Infektionsverktyget Slutrapport från VGR

Dokument nr : Version: Status: Sida: 

1.0 Utgåva (1)36 

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: 

Projektdokument 

Dokumentbeskrivning: 

Slutrapport 

Infektionsverktyget i 

VGR 67130 

Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: 

Ingemar Qvarfordt, projektledare 130523 

Slutrapporten godkännes: 

Projektbeställare: Projektledare: 

Styrgruppen för Infektionsverktyget i 

VGR 130528 


”Infektionsverktyget i VGR” 

Claes-Håkan Björklund Ingemar Qvarfordt 

Regionchefläkare SU/Vårdhygien 

_____________________ ________________________ 

Ort, datum Ort, datum 

DOK.NAMN: SLUTRAPPORT INFEKTIONSVERKTYGET I VGR UTSKRIFTSDATUM: 13-05-28



Sammanfattning 

Bakgrund 


1.0 Utgåva (2)36 

Upprepade nationella punktprevalensmätningar (PPM) visar att nästan var tionde 

sjukhusvårdad patient har en vårdrelaterad infektion (VRI). Detta gör VRI till den 

enskilt vanligaste vårdskadan. Utöver dödsfall och lidande för de drabbade, 

innebär VRI förlängda vårdtider och dyrare behandlingar, dvs betydande 

merkostnader. Dessa kan för bara VGRs del beräknas uppgå till ca 700 Mkr/år 

och uppta sängplatser motsvarande ett medelstort sjukhus (400 vpl). 

Studier visar att systematiska förebyggande insatser kan minska frekvensen VRI 

med 20-30% men detta förutsätter fungerande kontinuerlig infektionsregistrering. 

Hemtagning av de omfattande kvalitetsbristkostnader VRI medför skulle kunna 

frigöra betydande resurser för sjukvården. Ett praktiskt verktyg för automatiserad 

infektionsregistrering har länge efterfrågats men med något undantag när 1 saknats 

i svensk sjukvård. 

Som ett led i den nationella patientsäkerhetssatsningen initierade SKL 2008 ett 

arbete med syfte att utveckla ett verktyg för registrering och uppföljning av VRI 

och antibiotikaanvändning. I två rapporter 2,3 fastställdes kravspecifikation och 

ambitionsnivå och föreslogs att landstingen via CeHis skulle ”skapa en nationell 

IT-lösning för registrering, bearbetning och återkoppling av information om VRI 

och antibiotikaordinationer”, vilket också beslutades vid landstingsdirektörsmöte 

27/5 2010. 

Parallellt har i VGR beslut fattats att införa ett regionsgemensamt system för 

infektionsregistrering. En pilotstudie med lokalt införande av ett kommersiellt 

tillgängligt system, SAI, har genomförts med lyckat resultat på SÄS 1 och en 

rapport med regiongemensamma funktionskrav togs fram under våren 2010 4 . 

Nationell/regional koppling 

Det nationella projektet behövde för sitt utvecklingsarbete etablera nära samarbete 

med två vårdgivare som skulle fungera som piloter för utveckling, införande och 

utvärdering av IT-stödet, vilket fick beteckningen ”Infektionsverktyget”. VGR 

ansökte om och utsågs av nationella styrgruppen 17/6 2010 att tillsammans med 

Uppsala läns landsting att bli pilotlandsting. I VGR utsågs de båda 

verksamhetsområdena för kirurgi vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset till 

pilotverksamheter för projektet. 

Syfte 

Målet för projektet har varit att i samarbete med det av CeHis drivna nationella 

projektet utveckla, utprova och utvärdera ett enhetligt IT-system för kontinuerlig 

registrering av VRI och av antibiotikaordinationer kopplat till ordinationsorsak 

med det övergripande syftet att det ska kunna utgöra ett enkelt och effektivt stöd 

för lokalt förbättringsarbete för att förebygga VRI och optimera bruket av 





1.0 Utgåva (3)36 

antibiotika. 

Ett ytterligare syfte har varit att på pilotklinikerna men även i övrigt i SUs 

linjeorganisation, förankra och skapa bred förståelse för behovet och nyttan av 

infektionsregistrering som verktyg för förbättringsarbete i vården. 

Genomförande 

Arbetet har bedrivits med en organisation enl 2.1 nedan och i enlighet med 

gällande regionala rutiner. Förutsättningarna för det regionala projektet har till 

stor del givits av det nationella. Det gäller minimikrav på vilken information som 

ska överföras, krav på enhetliga termer, meddelandeformat och kommunikationslösningar. 

I en förstudie (Fas I 100825 - 111220) har projektet först tillsammans med 

Siemens tagit fram kravanalys- och lösningsförslag 5 för den systemanpassning av 

journalsystemet Melior som möjliggör automatiserad datafångst. Därefter har 

systemutveckling av Melior och SUs labdatasystem för bakteriologi, BaktLis, 

genomförts. 

Parallellt har projektet bistått nationella projektet i utveckling av analys- och 

rapportgenerator för inrapporterade data. 

Kommunikations- och förankringsarbetet har planerats, utformats och genomförts. 

I den egentliga pilotstudien (Fas II 111221 – 130430) har de utvecklade 

applikationerna och kommunikationslösningarna för att leverera data till den 

nationella databasen utprovats på de båda pilotklinikerna och bakteriologiska 

laboratoriet vid SU och systemets användarvänlighet, säkerhet och funktionalitet 

utvärderats. Rapportgeneratorns funktionalitet och användbarhet har prövats. 

Resultat 

Projektets arbetsmål var att tillsammans med nationella projektets kontrakterade 

leverantör Mawell AB skapa förutsättningar för överföring, lagring, analys och 

återkoppling av information om vårdrelaterade infektioner och 

antibiotikaordinationer kopplat till ordinationsorsak. Uppbyggnaden av denna 

helhet, Infektionsverktyget, illustreras schematiskt i Bilaga 1. 

Sedan 111221 åstadkoms vid läkarordination av antibiotika på de båda 

pilotklinikerna automatiskt en registrering av antibiotikaval med angivande av 

någon av ett begränsat urval ordinationsorsaker. Minimiurvalet har definierats av 

det nationella projektet. Av SKLs punktprevalensmätningar framgår att ca 90% av 

alla VRI på sjukhus leder till antibiotikabehandling. Således kan med hjälp av 

Infektionsverktyget ca 90% av alla VRI hos sjukhusvårdade patienter fångas. 

I tillägg till minimikraven begärde VGR-projektet att få lägga till ett urval 

ordinationsorsaker vid samhällsförvärvad infektion. Begäran motiverades av de 

regiongemensamma funktionskraven 4 - framför allt Strama-motivet. Begäran 

accepterades av nationella projektet och detta urval utgör nu en del av den 

nationella helheten. Möjligheten att återkoppla och analysera antibiotikaval vid 





1.0 Utgåva (4)36 

alla typer av infektioner är en central funktion av stort potentiellt värde i 

verksamheternas förbättringsarbete, vilket nu Infektionsverktyget möjliggör. 

Brukare (registrerande läkare) anger att registreringen är enkel och lättfattlig och 

att den inte inkräktar på ordinarie arbete. Rapportgeneratorn är enkel att använda 

och flexibel nog att ge möjlighet skapa rapporter för såväl löpande regelbunden 

uppföljning som mer målanpassade rapporter för specifika områden och 

vårdprocesser. 

Validering visar acceptabel överensstämmelse mellan registrerade 

ordinationsorsaker och ”facit” enligt sakkunniga. Data och rapporter genererade i 

projektet kan alltså användas för analys och förslag till förbättringsåtgärder. Men, 

validering visar också att överensstämmelsen kan bli bättre, att användarfel inte är 

ovanliga och att det kvarstår ett informations- och utbildningsbehov hos 

användarna. Upprepad validering bör därför bli en integrerad del av 

kvalitetsuppföljningen med hjälp av Infektionsverktyget. 

I bakgrunden, osett av användaren, utsöks från Meliorjournalen och överförs 

kontinuerligt data rörande alla patienter som vårdas på pilotklinikerna; 

vårdkontakter, operationskoder (KVÅ), diagnoskoder (ICD-10) och vissa 

riskfaktorer för VRI. Utvärdering av graden av datafångst (i vilken utsträckning 

kan det som dokumenterats i Meliorjournalen tas fram ur Infektionsverktyget) har 

pga metodologiska och tekniska problem inte kunnat slutföras på ett 

tillfredställande sätt. Antibiotikaordinationer fångas troligen till ca 90% men 

uppgiften är osäker. Uppgifter om övriga variabler är ännu mindre säkra. 

Kvalitativ utvärdering av data från ett fåtal patientjournaler visar dock mycket 

god överensstämmelse mellan journal och rapportverktyg. 

Tidplanen för projektet med avslut 111231 har inte kunnat hållas. Pilotdrift med v 

1.0 kunde starta först 111221, med den rättade v 1.1 121011. Något försenad 

leverans av v 1.0, försening i drifttagande av Melior 214 SP2, initialt otillräcklig 

serverkapacitet för uppsättning av testmiljö i VGR, brister och buggar i v 1.0 som 

nödvändiggjorde tilläggsbeställning till Siemens samt resursbrist både hos 

Siemens och VGR-IT under våren 2012 förklarar sammantaget förseningen. 

Projektet genomfördes med visst överdrag i relation till tilldelad budgetram från 

start till 111231(4207 kkr mot tilldelade 4000). Eftersom planen var att projektet 

då skulle vara avslutat kan hela kostnaden under 2012-13 (ca 3500 kkr) sägas 

utgöra en fördyring av projektet. 

Händelser och beslut som påverkat projektet 

Förseningar i tidpunkt för anskaffning, uppgradering och drifttagande av ITsystem 

(Melior 214 SP2, Regiongemensam testmiljö) vars funktion projektet haft 

ett beroende till har försenat. Brister i leverererad v 1.0 som nödvändiggjorde 

tilläggsbeställning till Siemens har försenat. Lansering av ny IT-organisation i 

VGR 120401 har negativt påverkat möjligheterna till löpande uppföljning av 

kostnader i projektet. 





Sammanfattande bedömning och rekommendation 

1.0 Utgåva (5)36 

Med Infektionsverktyget har pilotverksamheterna vid SU fått ett enkelt, kraftfullt 

och säkert verktyg för kontinuerlig registrering, uppföljning och återkoppling av 

information om VRI och om antibiotikaordinationer kopplat till 

ordinationsorsaker, både vad avser behandling (vårdrelaterade och 

samhällsförvärvade infektioner) och profylax. Utvecklingspotentialen är mycket 

stor men redan i befintligt skick ger Infektionsverktyget verksamheterna möjlighet 

att ta fram mycket värdefull information att använda i kvalitets- och 

förbättringsarbete. 

Brister i kvaliteten på inrapporterad information finns, men kan förbättras med 

återkommande valideringsinsatser för kvalitetsanalys följt av upprepad utbildning 

av ordinatörerna. 

