I Avfallsgruppen Forsok rned biologisk nedbrytning av oljehaltigt ...
I Avfallsgruppen Forsok rned biologisk nedbrytning av oljehaltigt ...
I Avfallsgruppen Forsok rned biologisk nedbrytning av oljehaltigt ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Det blir mer och mer aktuellt att inte bara ta hand om sadant <strong>av</strong>fall som vi genererar<br />
idag, utan ocksa att ta hand om fororenade omraden med miljostorande amnen i<br />
deponier, fororenad mark och sediment som accumulerats under industriell verksamhet<br />
sedan 1800-talets borjan. I Sverige ar det aktuellt med efterbehandling och sanering <strong>av</strong><br />
garnla <strong>av</strong>fallsupplag och tidigare industritomter, som till exempel gasverkstomter och<br />
omraden i anslutning till traimpregneringsanlaggningar. Ett okande behov ar ocksa<br />
marksanering !nom brancher som hanterar och lagrar petroleumprodukter, tex vid bensinstationer.<br />
(Aslander,1990; SOU 1992:45; Maier, 1992; SNV, 1993b; SNV, 1993c).<br />
I naturvardsverkets kartlaggning 1980 kom man fram till att olika typer <strong>av</strong> olje<strong>av</strong>fall ar<br />
det miljofarliga <strong>av</strong>fall som ar vanligast forekommande i Sverige, ca 180 000 ton per ar<br />
produceras. Andra stora grupper ar metall<strong>av</strong>fall, ca 120 000 ton per ar och surt/alkaliskt<br />
<strong>av</strong>fall, ca 70 000 ton per ar (Rylander,1990; SNV, 1984). I utredningen 1990 kom man<br />
fram till motsvarande slutsats: olje<strong>av</strong>fallet dominerar, foljt <strong>av</strong> tungmetallhaltigt <strong>av</strong>fall<br />
(SOU 1992:45).<br />
1.1.4 Omhandertagande <strong>av</strong> miljofarligt <strong>av</strong>fall<br />
Miljofarligt <strong>av</strong>fall ar ett sarnlingsbegrepp pa en mangd olika <strong>av</strong>fallstyper som varierar<br />
mycket vad galler sammansattning, egenskaper och innehall <strong>av</strong> miljofarliga komponenter.<br />
Darfor kr<strong>av</strong>s olika metoder for omhandertagande beroende pa vilken typ <strong>av</strong><br />
<strong>av</strong>fall det ar fragan om. Pa sikt maste produkter och processer forandras for att<br />
minimera alstringen <strong>av</strong> miljofarligt <strong>av</strong>fall. Under tiden maste det miljofarliga <strong>av</strong>fall som<br />
alstras tas omhand pa ett sa bra satt som mojligt, och depaer <strong>av</strong> <strong>av</strong>fall fran tidigare<br />
verksamhet i form <strong>av</strong> tex fororenad mark behandlas (SNV, 1993c; Corbitt,1989).<br />
Miljofarligt <strong>av</strong>fall kan utgoras <strong>av</strong> allt fran homogena process<strong>av</strong>fall i form <strong>av</strong> slam, fast<br />
material, brand- eller explosionfarliga och fratande vatskor, till enskilda produkter som<br />
kvicksilverhaltiga febertermometrar (SOU 1992:45). I Naturvardsverkets kartlaggning<br />
1980 fann man att MFA manga ganger bestar <strong>av</strong> flera faser. Det kan till exempel vara<br />
en bottensats overlagrad med en flytande fas eller svarvspan indrankta med skarolja.<br />
Generellt galler att ju mer komplex, utblandad eller uppdelad i olika faser miljofarligt<br />
<strong>av</strong>fall ar desto svarare ar det att behandla (SNV, 1984).<br />
De behandlingsmojligheter som star till buds for miljofarligt <strong>av</strong>fall ar principiellt de<br />
samma som finns for annat <strong>av</strong>fall: atervinning, termisk behandling/forbranning,<br />
fysikalisk-kemisk behandling, <strong>biologisk</strong> behandling eller deponering. Vissa typer <strong>av</strong><br />
<strong>av</strong>fall kan atervinnas eller destrueras, men for vissa <strong>av</strong>fall finns idag inga sadana<br />
metoder. Ett exempel ar tungmetallhaltigt hydroxidslam fran industrireningsverk.<br />
Sadant <strong>av</strong>fall deponeras(Wiqvist, 1990).<br />
Atervinning<br />
Tva olika saker kan <strong>av</strong>ses nar man talar om "atervinning". Man kan dels mena<br />
materialatervinning, det vill saga atervinning som syftar till att utvinna amnen eller<br />
framstalla nya produkter. Man kan emellertid <strong>av</strong>en mena energiutvinning, dar <strong>av</strong>fallet<br />
anvands som energir<strong>av</strong>ara i olika forbranningssystem. MFA-utredningen menar att<br />
materialatervinning ar att foredra. Man konstaterar samtidigt att energiutvinning for<br />
nuvarande ar den vanligaste formen for nyttiggorande (SOU 1992:45).<br />
J?et forekommer en viss materialatervinning <strong>av</strong> miljofarligt <strong>av</strong>fall i Sverige.<br />
Atervinning <strong>av</strong> losningsmedel ar etablerad sedan manga ar, till exempel hos LETO i<br />
Varnamo. Fram till mitten <strong>av</strong> 80-talet fanns en fungerande smorjoljeatervinning i<br />
Sverige, som dock <strong>av</strong>vecklades <strong>av</strong> marknadsskal. I stallet forbranns smorjoljan<br />
(Wiqvist, 1990).<br />
sid 3 1. lntroduktion
Change language