GALENISK FARMACI
GALENISK FARMACI
GALENISK FARMACI
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>GALENISK</strong> <strong>FARMACI</strong><br />
Hjälpämnen<br />
En sammanställning av den information om hjälpämnen<br />
som ges i de utdelade föreläsningsanteckningarna från<br />
kursen galenisk farmaci 2009.<br />
Kristina Sikström<br />
2009-03-08
Innehållsförteckning<br />
Ögonberedningar .................................................................................................................................... 3<br />
Suspensioner; .................................................................................................................................. 3<br />
Salvor; .............................................................................................................................................. 3<br />
Krämer; ............................................................................................................................................ 3<br />
Lösningar; ........................................................................................................................................ 3<br />
Geler; ............................................................................................................................................... 3<br />
Insert; .............................................................................................................................................. 3<br />
Dispersa system ....................................................................................................................................... 4<br />
Suspensioner ................................................................................................................................... 5<br />
Emulsioner ....................................................................................................................................... 5<br />
Geler ................................................................................................................................................ 6<br />
Parenteralia ............................................................................................................................................. 6<br />
Kutana beredningar ................................................................................................................................. 6<br />
Fet bas ............................................................................................................................................. 6<br />
Vattenlöslig bas ............................................................................................................................... 6<br />
Emulsionsbas ................................................................................................................................... 6<br />
Konsistensbefrämjare ...................................................................................................................... 6<br />
Konserveringsmedel ........................................................................................................................ 6<br />
Buffert.............................................................................................................................................. 7<br />
Antioxidantia ................................................................................................................................... 7<br />
Olika typer av salvberedningar ............................................................................................................ 7<br />
Salvor ............................................................................................................................................... 7<br />
Krämer ............................................................................................................................................. 7<br />
