Underlagsmaterial till riktlinjer för bostadsförsörjning ... - Boverket

Underlagsmaterial till riktlinjer för
bostadsförsörjning
2008-2015
1
GISLAVEDS KOMMUN
Augusti 2008

2
INNEHÅLL
1 Inledning 3
1.1 Syfte med bostadsförsörjningsprogrammet och riktlinjerna för
bostadsbyggandet 3
1.2 Utgångspunkt: Vision för tio år framåt 4
2 Nuläge 5
2.1 Situation på bostadsmarknaden 5
2.1.1 Bostadsbestånd 5
2.1.2 Nybyggnation 6
2.1.3 Tomma lägenheter och omsättning 7
2.2 Befolkningsförutsättningar 7
2.2.1 Befolkningsutveckling 8
2.2.2 Arbetsmarknad 9
2.2.3 Pendling och rörlighet 10
2.2.4 Hushållsstruktur 10
3 Framtida behov 11
3.1 Befolkningsprognos 11
3.2 Olika gruppers behov 11
3.3 Hur påverkar omvärlden behoven? 13
3.4 Flyttkedjor 14
3.5 Uppskattat framtida bostadsbehov 15
3.6 Aktuella projekt 2007-2008 16
4. Definitioner 16
Bilagor
1. Försäljning av tomtmark
2. Tillgänglig bostadsmark tätort för tätort
Kommunstyrelsekontoret augusti 2008

1. INLEDNING
Boendeplanering handlar om att analysera och bedöma behovet av förändringar i bostadsbeståndet
till följd av hur de sammanlagda kraven och önskemålen från olika delar av befolkningen utvecklas.
Kommunen har det övergripande ansvaret att se till att det finns goda bostäder för alla i kommunen.
Bostadsförsörjning handlar alltså inte bara om att undersöka behovet av nya bostäder utan också hur
man hanterar det befintliga beståndet. Det är det befintliga beståndet som utgör det stora utbudet. Nya
bostäder underlättar, å sin sida, rörligheten på bostadsmarknaden, vilket leder till att fler kan hitta den
bostad som är rätt för dem.
En bra bostadsförsörjning med tillgång till attraktivt boende är en av nyckelfrågorna för ett
expanderande näringsliv. Gislaveds kommun har ett starkt näringsliv och stor inpendling. Därför är det
viktigt att kunna erbjuda attraktiva bostäder till potentiella inflyttare. En god boendemiljö handlar inte
bara om själva bostaden utan också i stor utsträckning om miljön runt omkring. Det ska finnas goda
boendemiljöer för alla, oavsett ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund eller funktionsnedsättning.
Barns behov av fysisk aktivitet ska också beaktas i samhällsbyggandet. Klimatförändringarna ställer
dessutom allt större krav på att ett hållbart samhällsbyggande skapas.
1.1 Syfte med bostadsförsörjningsprogrammet och riktlinjer för
bostadsbyggandet
För att förtydliga kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen gäller en bostadsförsörjningslag. (Lag
om kommunernas bostadsförsörjningsansvar SFS 2000:1383 med tillägg SFS 2002:104.) Enligt
denna lag ska kommunerna ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och dessa ska antas av
Kommunfullmäktige. Riktlinjer ska antas en gång per mandatperiod. Huvudbudskapet i
bostadsförsörjningslagen är att kommunerna ska skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i
goda bostäder.
Syftet med kommunens riktlinjer för bostadsbyggandet är att ange riktlinjer för framtida
bostadsplanering och byggande samt att klargöra kommunens ansvar och roll. Bakgrundsmaterialet
som du håller i din hand utgör en grund för riktlinjerna och visar på vilka förutsättningar kommunen har
i form av utbud och efterfrågan på bostäder. Med grund i dessa båda dokument ska sedan ett
åtgärdsprogram framarbetas.
Lagen om
bostadsförsörjningsansvar
Bakgrundsmaterial till riktlinjer
för bostadsförsörjning
2008-2015
Riktlinjer för
bostadsbyggande i Gislaveds
kommun
2008-2015
3
Åtgärdsprogram

1.2 Utgångspunkt: Vision för tio år framåt
I kommunens vision för tio år framåt har följande vision lagts fast, som fungerar som utgångspunkt för
arbetet:
Det finns en mångfald av bostäder i alla orter och vi kan erbjuda attraktiva och billiga bostäder jämfört
med framförallt de större städerna runt omkring.
Detta innebär att:
- det finns nya bostadsområden med bland annat trevliga marklägenheter
- fler människor har möjlighet att bo på landet
- nya bostäder har tillkommit i attraktiva lägen, t ex sjönära och centralt
- vi har avsevärt fler mindre lägenheter för äldre och unga
- det finns lägenheter anpassade efter olika behov
Attraktiva bostäder definieras på följande sätt i Riktlinjer för bostadsbyggande i Gislaveds kommun:
Attraktivitet är när det finns en valfrihet av olika bostadsformer, olika lägenhetsstorlekar, olika storlek
på villatomter och en mångfald i lägen för bebyggelse.
Människors val av bostad styrs av prisnivå och behov och önskemålen kring bostaden varierar med
ålder och familjesituation. Traditioner och känslan i ett område kan också vara avgörande.
4

