Tidebönens andliga skatt HEL - TwileShare

gjorde likadant [Apg. 20 :36]; han sade »Jag vill
falla på knä för Fadern» [Ef 3:14].
Alltså förväntas vi alltid be på knä, så att vi
erinrar oss Adams fall och hur hans efterkommande
fallit med honom.
Söndagar, Kristusfester och påsktiden, som
sträcker sig från påsknatten till pingstdagen, är
undantag. Dessa dagar ber vi stående, till minne av
att Frälsaren uppstått, han som reste oss upp efter
vårt stora fall.
Likaså bör vi be stående de dagar vi tar emot
nattvarden.
I somliga böner lyfter vi våra händer och ögon
mot himlen som tecken på hur vi lyfter våra hjärtan
mot höjden. I Jesajas bok läser vi »När ni lyfter era
händer i bön» [Jes 1:15]. Psalm 123:1 lyder »Jag
lyfter blicken mot dig, du som bor i himlen». Som
evangelisten Johannes skriver: »Efter att ha sagt
detta lyfte Jesus blicken mot himlen» [Joh 17:1].
Vi bör aldrig någonsin be utan att ha »höfterna
omgjordade». Israels barn åt påskmåltiden med
»kläderna uppfästa». Dessutom befallde Herren
47