Geler ................................................................................................................................................ 7<br />
Pastor ............................................................................................................................................... 7<br />
Parenteralia ............................................................................................................................................. 7<br />
Injektionsvätska ............................................................................................................................... 7<br />
Infusionsvätska ................................................................................................................................ 7<br />
Pulver till injektion ........................................................................................................................... 7<br />
Pulver till infusion ............................................................................................................................ 7<br />
Sterilt koncentrat ............................................................................................................................. 7<br />
Implantat ......................................................................................................................................... 7<br />
Stabiliteten hos parenterala beredningar kan ökas genom ............................................................ 8<br />
2
Perorala läkemedel.................................................................................................................................. 8<br />
Rektala läkemedel ................................................................................................................................. 10<br />
Suppositorier ................................................................................................................................. 10<br />
Feta baser ...................................................................................................................................... 10<br />
Vattenlösliga baser ........................................................................................................................ 10<br />
Inhalationsläkemedel ............................................................................................................................ 11<br />
Inhalationsspray ............................................................................................................................ 11<br />
Inhalationspulver ........................................................................................................................... 12<br />
Nasala läkemedel .................................................................................................................................. 12<br />
Proteinläkemedel .................................................................................................................................. 12<br />
Cryoprotektanter ............................................................................................................................... 12<br />
Lyoprotektanter................................................................................................................................. 12<br />
Hjälpämnen<br />
Ögonberedningar<br />
Suspensioner; Ofta viskositetshöjda och innehållande vätmedel.<br />
Salvor; Innehåller oftast mineralolja och vitt vaselin. Aculentum simplex används ofta och är<br />
paraffinolja och vit vaselin.<br />
Krämer; Innehåller ofta ullfett som emulgerande w/o typ.<br />
Lösningar; Ofta viskositetshöjda. Konserverade om det är flerdos.<br />
Geler; Innehåller gelbildare. In situ geler bildar gel på plats.<br />
Insert; En liten platta i 4 lager som placeras mellan nedre ögonlocket och ögat. Innehåller membran,<br />
gelbildare, mjukgörare och färgämne.<br />