2. NULÄGE
För att kunna veta vilket bostadsbestånd som behövs i framtiden måste det vara klarlagt hur
bostadsbeståndet ser ut idag, vilka egenskaper och brister det har, såväl som vilken
befolkningssammansättning kommunen har och hur det påverkar efterfrågan på bostäder. Men det
finns också andra påverkansfaktorer på bostadsbehovet, som exempelvis hur situationen ser ut i
omlandet. I detta kapitel redogörs därför för nuläget. Detta får sedan ligga till grund för de
uppskattningar om framtida bostadsbehov som görs i nästa kapitel.
2.1 Situation på bostadsmarknaden
Situationen på Gislaveds kommuns bostadsmarknad karakteriseras av en viss stagnation. Rörligheten
är låg och bostadsbyggandet har inte tagit fart sedan nedgången i början av nittiotalet.
2.2.1 Bostadsbestånd
I kommunen fanns år 2006 totalt 13 215 bostäder. Av dessa var cirka 70 % (8968) småhus och 30 %
(4247) flerbostadshus. Lägenheterna fördelar sig med ca 1050 bostadsrätter, ca 5335 hyresrätter och
6560 privatägda småhus (källa SCB) Som diagrammet nedan visar har bostadsbeståndet varit i stort
sett oförändrat den senaste tio åren.
&
%
$
#
"
5
!
% " # $
Källa: SCB
Den största hyresvärden är det kommunala bostadsbolaget Gislavedshus AB med 2600 lägenheter.
Gislaveds kommun har också 525 lägenheter i särskilda boenden. I övrigt är det HSB och privata
fastighetsägare som står för bostadsutbudet.
Lägenhetsstorlekarna i Gislaveds Hus fördelar sig enligt följande: 1:or – 19%, 2:or – 42%, 3:or 31 %,
4:or – 7%, 5:or: 1%. 25 % av bolagets bestånd är yngre än 25 år
Hyreskostnaderna var år 2007 752 kronor/m² för en lägenhet i Gislavedshus. I september 2007 var
medelpriset på en villa i Gislaveds kommun 895 000 kronor (beräknad på de senaste 12 månaderna)
och prisutvecklingen det senaste året låg på 3 %. Mellan september 2006 och september 2007 såldes
225 villor.

2.1.2 Nybyggnation
Det största byggandet av bostäder i kommunen pågick under åttiotalet. Under 90-talet stagnerade
bostadsbyggandet men de senaste 10 åren har byggandet av småhus successivt ökat igen.
&
"$
"
$
$
$
' ( ' '( ((
$ %" % $ "
6
!
Källa: SCB
Under år 2007 byggde Gislavedshus ett nytt flerbostadshus med 45 lägenheter inne i Gislaveds tätort,
vilket syns tydligt i diagrammet.
Antalet beviljade bygglov
År 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2066 2007
Enbostadshus
(inom plan) 7 4 3 2 1 1 1 2 8 5 5 6 8 6 10 6 8
Enbostadshus
(utom plan) 3 11 1 2 4 5 1 8 7 7 6 13 14 7 2 6 13
Flerbostadshus 19 3 0 0 0 0 1 2 0 2 1 0 1 0 0 0 2
De senaste åren har byggandet av småhus i egen regi främst byggts på landsbygden. Utvecklingen
motsvarar ungefär 10 hus per år. Boende på landsbygden har uttryckt önskemål till kommunen och att
hyresbostäder ska tillkomma. På 1980-talet byggdes hyresbostäder i Öreryd och Tallberga i Gislaveds
hus regi samt i Gryteryd och Valdshult på privat initiativ.
Om unga och gamla ska kunna bo kvar i sin hembygd måste bostadsbeståndet på landsbygden
anpassas. Detta kan ske med nybyggnation eller ändring av befintliga byggnader. Tillgången på
lägenheter på landsbygden anses viktig för landsbygdens utveckling.
Det största hindret för nyproduktion av bostäder, främst hyresrätter, är kostnaden i relation till de
boendes betalningsförmåga/vilja. Vid en undersökning av de framtida pensionärernas syn på
bostadsutbudet i Hestra framkom att många var intresserade av att flytta ut från sina villor och in i en
mindre lägenhet, men att ökade boendekostnader skulle kunna påverka denna benägenhet negativt.
(Hur väl är bostadsutbudet i Hestra anpassat till framtidens behov? Kommunstyrelsekontoret i
Gislaveds kommun 2007).

2.1.3 Tomma lägenheter och omsättning
Antalet tomma lägenheter var lågt under åren i slutet på 80-talet, trots att nybyggnationen var
förhållandevis hög. Under 90-talet och framåt har dock antalet tomma lägenheter ökat, samtidigt som
nybyggnationen avstannat. Denna utveckling har skett parallellt med att befolkningen i kommunen
minskat.
& ' ( ' ,
'
$
#
"
"
) (( * '( !
( ! ( $
$ %" % $ "
7
+
. '( ' ( ' ' ) ( ! (
Källa: SCB
Omsättningen på lägenheter i Gislavedshus är lite högt sett ur ett ekonomiskt perspektiv.
1 januari 2008 var 106 lägenheter lediga i Gislavedshus AB, vilket motsvarar knappt 4 % av
beståndet. (Önskvärt är ca 2%) Bolaget har vidare en kö om ca 500 personer. Rörligheten i det
kommunala bostadsbolaget såg ut på följande sätt 2007: avflyttning 820, inflyttning 830 och
omflyttning 281.(räknat i antalet lägenheter) Avflyttningssiffran är lite hög i jämförelse med rikssnittet.
Vid årsskiftet 2007/2008 fanns ca 45 villor/radhus till salu i kommunen. Ca 2,5 % av kommunens
villabestånd bytte ägare under det senaste året.
2.2. Befolkningsförutsättningar
Hur befolkningen är sammansatt är av mycket stor vikt för bostadsförsörjningsplaneringen. Olika
grupper har skilda behov och om en viss grupp ökar kan det ställa krav på utbudet att anpassa sig.
) ( (,
-

2.2.1 Befolkningsutveckling
Gislaveds kommun har en befolkning på 29 330 personer (2007). Befolkningen har successivt minskat
under de senaste tio åren. Under 2007 vände så trenden igen och kommunen ökade sin befolkning
med tre personer.
&
"
" $
"
%$
%
$
$
) ( ! (
% % # % "
8
+
Källa: SCB
Som diagrammet nedan visar har medelåldern ökat något under de senaste decennierna i och med att
antalet personer mellan 0 och 19 år minskat medan befolkningen 20-64 år samt 65 år och äldre ökat.
&
%
#
%
#
) ( ! (
* # $ ! '
% % # % "
+
# $/
Källa: SCB
Det sjunkande befolkningstalet under större delen av 2000-talet beror på att utflyttningen från
kommunen har ökat medan inflyttningen minskat. Den ökning som kom under 2007 berodde i sin tur
på att invandringen ökade kraftigt samtidigt som utflyttningen minskade något.

