km utanför<br />
Vilnius. Det är ett underbart ställe för en-eller<br />
tvådagars utflykt.<br />
• Trakai med omgivningen: www.Trakai.Lt;<br />
• Trakai historiska nationalpark: www.Seniejitrakai.Lt;<br />
• Trakai turistinformationscentrum: Vytauto g. 69, Trakai, tel./Fax (370 528) 519 34;<br />
Trakaitic@is.Lt; www.Trakai.Lt
Den sydeuropeiska arkitekturen – under nordens himmel<br />
Barocken. I Vilnius, var man än kastar<br />
blicken, stannar ögonen vid några skyskrapande<br />
kyrktorn. De är ca 50 stycken i huvudstaden<br />
och drygt 900 kyrkor, kloster och kapell runt<br />
om <strong>Litauen</strong>. Det är en riktig barockdans under<br />
norra himmeln eftersom en del av katolska<br />
kyrkor med förtjusande exteriör och interiör är<br />
barockens egenartade mästarverk. De vackraste<br />
barockpärlor i hela nordöstra Europa är S:t Peteroch<br />
Paulskyrkan i Vilnius samt Pažaislis kloster<br />
i Kaunas.<br />
I <strong>Litauen</strong> har i några år framförts kulturprogram<br />
”Barockvägen” samt ”Klostervägen” med<br />
den gamla musikens konserter på de vackraste<br />
barockbyggnader.<br />
Gotik. Kronan bland de många vackra byggnaderna är den speciellt eleganta St-Annas<br />
kyrka– verk från den senaste eller “den flammande” gotiken. Bredvid den står en annan byggnad – St.<br />
Franciscus och Bernardinus kyrka. Väggmålningarna i den med renässansinnehåll och gotisk stil<br />
räknas som världens unikum.<br />
11
12<br />
Den sydeuropeiska arkitekturen – under nordens himmel<br />
Slott. <strong>Litauen</strong>s mest kända slott<br />
från 1300-1400-talet – Gediminas slott<br />
i Vilnius, Trakai slott samt Kaunas<br />
slott – lyser också med sin gotiska storhet.<br />
Den vita pärlan Biržai slott – det<br />
enda bevarade slottet-bastionen. Längs<br />
<strong>Litauen</strong>s längsta flod Nemunas ligger tre<br />
residensslott i röd sten med renässansoch<br />
romantismprägel.<br />
Palats. Skönheten av de centralt<br />
liggande palatsen skyms ofta av näraliggande<br />
byggnader, men Vilniusuniversitets<br />
byggnader, nuvarande Presidentpalatset<br />
samt andra näraliggande palats är en<br />
spegel av huvudstadens gyllene tider. I<br />
hela landet finns det drygt 600 palats och<br />
herresäten. Speciellt vackert är Verkiai<br />
palats i Vilnius förort på Neris strand;<br />
Tiškevičiai palats som omges av en fin<br />
Eduard Fransua Andres park i Palanga.<br />
Förresten, i hela Östeuropa finns bara<br />
fyra Andres parker och alla ligger de i<br />
<strong>Litauen</strong>.
Herresäten. På en del renoverade herresäten<br />
finns det museer, andra erbjuder rekreations-och<br />
turismservice, på de tredje bevaras<br />
kulturella traditioner: arrangeras musik-och litteraturkvällar,<br />
konstnärläger. Några av de gamla<br />
vattenkvarnarna har blivit väldigt romantiska<br />
fritids-och rekreationsställen.<br />
Etnografisk arkitektur. Man tror att<br />
träarkitekturen är mest arkaisk och egenartad.<br />
De vackraste och välbevarade byggnaderna<br />
kan vi hitta i nationala parker eller i ca 50<br />
etnografiska byar.<br />
<strong>Litauen</strong> med sin rika och mångsekelgamla<br />
arkitektoniska stilmångfald kan överraska många<br />
gäster. Och Vilnius moderna skyskrapa ”Europa”<br />
(Baltikums högsta) – en av de vackraste moderna<br />
byggnader på den Äldsta kontinenten.<br />
• Virtuell utställning om <strong>Litauen</strong>s kulturarv: http://alka.mch.mii.lt; http://daugenis.mch.mii.lt/alka/;<br />
• Medeltida <strong>Litauen</strong> och slott: http://viduramziu.lietuvos.net/pilys/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s kloster: http://vienuolynai.mch.mii.lt;<br />
• Vilnius: www.turizmas.vilnius.lt/; www.vilnius.lt/new/en/gidas.php;<br />
• <strong>Litauen</strong>s herresäten: www.heritage.lt//dvarai/dvarai.htm;<br />
• <strong>Litauen</strong>s sakrala träarkitektur: www1.omnitel.net/lmsa/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s tekniska arv: www.ihp.lt/gateway/lt/;<br />
• Vattenkvarnar: www.heritage.lt/kpip/exhibition.htm ;<br />
• Žemaitija (<strong>Litauen</strong>s etniska region): http://samogitia.mch.mii.lt/;<br />
• Palangas botaniska park (Tiškevičiai palats): www.pgm.lt<br />
13