Fullständigheten och kvaliteten av vårdtillfällesdata beror av graden av följsamhet 

i verksamheten till fastlagda rutiner för att påbörja och avsluta vårdkontakter i 

Melior. Fullständigheten i fångst av riskfaktordata beror av i vilken utsträckning 

dessa dokumenteras enhetligt i avsedd mall. Dessa båda rena verksamhetsfrågor 

har inte projektet haft uppdrag eller resurser att arbeta med. Inför och i samband 

med ett breddinförande behöver dessa verksamhetsfrågor hanteras. 

Ett breddinförande av Infektionsverktyget inom VGRs sjukhusförvaltningar 

kommer att skapa helt nya möjligheter till systematiskt förbättringsarbete för att 

förebygga vårdrelaterade infektioner och optimera antibiotikaanvändningen. 

Effekthemtagning i form av minskade antibiotikakostnader och frigörande av 

vårdresurser pga minskad VRI-incidens förutsätter dock en kraftfull satsning i 

verksamheterna på handlingsplaner, aktiviteter i verksamheterna och uppföljning 

av dessa, dvs sedvanligt förbättringsarbete enligt PDSA-modell, allt med hjälp av 

rapporter som kontinuerligt tas fram från Infektionsverktyget. 

Projektets bedömning är att eventuella brister i datafångst kan identifieras och 

åtgärdas utan betydande förändring av Siemens levererade produkt. Detta 

förutsätter att en tillförlitlig metod att bedöma och verifiera grad av datafångst tas 

fram som ett led i breddinförandeprojektet. Med dessa förutsättningar uppfyllda 

rekommenderar pilotprojektet att Infektionsverktyget breddinförs på regionens 

sjukhus. 




Innehållsförteckning 


1.0 Utgåva (6)36 

0.1 Syftet med dokumentet ................................................................................................................... 7 

0.2 Versionshistorik ............................................................................................................................... 7 

0.3 Referenser ........................................................................................................................................ 7 

1 UTFALL ............................................................................................................................... 8 

1.1 Måluppfyllelse .................................................................................................................................. 8 

1.1.1 Kommentar ........................................................................................................................... 10 

1.2 Leveranser ...................................................................................................................................... 10 

1.2.1 Kommentar ........................................................................................................................... 11 

1.3 Tidsplan .......................................................................................................................................... 12 

1.3.1 Kommentar ........................................................................................................................... 12 

1.4 Budget ............................................................................................................................................. 12 

1.4.1 Avvikelser ............................................................................................................................ 12 

2 GENOMFÖRANDE ............................................................................................................13 

2.1 Organisation ................................................................................................................................... 13 

2.2 Metoder och verktyg ..................................................................................................................... 14 

2.3 Rutiner ............................................................................................................................................ 14 

2.3.1 Dokumentstyrning ................................................................................................................ 14 

2.3.2 Rapportering ......................................................................................................................... 14 

2.3.3 Avvikelsehantering i projektet ............................................................................................. 15 

2.3.4 Kvalitetshantering ................................................................................................................ 15 

2.3.5 Riskhantering ....................................................................................................................... 15 

2.3.6 Säkerhet och sekretess .......................................................................................................... 16 

2.3.7 Möten ................................................................................................................................... 16 

3 SLUTLEVERANS ..............................................................................................................17 

3.1 Förberedelser ................................................................................................................................. 17 

3.2 Överlämning .................................................................................................................................. 17 

3.3 Förvaltning ..................................................................................................................................... 17 

3.4 Arkivering ...................................................................................................................................... 21 

4 ERFARENHETER FRÅN PROJEKTET ............................................................................22 

4.1 Synpunkter och observationer...................................................................................................... 22 

4.2 Förslag till förbättringar ............................................................................................................... 29 

BILAGA 1 INFEKTIONSVERKTYGETS ARKITEKTUR .......................................................34 

BILAGA 2 DELPROJEKTRAPPORT TEKNIK OCH SYSTEM .............................................35 

BILAGA 3 DELPROJEKTRAPPORT FUNKTIONALITET OCH KOMMUNIKATION ..........35 

BILAGA 4 RESTLISTA ..........................................................................................................35 




0.1 Syftet med dokumentet 


1.0 Utgåva (7)36 

Syftet med slutrapporten är dels att sammanfatta projektets resultat och 

genomförande, dels att ta tillvara gjorda erfarenheter och föreslå förbättrande 

åtgärder. 

0.2 Versionshistorik 

Datum Version Utfärdare Förändringsorsak 

121228 0.1 Qvarfordt Utkast 




130528 1.0 Qvarfordt Utgåva 

0.3 Referenser 

Nr Datum Version Utfärdare Dokument-/boknamn 

1 2009-04-15 Dnr 321- Hans Ahrne Slutrapport – kontinuerlig registrering av 

2009:V151 

vårdrelaterade infektioner 

2 2009-11 SKL Slutrapport – kontinuerlig registrering av 

vårdrelaterade infektioner 

3 2010-05 SKL/CeHis Förstudie av kontinuerlig registrering av 

vårdrelaterade infektioner – Utveckling av ITstödsystem: 

slutrapport 

4 2010-05-19 1.0 Tony Hertz Fortlöpande registrering av vårdrelaterade 

infektioner och antibiotikaanvändning – 

sammanställning av regionala krav 

5 2011-04-28 8 Siemens/Pernilla Kravanalys och lösningsförslag 

Dahlin 

Tilläggsregistrering av orsak till 

antibiotikabehandling 

6 2012-03-15 1.0 CeHis Behörigheter och medarbetaruppdrag i 

Infektionsverktyget 

7 2012-02-26 1.0 Manolis Nymark Infektionsverktyget – en preliminär 

författningsanalys 

8 2011-06 1.0 CeHis/Mawell Personuppgiftsbiträdesavtal - 

Infektionsverktyget 




1 Utfall 

1.1 Måluppfyllelse 


1.0 Utgåva (8)36 

• De utvalda klinikerna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, kirurgi Östra och 

kirurgi Sahlgrenska, har sedan 111221 fortlöpande kunnat registrera 

vårdrelaterade infektioner (VRI) kopplat till antibiotikaordination, fått tillgång 

till relevanta data avseende registrerade VRI och ordinerade antibiotika och fått 

tillgång till en flexibel rapportgenerator med vars hjälp verksamheterna själva 

kontinuerligt kan följa upp dessa data. Från och med driftsättande av v 1.1 

121011 har de också kunnat ta fram rimligt tillförlitliga data om vårdtillfällen 

och vårddygn och därmed beräkna incidens, ett av huvudmålen. Det 

övergripande effektmålet bedöms därmed vara uppfyllt. 

• Arbetsmålet bestod i att 

a. i en regional förstudie tillsammans med leverantörer göra de anpassningar i 

Melior och BaktLis (Sahlgrenska Univeritetssjukhusets datasystem för 

hantering av bakteriologiska analyser) som möjliggör automatiserad 

datafångst av i det nationella projektet givna datamängder 

b. i VGRs IT-miljö skapa säkra kommunikationslösningar för överföring av 

data till den nationella databasen och 

c. tillsammans med nationella projektet skapa en funktionell webbaserad 

analys- och rapportgenerator. 

Dessa delar är nu på plats och har utprovats i pilotdrift. Uppföljning av teknisk 

funktionalitet avseende fångst av antibiotikaordinationer och 

ordinationsorsaker från Melior visar att den ligger på en acceptabel nivå (drygt 

90%, målet har av projektet specificerats till >95%) men siffran är behäftad 

med osäkerhet, den är troligen högre. 

Automatiserad fångst av alla slutenvårdskontakter, i utvalda aktiviteter i 

Meliorjournalen dokumenterade KVÅ-koder, ICD-10 diagnoser och av 

nationella projektet specificerade riskfaktorer för VRI fungerar också. Men 

även här har graden av datafångst pga metodologiska och tekniska problem 

inte kunnat exakt mätas. Se vidare bilaga 2 – avsnitt Teknisk utvärdering. 

Funktionen att i efterhand via fliken ”koppla postoperativ infektion” i 

Infektionsverktyget kunna knyta utlösande invasiv åtgärd till registrerad 

postoperativ infektion har kunnat säkert utvärderas och fungerar bra. 

Överföring av data från BaktLis fungerar invändningsfritt. Se bilaga 2. 





1.0 Utgåva (9)36 

• Ett av syftena med projektet var att i ledningsgrupper och bland läkare skapa 

förståelse och motivation för registrering av VRI och antibiotikaanvändning 

som verktyg för förbättringsarbete. Detta skulle ske genom upprepad, 

motiverande och målgruppsanpassad information samt genom att för 

registreringsmodulen utveckla ett brukarvänligt och effektivt gränssnitt. 

Utvärdering visar att detta syfte har uppnåtts. Registrerande läkare anger att 

registreringen är enkel och lättfattlig, att den inte inkräktar på ordinarie arbete 

och att resulterande data blir värdefulla i verksamhetens förbättringsarbete. Se 

bilaga 3 - avsnitt Förståelse och motivation 

• Ett antal grundläggande krav på ett IT-stöd för registrering och uppföljning av 

VRI och antibiotikaordinationer vilka utgjort förutsättningar för både regionala 

och nationella projektet har tagits fram av VGR och SKL 2-4 . Systemet ska vara 

enkelt och användarvänligt, vara kopplat till återkommande rutin i den 

medicinska verksamheten - dvs tvingande, kunna hämta data från olika 

patientdatasystem och innebära minimalt merarbete för den registrerande 

läkaren. Dessutom ska det finnas en kraftfull analys- och rapportgenerator. 

Helheten Infektionsverktyget (Bilaga 1) bedöms uppfylla alla dessa 

funktionskrav, se bilaga 3 – avsnitt Infektionsverktygets användbarhet 

• Förutom teknisk funktionalitet (säker och nära fullständig datafångst) bestäms 

den faktiska nyttan av Infektionsverktyget av kvaliteten på registrerade data. 

För analys av förekomst och uppföljning av åtgärder för att förebygga VRI är 

kvaliteten i val av ordinationsorsak i samband med läkares 

antibiotikaordinationer av största betydelse. Utvärdering genom validering mot 

journaldata visar att överensstämmelsen har brister men är acceptabel. Här 

finns dock en betydande förbättringspotential genom förnyad och upprepad 

utbildning/instruktion och återkoppling riktad till ordinerande läkare. Upprepad 

validering ger i sig underlag för förbättringsarbete. Se vidare bilaga 3 – avsnitt 

Validering av ordinationsorsaker. 