& ,
#
%
#
0 (* ( ! (
%
% # %
+
0 ( 1 ( ) (
9
"
" $
"
" $
"
%$
%
$
&
Källa: SCB
De flesta utflyttarna är personer som nyss avslutat sin gymnasieutbildning. Merparten av som flyttar in
till kommunen är generellt sett något äldre, mellan 20 och 30 år. Inflyttarna är också något vanligare i
gruppen yngre barn, förmodligen för att det är barnfamiljer som flyttar in. En intressant iakttagelse är
att utflyttarna är fler än inflyttarna hos den grupp personer som är strax innan och efter
pensionsåldern. Detta är en grupp som på sikt kommer att växa när personerna födda på 40-talet går i
pension.
&
"$
"
$
$
$
#
1 !
$
2.2.2 Arbetsmarknad
#
$
#
$
" "#
"$"
# ##
#$#
+
$ $#
$$$
0 1
Arbetslösheten i Gislaveds kommun är låg och den har minskat ytterligare under 2006 och 2007. I
januari 2007 låg den på 2,5 % och i april på 1,9 %. Även ungdomsarbetslösheten har minskat.
(Arbetsmarknadsverket 2006-2007)
De branscher som dominerar i kommunen är skog-, metall och plastvaruindustri, men även
kommunen är en viktig arbetsgivare. (SCB 2007) Industrin upplever en högkonjunktur under 2007 och
#
$
(
#
$
% %#
%$%
#

snarare råder brist på kvalificerad arbetskraft än det motsatta. Ett sätt att underlätta för företagen att
hitta rätt anställda är att erbjuda en attraktiv boendemiljö.
2.2.3 Pendling och rörlighet
Gislaveds kommun, som så många av kommunerna i den industritäta närregionen, fungerar som en
inpendlingskommun. Fler arbetar i kommunen än de som är bosatta där. Kommunen har dock också
en relativt stor utpendling, framförallt mot grannkommuner som Värnamo, Tranemo, Gnosjö och Hylte.
De senaste åren är det främst utpendlingen som ökat och inpendlingen ligger kvar på en fortsatt
hög nivå.
&
"$
2.2.4 Hushållsstruktur
"
$
$
$
0 ( ! (
10
" # $
1 ( 0 (
Sedan den senaste folk- och bostadsräkningen och i väntan på det nya lägenhetsregistret har det
blivit allt svårare att få fram bra underlag vad gäller hushållssammansättning. Generellt sett har
utvecklingen i landet gått mot allt fler och allt mindre hushåll, vilket innebär att efterfrågan på mindre
bostäder ökar. Fortfarande är dock en del människor trångbodda. Trångboddheten är mycket
beroende av disponibel inkomst och det är betydligt mer vanligt med trångboddhet hos personer i
svaga grupper. Etnisk härkomst tycks även spela in. Nästan var tredje person med utländsk bakgrund
i Sverige är trångbodd i jämförelse med drygt var tionde med svenska föräldrar. (Boverket)
I Gislavedshus bostadsbestånd bor 54 % enpersonshushåll och 30% tvåpersonshushåll (utan
barn).För att få till lägenheter till stora familjer har ibland väggar mellan två lägenheter slagits
ut.(uppgifterna om antalet boende i lägenheterna är hämtade från Gislavedshus kundundersökning
våren 2008) Barnfamiljer väljer i första hand villaboende.

3. FRAMTIDA BEHOV
För att kunna säga något om bostadsbehoven i framtiden är det både viktigt att titta på den framtida
uppskattade befolkningsutvecklingen för olika åldersgrupper, grupper med särskilda behov och på de
förändringar i omvärlden som kommunen är tvungna att anpassa sig till.
3.1 Befolkningsprognos
En befolkningsprognos är inte en absolut sanning. Prognosen bygger hela tiden på antaganden
baserade på vad vi nu känner till om befolkningsutvecklingen. Utifrån dessa antaganden bildas så ett
möjligt scenario av hur framtiden kommer att se ut vid en viss tidpunkt. Antagandena görs framförallt
utifrån fyra faktorer: hur många människor som föds eller dör och hur många människor som flyttar till
eller ifrån kommun.
Den befolkningsprognos som gjordes under 2007 visade på att befolkningen i Gislaveds kommun
skulle minska successivt fram till 2016. Framförallt skulle den yngre och den arbetsföra delen av
befolkningen minska, medan antalet personer över 65 år skulle öka.
&
"$
"
$
$
$
) ( ! (
11
(
+
2 ( # $
Befolkningsutvecklingen under 2007 var dock mer positiv än prognosen förutspådde. Detta berodde
på att den höga invandringen gjorde att inflyttningen till kommunen blev betydligt större än beräknat.
Dock finns där en risk att denna invandring efter ett par år leder till högre utflyttning och utvandring,
när invandrarna hittar jobb på andra platser eller kanske söker sig tillbaka till sitt ursprungsland.
3.2 Olika gruppers behov
Det finns grupper som har särskilda behov som kommunen måste se att bostadsutbudet är anpassat
till. Den framtida storleken på dessa grupper kan komma att på måste tas hänsyn till när det planeras
för vilket bostadsutbud som krävs i framtiden.
#

