Snabbguide till UNIX-kommandon

Snabbguide till UNIX-kommandon
Detta dokument är tänkt som ett komplement till annat material för datorintroduktionskurser på Instutitionen för
Informationsteknologi. För att få djupare kunskap om UNIX och alla kommandon rekomenderas Datorhandboken eller Gula
Luntan.
På universitetets datorer körs oftast operativsystemet UNIX. I vissa datorsalar finns även
Windows-datorer. Eftersom det flesta som kommer till universitetet aldrig har jobbat med en
UNIX-dator får man lära sig detta i den första kursen på utbildningen. I det här dokumentet
försöker jag förklara några grundläggande begrepp om datorer och listar sedan några vanliga
komandon.
UNIX – ett operativsystem
Ett operativsystem (OS) är ett program som låter dig utnyttja den maskinvara datorn har.
Operativsystemet ser till att grundläggande kommandon finns, tar hand om fördelningen av
resurser mellan användare, etc. De operativsystem som används på våra datorer är av typen
Unix, vilket är en av de vanligare typerna av operativsystemen för fleranvändarmaskiner.
Program och process
Då du anropar ett kommando så tar kommandotolken hand om detta kommando och utför det
på något sätt.13.1 När kommandotolken utför kommandot så startas något program, detta
program körs som en process i operativsystemet. En process är alltså operativsystemets sätt
att se på ett program. En enkel liknelse: om ett program är ett recept så motsvarar processen
själva matlagningen. Man kan laga mat flera gånger enligt samma recept, flera personer kan
laga efter samma recept mer eller mindre samtidigt.
Filer och filsystem
Alla program, texter, etc kan sparas i datorn, så att man kan komma åt dem nästa gång man
vill köra. I datorsammanhang kallas dessa ''dokument'' för filer . En fil har ett namn som man
kan referera till.
För att hålla reda på alla filer, så inte systemets filer blandas med användarnas filer, och så
inte användarnas filer blandas med varann, finns ett system som håller ordning på allihop:
filsystemet . Man samlar filer i kataloger (directories), som kan ingå i andra kataloger, vilka i
sin tur ingår i andra kataloger, och så vidare. Det hela liknar ett upp- och nervänt träd, med en
toppkatalog som ''rot'' , som innehåller allt annat. Du har alltid en ''aktuell katalog'' (current
directory), som är det ställe där programmet bl.a letar efter filer och skriver filer. Vilken
katalog som är den aktuella kan ändras medan du kör. Den beskriver var i filträdet du befinner
dig just nu.
I somliga operativsystem måste en fil ha ett namn som består av ett antal bokstäver, en punkt,
och ytterligare några bokstäver. De sista bokstäverna (oftast tre) kallas ''extension'' , och de
avgör filens typ. Under UNIX kan filer heta vad som helst. Man brukar dock ofta använda
punkter som avskiljare på samma sätt som ovan, men det är bara en konvention för att göra
det lättare både för datorer och människor att se på namnet vad en fil är för något. Även om
det går att ha punkter var som helst, så är en god idé att bara använda dem just som avskiljare,
eftersom det då inte blir några missförstånd om vad filen handlar om. Typiska exempel på
filnamn kan vara recept.txt (en fil med text), portrait.gif (en bild av typen GIF) eller

