rapportens sammanfattning på svenska (5 sidor) (pdf)

Sammanfattning
Utvecklingen av kvalitetssäkringssystem kräver motivation och engagemang av hela
universitetssamfundet, tillräckliga resurser, en positiv attityd samt en kontinuerlig växelverkan
och kommunikation. Viktigt ansågs också att kvalitetssäkringssystemet identifierar
vetenskapskulturella skillnader.
Enligt institutionsföreståndarna är kvalitetssäkringssystemen en fördel och lämpar sig
för akademiska enheter. Dessutom bedömde institutionsföreståndarna att kvalitetssäkringssystemen
både inom den egna enheten och det egna universitetet i regel befinner sig antingen
i ett begynnande eller utvecklande skede. Institutionsföreståndarna ansåg att kvalitetssäkringssystemen
i bästa fall utvecklar enhetens verksamhet och gör den tydligare, förbättrar
hållbarheten i verksamheten samt gör den mer systematisk och öppen. Man hoppades
även att kvalitetssäkringssystemen ska öka enheternas utvärdering och utveckling på
eget initiativ samt effektivera deras verksamhet. I sämsta fall förbrukar systemen däremot
för mycket av enheternas resurser och ökar onödig byråkrati. Utbildning i kvalitetssäkringssystem
ökade institutionsföreståndarnas förståelse för kvalitetssäkringssystemen och den
positiva inställningen till dem.
Kvalitetssäkring och strategiarbete ansågs nära förknippade med varandra, särskilt genom
att strategierna styr kvalitetsarbetet, men ett kvalitetssäkringssystem ger även ledningen
information om hur strategierna fungerar. En risk ansågs det dock vara att kvalitetssäkringen
kan börja styra strategiarbetet för mycket. Ur centralförvaltningens synvinkel vore
det bra om kvalitetssäkringen ingick i resultatstyrningen. I övrigt ansågs inte kvalitetssäkringssystemen
ha tillräcklig anknytning med universitetens interna resultatstyrning särskilt
därför att det kan leda till externt styrt och skenbart kvalitetsarbete.
På grundval av resultaten byggs kvalitetssäkringssystemen upp från universitetens egna
utgångspunkter. Auditeringskriterierna från Rådet för utvärdering av högskolorna ansågs
dock vara en viktig spegel i utvecklingen av kvalitetssäkringssystem. Dessutom ansågs RUH
genomföra auditeringarna på ett tillförlitligt sätt och välja kompetenta utvärderare. Det
största hotet rörande auditeringen var att den kan likrikta universitetens kvalitetssäkringssystem
för mycket, vilket leder till att de inte tar hänsyn till universitetens speciella karaktär.
Kvalitetssäkringssystemen bedömdes bli en bestående del i utvärderingen av universitetens
verksamhet i fortsättningen. Trots allt tror man inte att de kommer att påverka universitetens
vardag med samma intensitet som nu när de håller på att införas.
Utvecklingsförslag och utmaningar i framtiden
De viktigaste utvecklingsförslagen i projektet var följande: (1) olika kvalitetsbegrepp ska ges
utrymme vid universiteten, (2) av kvalitetssäkringssystemet ska det framgå vem som ansvarar
för och slår fast kvaliteten i verksamheten på olika nivåer inom universiteten, (3) i kva-
92