Flyktingar och invandring
Kommunen har tecknat avtal om att ta emot 30 flyktingar per år. I praktiken brukar det innebära att
nästan dubbelt så många anländer på grund av anhöriginvandring. Invandringen har varit mycket hög i
hela landet under 2006 och 2007 och det finns än så länge tendenser på att den kommer att fortsätta.
År 2007 invandrade 221 personer till kommunen medan knappt 900 personer flyttade in från resten av
Sverige.
Vilka är då invandrarna och hur påverkar de förutsättningarna för bostadsförsörjningen?
Invandrarna är betydligt mer utspridda i ålder än de inrikes inflyttarna och en större andel av dem är
under 18 år. Än så länge är det få personer över 60 år som invandrar till kommunen. Invandringen
påverkar alltså kommunens befolkningssammansättning till det yngre. (SCB 2006). Den högre
andelen barn påverkar på sikt behovet av lägenheter för unga.
Ungdomar
Ungdomar efterfrågar små lägenheter med en låg hyra och ofta har de har svårt att hitta bostäder som
de har råd med. Gislavedshus erbjuder en variant av boende som man kallat ”Kombo” där man låter
ungdomar dela på en lägenhet. Detta har dock inte fallit så bra ut. Däremot har man arbetat med att
plombera rum för att få till stånd ”små” lägenheter. Detta har visat sig vara mer attraktivt. Båda
alternativen innebär hyresrabatter för ungdomar.
De flesta av dessa lägenheter finns på Trasten i Gislaved, Månsgatan i Anderstorp och Furugårdarna i
Smålandsstenar. Motorsportgymnasiet i Anderstorp, som har riksintag, gör att lägenheter för
studerande efterfrågas framförallt i Anderstorp.
I Gislaveds kommun är de största ungdomskullarna 16-20 år (2007) med över 450 personer i varje
årskull. Den allra största årskullen är 17-åringarna som utgörs av 520 personer. Denna stora grupp
närmar sig nu åldern för att flytta hemifrån, vilket ställer stora krav på bostadsförsörjningen. Dock går
många av kommunens ungdomar vidare till studier, vilket gör att frågan kvarstår hur många av
ungdomarna som kommer att stanna kvar och efterfråga egen bostad de närmaste åren.
Äldre och boende med särskilda behov
Kommunens vision för tio år framåt säger:
- Vård och omsorgsverksamheten är välutvecklad och flexibel.
- Det finns möjlighet för äldre och funktionshindrade att bo i eget boende med trygghetsgaranti.
Andelen äldre har ökat i befolkningen. Under 90-talet låg ökningen på de allra äldsta åldersgrupperna,
vilka i förhållandevis hög utsträckning behöver särskilt boende.
År 2006 fick 163 personer särskilt boende. Förutom dessa fick 35 personer avslag på grund av att de
inte bedömdes ha behov av denna typ av boende. (Motsvarande siffror 2005 var 143 och 49.) Det
finns inget kösystem till de särskilda boendena utan plats erbjuds där det finns något ledigt. Önskemål
kan framföras om var man vill bo, men hänsyn kan inte alltid tas till detta.
I kommunen finns sammanlagt 306 vårdbostäder, 26 korttidsplatser, 50 platser i gruppboende för
dementa, 128 servicelägenheter, 36 platser (varav 19 privata) i gruppbostäder för psykiskt
funktionshindrade och 8 lägenheter för psykiatrin.
Orter Vårdbostäder Gr.boende Servicelägenheter Gr.boende Gr.boende Korttidsplatser
dementa
Psyk.funktionshind. omsorg
Gislaved 81 18 37 18 21
Anderstorp 45 8 23 8
Hestra 19 12 1
Reftele 48 8 25
Broaryd 26
Burseryd 17 8 22 12* 4
Smålandsstenar 70 8 8 10*
306 50 128 8 40 26
12

Önskemålen från de äldre, framförda av pensionärsorganisationerna i kommunen, är att själv få söka
ett boende som har tillgänglighet för alla, närhet till någon gemensam lokal och matställe. Det är också
viktigt för den som inte kan gå ut att ha kontakt med omvärlden genom att kunna se människor och
rörelse utanför.
Morgondagens äldre kommer förmodligen att ställa andra krav på sitt boende än de som är äldre
idag. Det som efterfrågas idag är så kallade ”seniorbostäder” (se definition nedan). Om denna typ av
bostäder kommer till i större utsträckning kan det också innebära att människorna flyttar tidigare från
sina villor än vad som är fallet idag.
De äldres val av bostadsform kommer i framtiden att ha stor betydelse för bostadsförsörjningen,
eftersom denna grupp kommer att vara stor. I Gislaveds kommun är villaboendet omfattande och detta
kan också ställa speciella krav på planeringen.
&
$
#
"
) ( ! (
(
0 $ % ! '
% % # %
13
+
$ % ! '
Tillgänglighet
Förutom att bygga särskilda bostäder är det viktigt att anpassa samhällsmiljön i stort på ett sådant sätt
att äldre och funktionshindrade kan leva så självständigt som möjligt. Det gäller till exempel den
fysiska miljön, kommunikationer och kommersiell service. Genom att bygga moderna lägenheter med
hiss och i relativt centrala lägen kan möjligheter skapas för fler äldre personer att bo kvar längre i
ordinära bostäder.
Ett medel för att förbättra befintliga bostäder för olika behov är det kommunala
bostadsanpassningsbidraget. Bidraget används huvudsakligen till att öka tillgängligheten i bostaden,
anpassa entrén och bygga om badrum och dylikt. Under 2006 beviljades 148
bostadsanpassningsbidrag i Gislaved kommun. De fördelades ungefär lika mellan småhus och
hyreshus. Ett projekt med att inventera enkelt avhjälpta hinder i kommunala lokaler och allmänna
platser har också genomförts under 2007. Enligt nationell målsättning ska dessa hinder vara
undanröjda 2010.
3.3 Hur påverkar omvärlden behoven?
Gislaveds kommun är inte en isolerad enhet, och påverkas därför av förändringar i omvärlden som
kommunen själva inte kan påverka i någon högre grad utan som man därför rätt och slätt måste
anpassa sig till. Här lyfts tre sådana förändringar fram.