• Ett huvudsyfte med projektet, i linje med behov uttryckta både inom ramen för 

de samordnade nationella insatserna mot antibiotikaresistens och det regionala 

Strama-arbetet med samma syfte, var att skapa ett verktyg för effektiv 

uppföljning av antibiotikaanvändning kopplat till ordinationsorsak. Den 

utformning Infektionsverktyget givits och den utvärdering som gjorts av denna 

funktionalitet under projekttiden visar entydigt att här har skapats ett mycket 

kraftfullt verktyg för effektivt Strama-arbete. Se bilaga 3 – avsnitt Registrering 

ur ett Strama-perspektiv. 




1.1.1 Kommentar 


1.0 Utgåva (10)36 

Den första versionen (1.0) av systemutvecklingen för automatiserad datafångst 

från Melior, driftsatt 111221, resulterade i stora brister i de data som kunde tas 

fram ur Infektionsverktyget. Detta gällde särskilt vårdtillfällesdata och 

vårdåtgärder. Bristerna hade flera orsaker; bristfälliga dokumentationsrutiner i 

verksamheterna, brister och buggar i levererad produkt, konsekvenser av 

regelverket för datahantering i nationella databasen m.fl. Vårdtillfällesdata gick ej 

att använda för incidensberäkning av VRI och operationskoder för koppling till 

registrerad infektion saknades ofta. 

Projektet beslöt ändra strategi för utsökning av data och en tilläggsbeställning till 

Siemens gjordes. Därvid offrades målsättningen att utsöka och rapportera alla 

KVÅ-koder och ICD-10 diagnoser. Endast ICD-10 koder i epikris och åtgärder 

dokumenterade i vissa utvalda Melioraktiviteter (t.ex. operationsberättelse, se 

dokumentation i bilaga 2) skulle utsökas. Tekniken för utsökning av 

vårdkontakter förändrades. Nästa leverans (v 1.1), driftsatt 121011, har utvecklats 

enligt denna strategi och med kraftigt förbättrad måluppfyllelse som resultat. 

1.2 Leveranser 

Fas I Planering och föreberedelser 

Vid start av pilotdrift 111221 var följande genomfört: 

- Tjänstegränssnitt och tekniska specifikationer för kommunikation mellan 

VGRs IT-miljö och nationella projektets databas (via Sjunet) utformade och 

kommunicerade (nationella projektet) 

- Klient för registrering av VRI och antibiotikaordinationer i Melior utvecklad 

och testad (regionala projektet) 

- Applikation för automatisk utsökning av vårdkontakter, KVÅ-koder, ICD-10 

diagnoser och riskfaktorer från Melior utvecklad och testad (regionala 

projektet) 

- Systemutveckling för rapportering av laboratoriefynd av Cl. difficile från 

BaktLis genomförd, testad och prövad i pilotdrift (regionala projektet) 

- Kommunikationsplan upprättad och genomförd (regionala projektet, arkiverad 

på Antura) 

- Kommunikationsmaterial (bildspel, tryckt instruktionsfolder, instruktionsfilm) 

framtaget (regionala projektet, arkiverade på Antura) 

- Plan för utvärdering utarbetad (regionala projektet) 





1.0 Utgåva (11)36 

- Webbaserad (via Sjunet) analys- och rapportgenerator utvecklad och testad. 

Till detta rutiner för behörighetskontroll och former för medarbetaruppdrag 6 - 

SITHS-kort m dubbel autenticering – (nationella och regionala projektet). 

- Juridiska avgränsningar och förutsättningar utredda och rapporterade. 

(nationella projektet) 

- Personuppgiftsbiträdesavtal utarbetat och träffat mellan VGR och Mawell AB 

(nationella och regionala projektet) 

Fas II Pilottest och utvärdering 

- Under perioden 20111221 - 20130430 har kirurgklinikerna vid SU 

kontinuerligt registrerat antibiotikaordinationer och ordinationsorsaker via den 

nya VRI-klienten. Vårdkontakter, KVÅ-koder, ICD-10 koder och definierade 

riskfaktorer har kontinuerligt och automatiskt utsökts och skickats till 

Infektionsverktyget. 

- Analys- och rapportgeneratorn har testats i ”skarpt läge” 

- Analys- och rapportgeneratorn har rättats och förbättrats via månatliga releaser 

efter feedback från pilotlandstingen (nationella och regionala projektet) 

- Teknisk funktionalitet av Meliorapplikationen har utvärderats i omgångar, först 

i version 1.0 , sedan efter tilläggsbeställning i version 1.1 

- VRI-klienten har modifierats efter beslut i nationella styrgruppen om 

förändring av termer och Meliorapplikationen för automatisk utsökning har 

rättats, förbättrats och utvecklats 

- Utvärdering av användarperspektivet har genomförts enligt plan 

- Regional rutin för ansökan och tilldelning av medarbetaruppdrag på 

verksamhetsnivå, förvaltningsnivå och vårdgivarnivå har tagits fram. 


De brister i teknisk funktionalitet och datakvalitet som uppdagades genom analys 

av rapporter framtagna från rapportgeneratorn tidigt efter start av pilotdrift 

111221 ledde efter noggrann felsökning till en tilläggsbeställning mars 2012. 

Hösten 2012 levererades och testades version 1.1 av Meliorapplikationen. 

Driftsättning kunde ske 121011. 




1.3 Tidsplan 


1.0 Utgåva (12)36 

Jämfört med tidplan i direktivet (projektavslut 120131) har projektet totalt blivit 

16 månader försenat. Detta beror i Fas I (4 mån) på försenad uppgradering av 

Melior till version 214 SP2 som pilottestades av Gävleborgs läns landsting 

(beroende ej relaterat till aktuellt projekt), problem med uppsättning av testmiljö i 

VGR (bl.a. saknades länge tillräcklig serverkapacitet) samt oförutsedda tekniska 

problem i samband med tester inför driftsättning. 

Avslut av Fas II fördröjdes 8 månader pga de brister i teknisk funktionalitet i 

Meliorapplikationen v 1.0 som upptäcktes vintern 2012 och ledde till 

tilläggsbeställning från Siemens. Arbete med denna tog hela våren 2012. Nya krav 

från VGR-IT på säkerhet hos kommunikationslösningar och tekniska problem i 

samband med tester inför leveransgodkännande fördröjde ytterligare. 

Omorganisation av VGR-IT sinkade under våren 2012 men upprioritering av 

projektet i VGR gav bättre tillgång till VGR-ITs resurser under hösten 2012. I 

slutet av projektet medförde tekniska och metodologiska problem att göra en 

tillförlitlig utvärdering av teknisk funktionalitet ytterligare flera månaders 

försening. För detaljer se Bilaga 2. 


1.4 Budget 

Projekttiden har förlängts i flera omgångar genom beslut i styrgruppen, 

dokumenterat i minneanteckningar 

Projektet tilldelades en budget från projektstart augusti 2010 till planerat 

projektslut 2011-12-31 på 4 milj kronor vilken överskreds med 0,2 milj kronor. 

1.4.1 Avvikelser 

Förlängningen av projektet med nödvändig tilläggsbeställning från Siemens 

medförde merkostnader fram till projektavslut på ca 3,5 miljoner. Projektet har 

inte haft en tilldelad budget under 2012-13, utan kostnader har löpande bestridits 

med patientssäkerhetsmedel från beställaren, regionens patientsäkerhetsenhet vid 

HSA. 




2 Genomförande 

2.1 Organisation 

Ägare 

Hälso- och Sjv-direktör 

Regional förstudie 

Ansvarig: 

Ingemar Qvarfordt 

Delprojekt – 

Samordning teknik-system 

Ansvarig: 

Ronny Moberg 

Teknik 

- ansvarig 

drift (VGR-IT) 

- leverantör/-er 

- nationella projektet 

- regional IT-arkitekt 


1.0 Utgåva (13)36 

Beställare 

Claes-Håkan Björklund 

Styrgrupp 

Ordf. Claes-Håkan Björklund 

Projektgrupp Infektionsverktyget 

Projektledare Ingemar Qvarfordt 

Projektkoordinator Ronny Moberg 

System 

- journalsystemsamordnare 

och 

förvaltare 

- leverantör/-er 

- journalanvändare 

Delprojekt – 

Funktionalitet och kommunikation 

Ansvarig 

Ingemar Qvarfordt 

- kontaktläkare vid berörda 

kliniker 

- regionala Strama 

- infektionsläkare 

- informatör/kommunikatör 

- formgivare 




2.2 Metoder och verktyg 

2.3 Rutiner 


1.0 Utgåva (14)36 

Beställning till leverantören Siemens föregicks av en förstudie, dokumenterad i 

”Kravanalys och lösningsförslag – tilläggsregistrering av orsak till 

antibiotikabehandling” 8 . Riskanalys utfördes inför utveckling av 

Meliorapplikationen v1.0 och inför tilläggsbeställning av v1.1 inom ramen för 

delprojekt Teknik och System (se bilaga 2). Riskanalysen utredde såväl projekt- 

som patientsäkerhetsrisker. 

Förutsättningarna för detta projekt har till största delen givits av det nationella 

projektet med vilket det regionala projektet samarbetat kontinuerligt och nära. Till 

de grundläggande krav på funktionalitet vad gäller automatiserad datafångst och 

minimikrav på data som ska överföras, och som anges i ref 3 och 4, adderade 

projektet ytterligare baserade på regionala rapporter och funktionskrav 2,5 . 

Funktionella krav på rapportgenerator givna i ref 3 och 4 har processats i 

återkommande dialog mellan Mawell och användarrepresentanter från landstingen 

och resulterat i den utvecklade produkten. 

Utvecklings- och utvärderingsarbetet har bedrivits i projektform, organisation 

enligt punkt 2.1. Arbetssätt och dokumentation (Projektilen) enligt gällande 

regionala rutiner. Erfarenheter från pilotprojekt SAI på SÄS och samråd med 

ämnessakkunniga på SUs kommunikationsavdelning har nyttjats för utformning 

av metodik för kommunikation och utvärdering av användarvänlighet och 

funktionalitet. 

2.3.1 Dokumentstyrning 

Projektdirektiv, delprojektplaner samt slutrapport med bilagor är klassade som 

styrande dokument. Dessa hanteras enligt för regionen gällande principer för 

dokumenthantering. 

2.3.2 Rapportering 

Projektledaren och projektkoordinatorn (vilka också varit delprojektledare) har 

regelbundet rapporterat framsteg och problem till styrgruppen. I angelägna 

ärenden har projektledaren vid några tillfällen i väntan på ordinarie 

styrgruppsmöte rapporterat direkt till styrgruppsordföranden. Ingående etapper har 

avrapporterats efterhand som de blivit färdiga. 




2.3.3 Avvikelsehantering i projektet 


1.0 Utgåva (15)36 

Problem av teknisk art, orsaksanalys och genomförda åtgärder har fortlöpande 

dokumenterats i handlingsplaner, restlistor och i minnesanteckningar i delprojekt 

Teknik och System. Agilt arbetssätt har nyttjats för kontinuerlig återkoppling och 

problemlösning under arbetets gång. 

