Påverkan på energianvändning och termisk komfort vid ...

Att som ovan utgå från att karakteristiken för systemet under testförsöken är
motsvarande systemet för en generell byggnads systemuppbyggnad är inte helt
korrekt eftersom varje systems karakteristik är unik. Inte heller kan de procentuella
höjningar som presenteras betraktas som statistiskt korrekta riktvärden utan att vidare
studier genomförs. Testresultaten varierade i stor skala beroende av graden av
instabilitet vad det gäller den procentuella ökningen. Dessutom måste beaktas att
fläktarna som användes i testförsöken var överdimensionerade för det
ventilationsflöde testförsöken avsåg.
Testförsöken gav däremot ett entydigt resultat vad det gäller att reglerinstabiliteten
medförde en ökad effektåtgång för fläktarna för samtliga försökstillfällen. Av detta
bedöms slutsats kunna dras att instabil reglering av tilluften medför en ökad
energianvändning för fläktarna.
Med hänsyn till dagens energisituation där en överhängande majoritet av byggnaderna
inte uppnår dagens energikrav och förekommande rekommendationer kan
testresultaten om en ökning av energianvändning vid reglerinstabilitet anses
intressanta. En differens på några kilowattimmar per kvadratmeter och år på grund av
felreglering kan medföra svårigheter att uppfylla BBR:s rekommendationer om 55
kWh per kvadratmeter och år.
Även resultaten som presenteras avseende värmeeffekten för luftvärmaren i de
testförsök då temperaturregleringen satts instabil indikerar på en ökad medeleffekt.
Mätdata från testförsöken på effekten för luftvärmaren under temperaturstyrd
reglering var svåra att jämföra under likvärdiga omständigheter då värmebehovet för
tilluften varierade i stor skala under försöken.
En slutsats som kan göras utifrån de diagram som tagits fram över värmeeffekten för
luftvärmaren under testförsöken är att den instabila regleringen visar en entydig
karakteristik med extrema effekttoppar. Effekttopparna bedöms rimligen bidra till ett
ökat medelvärde för effekten under instabil reglering jämfört med stabil. Ett av
testtillfällena, då värmebehovet endast varierade någon grad under försökstiden,
visade på en ökning av värmeeffekten på vattensidan i luftvärmaren på 100 % under
den instabila regleringen. Mätdata från utförda testförsök anses dock inte vara
tillräcklig för att kunna fastställa någon exakt storleksordning på ökningen.
Effekttopparna under instabil reglering är en följd av att styrventilens reglering sker
för snabbt. Under förutsättning att fjärrvärme används, där ofta en kostnadsökning till
följd av ökade returtemperaturer tillämpas, finns det anledning att anta att den
instabila regleringen skulle medföra ökade driftkostnader för uppvärmningen.
8.1.3 Övrig påverkan
Övriga intressanta bieffekter som framkommit under studien om reglerinstabilitet är
dess inverkan på aggregatets komponenter. De komponenter som tros få störst
påverkan av instabilitet är spjäll och styrventiler. Peter Johansson gör en kvalificerad
gissning om att komponenternas livslängd skulle kunna så mycket som halveras under
extrema förhållanden. För fläktmotorer och liknande bedömer han dock att
reglerinstabiliteten inte borde påverka märkbart.
8.2 Rekommendationer
Med utgångspunkt i studierna som genomförts kan följande rekommendationer
utformas:
50
CHALMERS, energi och miljö, Examensarbete E2013:06