Beredningsform Hjälpämne Typ av hjälpämne<br />
Suspension Benzalkon. chlorid Konserveringsmedel<br />
Hypromellos Viskositetshöjare<br />
Natr. chlorid Isotonimedel<br />
Natr. phosph<br />
Mononatr. phosph<br />
Acid. Citric.<br />
Natr. edet<br />
Sorbimacrogol<br />
Aq.steril. q.s. Aqua sterilisata, vatten<br />
Lösning Maleas respond Pro drug<br />
Dinatr. phosph. anhydr.<br />
3
Natr.dihydrogenophosph. monohydr.<br />
Benzalkon. chlorid Konserveringsmedel<br />
Aq.steril. q.s. Fås med destillation, omv. osmos<br />
Salva Cetylanum<br />
Adeps lanae.<br />
Vaselinum album Vit vaselin<br />
Paraffinum liquidum Paraffinolja<br />
Gel Benzalkon. chlorid Konserveringsmedel<br />
Mannitol<br />
Natr. Edetas<br />
Isotonimedel<br />
Carbomer<br />
Natr. Hydrox.<br />
Gelbildare<br />
Aq.steril. q.s. Aqua sterilisata, vatten<br />
In situ gel Heteropolysackarid framställd av gellan Gellan (polysackarider) gelar vid<br />
gummi<br />
närvaro av katjoner<br />
Mannitol<br />
Trometamol.<br />
Isotonimedel<br />
Benzododeciniumbromid Konserveringsmedel<br />
Insert Acid.algin Gelbildare<br />
Aethylen.vinyl.acet. Membran/Copolymer<br />
Bis-(2-etylhexyl)phtalat Mjukgörare<br />
Titandioxid Färgämne (vitt)<br />
Aq.steril. q.s. Aqua sterilisata, vatten<br />
Vid för hög salthalt tåras ögat mycket. Om glycerol tillsätts motverkas detta.<br />
Vid för lågt pH (1) sker epitelförändringar och tårvätskeproduktionen är hög. Den är även hög vid<br />
höga pH. Tårproduktionen är låg vid pH 7.<br />
Eftersom den aktiva substansen först ska ta sig genom ett fett cellager (5-6 celler tjockt), sedan<br />
genom en vattenhaltig struktur (70-80% vatten) och sedan genom ett fett encellslager måste den<br />
kunna förändras. Hur bra en molekyl tar sig genom hornhinnan beror på dess lipofilicitet och storlek.<br />
Större molekyler ger sämre penetration.<br />
Dispersa system<br />
Salttillsatser komprimerar det elektriska dubbellagret, och minskar zeta-potentialen. I DLVO-teori<br />
kurvan sänks det primära maximat och det sekundära minimat fördjupas.<br />
Tillsatser av specifikt adsorberade joner eller laddade ytaktiva ämnen som adsorberas i Sternlagret<br />
eller det stagnanta vätskelagret kan påverka zetapotentialen och repulsionsenergin.<br />
Makromolekyler (polymerer och polyelektrolyter) kan användas vid flockulering. Vid flockulering hålls<br />
partiklarna ihop lite lagom hårt av molekyler som fäster vid mer än en partikel. De kan sedan skakas<br />
isär. Ett flockulerat system uppvisar andra sedimentationsegenskaper, den slutlisa sedimenthöjden<br />
blir större på grund av att det finns hålrum mellan partiklarna och den uppnås snabbare. Det är<br />
viktigt att sedimentationen inte sker för snabbt.<br />
4
Nonjoniska ytaktiva ämnen eller polymerer kan tillsättas för att ge sterisk stabilisering. De ytaktiva<br />
ämnena adsorberar till partiklarna.(Man får ”solar” som inte kan komma alldeles intill varandra på<br />
grund av att ”solstrålarna” är i vägen.)<br />
Suspensioner<br />
Ibland tillsätts vätmedel med vätskan.<br />
Om man har problem med kakning flockulerar man med salt, joniskt ytaktivt ämne,<br />
polymer/polyelektrolyt eller så använder man sig av sterisk stabilisering (tillsats av nonjoniska<br />
ytaktiva ämnen eller polymerer)<br />
Om sedimentationshastigheten är för hög tillsätts viskositetshöjare.<br />
Dessutom används buffert, konserveringamedel, isotonimedel, smakämnen och färgämnen.<br />
Emulsioner<br />
Microemulsion kräver cosurfaktant.<br />
Emulgatorer underlättat emulgeringen genom att sänka ytspänningen och ge mindre droppar vilket<br />
motverkar gräddsättning. De stabiliserar emulsionen, motverkar aggregation och koalescens genom<br />
att sänka ytspänningen (minskar attraktiva kraften), ge ytladdning på dropparna genom tillsats av<br />
jonisk tensid eller polyelektrolyt (ger ökad repulsion) eller genom att bilda en mekanisk barriär mellan<br />