Likartade frågor som uppkommit i samarbetet med nationella projektet har 

dokumenterats i minnesanteckningar från pilotgruppsmöten, 

användargruppsmöten och styrgrupps- , senare förvaltningsgruppsmöten av 

nationella projektet. 

Uppkomna frågeställningar i delprojekt funktionalitet och kommunikation har 

dokumenterats i minnesanteckning från delprojektmöten och i form av 

”dagboksanteckningar”. 

Alla betydande avvikelser och problem har redovisats och diskuterats vid 

styrgruppsmöten och finns noterade i minnesanteckningar. 

Förslag till förbättringar i funktionalitet har dokumenterats i delprojektrapporterna 

samt i denna slutrapport. 

2.3.4 Kvalitetshantering 

Utdata från Infektionsverktyget har i omgångar (relaterade till driftsättning av v 

1.0 resp v 1.1 av Meliorapplikationen) validerats med avseende på systemets 

tekniska funktionalitet genom jämförelse med utfall från motsvarande utsökningar 

i Meliordatabas och VRI-databas. Avvikelser har analyserats och åtgärdats, när så 

krävts pga konsekvenserna, efter beslut i styrgruppen. 

Data från BaktLis har validerats genom jämförelse mellan nationella databasen (ej 

via rapportgeneratorn Infektionsverktyget pga regelverket för databearbetning i 

detta) och loggar över sända meddelanden i BaktLis. 

2.3.5 Riskhantering 

Organisationen runt projektet är beslutad och har rätt mandat, de styrande 

dokument som krävs är framtagna, nyttoeffekterna av projektresultatet är kända 

och förankrade hos beställaren och i verksamheterna som deltagit. Riskanalys 

avseende både projektrisker och patientsäkerhetsrisker har gjorts och 

dokumenterats inför de två delbeställningarna (se bilaga 2). 




2.3.6 Säkerhet och sekretess 

2.3.7 Möten 


1.0 Utgåva (16)36 

De juridiska förutsättningarna för hela det nationella projektet och dess koppling 

till personuppgifter från patientjournal i respektive landsting har utretts av det 

nationella projektet och resulterat i en rättspromemoria 7 som fastställer 

lagligheten i den konstruktion och behörighetsprövning som föreligger. 

Personuppgiftsbiträdesavtal mellan VGR som vårdgivare och Mawell AB har 

träffats 8 . 

Säkerhets- och sekretessfrågor inom regionen har hanterats i enlighet med 

Patientdatalag och VGR-ITs säkerhetsrutiner. 

Säkerhetsfrågor kring kommunikationsgränssnitt med nationella projektet har 

hanterats av nationella projektet i enlighet med gällande författningar. 

Behörighet till avindentifierade utdata från Infektionsverktyget har av styrgruppen 

tilldelats alla anställda i VGR genom s.k. dubbel autenticering med SITHS-kort 

och personlig pinkod. 

Under projekttid har tillgång till utdata med identitet tilldelats namngivna 

personer i projektet och berörda verksamheter efter särskild prövning av ansvariga 

verksamhetschefer. Former för tilldelning av detta s.k. medarbetaruppdrag har 

utarbetats och söks och tilldelas enligt ny regional rutin (se bilaga 3 – avsnitt 

rapportgenerering). 

Loggranskning i Infektionsverktyget har under projektet skett enligt gällande 

regelverk. För att få ett enkelt gränssnitt kommer Infektionsverktyget att ansluta 

sig till de nationella säkerhetstjänsterna. Säkerhetstjänsten skulle lancerats 

121215, men har försenats till åtminstone halvårsskiftet 2013. Det är vid 

projektslut oklart när Infektionsverktyget kommer att ansluta. Säkerhetstjänsten 

ger ansvariga verksamhetschefer ett enkelt gränssnitt för att ta fram och granska 

loggar för de medarbetare som fått medarbetaruppdrag. 

Regionala möten 

Styrgrupp (till vilken projektledare och projektkoordinator varit ständigt 

adjungerade) och projektgrupp har var för sig ca var 4-6 vecka haft möten där det 

förts noggranna minnesanteckningar. De båda delprojekten har haft 

återkommande möten med minnesanteckningar samt veckovisa avstämningar. 

Därutöver har det förekommit talrika möten i olika konstellationer med bl.a. 

Siemens, VGR-IT, regionens Rosetta-projekt, VITS-samarbetet m.fl. 

Nationella möten 

Projektmedlemmar har deltagit i återkommande, av nationella projektet 

organiserade möten, såsom pilotgruppsmöten (Mawell, leverantörer, VGR och 

ULL), användargruppsmöten (repr. från alla landsting inbjudna), allmänna möten 

(nationella projektet och pilotprojekten informerar övriga landsting) och först 

styrgrupps- senare förvaltningsgruppsmöten (VGRs projektledare). Vid alla möten 

har förts minnesanteckningar som publicerats på www.projectplace.se . 




3 Slutleverans 

3.1 Förberedelser 


1.0 Utgåva (17)36 

Verksamhetsförberedande arbete med motivation, utbildning och instruktion av 

användarna har gjorts under Fas I, inför start av pilotdrift. Under Fas II har 

utbildning av utvalda, av verksamhetschef utsedda personer i bruk av 

rapportgeneratorn genomförts. Aktiviteterna kan i stort sett oförändrade upprepas 

på samtliga verksamheter och sjukhus inför driftsättning vid ett breddinförande. 

Se vidare bilaga 3 och framtaget kommunikationsmaterial på Antura. Rutin för 

ansökan om behörighet för medarbetar uppdrag har tagits fram och publicerats på 

regionens webbplats för nationella vårdtjänster. Driftavtal (SLA) och 

ärendehanteringssystem har upprättats med VGR-IT. Funktionsbrevlåda för 

tekniska ärenden från nationella förvaltningen har skapats. Se vidare bilaga 2. På 

nationella sidan har supportfunktion med ärendehanteringssystem för 

kommunikation med landstingen skapats. 

3.2 Överlämning 

Pilotprojektet överlämnas till Branchen Hälso- och sjukvård som får fatta beslut 

om till vilken objektägare Infektionsverktyget ska höra. Hit hör också beslut om 

formerna för objektförvaltningen med tanke på den verksamhetsanknutna 

användarförvaltning som projektet anser nödvändig och föreslår nedan. 

3.3 Förvaltning 

Branschen Hälso- och sjukvård ansvarar för förvaltningen av Infektionsverktyget i 

VGR. 

Införande av nedan föreslagen förvaltningsorganisation förutsätter att beslut om 

regionalt breddinförande av Infektionsverktyget fattas. 

Infektionsverktyget som system utgör en helhet med tydligt avgränsbara delar: 

• Datainsamlingsdelen som inbegriper 

a. En klient knuten till läkemedelsmodulen i patientjournalen Melior och en 

sökapplikation på Meliordatabasnivå 

b. Sahlgrenska Universitetssjukhuset laboratoriedatasystem BaktLis 

• Kommunikationsdelen som inbegriper SIE-plattformen, VGRs 

tjänsteplattform, Sjunet, nationella tjänsteplattformen och ett tjänstegränssnitt 

utformat i nationella projektet av Mawell AB. 





1.0 Utgåva (18)36 

Utdatadelen som inbegriper Infektionsverktygets nationella databas och 

webbaserade rapportgenerator som nås via Sjunet med SITHS-kort och dubbel 

autenticering. Hit hör också loggranskningsfunktion, en del av nationella 

säkerhetstjänsten. 

Infektionsverktygets syfte är inte vård- och behandling. Det ska vara ett verktyg 

för uppföljning och förbättringsarbete. Infektionsverktygets nytta och berättigande 

bestäms av hur och i vilken omfattning det används, hur det utvecklas och av vilka 

effekter användningen får i verksamheterna. Detta ställer särskilda krav på 

förvaltningsmodellen för att någon effekthemtagning ska kunna ske. 

Teknik; drift och teknisk support 

Den tekniska förvaltningen med drift och support av datainsamlingsdelarna 

liksom de VGR-specifika delarna av kommunikationslösningen med nationella 

databasen föreslås inlemmas i respektive befintlig förvaltning av Melior, BaktLis 

och de VGR-gemensamma lösningarna för kommunikation med nationella 

vårdtjänster via Sjunet. Här ingår även behörighetstilldelning och kontroll, 

kontroll av loggar, kontroll av teknisk funktionalitet, mm. 

För den nationella delen, databas och rapportgenerator, ligger ansvar för drift och 

förvaltning hos Mawell AB på uppdrag från ägaren SKL/CeHis. Supportfunktion 

gentemot landstingen och ärendehanteringssystem för från landstingen 

inkommande problem och frågor på driftsidan har etablerats. Här tillkommer 

under 2013 anslutning till Nationella Säkerhetstjänsten och ett gränssnitt för 

loggranskning av personer med medarbetaruppdrag. 

Funktionalitet och verksamhetsnytta – förvaltning och utveckling 

Kommunikation mellan nationella förvaltningsgruppen och pilotlandstingen i 

frågor som rör innehåll, användning och utveckling av nyttoaspekten hos 

Infektionsverktyget har hittills skett i direkt dialog med projektledarna i 

respektive landsting. Nationella förvaltningen kommer att ta fram en beskrivning 

av önskvärda roller och kompetenser som fortsättningsvis krävs för detta i de 

lokala förvaltningarna. Nationella förvaltningsgruppen rekryterar nu och knyter 

till sig en grupp experter på medicinska frågor och behov som ska utgöra en 

beredningsgrupp i utvecklingsfrågor rörande Infektionsverktyget. 

Förslag på regional modell för förvaltning och utveckling av funktionalitet och 

verksamhetsnytta presenteras nedan. 

Ansvar för övergripande förvaltning och utveckling av Infektionsverktygets 

funktionalitet och verksamhetsnytta föreslås läggas regionalt i det objekt som 

branchledningen för Hälso- och sjukvård beslutar, men med nära koppling till 

verksamheterna på sjukhusförvaltningarna. Se illustration av föreslagen 

användarförvaltning i fig. 1. 




Fig. 1 Modell för användarförvaltning 


1.0 Utgåva (19)36 

Regional nivå 

Vid regionkansliets patientsäkerhetsenhet placeras funktionen objektspecialist - 

verksamhet, med ett slags effekthemtagningsansvar. Ingående kunskap om 

rapportgeneratorns konstruktion, funktion och möjliga användning, samt inte 

minst möjliga felkällor vid dataanalys måste knytas till denna funktion. 

Funktionen beskrivs av nationella förvaltningen som ”superanvändare” och 

utbildningsprogram för dessa som bedöms behövas en eller flera av i varje 

landsting håller på att tas fram av nationella förvaltningen. Funktionen blir också 

ett nav för utbildning av avancerade användare på jämförbar nivå, minst en per 

större sjukhusförvaltning. Till funktionen bör knytas en regional användargrupp 

med kompetens från regionala Strama, vårdhygien, chefläkarorganisationen, 

kvalitetsutveckling mm. 