Rekryteringsbehoven ökar
Gislaveds kommun med 2417 anställda är och kommer på lång sikt att vara kommunens största
arbetsgivare. För vissa grupper av anställda har kommunen redan idag svårt med
rekryteringsunderlaget, exempelvis högskoleutbildade i bygg- och teknikerbranscherna,
högskoleutbildade ekonomer och lärare inom vissa specialområden.
Under en lång period framöver kommer kommunen att ha stora pensionsavgångar vilket kommer
att generera ett stort rekryteringsbehov. Kommunens låga arbetslöshet samt våra stora
pensionsavgångar framöver gör att det kommer att bli svårt att rekrytera personal till stora
anställningsgrupper, exempelvis undersköterskor, hemtjänstpersonal och kökspersonal.
En del i att kunna dra till sig nya medarbetare är att kunna erbjuda rätt sorts boende. Exempelvis
skulle attraktiv tomtmark i sjönära läge kunna vara en attraktivitetsfaktor, eller väl planerade
bostadsområden i barnvänlig miljö för att kunna locka barnfamiljer.
Andelen äldre ökar
Att vi får allt fler medborgare över 65 år brukar ofta förknippas med ökade kostnader för vård och
omsorg för kommunen och de ökade personalbehoven som nämns ovan. Men det finns även en
annan aspekt av den ökade andelen pensionärer och det är de nya krav som pensionärerna kan
tänkas ställa på bostadsbeståndet.
Under hösten 2007 genomförde Gislaveds kommun en enkätundersökning kring de framtida
pensionärernas syn på bostadsutbudet i Hestra. Undersökningen, som riktades till personer mellan 55
och 80 år, visade att en relativt stor del av dem som redan bor i Hestra tätort inte är nöjda med
bostadsutbudet där. Man tycks vara nöjd med själva upplevelsen med att bo i Hestra med saknade ett
bredare utbud av bostäder och då framförallt lägenheter. Det tycks finnas ett behov av ett annat
boende hos de framtida pensionärsgrupperna. Hestra tätort, precis som flera andra samhällen i
kommunen, har inte någon högre andel lägenheter, framförallt inte om de ska vara anpassade efter
äldre personers behov. (Hur väl är bostadsutbudet i Hestra anpassat till framtidens behov?
Kommunstyrelsekontoret i Gislaveds kommun 2007).
Rörligheten ökar
I takt med att välståndet i Sverige ökat samtidigt som personbilen blivit allt mer tillgänglig som
transportmedel har också pendlingen ökat. Sedan 1970-talet har exempelvis den genomsnittliga
pendlingssträckan ökat med 50 %, från 10 km per dag till dryga 15. (Boverket 2005:15) Krav på en
mer specialiserad arbetskraft för att tillgodose effektiviseringen inom näringslivet har drivit på
rörligheten ytterligare. (Haugen 2005:16) Många pendlar för att kunna få ett jobb som passar
utbildningen, för att hitta ett mer välbetalt arbete eller för att kunna bo kvar i ett attraktivt område men
arbeta på en annan ort. (På spåret – en studie om pendling och regionförstoring 2003:16).
Det ändrade beteendet med en större rörlighet och möjligheter till snabb förflyttning gör att man i
bostadsförsörjningsplaneringen måste ta större hänsyn till vad som sker i omlandet. Arbetsmarknaden
blir allt vidare, det blir viktigare att tänka regionalt när man ser till boende och arbete. En trend är att
människor inte i lika hög grad flyttar till en plats på grund av sitt arbete utan i större utsträckning söker
sig till en attraktiv livsmiljö, där de får ett gott boende, god service och där barnen har bra
förutsättningar till en god uppväxt och bra utbildning.
Gislaveds kommun gjorde under 2007 en undersökning riktad till dem som pendlade in till Hestra
tätort där de tillfrågades om varför de valde att pendla istället för att flytta till orten. Undersökningen
visade att det inte tycks vara lätt att ändra inpendlarnas boendemönster. Personer som pendlar till
Hestra befinner sig ofta i en livssituation som stödjer beslutet att pendla. Beslutet har mycket lite att
göra med Hestra och dess utbud av bostäder, men för andra grupper kan boendemiljön vara
avgörande. (Kan inpendlarna bli inflyttare? Kommunstyrelsekontoret, Gislaveds kommun 2007.)
3.4 Flyttkedjor
En flyttkedja beskriver processen som sker när någon flyttar från ett boende till ett annat och lämnar
en vakans efter sig. Någon annan flyttar då in och lämnar i sin tur en vakans efter sig och så vidare.
Flyttkedjan tar slut när det sista boendet fylls av någon som kommer in på bostadsmarknaden utifrån,
exempelvis från andrahandsmarknaden eller från ett föräldrahem. Poängen med att studera flyttkedjor
14