kameler.html (en websida; skriven i språket HTML). Snedstreck kan aldrig användas i
filnamn. För katalognamn gäller samma regler som för filnamn.
Kommandotolken
Kommandon är helt enkelt det det du säger till datorn för att få den att göra vad du vill. På
många typer av persondatorer räcker det med att peka och klicka eller välja bland
menyalternativ för att få datorn att göra vad du vill, men med en UNIX-dator kommunicerar
man ofta med ren text.
Komandotolken är ett program som låter dig skriva kommandon. Det fungerar som en
gemensam skrivyta där du skriver dina kommandon. Tolken läser kommandot och utför det.
När den är klar skriver den ut resultatet på samma skrivyta. När Kommandotolken är redo att
ta emot ett kommando av dig signaleras det med en promt. Em promt är några tecken först på
en rad. De kan se lite olika på beroende på vilken typ av kommandotolk man använder.
Ex: ~>
En praktisk funktion i kommandotolken är ”tab-komplettering”. Om du inte minns riktigt hur
kommandot stavades eller bara inte orkar skriva det hela tiden finns en lösning! Skriv in
början på kommandot och tryck sedan på tab-tangenten. Då fyller datorn själv på så många
tecken den kan. Om det bara finns ett kommando som börjar på de bokstäver du skrev in, så
fylls hela kommandot i. Om det däremot finns flera som börjar på liknande sätt fyller dator på
tills den inte kan avgöra vilket kommando du önskade. Då får du skriva nästa tecken, och
prova med tab-tangenten igen. Ett exempel är filkommandona cp och cd. Om du bara skriver
c, vet inte datorn hur den ska agera. Om du trycker på tab-tangenten igen istället för att
komplettera med fler bokstäver får du en lista på de tillgängliga fortsättningarna på det du
börjat skriva.
När du startat ett program från kommandotolken väntar den på att programmet ska avsluta
innan du kan skriva in ett nytt kommando. Om du vill starta ett program som ska vara igång
ett tag, t.ex webläsaren Netscape, eller texteditorn Emacs, startar du dem som en
bakgrundsprocess som körs parallellt med kommandotolken. Till detta använder du direktivet
& efter kommandot. Ex: ~>netscape &
Användbara kommandon
I denna avdelning nämner jag endast en snabb beskrivning av kommandon och hur de
används. För mer information se man-sidorna, Datorhandboken eller Gula Luntan.
pwd (print working directory)
Skriver ut sökvägen till den katalog du befinner dig i för tillfället.
cd (change directory)
Förflyttar dig till katalogen sökväg. Det kan vara antingen absolut eller relativ sökväg.
mkdir (make directory)
Skapar katalogen namn där du är i filträdet.
cp (copy)

Kopierar filer från src till dest. Dest kan vara ett filnamn eller en katalog. Om
destinationen är en katalog kan src vara flera filnamn.
mv (move)
Fungerar som cp, med den skillnaden att filen src tas bort från sitt nuvarande ställe.
rm (remove)
Tar bort filen file.
rmdir (remove directory)
chmod
less
Skriver ut filensinnehåll i kommandotolksfönstret. Visar sida för sida. Bläddra sidor med
mellanslags-tangenten och rader med return-tangenten.
passwd (password)
Byt lösenord på ditt konto. Du kommer få en fråga om ditt nuvarande lösenord och får sedan
skriva in det lösenord du vill byta till två gånger.
lp –d
För att skriva ut en fil rakt av använder du kommandot lp. Med lp kan du skriva ut alla filer
som endast består av text. Du kan även skriva ut postscriptdokument med lp; du kan däremot
inte skriva ut bilder med lp. Om du försöker skriva ut en bild så kommer antingen inget
hända eller så kommer du få flera hundra papper fulla med konstiga tecken som inte säger dig
något alls!
Skrivarna har namn på formen pr. T.ex heter skrivaren i sal 1515 pr1515.
a2ps –P
Om du vill kunna skriva ut till exempel källkod lite snyggare, eller om du vill skriva ut mer än
en sida på ett papper, kan du använda kommandot a2ps (en förkortning för ascii 2 ps där 2
ska läsas som ordet to). a2ps tar ett text-dokument och gör om det till att vara två logiska
sidor på varje fysisk och sätter en ram runt båda sidorna som innehåller en del information.
Notera att du inte får ge en postscriptfil som argument till a2ps. Resultatet kommer att bli
själva postscriptkoden, snyggt typsatt, på hur många sidor som helst, och det vill du inte ha.
man (manual)
Om du vill veta mer om något kommando kan du söka information på manualsidorna. Dessa
når du genom kommandot man.
En stor del av informationen i detta dokument kommer från Datorhandboken/Monika
Danielsson.