14<br />
Museernas frestelse<br />
Historiska museer. Det är bara en nation<br />
med ett långt och dramatiskt förflutet, som så<br />
älskar sin historia och sitt nationalarv. Så är<br />
det med <strong>Litauen</strong>, som i sina många intressanta<br />
museer berättar sin historia för besökarna. I<br />
<strong>Litauen</strong>s äldsta nationala museum finner vi den<br />
största samlingen av landets kulturarv; på Gamla<br />
arsenalen – balternas förhistoria, litauernas källor.<br />
På <strong>Litauen</strong>s folkliga friluftsmuseum i Rumšiškės<br />
– alla landets fyra etnografiska regioner.<br />
Bara i <strong>Litauen</strong>. Landets mest grymma<br />
ockupationstider och det pris man fick betala<br />
för sin frihetskamp kan ni få bevittna vid ett<br />
besök på Förintelsemuseet i Vilnius. Museet<br />
finns i före detta KGB byggnaden. Judarnas öde<br />
i <strong>Litauen</strong> återspeglar utställningen på statliga<br />
Gaonmuseum i Vilnius. I Grūtas park utanför<br />
Druskininkai hamnar ni på ett „deportationsläger“<br />
med minnesmärken över sovjetiska politiker<br />
från hela <strong>Litauen</strong>. Vill ni se sovjetisk underjordisk<br />
raketbas – besök Plokštinės militarismutställning<br />
i Žemaitijas nationalpark.<br />
Konstmuseer. På konstmuseerna hittar vi<br />
verk av våra och utländska konstnärer, konstverk<br />
från medeltider. Mest rika och inresseväckande<br />
samlingar finns på <strong>Litauen</strong>s konstmuseum i<br />
Chodkevičiai och Radvilos palats, K.Varnelis<br />
hus-museum, på museum för tillämpad konst i<br />
Vilnius, M.K.Čiurlionis nationala konstmuseum,<br />
Mykolas Žilinskas galleri i Kaunas, Klaipėdas<br />
konstgalleri m m.<br />
Unika museer. På Orvydai gård-museum<br />
i Kretinga kommun täcks sten-och träskulpturer<br />
av mistisk glans. Storbritanniens geografiska<br />
förening har upptagit museet på sin lista över<br />
världens största unikum. Litauernas förfäders och<br />
himmelns samband förklarar observationsplats av<br />
himlakroppar samt Etnokosmologiska museum i<br />
Moletai kommun. Bärnstenssamlingar med rester<br />
av insekter på Palangas bärnstensmuseum är<br />
världens största; bärnstenshistoria, amulett och<br />
smycken i bärnsten finns på Mizgiriai bärnstensmuseer<br />
i Nida och Vilnius.
Intressanta och roliga. Många museer<br />
tillägnas naturen. Mycket intressanta är Hästens-,<br />
Biodlingsmuseer, ”Girios aidas” (”Skogens eko”),<br />
men mest imponerande är Havsmuseet-akvarium<br />
med delfinuppvisningar. Vad djävlar är duktiga på<br />
får ni se på Djävulmuseum. Dessutom finns det<br />
många andra museer – flygmuseum, urmuseum,<br />
smedjemuseum, keramikmuseum, herresätemuseer,<br />
vatten-och vindkvarnmuseer, teatermuseer,<br />
myntmuseer, en stor mängd minnesmärken samt<br />
andra slags museer.<br />
Europas park. Om ni besöker <strong>Litauen</strong><br />
– landet med Europas geografiska centrum -<br />
måste ni besöka denna speciella plats och Europas<br />
park. På Europa-parkens friluftsmuseum finns det<br />
mer än 100 st originella skulpturer av världens<br />
berömda konstnärer Magdalena Abakovič, Solo<br />
Le Witto, Dennis Oppenheim m m.<br />
• <strong>Litauen</strong>s museer: www.muziejai.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s nationalmuseum: www.lnm.lt/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s konstmuseum: http://ldmuziejus.mch.mii.lt/;<br />
• Förintelsemuseum: www.genocid.lt/Muziejus/genocido.htm;<br />
• Vilnius statliga Gaonmuseum: www.jmuseum.lt/;<br />
• Grūtas park (Sovjetiska skulpturer): www.grutoparkas.lt;<br />
• Lilla <strong>Litauen</strong>s historiska museum: www.mlimuziejus.lt;<br />
• Samogitermuseum “Alka”: http://zam.mch.mii.lt/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s havsmuseum: www.muziejus.lt/; www.juru.muziejus.lt;<br />
• Molėtai astronomiska observatorium: www.itpa.lt/mao/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s flygmuseum: www.lam.lt;<br />
• Europas park: www.europosparkas.lt<br />
15
16<br />
Musikalisk intrig<br />
Man säger att kultur är utan gränser.<br />
Därför kan det vara så, att någon av <strong>Litauen</strong>s<br />
konstnärer, musik-eller dansgrupper någon gång<br />
