Påverkan på energianvändning och termisk komfort vid ...

8 Diskussion och slutsatser
I detta avsnitt presenteras en samanställning av resultatet och slutsatser från
testförsöken och intervjuer som studien är baserade på. Vidare diskuteras eventuella
följder reglerinstabilitet kan få. Testförsöken utvärderas med hänsyn till vad som gått
bra samt mindre bra och resultatens tillförlitlighet diskuteras. Rekommendationer om
vidare studier inför framtiden presenteras också.
8.1 Påverkan av reglerinstabilitet
I följande avsnitt sammanställs och diskuteras de resultat som presenterats i rapporten
avseende vilka följder reglerinstabilitet kan få. Avsnittet baseras på tidigare
presenterad fakta, resultaten från utförda testförsök samt sammanställningen från de
intervjuer som gjorts.
8.1.1 Termisk komfort
Under testförsöken avseende tryckstyrd reglering kan slutsatsen dras att det instabila
tilluftsflödets fysiska påverkan knappt var märkbar. Det som upplevdes mest störande
under testförsöken var ljud från ventilationssystemet. Eftersom testförsöken skedde i
ett rum utan ljud eller störningar från omgivningen är det troligt att ljudupplevelsen
hade uppfattats mindre störande i exempelvis en kontorsmiljö.
För testförsöken på temperaturstyrd reglering kan ingen av observationerna som gjorts
styrkas utifrån hur temperaturerna i rummet och tilluften varierat med tiden.
Anmärkningarna på den termiska komforten bedöms följaktligen bero av andra
orsaker.
Sammanfattningsvis tyder resultaten från genomförda testförsök på att instabil
reglerings fysiska påverkan är liten till nästintill obefintlig. Viktigt att poängtera är,
som tidigare nämnt, att resultatet från testförsöken inte kan anses som tillräckligt
underlag för att dra generella slutsatser. Resultaten bedöms däremot vara en god
indikation till hur reglerinstabilitet kan påverka upplevelsen av den termiska
komforten.
Baserat på vad som framgått under intervjuerna, och med hänsyn till hur liten fysisk
påverkan reglerinstabilitet visade under de testförsök som gjordes, finns det anledning
att tro att regleringen av ventilationssystem i många befintliga byggnader inte sker
problemfritt.
Vidare svarade flerparten av de intervjuade att de flesta gånger reglerfel
uppmärksammats på befintliga byggnader är när klagomål inkommit på
inomhusklimatet från de som vistas i byggnaden regelbundet. Med tanke på
testförsöken, då ingen anmärkning gjordes trots en temperaturdifferens på över 12⁰C
på tilluften, är det rimligt att anta att många reglerfel inte uppmärksammas i
verkligheten.
Under intervjuer med såväl fastighetsförvaltare som VVS-ingenjörer framgick att det
sällan utförs kontroller av befintliga byggnaders ventilationssystem med hänsyn till
regleringen. Det framgick vidare under intervjuerna att fastighetsförvaltares kunskap
inom reglerteknik överlag bedöms som låg om inte förvaltaren själv har ett
egenintresse. Enligt förvaltarna är det sällan förbättringar av byggnaders
ventilationssystem ses över såvida det inte är av akut problem, exempelvis vid
anmärkningar på OVK-besiktningen.
48
CHALMERS, energi och miljö, Examensarbete E2013:06