I Avfallsgruppen Forsok rned biologisk nedbrytning av oljehaltigt ...

Metod
2 .. 1 Materialets ursprung
Det oljehaltiga material, har vanligen benfunnt "oljeslam", som anvants i detta arbete
kommer fran en deponi for miljofarligt avfall i Torsviken, Goteborg, som tillhor RECI
Industri AB. Foljande beskrivning av hur oljeslammet uppkommer ger en bild av vad
for material som avses.
Vid deponiplatsen tar man bland annat emot sadant oljehaltigt avfall som inte lattkan
forbrannas eller atervinnas, och da det ar miljofarligt inte heller kan placeras i en vanlig
deponi. Exempel pa sadant oljehaltigt avfall ar slam som samlas upp pa botten vid
rengoring av oljecistemer, vid slamsugning av oljeavskiljare eller spilluppsamlingsrannoma
i bilverkstader, oljefororenade schaktmassor, absorbtionsmedel fran
saneringsarbeten med mera. Sadant avfall fordes vid tiden for detta forsok till Torsviken
och samlas i en bassang benamnd TV8 ("Torsviken 8").
I bassangen sedimenterade tyngre material medan man genom en yttratt drog av sa
mycket flytande fas (olja och vatten) som mojligt. Den flytande fasen fordes till vidare
behandling. K var i gropen blev sediment samt ett slam som inte av sig sjalv flot mot
yttratten, uppblandat med diverse fasta fororeningar. Med jamna mellanrum avlagsnades
detta slam och sediment ur gropen med hjalp av gravmaskin och deponerades.
Det ar detta uppgravda material som komposterats vid de har forsaken.
2.2 Komposteringsforsokets uppUiggning
Slamet fran TV8 blandades med lika volymsdelar hastgodsel och bark ( 1: 1: 1 volymsmassigt).
Godseln kom fran ett stall i Goteborgs trakten. Den var farskt och blandad
med kutterspan. Barken var grovriven, oharpad barrtradsbark som koptes fran
Emanuelssons Markentreprenad, Goteborg. Normala barkbitar var tva till fern
centimeter breda och tio till tjugo centimeter langa.
Forsaken skedde inom omradet for Torsvikens deponiplats for miljofarligt avfall. En
yta planades med hjalp av caterpillar ut ovanpa tidigare deponerat material precis
bredvid TV8. Inga sarskilda atgarder vidtogs for att samla upp lakvatten eller liknand,
eftersom allt draneringsvatten inom hela deponiplatsen omandertas i reningsverk.
Forberedelser for att kunna gora gasprovtagningar beskrivs i avsnitt 2.4.2.
Komposteringen skedde alltsa utomhus. Kompostema lades upp den 21 respektive
22 december (dag 1 och 2) och foljdes under drygt 8 manader (drygt 270 dagar) till
borjan av september aret darpa. Under de forsta 140 dagama(fram till mitten av maj)
var kompostema forsedda med tak for att skydda dem mot alltfor stor inverkan av
nederbord. Taken var gjorda av hakistallningar (hyrda fran A velins, Goteborg) och
presseningar (figur 2.1 och 2.2).
Materialet lades upp i en strangkompost och tva baddkomposter. Strangkomposten hade
de ungefarliga dimentionema 3 m bred vid basen, 1 ,5 m hog och 13 m lang, vilket ger
en ungefarlig startvolym om 30m3. Baddkompostema hade de ungefarliga dimentionerna
2m breda, 0,5 m hoga och 12m langa, dvs en ungefarlig startvolymom 12m3
vardera. Materialen mattes med hjalp av en gravmaskin, Kobelco 909, forsedd med
planskopa som rymde 1,2 m3. Oljeslam gravdes direkt fran sedimenteringsbassangen
TV8 till kompostema. Bassangen var vid detta tillfalle full med slam. Slam och
sediment gdivdes upp fran relativt stort djup ur bassangen (ca 2m).
sid 35 2. Metod