har besökt ert land. Kanske det var en världsberömd<br />
stjärna t ex. operasångare Violeta Urmana<br />
eller Irena Milkevičiūtė med sina perfekta röster?<br />
Eller kanske emotionella pianister Mūza<br />
Rubackytė eller Petras Geniušas? Violinist virtuos<br />
Vilhelmas Čepinskis?<br />
Klassiker. I <strong>Litauen</strong> finns det stor mängd<br />
musikföreningar – körer, stråk-, jazz- eller antikmusikgrupper,<br />
blås-, kammar- och symfoniorkestrar.<br />
Mest berömd av dem är <strong>Litauen</strong>s symfoniorkester<br />
som leds av Gintaras Rinkevičius – efterfrågad<br />
gästdirigent på Rygas och Malmöopera.<br />
Väldigt omtyckta är föreställningar på <strong>Litauen</strong>s<br />
opera-och baletteater med talangfulla artister och<br />
Andželika Cholinas dansteater.<br />
Festivaler. Det musikaliska livet är utan<br />
tvekan mer aktivt i storstäderna under den kalla<br />
årstiden. På våren börjar man arrangera olika<br />
festivaler en del av dem flyttas till stadstorg,<br />
parker, kurorter vid kusten. På Vilnius, Pažaislis<br />
och Kristoforas festivaler för klassisk musik<br />
gästar ofta världsberömda artister. På Kaunas<br />
slott hålls operettfestivalen och på Trakai slott<br />
– musikkvällar.
Folklore och folkmusik. På sommaren<br />
hålls många etnografiska och folklorearrangemang<br />
dit många åskådare samlas. Mest populära<br />
är traditionella internationella folklorefestivaler<br />
“Klingar klingar kankles”, “Baltica” i Vilnius samt<br />
30 etnografiska och folkmusikfestivaler i hela<br />
<strong>Litauen</strong>. Den mest besökta countrymusik-festivalen<br />
med gäster från andra länder är “Visaginas<br />
country”.<br />
Jazz. Mest expressiva är Vilnius, Kaunas,<br />
Klaipeda slotts, Birštonas jazzmusikfestivaler<br />
med bästa lokala och gästartister. Vilka melodifyrverkerier<br />
exploderar under jamm-session!<br />
Helt annorlunda är festivalen ”Blues nätter” vid<br />
Lūkštas sjö – riktig romantik under Žemaitijas<br />
(<strong>Litauen</strong>s etnografiska region) himmel. Förresten,<br />
i <strong>Litauen</strong> (i Vilnius) står det enda minnesmärke<br />
för jazzmusiker Franck Zappa<br />
• <strong>Litauen</strong>s nationala opera-och baletteater: www.opera.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s nationala filharmoni: www.filharmonija.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s kongresspalats (<strong>Litauen</strong>s nationala symfoniorkester): www.lvso.lt ;<br />
• Vilnius festival; Modernmusikfestival „Gaida“; Vilnius internationella teaterfestival „Sirenos“:<br />
www.vilniusfestivals.lt/;<br />
• Kristupas sommarfestivaler: www.kristupofestivaliai.lt/;<br />
• Pažaislis musikfestival: www.pazaislis.lt/;<br />
• Antika musikfestival „Bancheto musicale“: www.bmfestival.lt/; www.festacortese.ten.lt;<br />
• Vilnius kulturarrangemang och institutioner: www.vilnius.lt/new/en/gidas/php (culture);<br />
• Vilnius jazzfestival: www.vilniusjazz.lt;<br />
• Kaunas jazzfestival: www.kaunasjazz.com<br />
• Klaipeda slotts internationella jazzfestival; jazzklubb-restaurang „Kurpiai“: www.jazz.lt/;<br />
• Birštonas jazzfestival: http://jazz.birstonas.lt/;<br />
• Internationell country musikfestival „Visaginas country“: www1.omnitel.net/visagino-country/index.html;<br />
• Internationell moderndansfestival: www.aura.lt;<br />
• Andželika Cholinas dansteater: www.ach.lt.<br />
17
18<br />
Mångfalldig teatermusa<br />
Första teaterföreställningen spelades<br />
i <strong>Litauen</strong> år 1570 på Regentpalatset. Samma<br />
år föddes även Vilnius uiversitets (dåvarande<br />
Jesuitkollegium)teater. Under 1700-talet på vissa<br />
adelsteatrar fungerade inte bara opera-och drama<br />
utan även balettgrupper.<br />
I <strong>Litauen</strong> verkar 13 nationala teatrar<br />
(8 av dem dramatiska teatrar, 2 dockteatrar,<br />
3 musikteatrar) och 10 ickestatliga teatrar<br />
samt andra dramaföreningar. Nutida <strong>Litauen</strong>s<br />
teaterregissörer är kända i hela världen. Eimuntas<br />
Nekrošius, filosofisk pjäsvirtuos nämns till<br />
Europas bästa regissör. Teaterälskarnas dröm -<br />
att få se hans ”Hamlet”, ”Mackbet”, ”Otello” eller<br />
nyaste föreställning ”Sångarnas sång”.
