I Avfallsgruppen Forsok rned biologisk nedbrytning av oljehaltigt ...

Mikrobiell metabolism av olja
1.3.1 Vad ar olja?
Detta avsnitt bygger dar inget annat anges pa Atlas et al (1973).
Mineralolja ar en extremt komplex blandning av olika amnen, och ingen raolja har
blivit fullstandigt kemiskt bestamd. Sammansattning och egenskaper hos olja varierar
beroende pa varifran den kommer. Raolja kan variera i farg fran gulbrun till svart,
viskiositeten kan vara alit fran vattenliknade till fast, och densiteten brukar ha varden
mellan 0,7 och 1 kg/1. Den kemiska komplexiteten hos raolja ar mycket stor. Saar aven
fallet hos olika processrester som man kan vilja behandla biologiskt. Det ror sig
vanligen om blandning av tusentals olika amnen (Pollard et al, 1994).
Merparten av de amnen som kan identifieras i raolja ar olika sorters kolvaten, men dar
finns ocksa foreningar som innehaller olika heteroatomer som svavel, kvave och syre
(figur 1.7).
De syreinnehallande foreningama ar ofta olika syror, men aven fenoler forekommer.
Exempel pa svavelforeningar ar alkylthioler och cykloalkylthioler. K vaveforeningar
som forekommer ar till exempel pyridiner, indoler och porfyriner. Porfyriner kan
chelatbindas till metaller. Nikel och vanadin ar de metaller som ar vanligast
forekommande i raolja.
De kolvaten som finns i raolja kan grupperas efter kemisk struktur. De huvudsakliga
klasser av kolvaten man hittar i raolja ar rakkedjiga alkaner (n-alkaner, n-paraffiner),
grenade alkaner, cykloalkaner samt aromater. For ett givet antal kolatomer ar
n-alkanerna vanligast. Grenade alkaner forekommer sedan i minskande omfattning med
okande antal grenar och med okande avstand fran anden till greningspunkten. Cykloalkanema
(aven kallade cykloparaffiner eller naftener) innehaller oftast en cyklopentaneller
cyklohexanring. Ringarna kan ha sidokedjor, ibland langa, och det forekommer
bade bi- och pollycykliska naftener. Aromater, som vanligen utgor en mindre andel av
oljan an alkaner och cykloalkaner, forekommer bade som enkla ringar och som
polyaromatiska foreningar. Aromatringama kan vara substituerade pa olika satt, och det
forekommer strukturer dar en ring ar aromatisk och den andra en cykloalkan.
Raolja fraktioneras efter kokpunkt. Tva olika exempel pa hur sadan fraktioner kan
benamnas, ungefarliga kokpunkter och ungefarliga sammansattningar finns i tabell 1.1.
Det finns manga subklasser som inte tagits med i dessa exempel, och ocksa flera andra
benamningar pa samma eller liknande fraktioner.
Med okande kokpunkt for fraktionema forandras innehallet sa att den procentuella
andelen av alkaner, grenade alkaner och monocykliska alkaner minskar medan andelen
av de polycykliska alkanema och polyaromaterna okar.
1. lntroduktion sid 18