1.0 Utgåva (20)36 

Uppgifter för denna funktion i samråd med regional användargrupp: 

- planera, samordna, initiera och leda användning och utveckling av 

infektionsverktyget regionalt 

- rapportframtagning och analyser regionalt 

- stödfunktion för sjukhusförvaltningarnas användargrupper 

- bereda och kommunicera utvecklingsförslag i Infektionsverktyget som beslutats 

i nationella förvaltningsgruppen till styrgrupp, objektägare och övriga berörda i 

regionen 

- ta emot, bereda och kommunicera behov och utvecklingsförslag från 

sjukhusförvaltningarnas användargrupper till objektägare och nationella 

förvaltningsgruppen och dess beredningsgrupp i användarfrågor 

- kontaktfunktion gentemot nationella förvaltningsgruppen 

Sjukhusförvaltningsnivå 

Den ovan beskrivna regionala användargruppen ger möjlighet till nära samarbete 

med sjukhusförvaltningarnas motsvarande användargrupper. Föreslagen 

sammansättning ses i fig 1. Uppgifter för sjukhusförvaltningarnas 

användargrupper: 

- planera, samordna, initiera och leda användning och utveckling av 

infektionsverktyget på förvaltningsnivå; återkommande utbildning och instruktion 

- rapportframtagning och analyser på sjukhusnivå 

- stödfunktion för användare på kliniker med vårduppdrag 

- ta emot, bereda och kommunicera behov och utvecklingsförslag från 

verksamheternas användare till regional objektspecialist och styrgrupp 

- ansvar för att återkommande validera kvaliteten på indata och vid behov initiera 

kontroll av datafångst genom uppdrag till SIE-admin (se bilaga 2) och lokal 

Meliorsamordnare. 

Med denna modell för användarförvaltning säkerställs en enhetlig, 

regiongemensam kanal från ledningen för Infektionsverktyget nationellt till 

verksamheterna och användarna lokalt och på motsvarande sätt i omvänd riktning, 

samtidigt som regional objektägare och branchledning hela tiden bibehåller 

besluts- och styrfunktion samt löpande hålls informerad. 

Ansvar för den lokala användningen av Infektionsverktyget bör alltså placeras 

verksamhetsnära i varje sjukhusgrupp/förvaltning och knytas till 

linjeorganisationen genom kopplingen till sjukhusledningens stab och 

verksamhetscheferna. Hit bör också ett ansvar för kontinuerlig validering och 

kvalitetskontroll av utdata förläggas. 

Det är av överordnad betydelse att Infektionsverktyget hanteras som en 

helhet för att säkerställa funktionalitet och verksamhetsnytta. 





1.0 Utgåva (21)36 

Förvaltning inför och under breddinförandet 

Under tiden mellan projektavslut och genomfört breddinförande föreslås de i 

projektet ingående verksamheterna få fortsätta registrera, dvs pilotprojektet bör få 

gå i ordinarie drift. Datainsamlingsdelen föreslås inlemmas i ordinarie 

Meliorförvaltning på SU, i BaktLis ordinarie förvaltning och ett SLA med Nya 

VGR-IT upprättas. Användarförvaltning föreslås förläggas till Vårdhygien på SU. 

Kostnad för teknisk förvaltning av breddinfört infektionsverktyg har av VGR-IT 

uppskattats till 60 kkr/månad på regional nivå. De faktiska kostnaderna för 

användning och utveckling av Infektionsverktyget, användarnivån, kan inte 

beräknas då de uppstår genom aktiviteter ute i verksamheterna där också de 

förväntade effekterna ska tas hem. Kostnaden beror bland mycket annat av 

regionens och förvaltningarnas vilja att satsa resurser på användning av 

Infektionsverktyget. Den skisserade regionala användarförvaltningen som sådan 

innebär en kostnad för regionkansliet, men de flesta funktioner som beskrivs finns 

redan på plats. 

3.4 Arkivering 

Styrande dokument kommer tills vidare att arkiveras på Regionens projektplats 

Antura. Detta gäller också övrig lagrad projektdokumentation efter rensning. När 

regional förvaltare utsetts överlämnas den samlade dokumentationen till denna för 

beslut om vad som ska långtidslagras och var. 

Godkänd projektbeskrivning, projektdirektiv och slutrapport ska diarieföras. 

För det nationella projektet har Mawell AB i Solna på uppdrag av CeHis ansvarat 

för projektledning med dokumentation lagrad på Projectplace under rubriken 

”Infektionsverktyget” samt på CeHis webbplats med adressen 

www.infektionsverktyget.se . 




4 Erfarenheter från projektet 

4.1 Synpunkter och observationer 


4.1.1 Bedömning av skapad funktionalitet i relation till syfte. 

1.0 Utgåva (22)36 

Det integrerade system som skapats med Infektionsverktyget ger verksamheterna 

möjlighet till kontinuerlig uppföljning av runt 90% av alla VRI som 

diagnosticeras inom sjukhusanknuten sluten och öppenvård. Mängden möjliga val 

av ordinationsorsaker har medvetet hållits låg och registreringen har knutits till en 

integrerad del av det dagliga arbetet. Systemet har därmed kunnats hållas enkelt 

och mycket lite tidskrävande för användaren. Detta har också verifierats av 

utvärderingen. Det kan däremot pga sin innehållsliga (inte tekniska) enkelhet inte 

fungera som ett kvalitetsregister i egentlig mening, inte heller fungera som stöd 

för exakta vetenskapliga studier. Det duger vare sig graden av datafångst eller 

validiteten av rapporterade data till. Däremot är systemet utmärkt väl ägnat att 

fylla sitt syfte – ett verktyg för systematiskt förbättringsarbete i verksamheten, 

både vad gäller att förebygga vårdrelaterade infektioner och 

antibiotikaanvändning. 

Själva måttet VRI-frekvens lämpar sig illa för jämförelser mellan olika kliniker 

och sjukhus vilket understryker kopplingen till det som är systemets primära syfte. 

Förekomsten av VRI i en verksamhet beror av många faktorer som ofta har med 

annat än kvaliteten på den specifika vård som bedrivs att göra. Faktorer som 

påverkar är bl.a. verksamhetens typ och innehåll, specialiseringsgrad, vårdnivå, 

relativ vårdplatstillgång, medelvårdtid men även olikheter i upptagningsområden. 

Alla dessa faktorer påverkar patientpopulationernas sammansättning och därmed i 

sig risken för VRI. Detta faktum manar till stor försiktighet vid jämförelser av 

VRI-frekvens mellan olika verksamheter och sjukhus, men påverkar inte VRImåttets 

lämplighet att stödja Infektionsverktygets primära syfte. 

4.1.2 Förutsättningar för effekthemtagning – förståelse och förankring 

Införande av ett registreringssystem som Infektionsverktyget, dvs att 

datainsamling och infektionsregistrering sker, får i sig inga säkra effekter. 

Infektionsverktyget skiljer sig i detta avseende från de flesta IT-system knutna till 

patientjournal och andra patientdatasystem. Först när användaren förstått syftet, 

fått tydliga instruktioner och ser att potentiell nytta uppväger det jämförelsevis 

begränsade merarbetet, först då finns förutsättningar för effekthemtagning. Först 

när verksamheten aktivt engagerar sig i rapportframtagning, analys och 

återkoppling och omsätter resultaten i handlingsplaner och aktivt 

förbättringsarbete, först då kommer effekthemtagning att bli en realitet. Det 

förutsätts alltså att verksamheterna själva, på uppdrag av linjeorganisationen, tar 

fram och använder rapporter från Infektionsverktyget. De förvaltningsbaserade 

användargrupperna med representation från vårdhygien och respektive sjukhus 

Strama-nätverk kan med fördel hjälpa till med förslag på utformning av 





1.0 Utgåva (23)36 

verksamhetsanpassade standardrapporter. Denna princip - att ge stöd och 

instruera men i övrigt lägga ansvar för användning av Infektionsverktyget på 

respektive verksamhet - bedöms av projektet vara det mest verkningsfulla sättet 

att få igång det systematiska förbättringsarbete Infektionsverktyget skapar 

förutsättningar för. Den lokala användargruppen med hygienläkare och Stramaläkare 

kan också ges uppgiften ta fram sjukhusövergripande rapporter, till hjälp 

vid problemanalys och upprättande av sjukhusövergripande handlingsplaner på 

patientsäkerhetsområdet. Motsvarande uppgift kan utföras på regional nivå av 

regional användargrupp på patientsäkerhetsenheten vid Regionkansliet. 

För att uppnå denna effekthemtagning är en tydlig organisation och rolltilldelning 

ute i verksamheterna, på sjukhusnivå och regionalt , här benämnd 

användarförvaltning, viktig att få till stånd. Se vidare förslaget till 

förvaltningsorganisation under 3.3. 

Utvecklingspotentialen i Infektionsverktyget är på sikt närmast obegränsad. 

Kanaler måste skapas för att fånga upp i verksamheterna identifierade behov, 

förslag till förbättringar mm så att dessa kan beredas och beslutas på regional 

nivå, inför kommunikation med nationella förvaltningen. 

4.1.3 Tvingande registrering eller avbrytfunktion 

I förutsättningarna från nationella projektet ingick att orsaksregistrering vid 

antibiotikaordonation skulle vara tvingande. Krav från Region Skåne och 

kontaktläkare på en av pilotklinikerna gjorde att en avbrytfunktion byggdes in i v 

1.0 av den nya Meliorapplikationen. Utvärdering av konsekvenserna visade att vid 

mer än 10 % av alla ordinationer ingen ordinationsorsak registrerades. I över 

hälften av dessa fall angavs ingen orsak. Därmed uppnåddes inte målet att >95% 

av alla antibiotikaordinationer skulle registreras och förses med ordinationsorsak. 

Projektet bedömde att fördelarna med tvingande registrering överväger ev. 

nackdelar när avbrytfunktionen användes så relativt ofta utan särskilt skäl. Inför 

leverans av v 1.1 gjordes funktionen därför konfigurerbar, och registreringen blev 

tvingande. Vid ett breddinförande bör registrering vara tvingande, dvs 

avbrytfunktionen ska konfigureras som ”av”. 

4.1.4 Koppling postoperativ infektion till utlösande åtgärd 

En förutsättning för att skapa rapporter om infektionsfrekvens per operationstyp. 