dropparna genom tillsats av nonjonisk tensid eller polymer (sterisk stabilisering).<br />
De emulgatorer som används är ytaktiva ämnen, naturligt förekommande ämnen eller polymerer<br />
och finfördelade fasta substanser.<br />
Ytaktiva ämnen bildar monomolekylära filmer i gränsytan mellan olja och vattenfas. Anjoniska<br />
ytaktiva ämnen (ex. Natriumstearat och SDS) är billiga men toxiska och används därför bara för<br />
kutana beredningar. Katjoniska ytaktiva ämnen (ex. Hexadecyltrimetyl ammonium bromid) är<br />
antiseptiska och toxiska varför även de bara används i kutana beredningar. Nonjoniska ytaktiva<br />
ämnen (ex. Heptaoxyetylen monohexadecyl eter) är minst toxiska.<br />
Nonjoniska surfaktanter som ofta används är Polysorbat (Tween) med olika HLB-värden (Hydrofil-<br />
Lipofil Balans) och sorbitan estrar som Span med olika HLB-värden.<br />
Naturligt förekommande ämnen och polymerer bildar multimolekylära lager i gränsytan. Exempel på<br />
sådana är Gum aracia, Gelatin, Metylcellulosa och Gum tragacanth.<br />
Finfördelade fasta substanser lägger sig i gränsytan. Kontaktvinkeln till de båda faserna avgör<br />
emulsionstyp. Kontaktvinkel
Fasinvertering motverkas genom att en emulgator med rätt HLB-värde väljs, volymsförhållandet<br />
mellan ytter- och innerfas justeras eller genom att PIT kontrolleras.<br />
Emulsioner konserveras för att skydda vattenfasen mot tillväxt av microorganismer.<br />
Olika fetter som används; Bivax, Cetylalkohol, Flytande paraffin, Ullfett<br />
Geler<br />
Geler bildas av polymernätverk som är kovalent eller fysikaliskt bundna, lamellära strukturer eller<br />
partikulära oordnade geler av flockulerade eller aggregerade proteiner.<br />
Exempel geler<br />
Polykrylsyrageler Carbopol Kovalent tvärbundna<br />
Naturliga polymerer Cellulosaderivat Kovalent tvärbundna eller<br />
hoptrasslade<br />
Blockpolymerer Pluronic Gelar med temperatur.<br />
Används till in situ gel<br />
Polysackarider Gellan Gelar vid närvaro av katjoner.<br />
Används till in situ gel<br />
Parenteralia<br />
Kutana beredningar<br />
Salvberedningar kan ha några olika typer av salvbaser.<br />
Fet bas<br />
Kolväten, t.ex. vaselin. Består vanligen av en blandning av fasta och flytande kolväten som bygger<br />
upp en gelstruktur.<br />
Vattenlöslig bas<br />
Ex. makrogoler, vanligen en blandning av makrogoler med olika molekylvikt.<br />
Emulsionsbas<br />
Ex. stearatkräm. Är fysikaliskt snarare geler än emulsioner. Kosmetiskt tilltalande då de inte blir så<br />
kletiga.<br />
Övriga hjälpämnen som används<br />
Konsistensbefrämjare<br />
T.ex flytande olja.<br />
Konserveringsmedel<br />
Ex. benzylalkohol, metagin (metylparahydroxybensoat), propagin (propylparahydroxybensoat).<br />
6
Buffert<br />
Skyddar stabiliteten. T.ex. fosfatbuffert.<br />
Antioxidantia<br />
Behövs bara om >10% vatten. Ex. natriumpyrosulfit.<br />
Olika typer av salvberedningar<br />
Salvor<br />
En-fas-bas med endast små mängder flytande ingredienser<br />
Krämer<br />
Fler-fas-bas av olja och vatten<br />
Geler<br />
Vätskor med lämplig gelbildare<br />
Pastor<br />
Innehåller minst 20% suspenderad läkemedelssubstans.<br />
För att öka läkemedelsupptaget kan huden hydratiseras med hjälp av t.ex. propylenglykol,<br />
Urea(karbamid) + NaCl eller mjölksyra.<br />
Man kan påverka hudens struktur med DMSO som öppnar jonkanaler mellan celler eller genom att<br />
tillsätta ytaktiva ämnen.<br />
För depoteffekt kan plåsterberedningar (TTS, topikala/transdermala terapeutiska system) användas.<br />
De finns som membran och matrissystem. Man måste använda 10-15 ggr högre dos än motsvarande<br />
oral och bara 20-30% används. Om plåstret har por-membran kan frisättningen styras. Ibland finns<br />
läkemedlet i en reservoar och ibland finns det i klistret.<br />
Parenteralia<br />
Injektionsvätska<br />
Infusionsvätska<br />
Pulver till injektion<br />
Pulver till infusion<br />
Sterilt koncentrat<br />
Implantat<br />
Beredningsform Hjälpämnestyp Exempel<br />
