Temperaturens betydelse för groning och uppkomst av ... - SLU
Temperaturens betydelse för groning och uppkomst av ... - SLU
Temperaturens betydelse för groning och uppkomst av ... - SLU
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ALLMÄNT OM RAPS<br />
De <strong>för</strong>sta uppgifterna om rapsodling i Sverige kommer från mitten <strong>av</strong> 1700-talet, då det ska<br />
ha funnits en liten odling i Skåne. Under 1800-talet ökade odlingen <strong>för</strong> att nå sin kulmen<br />
under 1860-talet. Därefter minskade odlingen igen <strong>och</strong> hade vid sekelskiftet i princip upphört<br />
på grund <strong>av</strong> importen <strong>av</strong> mineraloljor samt stora problem med att hantera insektsangrepp.<br />
Under 1940-talet återupptogs odlingen <strong>och</strong> har bedrivits i Sverige sedan dess (Fogelfors,<br />
2001). Växtodlingsåret 2007 omfattade Sveriges höstrapsareal 62897 ha <strong>och</strong> vårrapsarealen<br />
24638 ha (Svensk raps, 2008). Rapsen tillhör familjen Brassicaceae <strong>och</strong> dess latinska namn är<br />
Brassica napus var. Oleifera Metzger. Det finns både vår- <strong>och</strong> höstformer. I Sverige odlas<br />
båda varianterna. Höstraps odlas där lantbrukaren hinner så tidigt på hösten vilket ger rapsen<br />
en rimlig chans att växa till sig in<strong>för</strong> vintern <strong>för</strong> att klara övervintringen. Denna gröda har<br />
nämligen en sämre vinterhärdighet än de i Sverige höstsådda spannmålsslagen <strong>för</strong>utom<br />
höstkorn (Fogelfors, 2001). Höstrapsen delas upp i linjesorter <strong>och</strong> hybridsorter efter vilken<br />
tekniktyp <strong>av</strong> <strong>för</strong>ädling som sorten tagits fram med.<br />
Grundkr<strong>av</strong> <strong>för</strong> odling <strong>av</strong> höstraps <strong>och</strong> vårraps<br />
Rapsen trivs på en jord med bra struktur, med väl fungerande dränering, pH från 5,5 till 8,0<br />
(Fogelfors, 2001) samt bra tillgång till vatten <strong>och</strong> syre. Vidare behöver den ha en bra såbädd<br />
<strong>och</strong> en <strong>för</strong>delaktig temperatur (Blake, m fl.2004). En torr, vattenmättad eller packningsskadad<br />
jord samt svampar <strong>och</strong> insekter är faktorer som gör att rapsen kan få en dålig etablering<br />
(Blake,m.fl. 2004). För en lyckad etablering bör raps sås grunt, på samma gång som den har<br />
tillgång till fukt från såbotten, (Fogelfors, 2001). Ett riktvärde på sådjup är cirka 2 cm<br />
(Granstedt, 1995). De flesta växter har en bastemperatur där tillväxt <strong>av</strong>stannar respektive<br />
återupptas. Den brukar sättas till +5°C <strong>och</strong> det blir detsamma som vegetationsperiodens<br />
början respektive slut (Clason, Granström, 1992). För <strong>groning</strong>sprocessen krävs det också att<br />
en viss bastemperatur uppnås <strong>för</strong> att stimulera igångsättning (Merle m.fl. 1997).<br />
Höstrapsens kr<strong>av</strong> på plantstorlek vid invintring<br />
Höstrapsens normala såtidpunkt i mellersta Svealand är från 1-10 augusti <strong>och</strong> <strong>för</strong> södra<br />
Götaland från 10-20 augusti <strong>för</strong> att skapa ett bra bestånd med god vinterhärdighet (Fogelfors,<br />
2001). För att klara köld under längre perioder behöver höstrapsen uppnå en viss plantstorlek<br />
om 6-8 blad, rothalsdiameter på >5 mm <strong>och</strong> en tillväxtpunkt på
Change language