ARKITEKTEN - Sveriges Arkitekter

NYHETER
Nyhetsredaktör: Tomas Lauri
tomas.lauri@arkitekt.se
Foto: Tomas Lauri
Bra med trappor i arkitekturen.
Trappor rena
hälsokuren
En handlingsplan för goda matvanor
och ökad fysisk aktivitet i befolkningen
har presenterats för regeringen
av socialdepartementet och jordbruksdepartementet.
Där framhålls
att arkitekter och stadsplanerare
kan förbättra hälsan hos den svenska
befolkningen.
– Myndigheterna har tittat på vikten av
att bostadsområden är utformade så
att de uppmuntrar till fysisk aktivitet.
Här kan arkitekter och stadsplanerare
spela en viktig roll att hjälpa människor
att vara aktiva, säger Anna Hallén,
på enheten för folkhälsa på socialdepartementet.
En fråga som handlingsplanen särskilt
vill ha belyst gäller trappor. Utredarna
skriver: ”färre dödsfall har rapporterats
hos individer som regelbundet
tar trappan jämfört med regelbundna
användare av rulltrappa/hiss”.
Anna Hallén tar hotell som exempel
där hissen närmast är en statuspryl:
– Trapporna fungerar bara som nödutgångar.
I nybyggda hotell skulle man
kunna göra jättevackra trappor.
Utredarna föreslår också att det
nyinrättade rådet för arkitektur, form
och design tar upp frågan:
”Rådet har goda förutsättningar att
utveckla idéer för hur tillgänglighet till,
utformning och användande av trappor
kan uppmuntras. T ex skulle Rådet
för arkitektur, form och design kunna
utlysa en tävling om ’bästa trappan’.”
Dan Hallemar
En statlig utredning föreslog
den 25 januari att Riksantikvarieämbetet,
RAÄ, ska flytta
från Stockholm till Gotland,
en av fyra regioner dit nya
statliga arbeten lokaliseras.
Sveriges Arkitekter kritiserar
förslaget.
”Effekterna kan väntas bli förödande
för verksamhetens effektivitet
och står därmed i strid med
regeringens direktiv till utredaren”,
skriver Sveriges Arkitekter
i ett brev till infrastrukturminsister
Ulrika Messing.
Att flytta RAÄ just till Gotland
motiveras med att Gotland
genom sin inriktning, bland annat
genom högskolan på Gotland,
satsar på kulturfrågor och
kulturarvsfrågor i vid mening.
”Det avgörande skälet är därmed
inte att Gotland är rikt
på kulturhistoriska lämningar”,
skriver utredaren.
– Det viktigaste är att vi tappar
kompetens, vi räknar med
att högst 20 procent kan flytta
med. Jag kan bara förstå det
som att det vi gör är så oviktigt
enligt vår uppdragsgivare att
vi ska klara det kompetenstappet,
säger Per-Magnus Nilsson
överantikvarie på RAÄ.
Han tolkar flytten som en
fråga enbart om regionalpolitik
och inte om RAÄ:s roll
i framtiden. Ska till exempel
Högljudda protester mot flytt av RAÄ till Gotland:
”Förödande effekter”
mycket av den kompetens som
idag finns på RAÄ återfinnas
hos länsstyrelserna i framtiden,
undrar han. Och har länsstyrelserna
ekonomi och kompetens
för det?
På RAÄ arbetar ett tiotal
arkitekter och landskapsarkitekter.
– Det är en oerhörd markering
av hur samhället ser på
kulturarvsfrågor, säger Kersti
Berggren, arkitekt på kulturmiljöavdelningen.
– Vi är en samhällsplanerande
myndighet, och att tala om ett
långsiktigt hållbart samhälle
och samtidigt
rusta
ner RAÄ
går inte
ihop, säger
hon.
Kersti
Berggren
hänvisar
–Det blir svårt att
sköta alla uppgifter
från Gotland, säger
Staffan Göthe, chef
för verksekreteriatet
på RAÄ.
I våras fick gratistidningen Metro Hus&Hem
påhälsning av Sveriges Arkitekters förbundsjurist
Ulrik Östling. I ett flersidigt reportage
om Hammarby Sjöstad hade man inte angivit
arkitekt. De drabbade arkitekterna fick ekonomisk
ersättning från tidningen. Nu har samma
redaktion gjort om misstaget att inte ange
arkitektens namn i samband med ett flersidigt
reportage om en villa i magasinet Hus&Hem
(nr2/2005).
Katrin Alström är chefredaktör för de båda
tidningarna.
Varför namnger ni inte alltid arkitekten?
också till utredningens
uttalande
om ett lägre
löneläge på
landsorten
och en mindre benägenhet att
flytta på sig.
– De kan få fler anställda som
inte kräver högre lön och som
inte vill eller kan flytta på sig,
säger hon.
Villaarkitekt glömdes bort
Själv kan hon tänka sig att
flytta med under protest.
Sven Göthe är arkitekt och
chef för verkssekretariatet på
RAÄ. Han skulle kunna tänka
sig att pendla till Gotland, men
ser det som en dyr och trist
lösning.
– Det arkitektspecifika på
RAÄ är kopplat till resten av
arkitektkåren. En stor del av
verksamheten rör dem som håller
på med kommunal planering.
Dessa uppgifter blir svåra att
sköta på Gotland, säger Sven
Göthe.
Utredningen är mer hoppfull:
”vi inser att utlokaliseringen får
som konsekvens att nuvarande
former för samverkan med externa
aktörer inte kan upprätthållas,
men att vi utgår från att
myndigheten kan bygga upp nya
rutiner som innebär att samverkan
kan genomföras på ett
ändamålsenligt sätt”.
Sveriges Arkitekter konstaterar
i sitt brev till infrastrukturminister
Messing att ”Förslaget
kommer att undergräva förutsättningarna
för att bedriva
en effektiv arkitekturpolitik i
Sverige så som riksdagen beslutat
i Framtidsformer – Sveriges
handlingsprogram för arkitektur,
formgivning och design.”
Dan Hallemar
– Det gör vi. I 99 fall av 100. Så de här två
fallen är undantag snarare än regel. Det flesta
andra publikationer är avsevärt mycket sämre
på det här. Det är oklart om vi har begått ett fel
den här gången. Vi namngav ju hustillverkaren.
Lagen är heller inte glasklar.
– Det är arkitekten som är upphovsman,
inte hustillverkaren, säger Sveriges Arkitekters
förbundsjurist Ulrika Paulsson. Lagen är glasklar
när det gäller rätten att bli namngiven när
verket publiceras. Om ingen uppgörelse träffas
kan arkitekten med stöd av Sveriges Arkitekter
komma att stämma tidningen.
Tomas Lauri
6 ARKITEKTEN februari 2005