Utförs i den modell projektet valt i efterhand vid valfri tidpunkt, ej i samband med 

antibiotikaordination. För att kunna utföra denna koppling i Infektionsverktyget 

fordras ett medarbetaruppdrag som tidigare beskrivits och som ger möjlighet se 

identitet på det egna verksamhetsområdets patienter samtidigt med alla relevanta 

åtgärder utförda inom hela VGR i Infektionsverktyget. Har i projektet utförts av 

pilotklinikernas kontaktläkare. Tidsåtgången är inte stor. Koppling av registrerade 

infektioner under en treveckorsperiod på en kirurgklinik med 80 vårdplatser har 

tagit högst en halvtimma i anspråk. Uppgiften kan lika gärna utföras av en för 

detta utbildad sjuksköterska. 

Den funktionalitet för att möjliggöra koppling som utvecklats i projektet i 





1.0 Utgåva (24)36 

samarbete med nationella projektets utveckling av rapportgeneratorn har 

utvärderats och uppfyller målsättningen vid projektavslut. 

4.1.5 Riskfaktorregistrering 

Nationella projektet har skapat termer för och krävt inrapportering av tre välkända 

riskfaktorer för VRI: förekomst av centralvenös kateter, urinavledning (oftast 

KAD) och respiratorvård. Dessa vårdåtgärder dokumenteras inte enhetligt och på 

samma plats i Meliorjournalen. Pilotprojektet utnyttjade en i ett SU-projekt 

framtagen mall för enhetlig dokumentation av alla typer av infarter och liknande 

invasiva åtgärder. Ett urval av dessa motsvarande de som krävdes av nationella 

projektet leder nu, om de dokumenteras i mallen, till inrapportering av 

riksfaktorerna. I vilken utsträckning dokumentation av dessa åtgärder skett i den 

särskilda mallen på pilotklinikerna har inte kunnat utvärderas. Att åstadkomma 

enhetlig dokumentation är en verksamhetsfråga. Nyttan av 

riskfaktorregistreringen beror av i vilken utsträckning detta görs. Projektet 

föreslår att den framtagna mallen, i samband med ett breddinförande av 

Infektionsverktyget, införs i hela VGR och att ett verksamhetsarbete för att 

åstadkomma en enhetlig dokumentation i denna mall påbörjas. 

4.1.6 Vårdtillfällesdokumentation 

Under utvärderingsarbete har projektet noterat att vårdkontakter inte alltid 

dokumenteras i Meliorjournalen på ett sådant sätt att vårdtillfällen får en tydlig 

början och ett tydligt avslut. Fullständigheten och kvaliteten av vårdtillfällesdata i 

Infektionsverktyget beror av följsamheten till fastlagda rutiner för denna 

dokumentation i verksamheterna. Tillräcklig kvalitet är en förutsättning för 

beräkning av rimligt exakta incidenstal för VRI och andra informationsmängder 

som rapporteras till Infektionsverktyget. Här behöver inför ett breddinförande på 

varje sjukhus och för varje databas säkerställas att dokumentationsrutinerna följs 

i alla berörda verksamheter. 

4.1.7 Erfarenheter av validering av ordinationsorsaker 

Syftet med valideringen var att bedöma i vilken grad data om ordinationsorsaker 

som kan tas fram i Infektionsverktyget stämmer med verkligheten. Den blir 

samtidigt ett mått på hur ofta en ”intention to treat” diagnos blir den slutliga 

diagnosen och ett mått på ordinatörernas kunskap om och förmåga att bedöma vad 

som är en VRI och vilken typ. 

Genomförd validering visar att överensstämmelsen är acceptabel men inte mer. 

Det finns all anledning att varna för en övertro på rapporter om 

ordinationsorsaker från Infektionsverktyget som ett uttryck för sanningen. 

Däremot går det alltid att värdera antibiotikaval i relation till den ordinationsorsak 

läkaren angivit. 

Det finns alltså ett betydande utrymme att förbättra kvaliteten på registrerade 

ordinationsorsaker genom upprepad utbildning/instruktion riktad till ordinerande 

läkare. Valideringen ger i sig dessutom underlag för diskussion kring val av 





1.0 Utgåva (25)36 

antibiotika och kritisk granskning av indikationer för antibiotikabehandling, dvs 

underlag för förbättringsåtgärder. 

Projektets slutsats blir att den typ av validering som genomförts i projektet bör bli 

en återkommande aktivitet i verksamheterna efter ett breddinförande. Den kan 

och bör då utföras av verksamheterna själv, vid behov med stöd av vårdhygien 

och den lokala användargruppen. 

4.1.8 Användarfel 

Valideringen av ordinationsorsaker, liksom felsökning av ”kopplingsfunktionen” 

visar att ordinatörerna ibland inte förstår eller bryr sig om informationen som 

visas i popupruta två. Den visas när en tidigare antibiotikaordination genomförts 

inom en 30-dagarsperiod före aktuell pågående ordination. Syftet är att minimera 

dubbelregistrering av ordinationsorsaker. Vid de stickprov som undersökts av 

gjorda infektionsregistreringar har samma patient fått två eller ibland tre likadana 

ordinationsorsaker registrerade i databasen samma dag eller med bara någon dags 

mellanrum i upp till 1/5 av fallen. Detta beror på användarfel. Man väljer 

oegentligt att registrera en ny infektion vid byte eller tillägg av antibiotika för 

behandling av samma infektionsepisod. Resultatet blir vid incidensberäkning en 

överskattning i motsvarande grad och minskar kraftigt tillförlitligheten i de 

rapporter verksamheten tar fram. Detta är helt åtgärdbart, men kan bara åtgärdas 

på ett sätt. Genom att alla användare sätter sig in i och förstår innebörden av att 

popupruta två visar sig och ägnar ett ögonblicks eftertanke åt hur man ska göra. 

Ytterligare kommunikation, instruktion och verksamhetsförankring alltså, med 

ledningens aktiva stöd så att alla användare nås. 

4.1.9 Kvantifiering av datafångst 

Under projektets gång har vid flera tillfällen försök till kvantifiering av datafångst 

(i vilken utsträckning det som dokumenterats i Meliorjournalen kan tas fram i 

Infektionsverktygets rapportgenerator) utförts. Vid varje tillfälle har orimligheter 

och uppenbara brister upptäckts. Dessa har löpande analyserats och åtgärdats men 

ännu vid projektavslut har säkra mätetal för grad av datafångst för de olika 

variablerna inte gått att få fram. Detta har bl.a. med metod för utsökning och 

tekniska svårigheter när man söker jämförbara data från tre olika databaser att 

göra, samt på kirurgklinikernas rutiner för dokumentation av preoperativa 

ordinationer. Vid projektavslut saknas därför ett tillförlitligt och reproducerbart 

sätt att få ett säkert mått på grad av datafångst. 

Kvalitativ utvärdering däremot, där ett fåtal patienters data följts från journal via 

VRI-databas till nationella databasen och rapporgeneratorn, visar mycket god 

överensstämmelse mellan Meliorjournal och Infektionsverktygets data. 

Projektet bedömer emellertid att en kvantifiering är nödvändig för att 

verksamheterna vid användning av Infektionsverktyget ska kunna lita på att 

rapporter som tas fram motsvarar det som verkligen dokumenterats i journalen. 

Detta är av central betydelse för systemets trovärdighet. 

Eventuella brister i datafångst kan med stor sannolikhet identifieras och åtgärdas 





1.0 Utgåva (26)36 

utan betydande förändring av Siemens levererade applikation. Men, för att 

upptäcka dessa brister krävs ett säkert mått på grad av datafångst. I samband med 

ett breddinförande måste energi, kompetens och resurser läggas på att hitta en 

metod för detta. Den behövs också för att Siemens sökapplikation måste anpassas 

för varje databas som inkluderas, vilket skapar behov av en kvantifiering av 

datafångst vilket utgör ett led i kvalitetssäkring av breddinförandet. 

4.1.10 Förslag på organisation för breddinförande 

Ett införandeprojekt bör initieras som leds och samordnas regionalt, med 

tillvaratagande av de kunskaper och erfarenheter som gjorts i pilotprojektet. 

Kompetens på tillräckligt hög nivå tekniskt (Nya VGR-IT), om journalsystem 

(Meliorförvaltning) och verksamhets-/syfte-nytta perspektiv (medicinsk) bör vara 

representerad i denna projektgrupp. 

Med tanke på att varje sjukhusförvaltning är en avgränsad linjeorganisation med 

egen/egna Meliordatabaser och har upparbetade kanaler för kommunikation 

mellan den aktuella vårdhygieniska enheten, sjukhus-Strama och de olika 

verksamheterna så ter sig en organisation med ett delprojekt för varje 

sjukhus/sjukhusgrupp i VGR ändamålsenlig. Detta gäller i synnerhet med tanke 

på förankrings- och kommunikationsdelen i verksamheterna inför en driftsättning. 

Sjukhusspecifika delprojekt underlättar också den tidsmässiga samordningen med 

det tekniska genomförandet på varje sjukhus. 

I varje delprojekt behöver ingå: 

- personer med kunskap om och helst erfarenhet av syftet med användning av 

systemet (t.ex. vårdhygien, Strama, infektion, patientsäkerhetsansv.), 

- personer från regional alt lokal Meliorförvaltning/samordning med god 

kännedom om den lokala Meliorkonfigurationen, dokumentationsrutiner, 

databasuppbyggnad mm, 

- person från Nya VGR-IT med kunskap om VGRs IT-arkitektur och 

kommunikationslösningar. 

I tillägg kommer varje delprojekt behöva anlita Siemens för konfigurering och ev. 

annan lokalanpassning av applikationen. 

Teknikdelen i varje delprojekt kan sannolikt vara regionalt gemensam. Huruvida 

detta även gäller journalsystemdelen beror av hur sjukhusspecifik denna är i VGR 

vid tidpunkten för breddinförande. 

Verksamhetsdelen bör vara sjukhusspecifik, då lokal- och personkännedom har 

avgörande betydelse för ett framgångsrikt förankrings- och motivationsarbete. 

För överföring av bakteriologiska data till Infektionsverktyget från de 

laboratoriedatasystem som används vid sjukhusgrupperna utanför SU behöver 

systemutveckling i dessa ske. Beslut om sådan systemutveckling behöver tas 

regionalt, beställas av aktuella leverantörer, och realiseras i särskilda delprojekt. 





1.0 Utgåva (27)36 

Teknik och system 

I varje delprojekt behöver Meliorförvaltningen i samarbete med Siemens utreda 

vilken/-a ev. anpassningar av applikationen som krävs för fångst av 

bakgrundsdata i varje Meliordatabas. Dessa anpassningar behöver sedan göras och 

testas i samarbete med nationella projektet. Logistik och detaljerad tidplan för 

införande kan sedan beslutas lokalt i varje förvaltning beroende på 

förutsättningarna. Breddinförande inom SU fordrar ingen förändring i den 

nationella databasen eller rapportgeneratorn. Däremot måste inför anslutning av 

alla övriga sjukhus i VGR HSA-id för dessa sjukhus sättas upp av nationella 

förvaltningen i nationell databas och rapportgenerator och alltså begäras från 

Mawell av VGR. 