Inte mindre känd är Oskaras Koršunovas,<br />
mästare i avantgardistisk teater. Han har hunnit<br />
att få nästan alla världens viktigaste belöningar<br />
för sina föreställningar. Hans föreställningar visas<br />
alltid på teaterfestival i Avinion.<br />
En känd teaterregissör till – ledare för<br />
Lilla teater Rimas Tuminas. Hans föreställningar<br />
har spelats i många länder. Stort intresse väcker<br />
Jonas Vaitkus teaterföreställningar och hans<br />
sista film ”Ensamma” – ett kärleksdrama från<br />
gerillakrigstid i <strong>Litauen</strong> – var mest besökta<br />
film under alla självständighetsår. På många<br />
Skandinaviens och andra länders teatrar arbetar<br />
regissör Gytis Padegimas.<br />
Förutom ovannämnda regissörer arbetar<br />
på våra teatrar många andra talangfulla regissörer<br />
och skådespelare. Deras föreställnigar ger<br />
stort meningsfullt nöje. Livlig och färgglad är<br />
teaterrörelse. I <strong>Litauen</strong> finns det ca 1500 olika<br />
amatörteatergrupper.<br />
• Allt om fritid i litauen: www.anonsas.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s nationala dramatiskateater: www.teatras.lt;<br />
• Eimuntas Nekrošius teaterstudium „Meno fortas“: www.menofortas.lt<br />
• Oskaras Koršunovas – Vilnius stadsteater: www.okt.lt;<br />
• Vilnius lilla teater: www.vmt.lt;<br />
• National ungdomsteater: www.jaunimoteatras.lt;<br />
• Keistuolių teater: www.keistuoliai.lt;<br />
• Vilnius teater „Lėlė“ (dockteater): http://teatras.lele.w3.lt;<br />
• Kaunas nationala dramatiska teater: www.dramosteatras.lt;<br />
• Kaunas ungdomsteater: www.kamerinisteatras.lt;<br />
• Teater-, musik- och filmmuseum: http://teatras.mch.mii.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s filmcentrum: www.lfc.lt<br />
19
20<br />
Fantasimagasin<br />
Mikalojus Konstantinas Čiurlionis (1875 – 1911) är utan<br />
tvekan <strong>Litauen</strong>s mest kända konstnär och talangfulla tonsättare. Hans<br />
tavlor är svårt att begränsa med en konstinriktining och räknas som<br />
litauernas största insats i världskulturen. Han står bredvid berömda<br />
modernister M.Kandinskij, E.Munch, O.Redon, F.Kupka mm. I<br />
Kaunas finns Čiurlionis museum-galleri.<br />
Konstriktningar. I <strong>Litauen</strong> har vi konstnärer som representerar<br />
alla dominerande stilar och riktningar. Nutida <strong>Litauen</strong>s konstfader,<br />
representant för figurmålning Augustinas Savickas tavlor kan ni se<br />
på hans egna galleri I Vilnius. Intressanta är symbolistiska Ričardas<br />
Vaitiekūnas, Linas Katinas, neorealistiska Arvydas Šaltenis, Kostas<br />
Dereškevičius, Algimantas Kuras tavlor. Väldigt egenartade är Šarūnas<br />
Sauka tavlor, Audrius Gražys expressionistiska tavlor. En av de<br />
starkaste abstraktionisterna i <strong>Litauen</strong> är Dalia Kasčiūnaitė. Vilmantas<br />
Marcinkevičius, Algimantas Griškevičius, Tomas Markevičius, Arūnas<br />
Žilys är väldigt populära inte bara i <strong>Litauen</strong>. Arūnas Žilys salongverk<br />
är väldigt efterfrågade bland lokala och utländska konstvetare. Mest<br />
intressanta skulptörer är Aloyzas Smilingis, Regimantas Midvikis,<br />
Arūnas Sakalauskas. Feliksas Jakubauskas gobelänger är pärlor på<br />
varje textilutställning.