är att även andra personer än den gruppen som nyproduktionen byggs för kan dra nytta av
nybyggnationen i och med att något annat boende frigörs för dem.
Det finns otaliga studier gjorda på flyttkedjor och dess nytta för att människor ska kunna hitta rätt
boende, men oftast är det svårt att överföra lärdomarna från en studie på en plats till en annan.
Gislaveds kommun har dock varit föremål för en C-uppsats som under våren 2007 skrivits på Växjö
universitet med rubriken Flyttningskedjor och nya boende: Nyproduktionens påverkan på Gislaveds
kommuns bostadsmarknad.
Uppsatsen utgjordes av en kvantitativ studie på flyttkedjor för nyproduktionen i Gislaved kommuns
centralort mellan åren 1997-2006. Nyproduktionen var förlagd till områdena Lundåkra och Södergård.
Delar av uppsatsens sammanfattning lyder:
Resultatet av denna uppsats visar att mer än hälften av de hushåll som flyttar till
nyproduktioner lämnar efter sig vakanser som ganska snabbt omsätts. Kommunen
verkar, även om den har en minskande befolkning och ett negativt flyttningsnetto,
vara i behov av nya bostäder då vakanser och nyproduktioner upptas av såväl den
lokala befolkningen som de som flyttar på grund av jobb in till kommunen.
Kommunen bör därför i framtiden satsa på att bygga hyreslägenheter i stadens
centrala delar. Detta då vakanser inom kommunen uppstår genom att det byggs
nya bostäder vilket i sin tur frigör bostäder som innehas av de i befolkningen som
kommit upp i åldrarna och vill flytta från sina fristående villor till hyreslägenheter.
Samtidigt kan inflyttning till Gislaved bidra till en minskade
bostadsmarknadsrörlighet då de som mest behöver bostäder så som unga hushåll
inte får någon möjlighet till att flytta. Man bör därför tänka på att bygga bostäder
som inte endast gynnar äldrehushåll och nyinflyttade. Det blir även viktigt att
renovera de kommunala bostäder som blir vakanta på grund av nyproduktionen för
att höja livskvalitén för alla invånare som flyttar inom kommunen.
3.5 Uppskattat framtida bostadsbehov
Faktorer som påverkar behovet av bostäder är alltså bland annat befolkningens sammansättning,
inflyttning, utflyttning och hushållssplittring. Flyttning till annan bostad kan ha många olika orsaker som
önskan om ändrad storlek på bostad, viljan att få en annan standard på bostad eller hitta ett annat
läge att bo. För att få en rörlighet i bostadsmarknaden krävs att nya bostäder byggs.
I kommunens vision för tio år framåt sägs att:
- befolkningen i åldersgruppen 25-44 år har ökat något, både i form av återvändare och
nyinflyttade
- det bor mer än 31 000 människor i kommunen om tio år
- vi har fler invandrare
Tre scenarier
Om kommunens vision om 31 000 invånare om 10 år ska uppfyllas innebär det en ökning med ungefär
160 personer per år. Med en familjestorlek på i snitt 2,0 personer skulle detta innebära att cirka 80
bostäder per år bör komma till för att utbudet ska matcha efterfrågan.
Dock indikerar befolkningsprognosen att målet med 31 000 invånare kanske inte kommer att mötas.
Med en befolkning på dagens nivå bedöms det långsiktiga behovet av nya bostäder vara 25
bostäder/år under perioden 2008-2015.
Med en minskande befolkning i den takt som befolkningsprognosen anger med ungefär 50 personer
per år bedöms det långsiktiga behovet av nya bostäder vara 10 bostäder/år under perioden 2008-
2015.
De olika scenarierna kan också innebära att det är olika typer av bostäder som behövs. Kanske är det
mest villor som byggs vid en vikande befolkning medan det krävs fler hyresrätter om befolkningen
ökar.
Faktorer som utöver befolkningssiffrorna som kan påverka behovet av bostäder:
15

- Förändrade kulturmönster, t ex invandrarungdomar flyttar från föräldrar tidigare än vad man
gjort tidigare.
- Hushållssplittring, t ex skiljer sig ca 50 par om året i Gislaveds kommun
- Förändrade ekonomiska förutsättningar – önskan om mindre eller större lägenhet, lyxigare
eller mera avskalad.
- Förändring av gymnasieskolan – t ex linjer med riksintag.
- Förändrade levnadsmönster – lägenhet och sommarstuga istället för villa,
övernattningslägenhet för veckopendlare.
- Minskning av befintligt bostadsbestånd.
Sammantaget bedöms att bostadsbyggande måste ske oavsett befolkningsökning
eller inte.
Behövs särskilda satsningar
Behovet av särskilda satsningar och vid vilken tidpunkt de behövs en en fråga som framförallt bör tas
upp i åtgärdsprogrammet
- Äldrebostäder?
- Ungdomsbostäder?
- Bostäder för funktionshindrade?
Funderingar kring bosättningsmönster
Var och vad behöver det byggas varierar över tiden. Följande frågor kan vara de man behöver ställa
under planeringsperiodens gång:
- När flyttar man?
- Till vad flyttar man ?
- Vart flyttar man?
- Hemtjänstens påverkan på flyttmönster?
- Vem flyttar till landsbygden?
3.6 Aktuella projekt 2007-2008
Skomakargärdet – Gislaved (villatomter och hyresbostäder) 7 byggklara 2007 27 byggklara 2008.
Planområdet för Skomakargärdet rymmer också ytor för markbostäder i hyresform.
Jonsbo – Anderstorp (24 villatomter) byggklara 2008
Gripen – Gislaved (45 hyresbostäder) inflyttningsklara nov 2007
Vitsippan –Gislaved (40 hyresbostäder) inflyttning 2008 ?
Fållinge – Smålandsstenar (ca 3 kommunala villatomter på landsbygd)
Haghult – Smålandsstenar (13 byggklara tomter)
Agnsjön –Hestra (16 byggklara tomter)
Hemgården – Gislaved (ombyggnad av äldreboende)
4. DEFINITIONER
Hyresrätt kallas upplåtelseform av en bostad som hyresgästen inte äger själv men hyr av en
hyresvärd.
Bostadsrätt är en upplåtelseform där man äger rätten att nyttja en bostadslägenhet för obegränsad
tid. Bostadsrättsinnehavaren äger inte fastigheten men däremot en andel i bostadsrättsföreningen
som i sin tur äger fastigheten.
16