Funktionalitet och kommunikation 

Ett omfattande arbete ligger här vid beslut om breddinförande. De metoder och 

den kommunikationsplan som använts i projektet kan utgöra mall för de 

förvaltningsspecifika delprojekten där förankring, motivation och instruktion av i 

första hand chefer och läkare genomförs som förberedelse till driftsättning. 

Ansvar för detta föreslås placeras hos chefläkarfunktionen på uppdrag av 

respektive förvaltningsledning. Vårdhygien, lokala Strama-läkare och ev vid 

behov särskilt utsedda infektionsläkare kan genomföra aktiviteterna med stöd av 

den regionala projektledningen och det kommunikationsmaterial som tagits fram i 

föreliggande projekt. Detta material liksom kommunikationplan kan i alla 

huvuddelar återanvändas. 

Tidplan 

I förberedelserna för ett breddinförande bör en tidplan tas fram. Hastigheten och 

turordningen i breddinförandet beror av den analys av beroenden, risker och 

tekniska förutsättningar som också bör ingå i förberedelserna. Möjligen kan SU 

komma först, om inte ett slutförande desförinnan av GEM-projektet innebär att 

breddinförandet kan göras snabbare och enklare efter. Beslut om detta måste efter 

utredning tas i samråd mellan regional projektledning och SU. Med ett grundligt 

förberedelsearbete och om tillräckliga resurser från VGR-IT, Meliorförvaltningen 

och Siemens kan reserveras är det sannolikt möjligt att breddinföra 

Infektionsverktyget på flera sjukhus parallellt. Eftersom SÄS redan använder en 

likartad Meliorintegration för infektionsregistrering krävs sannolikt ett särskilt 

delprojekt för att utreda och riskbedöma, planera och genomföra ett byte av 

registreringssystem till Infektionsverktyget. 

Uppskattning av kostnad 

I förberedelser för driftsättning på varje sjukhus/databas kommer resurser från 

Siemens (externa leverantörskostnader) och Nya VGR-IT (regioninterna 

kostnader) att behöva tas i anspråk. Därutöver kommer kostnader för 

övergripande projektledning. I det nu avslutade projektet har kostnader för övriga 

i projektet involverade täckts av respektive förvaltning. Beroende på vilken 





1.0 Utgåva (28)36 

modell för projektfinansiering som väljs och konsekvenserna av regionens nya ITorganisation 

för formerna för hur projekt framöver ska drivas kan detta komma att 

ändras. 

För varje sjukhus behövs för kommunikation, verksamhetsförankring och 

instruktion resurser i form av läkare eller andra professioner med särskilt 

kunskap om vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning. Dessa hämtas 

i första hand från respektive vårdhygienisk enhet, sjukhus-Strama och 

Infektionsklinik. Regional projektledning står för utbildning och instruktion av 

dessa. 

Till varje delprojekt krävs dessutom resurser från Siemens, från VGR-IT och från 

Meliorförvaltningen. 

Tillkommer gör också leverantörskostnader för systemutveckling av regionens 

övriga datasystem för mikrobiologiska analyser. 

Finansiering för alla dessa kostnader 2013 beräknas finnas i stimulansmedel för 

patientsäkerhet från Staten administrerade via SKL. 

4.1.11 Uppgifter för förstudie, alternativt planeringsdel i införandeprojekt 

Ett antal frågor och förhållanden, regionala eller sjukhus/databasspecifika, 

behöver utredas eller inventeras inför ett breddinförande. Detta görs lämpligen 

inom ramen för en förstudie. En del underlag för mer precis kostnadsberäkning av 

ett införandeprojekt har inte kunnat tas fram inom ramen för det nyss avslutade 

pilotprojektet. En realistisk budget för ett breddinförande kan därför ej upprättas 

innan detta underlag tagits fram. Följande områden har identifierats: 

• En inventering av i vilka Melioraktiviteter (t.ex. Operationsberättelse, Epikris, 

m.fl.) av Infektionsverktyget efterfrågade data dokumenteras i respektive 

Meliordatabas måste göras. Denna ska ligga till grund för Siemens 

konfigurering av utsökningsapplikationen inför varje driftsättning. Utan denna 

inventering riskerar fångstgraden av efterfågade data att minska och variera 

mellan databaserna på ett oförutsägbart sätt. 

• Förstudien bör utreda hur vårdtillfällen definieras/dokumenteras i 

Meliorjournalen på respektive sjukhus/databas. Detta är centralt för bedömning 

av jämförbarheten av data mellan sjukhusen och databaserna. Förstudien bör 

också undersöka i vilken utsträckning vårdtillfällen dokumenteras som de ska, 

dvs att de avslutas i Melior. Oavslutade vårdtillfällen leder till för långa 

vårdtillfällen, för många vårdtillfällen och vårddagar. 

• En jämförande inventering av fältet ”Public Name” i KIV för varje HSA-ID 

som ska anslutas till Infektionsverktyget för att identifiera namn som ej är 

unika i VGR. I förekommande fall starta process för namnändring. Denna 

erfarenhet har gjorts i aktuellt projekt, där två namnändringar genomförts, en 

ganska omständlig administrativ process. Konsekvensen av ej unika och 

lättidentifierade ”Public Name” blir att rapportframtagare i Infektionsverktyget 

inte kan identifiera enheter man vill skapa rapporter om. 





1.0 Utgåva (29)36 

• Planering och beställning av systemutveckling i regionens övriga 

labdatasystem för mikrobiologiska data för rapport till Infektionsverktyget av 

fynd av Cl. difficile. 

• Utredning av tekniska förutsättningar och beroenden på respektive sjukhus 

inför ett breddinförande; GEM (på SU), Melior 216, behörighetsspärr till 

Melioravdelningar för söktjänsten, annat? 

• Inventering av nödvändiga konkreta åtgärder och steg i förberedelsearbetet för 

att ansluta fler databaser/sjukhus till Infektionsverktyget via SIE och regional 

tjänsteplattform. 

• Risk- och sårbarhetsanalys. 

• Detaljerad kostnadsberäkning och personellt resursbehov samt 

• Realistisk tidplan och turordning för breddinförande med hjälp av det underlag 

som skapas av övriga aktiviteter i förstudien. 

• Ett ”releaseteam” med alla nödvändiga funktioner från Nya VGR-IT, 

Melior/Mopsie-förvaltning, Siemens, + ev ytterligare resurser från 

införandeprojektet behöver i förväg formeras. Detta kan sedan kallas samman 

inför varje driftsättning och kommer att spara tid. 

4.2 Förslag till förbättringar 

En rad förbättringar och utvecklingsmöjligheter har identifierats både i regionala 

projektet och nationella förvaltningen. Dessa kan i de flesta fall endast realiseras 

genom förslag till och beslut i nationella förvaltningsgruppen eftersom de oftast 

kräver utveckling i såväl regionens patientdatasystem som i nationell databas och 

rapportgenerator. Gränssnitten och vilka ”ägare” som behöver involveras måste 

analyseras inför ställningstagande till utveckling av varje ny funktionalitet som 

beskrivs nedan. 

• Möjlighet att ändra ordinationsorsak på enskild infektionsepisod 

Angivande av ordinationsorsak vid antibiotikaordination i Infektionsverktyget 

bygger på ”intention to treat” indikation. Inte sällan klarnar sjukdomsbilden 

efter ett par dagar och det kan bli aktuellt, inte bara att lägga till eller byta 

antibiotikum (vilket är möjligt utan ändring av ordinationsorsak i nuvarande 

utförande av Infektionsverktyget), utan också att i samband därmed ändra 

ordinationsorsak för samma infektionsepisod utan att detta leder till ny 

infektionsregistrering. Detta skulle ge möjlighet att öka kvaliteten på 

ordinationsorsaksregistreringen. Om möjlighet skapas att i nationella databasen 

behålla den först angivna ordinationsorsaken får man möjlighet att följa en 

vårdprocess för en och samma infektionsepisod. Funktionaliteten har redan 





1.0 Utgåva (30)36 

efterfrågats av användarna på pilotklinikerna. Systemutveckling på både 

nationell och regional nivå krävs för denna funktionalitet. 

• Definition och rapportering av vårdtillfälle 

Hur vårdtillfällen definieras och rapporteras har avgörande betydelse för alla 

försök till reproducerbar och jämförbar incidensberäkning av VRI samt 

möjligheten att knyta registrerad VRI till enhet som kan sägas ha ”orsakat” 

VRI:n. Socialstyrelsen rekommenderar att vårdtillfällen avgränsas av in- och 

utskrivning från verksamhetsområde (begreppet vårdenhet i PDL), att de 

rapporteras in på lägsta nivå inom den verksamheten och att man kan utläsa 

fysisk placering från vårdtillfället. I aktuell lösning på SU definieras och 

rapporteras vårdtillfällen just på detta sätt vilket borgar för tillräckligt 

”högupplösta” incidensdata, dvs ned till verksamhetsnivå. Pålitliga 

incidensdata förutsätter dock att alla vårdtillfällen avslutas i Melior. Så är inte 

fallet för närvarande. Beräkningar i projektet tyder på att ca 1-2 % av alla 

vårdtillfällen på kirurgklinikerna inte avslutas i Melior, eller i varje fall inte i 

nära anslutning till vårdtillfället. Att åtgärda det är en verksamhetsfråga. Så 

länge den inte är löst kan inte incidensdata sägas vara helt tillförlitliga. Det har 

särskilt stor betydelse om man för incidensberäkning använder vårddygn 

istället för vårdtillfällen, då ett oavslutat vårdtillfälle kan ge upphov till 

hundratals vårddygn. 

Tillförlitligheten i vårdtillfällesdokumentation skiljer sig dessutom sannolikt 

mellan olika verksamheter. Detta minskar andvändbarheten av incidensdata för 

jämförelser mellan likartade verksamheter i regionen. På sjukhus i VGR där 

man använder sig av ett ”samlat slutenvårdstillfälle” , t.ex. SÄS, kommer man 

inte att kunna följa Socialstyrelsens rekommendation vad avser 

vårdtillfällesdata. 

Man behöver inom VGR göra ett val om vårdtillfällen ska definieras och 

rapporteras på ett likartat sett på alla sjukhus. 

Till detta kommer att det finns avdelningar som härbärgerar patienter från olika 

verksamheter. I dessa fall borde på samma fysiska avdelning finnas olika 

organisatoriska HSA-id beroende på vilken verksamhet som har ansvar för 

patienten. Detta fordrar beslut och redigering av KIV. 





1.0 Utgåva (31)36 

• Möjlighet att vid en AB-ordination för postoperativ infektion koppla till 

utlösande åtgärd. 