Gallerier under taket och friluftsutställningar.<br />
När ni besöker utställningar och gallerier<br />
som har etablerats i storstäderna blir ni förvånade<br />
av nutida <strong>Litauen</strong>s mångsidiga konst. Det är både<br />
mästare i figurritning och koloristikvirtuoser, minimalismens<br />
filosofer och abstraktionister – var<br />
och en är individuell och egenartad. På en utställning<br />
får ni själva bli deltagare i ett avantgardistiskt<br />
projekt, på ett annat galleri får ni bli keramiker<br />
och göra en medalj för er själva.<br />
På de flesta gallerierna ställs ut professionella<br />
verk i målning, grafik, akvarell, keramik, glas<br />
eller de små skulpturerna. Dessutom ställer våra<br />
konstnärer ut sina verk på många internationella<br />
utställningar, på utländska gallerier. Om ni blir<br />
intresserade av de mest tallangfulla konstnärerna<br />
och deras verk, kan ni hitta dem på deras egna<br />
verkstäder.I <strong>Litauen</strong>s konstnärförening finns<br />
drygt 1500 professionella konstnärer.<br />
Skulpturerna får ni se på många utställningar<br />
och i skulpturparker. På museiavdelningen<br />
nämns Europas skulpturpark, men nära Vilnius<br />
ligger en annan intressant park- Vilnoja skulpturpark.<br />
Utställningen i denna park fylls varje år med<br />
nya skulpturer gjorda av lokala och utländska<br />
konstnärer. Ganska rik är Klaipėdas skulpturpark,<br />
intressanta skulpturer står på Juodkrantės<br />
(Neringa) skulpturstrand, Ventės ragas vid<br />
Kuriska lagunen (Šilutė kommun). Några andra<br />
mindre parker ligger i Palanga, Panevėžys och<br />
på andra orter.<br />
• Mikalojus Konstantinas Čiurlionis museum: www.muziejai.lt/kaunas/ciurlionio_muziejus.en.htm;<br />
• M.K.Čiurlionis: www.licejus.lt/ciurlionis;<br />
• <strong>Litauen</strong>s konst (de bildande konsterna, tillämpad konst, musik, dans, fotografi): www.culture.lt/Lietuva/;<br />
• <strong>Litauen</strong>s konstnärförening: www.ldsajunga.lt;<br />
• Virtuell konstgalleri: www.culture.lt/ArtDB;<br />
• Virtuell galleri för <strong>Litauen</strong>s moderna konst: www.arteria.lt;<br />
• Galleri ”Vilnius ir dailė” (<strong>Litauen</strong>s moderna klassiker): www.paintings.lt;<br />
• Savickas tavelgalleri: www.savickas.xxi.lt/;<br />
• Aloyzas Smilingis galleri: http://smilingis.w3.lt;<br />
• <strong>Litauen</strong>s konstmuseer: www.muziejai.lt/vilnius/<strong>Lithuania</strong>n_art_museum.htm;<br />
• Centrum för modern konst: www.cac.lt;<br />
• Gallerier, utställningar, kulturcentra, konstnärernas hemsidor, konstnärföreningar:<br />
www.muziejai.lt/Lietmuziejai/galleries_exh_halls.htm;<br />
• Vilnius gallerier: www.vilnius.lt/new/gidas.php<br />
• Galleri «Vartai»: www.galerijavartai.lt<br />
• Galleri «Lietuvos aidas»: www.lagalerija.lt<br />
• Keramikeratelje-galleri: http://amatugildija.tinklapis.lt<br />
• <strong>Litauen</strong>s fotografi: www.photography.lt<br />
• <strong>Litauen</strong>s nationala M.Mažvydas bibliotek; pergamentsamling<br />
21
22<br />
Levande traditioner<br />
I <strong>Litauen</strong> finns det fem etniska regioner<br />
– Aukštaitija, Žemaitija, Dzūkija, Suvalkija<br />
och Lilla <strong>Litauen</strong>. Befolkningen i varje region<br />
har egen dialekt och karaktär. På de vackraste<br />
ställena i de tre första regionerna har man<br />
etablerat nationala parker. I dessa parker ligger<br />
hundraåriga etnografiska byar som har bevarat<br />
gamla lekfulla traditioner.<br />
En mycket rolig och bullrig fest är Festlagsdagen,<br />
då en grupp utklädda människor<br />
med masker, föreställande olika varelser, jagar<br />
bort vintern. Väldigt mycket folk kommer på<br />
denna fest på Rumšiškės friluftsmuseum, som är<br />
<strong>Litauen</strong>s lilla modell under bar himmel.<br />
Kaziukas marknad som arrangeras i<br />
Vilnius varje vår är redan drygt 400 år. På denna<br />
brokiga marknad skimrar för besökarnas ögon<br />
mängder av hantverk i trä, metall, keramik mm,<br />
man säljer allt vad människors fantasi och duktiga<br />
händer har skapat under vintern. Obligatorisk<br />
present från marknaden – pepparkakor “Kaziukas<br />
hjärta” och ringbröd.<br />
Mest romantisk och väldigt gammal<br />
hednisk fest är Rasos (Sankt Jonas) som firas<br />
under den kortaste natten på året. Största<br />
förhoppningarna ställs till vatten och örter, som<br />
ger skönhet och hälsa samt elden som rensar<br />
människans själ. Man säger att magisk ormbunke<br />
blomstrar denna natt. Den som hittar blomman<br />
– blir lycklig för evigt.