Lösningar Lösningsmedel Vatten<br />
Etanol<br />
Propylenglykol<br />
7
Vegetabiliska oljor<br />
Isotonimedel NaCl<br />
Glycerol<br />
pH-justering HCl<br />
NaOH<br />
Buffertar<br />
Antioxidantia Natriumpyrosulfit<br />
Konserveringsmedel Bensylalkohol (till oljelösningar)<br />
Thimerosal (till sera & vaccin)<br />
Propylparahydroxibensoat<br />
Metylparahydroxibensoat<br />
Löslighetsförbättrare<br />
Emulsioner/Suspensioner Ytaktiva ämnen Se dispersa system ovan<br />
Viskositetshöjande ämnen<br />
Fasta beredningar Polymerer (nedbrytbara, icke<br />
nedbrytbara)<br />
Stabiliteten hos parenterala beredningar kan ökas genom<br />
• Tillsats av reduktionsmedel<br />
• Ersätta luft i förpackningen med inert gas<br />
• Användning av metallkomplexbildare, ex. EDTA<br />
• Tillsats av specifik stabilisator<br />
• pH-justering<br />
• Ändring av lösningsmedel<br />
• Frystorkning<br />
Huvudprinciper för att åstadkomma depåeffekt Exempel<br />
Lokal effekt Reducera blodflödet genom vasokonstriktion Adrenalin tillsatt<br />
Systemisk effekt Prodrug<br />
Fördröjd elimination av läkemedlet ur kroppen<br />
Förlångsammad frisättning av läkemedel Intramuskulär injektion,<br />
implantat<br />
Långsam administrering av läkemedel Infusion<br />
Protamin eller zink ger svårlösligare komplex för t.ex insulin.<br />
Poly-lactid-co-glycolid (PLGA) är en polymer som används i biodegraderbara fasta beredningar som<br />
injiceras intramuskulärt.<br />
Perorala läkemedel<br />
Tabletteringshjälpämnesgrupper<br />
Fyllmedel Mikrokristallin<br />
cellulosa (MCC)(1/3)<br />
Mannitol<br />
Laktosmonohydrat<br />
• Bästa och dyraste fyllmedlet<br />
• 5% jämnviktsvatten, aggregat av<br />
fiberbitar, plastiskt<br />
deformerande<br />
8
• Mannitol ger frisk känsla åt<br />
tuggtablett<br />
Stärkelse (1/2) • I samband med våtgranulering<br />
• 15% jämnviktsvatten, solida<br />
runda sfärer, 10μm i diameter<br />
• Ris, vete, majs, potatis,<br />
förgelatiniserad<br />
• Sämst och billigast<br />
Laktos (1/5) • Laktosintolerans<br />
• Tradition, ickehygroskopiskt,<br />
friflytande grade<br />
Smörjmedel Mg-stearat • Förstahandsval<br />
Stearinsyra<br />
Paraffin<br />
Talk<br />
• Försiktighet med syror, baser,<br />
metallsalter; bruna fläckar<br />
Bindemedel Fyllmedel Stärkelse, laktos och mikrokristallin<br />
cellulosa<br />
Tillsätts i granuleringsvätskan PVP (Povidon)<br />
Gelatin Kan anv. i munlöslig tablett<br />
Hypromellos (HPMC)<br />
Socker<br />
Hydroxipropylcellulosa<br />
Etylcellulosa<br />
Glukos<br />
Hydrofila polymerer<br />
Makrogol<br />
Polyetylenglykol (PEG)<br />
Metylenglykolat<br />
Skyddar även mot hydrolys som dragé<br />
Sprängmedel Stärkelse<br />
Nödvändigt om halten aktiv Citronsyra +<br />
I brustabletter. Så stora mängder<br />
substans är hög eller om det natriumvätekarbonat används att fyllmedel ej behövs.<br />
är en svårlöslig substans Crosslinkade hydrofila • (Kros)karamellosNa<br />
polymerer<br />
• Krospovidon<br />
• Nastärkelseglykolat<br />
Flytförbättrare Kiseldioxid Ger perfekt runda granuler<br />
Vätmedel Titandioxid<br />
Polysorbat<br />
Färgämne Titanoxid<br />
Järnoxid • Vit<br />
• Gul<br />
Smakmaskerare Körsbärsarom<br />
Citronessence<br />
Jordgubbssmak<br />
Mintessence<br />
Aspartam Sötningsmedel<br />
Antiadhesionsmedel Ibland likartad påverkan som<br />
flytförbättrare<br />
Polermedel Karnuaubavax<br />
9
Konserveringsmedel<br />
Glycerolmonostearat<br />
Paraben<br />
Enterobeläggningar Entero-shellak<br />
CAP<br />
Olja från indisk bladlus<br />
Metakrylatsyra 1:a handsval<br />
För depot Etylcellulosa Diffusionsstyrt plastskelett<br />
Vax, harts, fettsyra, För eroderande matrisberedningar. Kort<br />
olja<br />
tid. Kan även ha plastskelett.<br />
Polymer backbone lm För eroderande matrisberedningar. Lång<br />
tid. Kan även ha plastskelett.<br />
Poly(D,L-laktid-co- Används för att göra små<br />
glykolid) (PLGA) implantatstavar.<br />