Skulle onödiggöra den återkommande kopplingen i efterhand via särskild flik i 

Infektionsverktyget som personer med medarbetaruppdrag utför i befintlig 

lösning. Nationella tjänstegränssnittet och databasen stödjer redan nu en sådan 

lösning och den har utvecklats i Uppsalas klient för användargränssnitt. Fordrar 

en systemutveckling av VRI-klienten i vår meliorlösning så att användaren vid 

angivande av postoperativ infektion som ordinationsorsak möts av en tredje 

popupruta i vilken alla åtgärder som utförts på aktuell patient inom 30 dagar 

alternativt 365 dagar tillbaka (helst valbart) hos vårdgivaren VGR visas upp 

för ordinatören så att relevant åtgärd kan väljas och därmed kopplas till 

infektionen. Kan lösas oberoende av nationella projektet men fordrar 

ytterligare integration mellan VRI-klienten och aktuell Meliordatabas, så att 

momentan utsökning av relevanta KVÅ-koder görs i Meliordatabasen och 

visas upp ”on-line”. Riskerna för påverkan på Meliorjournalen funktion vid 

denna utsökning bedöms av Siemens som små men måste utredas inför beslut 

om en sådan, i och för sig elegant, önskvärd och efterfrågad, utveckling av 

klienten. 

• Möjlighet att mäta behandlingstid med AB kopplat till ordinationsorsaken 

Ger helt andra möjligheter till analys av antibiotikaanvändning och adderar till 

Infektionsverktygets nytta från Strama-synpunkt. Redan ofta efterfrågat av 

många, både nationellt och regionalt. Även detta kräver utveckling på både 

nationell och regional nivå. 

• Möjlighet till manuell (ej automatiskt triggad) inmatning 

SKLs punktprevalensmätningar visar att ca 10% av alla VRI som vårdas på 

sjukhus inte antibiotikabehandlas för sin VRI. Det kan t.ex. vara fall av 

vinterkräksjuka som smittats inom vården. En applikation som stödjer 

inmatning och analys av utbrott av t.ex. vinterkräksjuka men även andra 

normalt ej AB-behandlade infektioner (influensa) som bedöms vara 

vårdrelaterade är önskvärd. Värdet av en sådan funktion beskrevs redan i SKLs 

första slutrapport 2 men har inte förverkligats i nu levererad version av 

Infektionsverktyget. Fordrar utveckling på regional nivå. Funktionen stöds 

redan på nationell nivå. 

• Integration av Infektionsverktygets Deletetjänster 

Om en ordination tas bort efter att registrering av AB och ordinationsorsak 

skett, AB gavs aldrig, borde det leda till automatisk radering av 

ordinationsorsak och AB i nationella databasen. Detta är möjligt om 

Infektionsverktygets Deletetjänster (se delprojektrapport Teknik och System, 

bilaga 2) integreras med klientapplikationen och läkemedelsmodulen i Melior. 

Kräver inte utveckling i nationella projektet. Mycket efterfrågad funktion av 

användarna, gäller särskilt opererande specialiteter som använder 

ordinationsmallar för sina preoperativa ordinationer. 





1.0 Utgåva (32)36 

• Integration av Infektionsverktygets Terminologitjänst 

Har utvecklats av nationella projektet (se delprojektrapport Teknik och System, 

bilaga 2) och erbjuder vid uppkoppling möjlighet till automatisk hämtning av 

termer i Infektionsverktyget. Det kan t.ex. gälla förändringar i den ATCkodlista 

som ska trigga klienten vid AB-ordination, nya eller förändrade 

ordinationsorsakstermer som beslutats av nationella förvaltningen. Var inte 

med i beställningen till Siemens i detta projekt. Projektledarna för 

Infektionsverktyget hosVGRs samarbetspartners i VITS-samarbetet, Region 

Skåne och Gävleborgs läns landsting har informerats om att vare sig 

integration av Delete- eller av Terminologitjänsten har beställts och utförts och 

om konsekvenserna. 

Den ännu ej installerade SIE-admin funktionen kan ändra i ATC-kodlista och 

ordinationsorsakstermer men ingen automatisk funktion bevakar i vår lösning 

tillkomst av nya eller ändrade termer på nationell nivå. En rutin för detta måste 

skapas i väntan på att integration av Terminologitjänsten beställs av Siemens 

och av BaktLis-förvaltningen. 

• Aktivt beslutsstöd för antibiotikaval 

Mycket angeläget från Strama-synpunkt. Går att utveckla inom ramen för 

patientjournalen. Kan fungera så att ordinatören vid AB-ordination och val av 

ordinationsorsak, där AB-val inte följer regionala rekommendationer, av 

systemet påminns om vilka rekommendationer som gäller, alternativt får en 

fråga med motsvarande innehåll. Denna funktion tillsammans med ovan 

nämnda möjlighet att mäta behandlingstid skulle kraftigt förstärka 

Infektionsverktygets potential för analys av antibiotikarelaterade data och den 

påverkan på ordinationsvanor som vi så väl behöver. 

Inför en ev. utveckling av en sådan funktion bör förutsättningarna för 

samordning med det nationella projektet, ”Nationell källa för 

ordinationsorsaker”, undersökas. Socialstyrelsen har fått regeringsuppdrag att 

utveckla detta (http://www.regeringen.se/sb/d/15804/a/196072). 

• Utvecklad riskfaktorrapportering 

Utöver de riskfaktorer som Infektionsverktyget nu stödjer inrapportering av, 

finns uppföljningsbehov av flera ytterligare. Det kan gälla förekomst av vissa 

diagnoser, labvärden tydande på nedsatt immunstatus mm. Här finns en stor 

utvecklingspotential. Förutsätter beslut av nationella förvaltningen och 

utveckling på såväl nationell som regional nivå. 





1.0 Utgåva (33)36 

• Smittspårnings/resistensövervakningsfunktion 

Genom överföring av fler mikrobiologiska odlingssvar kan förekomst av vissa 

från Vårdhygienisk synpunkt särskilt intressanta bakterier kartläggas och 

relateras till förekomst av VRI, riskfaktorer, längd på vårdtider m.fl. redan 

sökbara variabler i Infektionsverktyget. Det kan gälla t.ex. MRSA, VRE, ESBL 

och ESBLCARBA samt andra multi- eller totalresistenta bakterier. Det skulle 

också med nuvarande konstruktion av Infektionsverktyget ge möjlighet till 

utsökning av samtidiga vårdtillfällen/patienter med ett visst odlingsfynd på 

enhetsnivå (lägsta HSA-ID nivå). Förutsätter utveckling på nationell och 

ragional nivå. 

• Integration med primärvården 

Infektionsverktygets val av termer och ordinationsorsaker är främst valda med 

tanke på slutenvården. Inget hindrar dock införande i specialiserad 

sjukhusansluten öppenvård och primärvård. I vår lösning är 

kirurgverksamheternas öppenvårdsmottagningar anslutna avseende klienten för 

registrering av AB och ordinationsorsak, men däremot inte vad avser 

vårdkontakter, åtgärder, riskfaktorer och ICD-10 diagnoser. Utsökning av 

åtgärder, riskfaktorer och ICD-10 diagnoser som utföres/dokumenteras vid en 

öppenvårdskontakt är en konfigurationsfråga. Det är angeläget att, efter ett 

breddinförande av Infektionsverktyget på sjukhusen i VGR, utreda 

förutsättningarna för koppling av journalsystemen mellan VGR Primärvård och 

Melior och systemutveckling för att kunna leverera data till Infektionsverktyget 

från primärvårdens journalsystem. Det skapar förutsättningar t.ex. för koppling 

av i primärvården diagnosticerade postopererativa infektioner till åtgärden 

utförd på sjukhuset som orsakat komplikationen. Detta förstärker nyttan av 

Infektionsverktyget för både primärvården och den opererande enheten på 

sjukhuset. 

I det nationella projektet gäller för närvarande ”time out” vad gäller start av ett 

särskilt primärvårdsprojekt, baserat på primärvårdens särskilda behov av 

ordinationsorsaker och annan speciell funktionalitet. 





Bilaga 1 Infektionsverktygets arkitektur 

1.0 Utgåva (34)36 





1.0 Utgåva (35)36 

Bilaga 2 Delprojektrapport Teknik och System 

Se separat dokument 

Bilaga 3 Delprojektrapport Funktionalitet och 

Kommunikation 

Se separat dokument 

Bilaga 4 Restlista vid överlämnande 

Funktion/åtgärd Ansvar Önskad 

tidpunkt/ 

prognos 

Metod för teknisk utvärdering av grad av 

datafångst. Analys av SQL-frågor i 

Cognos och VRI-databas samt samordnad 

utsökning med IV, natioenlla databasen, 

VRI-databasen (Siemens) och 

Cognos/Melior (Meliorförvaltningen). 

Behövs för teknisk utvärdering vid 

breddinförande 

Gränssnitt för verksamhetschefers 

loggranskning av bruk av 

medarbetaruppdrag via nationella 

säkerhetstjänsten. 

Installation av SIE-admin funktionen och 

utnämning och utbildning av brukare 

Breddinförandeprojektet Efter 

sommaren 

2013 

Nationella förvaltningen. Fråga 

som berör flera olika funktioner 

och kräver samordning 

nationellt/regionalt. Regionalt 

ansvarig måste utses 

Regionala 

förvaltningen/Siemens. Vilken 

kostnad innebär det för 

förvaltningen för piloten? 

Efter 

sommaren 

2013 

Snarast/ 

Beställning och införande av Frågan utreds innan Snarast/ 




”Hälsocheck” från leverantören. Tjänsten 

är en automatiserad loggkontroll av VRIapplikationens 

funktion. 

Generell rutin för uppdatering mot 

terminologitjänsten, t.ex. avs. ATC-lista 

och ändring/tillägg av andra termer. Avtal 

med leverantör behöver upprättas för 

denna tjänst. Se också avsnitt 4.2 

Förbättringar, punkten ”Integration med 

Infektionsverktygets terminologitjänst”. 

Generell rutin för ärendehantering av 

månatliga releaser av Infektionsverktyget 

(Rapportgeneratorn) från nationella 

förvaltningen behöver skapas. 

Konstituering av regional 

användarförvaltning/ 

effekthemtagningsansvar 


breddinförandet startar. För 

piloten gäller manuell kontroll 

via objektet. 

Rutin måste finnas för hur det 

ska hanteras vid överlämning 

till objektet. Nuläge: 

Mail skickas från Mawell till 

Ingemar Qvarfordt. 

Ändring måste beställas av 

Siemens 

Automatiserad integration inte 

beställd 

Ingemar Qvarfordt ansvarar i 

objektet för förvaltning av 

piloten SU. Vid breddinförande 

ny diskussion. 

Ingemar Qvarfordt ansvarar i 

objektet för förvaltning av 

piloten SU. Vid breddinförande 

ny diskussion. 

1.0 Utgåva (36)36 

Snarast/ 

Snarast/ 

Snarast/

Infektionsverktyget Slutrapport från VGR

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?