Traditionella litauiska fester är Fastlagsdagen,<br />
Påsk, Maria himmelfärdsdag, Alla<br />
helgons dag, Julafton, Jul och Nyår. Havsyran<br />
som firas i Klaipėda från år1934 blir också en<br />
tradition. Här samlas folk bade från <strong>Litauen</strong> och<br />
utlandet.<br />
Fest utan sång är ingen fest. Litauerna<br />
har en stor mängd folkvisor där man sjunger<br />
om omvärlden, sysslor, känslor, händelser.<br />
Traditionella bröllop i Dzūkija kan liknas<br />
vid riktiga musikuppvisningar. Unika är<br />
litauernas visor “sutartinė’s”; väldigt gamla och<br />
originella är farvälsvisor – gråten. Folkvisor och<br />
folkdanser hålls vid liv i 800 etnografiska-och<br />
folkloreensembler.<br />
23
24<br />
Levande traditioner<br />
<strong>Litauen</strong>s nationalträd – ek. Man säger<br />
att under hednisk tid fanns till och med heliga<br />
ekskogar där hedniska präster bodde. På väg<br />
från Vilnius till Kernavė ligger Dūkštai ekskog<br />
med vackra slingrade stigar och träskulpturer<br />
längs dem.<br />
<strong>Litauen</strong>s nationalväxt – lin; av lintråd<br />
vävs väldigt tunna enfärgade och lite tjockare tyg<br />
med ornament. Gamla traditionella ornament<br />
tillverkas, broderier finns kvar på många folkdräkter<br />
och de handgjorda vävbanden, vilka är<br />
uppskattade äre-och minnesgåvor.<br />
Traditionella hantverk tjusar med sin<br />
hjärtlighet och fyndighet: stora som små träskulpturer<br />
eller husgeråd; fina verk i svart keramik;<br />
virtuosa smidesarbeten; olika bärnstenssmycken,<br />
klippningar i papper, påskägg (färgade ägg till<br />
påsk). Ni blir överraskad av skönheten i fantastisirika<br />
skapelser i halm - genombrutna „trägårdar“<br />
eller av de vackra fåglarna med lätta vingar, gjorda<br />
av hyvelspån.<br />
Det kan synas som att alla färger från<br />
fester och naturen är samlade i litauiska palmkvistar.<br />
Dessa unika verk av torkade blommor,<br />
örter görs bara i Vilniusregionen. Palmkvistar<br />
kan vara en fin souvenir som vill påminna er<br />
om vårt lands skönhet och dess många kreativa<br />
människor.<br />
• <strong>Litauen</strong>s etnokulturella antologi: http://ausis.gf.vu.lt/eka/<br />
• <strong>Litauen</strong>s hembygdsmuseum I Rumšiškės mm: www.muziejai.lt/Kaisiadorys/Open-Air_muziejus.en.htm;<br />
• Folkdräkt: http://neris.mii.lt/heritage/costume/costume.html;<br />
• <strong>Litauen</strong>s virtuella utställning av årtusendets kulturella arv: http://daugenis.mch.mii.lt/alka/Default.htm;<br />
• <strong>Litauen</strong>s romuva: www.romuva.lt<br />
• <strong>Litauen</strong>s folkkonst: www.lietuvostautodaile.lt/<br />
• Žemaitijas nationalpark: www.zemaitijosnp.lt/;<br />
• Aukštaitijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/Litwaparki/parkai/31_0.htm;<br />
• Dzūkijas nationalpark: http://survigloters.supermedia.pl/Litwaparki/parkai/32_0.htm<br />
• <strong>Litauen</strong>s kulturcentra: www.lfcc.lt/kc/indexen.htm;<br />
• Kurtuvėnai regionalpark: www.kurtuva.lt<br />
• Tidningen „<strong>Lithuania</strong>n Heritage“: www.lithuanianheritage.com/;<br />
• Litauiska sägner: www1.omnitel.net/sakmes/
<strong>Litauen</strong> – ölälskarnas paradis<br />
<strong>Litauen</strong>s nationalkök är väldigt rikt. Varje<br />
etnisk region har egna gamla recept. En av det<br />
litauiska kökets mest intressanta särdrag är dess<br />
uppsjö av olika slags välsmakande soppor. Man<br />
njuter av dem samtidigt som man värms upp i<br />
vinterkylan eller blir uppfriskad i sommarens<br />
hetta. Rätterna av potatis är givetvis också många<br />
i det litauiska köket. Vad sägs om potatispannkakor<br />
och samogitiska pannkakor, potatiskorv och<br />