Kooperativ hyresrätt är en mellanform mellan vanlig hyres- och bostadsrätt. Boendeformen är
ägnad att ge förutsättningar för en bättre boendemiljö med större inslag av boendedemokrati och
självförvaltning än vanlig hyresrätt. Den kooperativa hyresrättsföreningen är ett särskilt slag av
ekonomisk förening. Viktig skillnad mellan den kooperativa hyresrätten och bostadsrätten är till
exempel att det är föreningen som hyr eller äger huset där medlemmarna bor. Det finns alltså ingen
fast koppling mellan andelsrätten i föreningen, som man vinner genom att betala sin medlemsinsats,
och nyttjanderätten till en specifik lägenhet. Upplåtelseformen ska vara spekulationsfri.
Seniorbostad är en bostad som riktar sig till dem som är i övre medelåldern eller äldre och
boendet omfattar någon form av service utöver den som man får i en vanlig hyres- eller bostadsrätt.
Särskilt boende:
I särskilt boende har kommunen ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatserna. Kommunen står alltså för
sjuksköterskeinsatser, insatser från sjukgymnast och arbetsterapeut, kostnader för
inkontinenshjälpmedel, vårdarhjälpmedel, sjukvårdsmaterial osv. I ett särskilt boende är man "skriven"
på den adressen.
Som särskilt boende räknas vårdbostad, sevicebostad, korttidsplats och avlastningsplats. Alla dessa
kräver biståndsbeslut.
Vårdbostad - är en lägenhet i ett äldreboende, biståndsbedömt behov enl. SoL, helinackordering,
dvs. att allt ingår (boende, omvårdnad och övrig service).
Gruppbostad - är egentligen en vårdbostadsplats, men där t ex en avdelning har en särskild
inriktning, som för personer med demenssjukdom, för personer med förvärvade hjärnskador, för
personer med psykiatriska sjukdomar eller för personer med intellektuella funktionshinder.
Gruppbostaden kan också vara en fristående villa. Biståndsbedömt behov enligt SoL eller LSS.
Servicebostad - Är en bostad (något handikappanpassad, t ex med hiss) som man också får efter
biståndsbedömning, men där verksamheten sker efter "hemtjänstprincipen", vilket innebär att
hemtjänstinsatserna bedöms utifrån personens behov. Skillnaden, för den enskilde, mellan ordinarie
bostad och servicebostad är tillgången till närliggande aktivering och restaurang om man bor i
servicebostad.
Korttidsplats
Här ingår platser för en kortare tids vistelse. Man är "skriven" på den adress där man har sin ordinarie
bostad. Biståndsbedömt behov.
Avlastningsplats- Det kan vara så att make/maka behöver avlastning för att orka, eller att den
enskilde själv behöver korttidsvistelse pga fysiska eller sociala behov t ex. Vistelsen kan ske med
jämna tidsintervall(ofta kallad växelvård), eller när något särskilt inträffat.
Palliativ vård - Den sista tiden i livet kan man ibland behöva komma till en korttidsplats för att få
kvalificerad omvårdnad dygnet om.
Trygghetsplats:
När något akut inträffar, kan man i vissa kommuner få vistas några dagar på en trygghetsplats. Det
kan t ex om en närstående hastigt går bort och man inte orkar vara ensam de första nätterna, eller vid
en brand el vattenläcka i bostaden - och när andra möjligheter är uttömda. Biståndsbedömning krävs
inte för att få en plats, men vistelsen är under en begränsad tid (olika från kommun till kommun). Vi har
inga s k trygghetsplatser i vår kommun.
17

Försäljning av tomtmark för erbostadshus
och småhus 1993-2005 ortsvis (ha)
Orter 1993
Fb S
1994
Fb S
1995
Fb S
1996
Fb S
Anderstorp 0,2 0,2
1997
Fb S
1998
Fb S
Broaryd 1
Burseryd
Gislaved 1,0
Hestra
Reftele
Skeppshult
1
Smålandsstenar
Talberga
Öreryd
1
Totalt 1 0,2 0,2 1 1,0 1
S= Småhus, anges i styck
Fb=Flerbostadshus, anges i ha.
1999
Fb S
2000
Fb S
2001
Fb S
2002
Fb S
2003
Fb S
2004
Fb S
0,2 1 1 1
7 1 0,5 3 5 3 2
0,3 1
1
2 1 0,2
7 0,5 5 0,5 3 8 0,2 3 4
1
2005
Fb S
2006
Fb S
2007
Fb S
2 4 0,4 1
4 4 0,8 4
1
1 0,1
7 9 1,3 5,1
Bilaga 1

TILLGÄNGLIG BOSTADSMARK TÄTORT
FÖR TÄTORT
Bilaga 2
Den totala kommunala markreserven för småhus och erbostadshus redovisas ortsvis i
tabeller. I tabellerna visas också planlagda tomter i privatägo.
Hestra
Smålandsstenar
Skeppshult
Gislaved
Anderstorp
Reftele
Broaryd Burseryd

Anderstorp
Rv 27
Område Privat mark Kommunal byggklar
mark
Moen 7 10
Tokarp 4
Prästgården 4
Hedvägen 1
Söderåsvägen 1
Hantverkargatan 1
Dalgatan 3
Allégatan 2
Brogatan 4 1
Planlagd ej
utbyggd mark
Varav tecknade
tomter
Jonsbo 24 8
Lindvägen 3
Ågatan Ängsgatan
Brogatan
3 P
K
P
P
P
Storgatan
Lindv
P
Allégatan
P
T
Norra vägen
K
K
P
Skogsbrynsgatan
K
K
P
Hantverksgatan
T
T
T
Dalgatan
Jonsbo
K
K
Moen
K
P
Söderåsv
Prästgården
Teckenförklaring
P
K
KD
K
Hedv
T
2008.06.23
Tråddragarleden
Privat mark
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
Tokarp
P
P

