Temperaturens betydelse för groning och uppkomst av ... - SLU

VATTENHALT I SÅBÄDD
Våren
Hur mycket växttillgängligt vatten som kommer att finnas till förfogande för fröet på våren
beror till stor del på jordarten. På våren brukar det finnas 2-5 mm växttillgängligt vatten i
såbädden upp till en lerhalt på 30 %, vid högre lerhalt brukar växttillgängligt vatten saknas i
såbädden. För såbäddar inför sådd av vårspannmål finns det runt sex viktsprocent
växttillgängligt vatten upp till en lerhalt på 30 % vid ett sådjup på 2-3 cm, för att nå samma
mängd växttillgängligt vatten i lerhalter över 30 % så måste djupet ökas till runt 5,5 cm djup.
För en såbotten av ett djup på 2 cm finns 19-32 % vattenhalt (viktsprocent), mellan 0-30 %
lerhalt var vattenhalten 19-25 %. Gränsen där växterna inte kan ta upp vatten ligger runt 150
m vattenpelare (Kritz, 1983), detta betecknas som den permanenta vissningsgränsen
(Eriksson, m.fl., 2005). Groning är dock möjlig så länge som det finns växttillgängligt vatten
runt fröet eller i det lagret som finns precis under fröet, vid låga vattenhalter går groningen
saktare och tar längre tid (Håkansson, 2008).
KLIMATFÖRUTSÄTTNINGAR
Allmänt om klimatet i Sverige
Sverige ligger i det som kallas västvindsbältet. Inom västvindsbältet så bildas lågtryck som
rör sig längs zoner, dessa zoner skiljer kall och varm luft åt (Smhi). Under vissa år och
årstider så rör sig lågtryckens centrum norr om Skandinavien och under andra perioder så tar
de en sydligare riktning (Clason & Granström, 1992). Närheten till Atlanten gör att vi får ett
relativt milt klimat under vinterhalvåret om man sätter det i relation till latituden (Smhi).
Under vintern medför ostliga vindar kallt väder, medan det under sommaren ger värme.
Västliga vindar från Atlanten gör på vintern att det blir milt, på sommaren att det blir svalt.
Högtryck under vintern gör på grund av värmeutstrålning att det blir kallt klimat, medan det
på sommaren ger torka och värme på grund av stark solinstrålning (Clason och Granström,
1992).
Temperatur
Årsmedeltemperaturen skiljer sig beroende på var man befinner sig i Sverige. Vilken
årsmedeltemperatur som fås beror av vilken breddgrad man befinner sig på (Clason &
Granström, 1992), avstånd till kusten eller större sjöar, höjd över havet samt havsströmmar
(Mark info SLU). Årsmedeltemperaturen i sverige var 1951- 1980 mellan -4 och +8°C
(Clason & Granström, 1992). Årsmedeltemperaturen är dock inte ett bra mått för klimatet på
en plats eftersom ett jämnare klimat sett över året kan ge samma medeltemperatur som en
plats med en kall vinter och varm sommar (Mark info SLU).
Vegetationsperiod
Vegetationsperioden börjar när medeltemperaturen för dygnet varaktigt överstiger +5°C och
slutar på hösten när dygnetsmedeltemperatur går under +5°C (Clason & Granström, 1992).
Sverige har en relativt kort vegetationsperiod (Håkansson, m.fl., 2002), i södra Sverige är den
240-270 dagar och i mellersta Sverige 180-240 dagar för åren 1961-1990 (Rossby, Smhi).
Temperatursumman i medeltal under vegetationsperioden för hela Sverige för åren 1951-1980
var i sydligaste Sverige 1600-1800 dygnsgrader och för nordligaste Sverige var motsvarande
siffra 200-400. Runt Mälardalen låg temperatursumman på 1200-1600 beroende på var man
befinner sig i området (Clason & Granström, 1992).
14