Arkitekt Juha Leiviskä och Svenska social- och ... - Helda - Helsinki.fi
Arkitekt Juha Leiviskä och Svenska social- och ... - Helda - Helsinki.fi
Arkitekt Juha Leiviskä och Svenska social- och ... - Helda - Helsinki.fi
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
arkitektur har även behandlats i olika akademiska lärdomsprov fr.o.m. medlet av 1990-<br />
talet. 81<br />
2.3. <strong>Leiviskä</strong> inom modern arkitektur<br />
<strong>Juha</strong> <strong>Leiviskä</strong>s arkitektur kan granskas i ett <strong>fi</strong>nländskt perspektiv <strong>och</strong> i ett europeiskt/<br />
internationellt perspektiv. I det följande diskuteras arkitekt <strong>Leiviskä</strong>s ställning inom den<br />
<strong>fi</strong>nländska arkitekturtraditionen, samt även olika arkitekturkritikers syn på det speciella i<br />
hans arkitektoniska formspråk.<br />
Modernismen i Finland är enligt Davey jämngammal med landets självständighet, <strong>och</strong><br />
1930 hade Alvar Aalto <strong>och</strong> Erik Bryggman etablerat en ställning inom modernistisk<br />
arkitektur. 82 Särskilt Aalto började bli känd utanför landets gränser. 83 Alvar Aalto<br />
(1898−1976) dominerade <strong>fi</strong>nländsk arkitektur under tre årtionden. Han hade såväl en stark<br />
personlighet som sinne för publicitet, <strong>och</strong> han införlivade radikala internationella<br />
tendenser, såsom abstraktion <strong>och</strong> ett fritt rumsflöde, med en djupgående förståelse för<br />
naturen <strong>och</strong> med traditioner <strong>och</strong> material i hemlandet. Det fanns ändå samtidigt bland<br />
<strong>fi</strong>nländska arkitekter en grupp begåvade <strong>och</strong> internationellt konkurrenskraftiga<br />
modernister, bl.a. Erik Bryggman, Viljo Revell <strong>och</strong> Aarne Ervi. 84 I <strong>och</strong> med urbaniserings-<br />
<strong>och</strong> industrialiseringsvågen i början av 1960-talet uppstod en reaktion mot Aaltos<br />
dominans. Under Aulis Blomstedts ledning blev arkitektavdelningen vid Tekniska<br />
högskolan en högborg för konstruktiv rationalism. Unga arkitekter utvecklade tillsammans<br />
med byggnadsföretag storproduktion av betongelementhus. Vid slutet av 1970-talet, då<br />
81 Sandra Wagener skrev seminarie-uppsatsen Instrument of Light. The Myyrmäki Church by <strong>Juha</strong> <strong>Leiviskä</strong><br />
inom ramen för programmet Modern Nordic Architecture 1995/96 vid Uleåborgs universitet. Marjut Apilos<br />
proseminariearbete i konsthistoria (1996) Miksi muuttui Päivänsäde? Myyrmäen kirkko. Arkkitehtuurin<br />
muotoutuminen suunnittelu- ja rakentamisvaiheessa 1980−1990 ger en utförlig redogörelse av Myrbacka<br />
kyrkas tillblivelse. Katriina Puustinens pro gradu-avhandling i praktisk teologi (2004) <strong>Leiviskä</strong>t kirkon<br />
käyttöön: Myyrmäen ja Pyhän Johanneksen kirkot jumalanpalvelustiloina är en på intervjuer baserad<br />
genomgång av kyrkorna i Myrbacka <strong>och</strong> i Männistö ur användarnas synvinkel. Nakkila församlingshems<br />
arkitektur tas upp av Oscar Ortiz-Nieminen (2010) i essän Tilan ihme ja valon yllätys. Nakkilan<br />
seurakuntatalo arkkitehti <strong>Juha</strong> <strong>Leiviskä</strong>n suunnittelutyön esimerkkkinä.<br />
82 Davey 1992, 8.<br />
83 Se Giedion, Sigfried, 2008. Space, time & architecture. The growth of a new tradition. 5 th revised and<br />
enlarged edition. Harvard University Press. Giedion tar upp Aalto i ett eget kapitel rubricerat ”Alvar Aalto:<br />
Irrationality and Standardization”.<br />
84 Davey 1992, 8.<br />
17
Change language