kroppkakor förståss, som blivit en nationalrätt?<br />
Matälskare med raffinerad smak kan smaka på<br />
kålpiroger med fisk eller kåldolmar, kålstuvning<br />
med rökta revben, stekt sidfläsk med pepparrotsås<br />
eller biffstek med örter; svampfylld kycklingsfile.<br />
Vill ni prova på en lättare rätt – varsågod: vattenkokta<br />
piroger med körsbär, blåbär eller ostmassa;<br />
bovetepannkakor eller vanliga pannkakor som<br />
smakar väldigt gott med tranbärssoppa eller<br />
timjante med honung.<br />
Ni måste smaka på lite torkad mild ost<br />
- bäst med honung. Litauiska kallrökta eller lufttorkade<br />
kötträtter är värda ett helt poem. Det<br />
finns korvar med enbärsdoft, långfermenterad<br />
“kindziukas”, biff-file mycket lockande med de<br />
litauiska kryddornas speciella arom.<br />
25
26<br />
<strong>Litauen</strong> – ölälskarnas paradis<br />
Men litauisk maträttsdrottning är svart<br />
rågbröd. Det är en hälsosam, närande, mättande<br />
produkt som behåller sina bästa egenskaper under<br />
lång tid. Svart bröd äter man med honung eller<br />
till mjölk. Litauerna äter detta bröd till köttsoppor;<br />
det svarta rågbrödet är nästan nödvändigt<br />
till rökt eller lufttorkat kött, speciellt med starka<br />
såser och till kallrätter.<br />
Traditionella aukštaitiska rätter har hittat<br />
sin plats på listan över Europas kulinariska arv.<br />
Några våra experter påstår att litauerna<br />
var uppfinnare av Europas första kryddbrännvin,<br />
som kallas “Trejos devynerios” (“Tre nior”).<br />
Denna alkoholdryck som tillverkas på 26 örter<br />
och förvaras i avenbokstunnor blev populär i<br />
<strong>Litauen</strong> redan på 1200-talet. Några tunnor med<br />
denna dryck brukade man ta på krigståg som läkemedel<br />
till förkylda soldater. Mångsekelgammal<br />
nationaldryck som man drack redan för några<br />
årtusenden fram till 1700-talet är mjöd. Enligt<br />
gamla recept tillverkar man i <strong>Litauen</strong> idag olika<br />
sorters honungsbrännvin och svagare honungsdrycker.<br />
Viskyälskarna måste smaka på litauiskt<br />
rågbrännvin “Samanė”. Ölälskarna får ett riktigt<br />
paradis i <strong>Litauen</strong>: i <strong>Litauen</strong> brygger man många<br />
sorters välsmakande öl. Man arrangerar resor<br />
“På ölvägen” med besök på både stora och små<br />
bryggerier.<br />
• Platser med Aukštaitijas kulinararv:<br />
www.culinary-heritage.com/regions/lithuania/aukstaitija/eng/index.html;<br />
• Žemaitijas kulinararv: http://samogitia.mch.mii.lt/KULTURA/zemvalgiai.en.htm;<br />
• HBH Juozas öl (litauiska rätter): www.hbhjuozas.lt: Žibininkai, Kretingas kommun,<br />
tel/fax (370 445) 444 23, tel (370 460) 400 93;<br />
• „Bernelių užeiga“: www.berneliuuzeiga.lt;<br />
• „Forto dvaras“: www.fortopica.lt;<br />
• Čili kaimas: www.cili.lt/kaimas/;<br />
• „Švyturys“ bryggeri: www.svyturys.lt/;<br />
• „Gubernija“ bryggeri: www.gubernija.lt/;<br />
• „Rinkuškiai“ bryggeri: www.rinkuskiai.lt/;<br />
• „Kalnapilis“ öl: www.kalnapilis.lt/;<br />
• Bryggeri “Lokys”: www.lokioalus.lt/
Turist informationscentra<br />
ANYKŠČIAI<br />
Gegužės g. 1, tel. (370 381) 591 77<br />
www.antour.lt; anyksciaiturinfo@erdves.lt<br />
ALYTUS<br />
Rotušės a. 14A, tel. (370 315) 520 10<br />
www.alytus.lt, info@alytus-tourism.lt<br />
BIRŠTONAS<br />
Jaunimo g. 3, tel. (370 319) 657 40<br />
www.birstonas.lt; turizmas@birstonas.lt<br />
BIRŽAI<br />
Vytauto g. 27, tel. (370 450) 334 96<br />
www.birzai.lt/tic.htm; tic@birzai.lt;<br />
DRUSKININKAI<br />
M. K. Čiurlionio g. 65, tel. (370 313) 517 77;<br />
Gardino g. 3, tel. (370 313) 60 800;<br />
www.druskininkai.lt; information@druskininkai.lt<br />
EUROPAS GEOGRAFISKA CENTRUM<br />
Girijos k., Nemenčinės sen., Vilniaus r.<br />