Filmbildare Hydroxipropylcellulosa<br />
Hypromellos<br />
Metakrylatsyra Frisättningsstyrande film<br />
Paraffin Kan ingå i filmer<br />
Sugar coating Shellak ”Sealing the core”<br />
CaCO3 Subcoating<br />
Talk/sukros Subcoating<br />
Sucrose/syrup Smoothing<br />
Colouring<br />
Carnauba Polishing<br />
Bivax Polishing<br />
Printing<br />
Mjukgörare Trietylcitrat<br />
pH-justering Citronsyra<br />
Na-citrat<br />
Konsistensgivare Xantangummi<br />
Kapselhjälpämnen<br />
Kapsel Gelatin (1/3) Hygroskopiskt<br />
Mjukgörare (1/3)<br />
Vatten (1/3)<br />
Konserveringsmedel<br />
Cellulosakapsel Hydroxypropylmetylcellulosa<br />
(HPMC)<br />
Rektala läkemedel<br />
Suppositorier<br />
Feta baser<br />
Kakaofett (Oleum Cacao), Hårdfett (Adeps Solidus, Witepsol)<br />
Vattenlösliga baser<br />
Macrogoler (fungerar ej med svavelföreningar)<br />
10
Hjälpämnen, suppositorier<br />
Viskositetshöjande ämnen Aluminium monostearat • För att undvika<br />
sedimentation vid<br />
stelning efter gjutning<br />
• Långsammare diffusion<br />
av löst läkemedel i<br />
basen<br />
• Långsammare<br />
sedimentation av fasta<br />
partiklar i basen -><br />
långsammare<br />
frisättningshastighet<br />
Mjukgörare Tween Tillsätts ibland till syntetiska<br />
fettbaser för att minska risken<br />
för spröda suppositorier vid<br />
Glycerol Snabb nedkylning. Många<br />
mjukgörare fungerar också som<br />
ytaktiva ämnen.<br />
Ytaktiva ämnen Tween • Tillsätts för att<br />
fettmassan ska sprida<br />
sig över så stor yta som<br />
möjligt<br />
• Förbättrar vätningen av<br />
de suspenderade<br />
läkemedelspartiklarna<br />
• Deagglomererar -><br />
ökad<br />
upplösningshastighet<br />
Antioxidantia Fenoler Förhindrar oxidation av<br />
omättade fettsyror i feta baser<br />
Butylhydroxitoulen Ger ökad hållbarhet<br />
Citronsyra, askorbinsyra,<br />
NaEDTA<br />
Synergister<br />
Inhalationsläkemedel<br />
Inhalationsspray<br />
Innehåller drivgaser;<br />
Klorfluorokarboner (CFC) ex. Freon<br />
Hydroflouroalkaner (HFA) ex. norfluran<br />
Ofta en suspension av polärt salt. Innehåller då dispergeringsmedel (sorbitantrioleat, oljesyra, lectin)<br />
Ibland en lösning av mindre polärt salt. Innehåller då ofta hjälplösningsmedel (ex. etanol)<br />
11
Inhalationspulver<br />
Ibland har man en ordnad blandning, ofta med laktos som bärarmolekyl, där substansen ska lossna<br />
från bärarsubstansen vid inandning.<br />
Om substansen är i agglomeratform ska det deaggregeras på väg ut ur inhalatorn.<br />
Nasala läkemedel<br />
Nässpray<br />
Proteinläkemedel<br />
Polysorbat Nonjonisk surfaktant, vätmedel<br />
Propylenglykol Co-solvent<br />
HPMC Viskositet<br />
Vatten<br />
Na-edetat<br />
Sorbitol Viskositetshöjare<br />
Bensalkonklorid Konserveringsmedel<br />
Avicel Gelbildare<br />
Glukos<br />
Kaliumsorbat Konserveringsmedel<br />
Fosfatbuffert Buffert<br />
Cryoprotektanter<br />
Cryoprotektanter skyddar proteinerna under frystorkningen. Cryoprotektanter ska ha många OHgrupper<br />
eller vara korta och hydrofila. Man vill ha ett kraftigt, skyddande vattenskikt runt proteinet<br />
för att skydda mot interaktion med hjälpämnen (därför vill man inte ha etanol som gör att<br />
lösningskomponenter kommer i kontakt med proteinet).<br />
Cryoprotektanter<br />
Sucros<br />
Glycin<br />
Lysin<br />
Glycerol<br />
Sorbitol<br />
Laktos<br />
Trehalos<br />
PEG<br />
Albumin<br />
Lyoprotektanter<br />
Ökar proteinläkemedlets stabilitet, men är lite överkurs.<br />
Hjälpämnen hos proteinläkemedel<br />
Filler, cake former Mannitol<br />
Glycin<br />
12
Cryoprotektant PEG<br />
Socker<br />
Aminosyror<br />
Lyoprotektant Socker<br />
Aminosyror<br />
pH-reglering Organiska och oorganiska salt<br />
Aminosyror<br />
Antioxidantia Metionin<br />
Glutatjon<br />
Komplexbildare EDTA<br />
Citrat<br />
Anti-adsorption Albumin<br />
PS 80<br />
Isotonimedel NaCl<br />
Konserveringsmedel Kresol<br />
13
Change language