Hestravägen
Varberg
Klockargårdsskolan
Äldreboende
Lugnet
KD
Dalavägen
P
P
Norra vägen
Område Privat mark Kommunal byggklar
mark
P
KK
5
K
Håkanssons väg
Planlagd ej
utbyggd mark
Broaryd Lila 1:2 33
Östra vägen 1
Ringvägen 1
KD
Hestravägen 3 3
K
Broaryd
Smålandsstenar
Broaryd
Lila 1:2
K
Östra vägen
Teckenförklaring
P
K
KD
T
2008.06.23
Privat mark
Varav tecknade
tomter
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter

Burseryd
Äldreboende
Ekbacken
P
Hestravägen
Skolgången
K
K
Kindvägen
Matsgatan
Ekgatan
P
2
P
3
Storgatan
P
Kyrkvägen
P
P
P
2
Villstadsvägen
P
K
K
5
Område Privat mark Kommunal
byggklar mark
Kyrkvägen 1
Villstadsvägen 1
Ekgatan 1
Matsgatan 5
Storgatan 1 1
Skolgången 1
Ågatan 2
Backagränd 2
Ågatan
Hultliden
Backagränd
Hult
P
Teckenförklaring
Privat mark
Planlagd ej
utbyggd mark
Hult 6 17
P
K
KD
T
KD
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
2008.06.23
Varav tecknade
tomter

K
K
K T
T
Skomakargärdet 2
Teckenförklaring
P
K
KD
T
2008.06.23
Privat mark
Skomakargärdet 1
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
Vitsippan
Södergatan
3 K
Vitsippsgatan
Storgatan
P
Danska vägen
Smålandia
P
P
Norra Storgatan N Nissastigen
Järnvägsgatan
P
9 KD
Åviksvägen
Område Privat mark Kommunal
byggklar mark
Åviksvägen 1
Norra Nissastigen 2 9
Vitsippan 3
Järnvägsgatan 2
Mogatan
K
Holmengatan
12
KD
6 KD
7
Skogsbäck
Anderstorpsvägen
Planlagd ej
utbyggd mark
Skogsbäck 13 18
Granaten 1
Henja 2
Mogatan 1
Södergatan 1
Gislaved
KD
K
Varav tecknade
tomter
Skomakargärdet 1 3 2
Skomakargärdet 2 27 6
K K
Granaten
Henja

Hestra
Område Privat mark Kommunal
byggklar mark
Myrmalmsgatan 1
Jutabäcken 14
Planlagd ej
utbyggd mark
Varav tecknade
tomter
Bjärsved 10 6 2
Hyltegatan 2
Baldersgatan 1
Granliden
Byvägen
K
Granliden 1 1
Berguvsvägen 3
Baldersg
P
Ringvägen
P
3
K
Berguvsvägen
Mogatan
P
Skolgatan
Hylteg
2
K
Kroksjön
Myrmalmsg
K
Agnsjön
K
4 K
8 2
Jutabäcken
K
K
2
K
T
7
Bjärsved
KD
Teckenförklaring
P
K
KD
T
Privat mark
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
2008.06.23

KD
Stjärnstigen
Område Privat mark Kommunal
byggklar mark
Norra Vägen 1
Planlagd ej
utbyggd mark
Gärdesvägen 24
Bergstigen 1
N Skedesvägen 1
Villastigen 2
Lönnstigen 1
Granstigen 4
Skogsforsvägen 2
Järnvägsgatan 1 1
P
Väg 153
Storgatan 1
Hagagatan 2
Stjärnstigen 28
S. Bostadsområdet 8 35
P
Norra vägen
P
P
Gärdesvägen
Storgatan
Hagagatan
Järnvägsgatan
Jättevägen
KD K
KD
P
Nygatan
K
K
5
2
Södra Bostadsområdet
K
Villastigen
Ölmestadsvägen
3
P
P
Varav tecknade
tomter
N Skedesvägen
K
P
Lönnst
Reftele
Teckenförklaring
P
K
KD
T
P
Granstigen
P
P
Skogsforsv
2008.06.23
Privat mark
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter

P
Skeppshult
KD
Liljev.
Teckenförklaring
P
K
KD
T
K
2008.06.23
K
Privat mark
Storgatan
K
K
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
Kalr-Johansg
P
P
Väg 153
Rhenv.
Område Privat mark Kommunal byggklar
mark
Storgatan 1 3
K
K
K
Planlagd ej
utbyggd mark
Liljevägen 15
Karl-Johansgatan 2 2
Rhenvägen 2
Väg 26
Varav tecknade
tomter

Teckenförklaring
P
K
KD
T
2008.06.23
Bananvägen
Äppelvägen
Päronvägen
K
2
K
3 3
Privat mark
Kommunal byggklar mark
Planlagd ej utbyggd mark
Varav tecknade tomter
T
K
3KD
4
3
Burserydsvägen
K
P P
2
Bokvägen
Almgatan
Hagtornsgatan
Torggatan
Ljunggatan
P
P4
P
P
Tallgatan
Skolgatan
P P
P
P
2
Västergatan
S Långgatan
Textilg
P
Björkgatan
Smålandsstenar
K 3
Falkv.
P
P K
Område/gata Privat mark Kommunal
byggklar mark
N Nissatsigen 3
Falkvägen 3
Björkgatan 1 1
S Långgatan 3
N Nissastigen
2 P
P
P
Strandsnäsgatan
Planlagd ej
utbyggd mark
Varav tecknade
tomter
Haghult 10 6 1
Västergatan 1
Strandsnäsgatan 2
Ringvägen 1
Burserydsvägen 2
Textilgatan 1
Bokvägen 2
Tallgatan 2
Ljunggatan 4
Skolgatan 1
Hagtornsgatan 1
Bananområdet 11