Tel.: (370 601) 971 98, 257 74<br />
www.egc.lt, info@egc.lt<br />
JURBARKAS<br />
Dariaus ir Girėno g. 94, tel. (370 447) 702 01<br />
www.jurbarkas.lt; turizmas@jurbarkas.lt<br />
IGNALINA<br />
Taikos g. 11, tel. (370 386) 525 97<br />
www.ignalina.lt/tice.html; tic@ignalina.lt<br />
KAUNAS<br />
Laisvės al. 36, tel. (370 37) 323 436<br />
http://visit.kaunas.lt; turizmas@takas.lt<br />
KERNAVĖ<br />
Kerniaus g. 4, Kernavė, Širvintų r.<br />
Tel. (370 382) 473 15<br />
www.taigaeurobaltika.com;<br />
kernave@taigaeurobaltika.com, info@kernave.lt<br />
KĖDAINIAI<br />
Didžioji g. 1, tel. (370 347) 603 63<br />
www.kedainiai.ten.lt/; kedainiaitic@centras.lt<br />
KLAIPĖDA<br />
Turgaus g. 5-7, tel. (370 46) 412 186<br />
www.klaipeda.lt; tic@one.lt<br />
KRETINGA<br />
Vilniaus g. 20, tel. (370 445) 776 12<br />
www.kretinga.lt; tickretinga@takas.lt<br />
NIDA – NERINGA<br />
Taikos g. 4, tel. (370 469) 523 45<br />
www.visitneringa.com; info@visitneringa.lt<br />
PALANGA<br />
Kretingos g. 1, tel. (370 460) 488 22<br />
www.palangatic.lt; palangaturinfo@is.lt<br />
PANEVĖŽYS<br />
Laisvės a. 11, tel. (370 45) 508 081<br />
www.panevezystic.lt; pantic@takas.lt<br />
PASVALYS<br />
P. Avižonio g. 6, tel. (370 451) 340 96<br />
turizmas@pasvalys.lt<br />
PLUNGĖ<br />
Parko g. 1, tel./fax (370 448) 524 92<br />
www.plunge.lt (turizmas); zdm.tourism@takas.lt<br />
ROKIŠKIS<br />
Tyzenhauzų g. 5, tel. (370 458) 522 61<br />
www.tic.rokiskyje.lt; tic@rokiskyje.lt<br />
ŠIAULIAI<br />
Vilniaus g. 213, tel. (370 41) 521 105<br />
www.siauliai.lt; tic@siauliai.lt<br />
SKUODAS<br />
Gedimino g. 1, tel. (370 440) 73 935<br />
www.skuodas.lt/turizmas/; apulia@takas.lt<br />
ŠILUTĖ<br />
Lietuvininkų g. 10, tel. (370 441) 777 95<br />
www.siluteinfo.lt; info@siluteinfo.lt;<br />
Lietuvininkų g. 4, tel. (370 441) 622 07<br />
www.pamarys.lt/tic/; muziejus@silute.omnitel.net<br />
TELŠIAI<br />
Turgaus a. 21, tel. (370 444) 530 10<br />
www.telsiai.lt; turizmocentras@telsiai.lt<br />
TRAKAI<br />
Vytauto g. 69, tel. (370 528) 519 34<br />
www.trakai.lt; trakaitic@is.lt<br />
UTENA<br />
Utenio a. 5, tel. (370 389) 543 46<br />
www.utenainfo.lt; tic@utenainfo.lt<br />
VILNIUS<br />
Didžioji g. 31, tel. (370 5) 269 20 91<br />
turizm.info@vilnius.lt;<br />
Vilniaus g. 22, tel. (370 5) 262 64 70<br />
tic@vilnius.lt;<br />
Geležinkelio g.16, tel. (370 5) 262 96 60<br />
v_tic@yahoo.com<br />
www.turizmas.vilnius.lt<br />
ZARASAI<br />
Sėlių a. 22, tel./fax (370 385) 512 30<br />
www.zarasai.lt (turism); turizmas@zarasai.lt<br />
27
LITAUENS TURISMDEPARTAMENT<br />
vid näringsministeriet<br />
A. Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva<br />
Tel. (370 5) 210 87 96, fax (370 5) 210 87 53<br />
info@tourism.lt; www.tourism.lt<br />
LITAUENS TURISMFOND<br />
A.Juozapavičiaus g. 13, 09311 Vilnius, Lietuva<br />
Tel. (370 5) 263 73 11, fax (370 5) 272 65 54<br />
info@travel.lt; www.travel.lt<br />
www.<strong>Lithuania</strong>nTravel.com<br />
LITAUENS TURIST INFORMATIONSCENTRUM I FINLAND<br />
Kapteeninkatu 7, 00140 Helsinki, Finland<br />
Tel. (358 9) 622 777 17, fax (358 9) 622 777 18<br />
www.liettua.fi, info@liettua.fi<br />
Foton: Sigitas Platūkis, Vaclovas Valužis, <strong>Litauen</strong>s nationala opera-och baletteater, <strong>Litauen</strong>s nationala symfoniorkester,<br />
Klaipeda slotts nationala jazzfestival, Eimuntas Nekrošius teaterstudium „Meno fortas“, Vilnius nationala<br />
Lilla teater, Oskaras Koršunovas – Vilnius stadsteater, <strong>Litauen</strong>s sjömuseum, Östersjöns bärnstenscentrum, Savickas<br />
tavelgalleri.<br />
©Text: Roma Statulevičiūtė<br />
Översättning: Gintautas Saulis<br />
© Bokförlag SAPNŲ SALA, 2005